Kina – Naturtillgångar, energi och miljö

Kina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren. Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna. 

Tillgångarna av kol, som framför allt finns i norr, är stora och med nuvarande utvinning beräknas kolet räcka i 250 år. Men mycket av kolet är av låg kvalitet.

Kina är också en av världens få producenter av volfram och en rad andra sällsynta metaller som behövs i högteknologiska industrier. Andra betydelsefulla naturtillgångar är guld, bauxit, brunsten, bly, aluminium och tenn.

Energianvändningen har ökat kraftigt i takt med den ekonomiska utvecklingen och Kina är idag världens största konsument av energi såväl som en ledande producent. Behovet täcks till nära två tredjedelar av kol, strax under en femtedel av olja och till en mindre del av naturgas. Andelen förnybara energikällor svarar för omkring en sjättedel av energibehovet och Kina är idag det land som producerar mest förnybar energi. Även kärnkraften håller på att byggas ut.

Den inhemska oljan pumpas främst upp i nordöstra Kina, men nya oljekällor söks i Sydkinesiska havet samt i de inre västliga delarna av landet. Behovet av olja är emellertid stort och Kina importerar mycket olja från andra länder. Kina har även naturgasreserver men importerar gas från bland annat Centralasien och Ryssland. 

Kina producerar mest vattenkraft i världen. Ett gigantiskt kraftverksbygge inleddes 1994 vid Tre raviner i Yangtze­floden. Dammen, som fullt ut togs i bruk först 2012, är tänkt att förbättra elförsörjning, sjöfart och konstbevattning och hindra floden att svämma över. Projektet har kritiserats för skadliga återverkningar på miljön och minst 1,3 miljoner människor tvingades flytta i samband med bygget.

2021 öppnades ännu ett gigantiskt vattenkraftverk i Yangtzeflodens övre del, mellan provinserna Yunnan och Sichuan. Baihetan är världens näst största vattenkraftsdamm efter Tre raviner och beräknas kunna ge tillräckligt med elektricitet varje dag till omkring en halv miljon människor under ett helt år, enligt officiella uppgifter.

De gigantiska anläggningarna för vattenkraft ska göra det lättare för Kina att uppnå sina klimatmål, men de har länge kritiseras av miljöorganisationer för att ändra förutsättningarna för djur- och växtliv och även kunna leda till problem med vattentillgång et cetera i Yangtzeflodens nedre lopp och orsaka problem för människors säkerhet, förutom att tvinga lokal befolkning att flytta.

Kina har även planer på att bygga ett ännu större vattenkraftverk i Tibet, landets största längs med floden Yarlung Tsangpo, som även grannlandet Indien hämtar vatten från. Bedömare har uttryckt oro för vad det kan betyda för möjligheterna att bevara tibetansk kultur men även pekat på att det kan påverka tillgången på vatten i Indien.

Slöseriet med vattenresurserna är stort och vattenförsörjningen är hotad. Myndigheterna har i allt högre grad tvingats ta av grundvattnet, vars nivå har sjunkit varje år. Ett annat problem är förorenat vatten och att mångaav floderna i inlandet har klassats som otjänliga för mänskligt bruk. Skogsavverkning har lett till jordförstöring i norr och översvämningar i söder.

Centralregeringen har under 2000-talet tagit miljöproblemen på allt större allvar. Hårdare miljölagar har införts och under 2010-talet har Kina även tagit på sig en mer aktiv roll i det globala samarbetet för att motarbeta klimatförändringarna. Men Kina är samtidigt det land i världen som har störst koldioxidutsläpp. Kina har satt en tidsgräns – år 2030 – för när landets utsläppsnivå inte längre ska få öka och landets ledning har vid flera tillfällen betygat att den vill bekämpa klimatförändringarna. President Xi Jinping lovade 2020 att Kina ska vara koldioxidneutralt senast till år 2060, det vill säga att det ska finnas en balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid som gör att koldioxidavtrycket blir noll. 

Den omfattande användningen av kol såväl inom industrin och hushållen som till elektricitet samt den växande bilismen förorenar luften och leder till att invånare dör i förtid till följd av luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar. Användningen av kol i hushållen ska gradvis ersättas med naturgas. Luftföroreningar är ännu ett stort problem i storstäderna även om läget förbättrades under andra halvan av 2010-talet, då både andelen små partiklar som kan tränga ner i lungor och blodflödet minskade med en fjärdedel mellan 2015 och 2019 medan svaveldioxidnivåerna minskade med över 50 procent under samma period. För att minska den farliga koleldningen pågår även en utbyggnad av kärnkraften och nya miljövänliga metoder för kolanvändningen prövas. Samtidigt oroas klimatexperter av att Kina mot slutet av 2010-talet började bygga flera nya kolkraftverk, och angav ekonomiska skäl, samtidigt som det också finansierat byggen av kolkraftverk i andra länder, bland annat som en del av Sidenvägsinitiativet (Belt and Road initiative, BRI, se Urikespolitik och försvar).

2021 inleddes ett system för handel med utsläppsrätter för att minska utsläppen av växthusgaser. Till en början var utsläppsrätterna baserade på tidigare års nivåer och gällde endast för energisektorn, som står för omkring 40 procent av koldioxidutsläppen. Men nivåerna väntades skärpas och så småningom appliceras även inom andra sektorer.

Om våra källor