Kina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/

Kina är världens folkrikaste land och ett av de största till ytan. Här uppstod en av de tidigaste högkulturerna för ett par tusen år sedan. Papper, porslin och siden är exempel på uppfinningar som gjordes i Kina hundratals år innan de nådde Europa. Efter en lång tids försvagning sedan 1800-talet har Kina åter rest sig och återtagit sin ställning som en av världens stormakter, inte minst ekonomiskt. Kommunistpartiet, som tog makten 1949 efter ett långt inbördeskrig, regerar ännu enväldigt.

Geografi och klimat

Kina är till ytan ett av världens största länder, mindre än Ryssland och Kanada och ungefär lika stort som USA. Havet i öster och sydöst, bergen i väster och sydväst, öknarna i nordväst och de svårforcerade regnskogarna i söder har alla bidragit till Kinas relativa isolering genom årtusendena.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 9 600 000 km2 (2020)
Tid: svensk + 7 timmar
Angränsande land/länder: Vietnam, Laos, Myanmar (Burma), Indien, Bhutan, Nepal, Pakistan, Afghanistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Kazakstan, Mongoliet, Ryssland, Nordkorea
Huvudstad med antal invånare: Peking (Beijing) 15 600 000 invånare (FN-uppskattning 2011)
Övriga större städer: Shanghai 20,2 milj, Guangzhou 10,8 milj, Shenzhen 10,6 milj, Chongqing 9,9 milj (FN-uppskattning 2011)
Högsta berg: Qomolangma (Mount Everest på gränsen till Nepal, 8848 m ö h)
Viktiga floder: Yangtzefloden (Changjiang), Gula floden (Huanghe), Västra floden (Xijiang), Pärlfloden (Zhujiang), Amur (Heilongjiang)
Medelnederbörd/månad: Peking 3 mm (jan), 176 mm (juli) ¹
Medeltemperatur/dygn: Peking -5 °C (jan), 26 °C (juli) ²

1. Guangzhou (Kanton) 43 mm (jan), 228 mm (juli)
2. Guangzhou (Kanton) 14 °C (jan), 29 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

På knappt ett halvsekel har Kina mer än fördubblat sin folkmängd. Kina är idag världens folkrikaste stat med nära 1,4 miljarder invånare – omkring en femtedel av jordens befolkning är kineser. Den långvariga och omdebatterade ettbarnspolitiken har numera upphört och det är tillåtet att skaffa två barn..

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: han (egentliga kineser) 92 %, minoritetsfolk 8 %
Antal invånare: 1397 715 000 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer: 148 (2018)
Andel invånare i städerna: 58,0 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 12,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 7,3 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 0,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 48,5 procent (2017)
Förväntad livslängd: 77 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2018)
Förväntad livslängd för män: 75 år (2018)
Språk: kinesiska (putonghua, med flera mycket olika dialekter) ¹

1. de flesta minoriteter har dessutom egna språk

Källor

Religion

Enligt författningen råder religionsfrihet i Kina, men det överensstämmer inte med verkligheten. Medlemmar i kommunistpartiet måste vara ateister, och religiösa samfund står under strikt övervakning. Under det senaste årtiondet har kontrollen skärpts och rapporterna blivit fler om samfund som hindrats i sin religionsutövning och om troende som fängslats eller trakasserats.

Utbildning

Kina har sedan 2011 uppnått FN-målet att ge alla barn möjlighet att gå i den nioåriga grundskolan. Men förhållandena ser olika ut i olika delar av landet. I storstäderna är till exempel läskunnigheten högre, och lärarna fler och högre utbildade än i mindre samhällen. Ett viktigt mål för Kinas ledning har under 2010-talet varit att fördela resurserna bättre och nå ut med mer stöd till mindre lyckligt lottade.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 89,1 procent (1997)
Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 95,1 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 1,9 procent (1999)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,6 procent (1999)

Källor

Kultur

Den kinesiska civilisation som för 3500 år sedan trädde fram ur förhistoriens dunkel var en redan högt utvecklad bronsålderskultur vid Gula flodens mellersta lopp i kanten av det nordkinesiska slättlandet. Andra kulturcentra kan ha legat i den övre Yangtzedalen och närmare havet norr om dagens Peking.

Äldre historia

Från 200-talet f Kr härskade kejsardynastier i Mittens rike, som Kina kallades av invånarna. Mingkejsarnas trehundraåriga välde följdes på 1600-talet av den manchuriska Qingdynastin, då en omfattande handel med te, siden och porslin byggdes upp med Europa. Men kejsardömet störtades slutligen 1912 försvagat av ekonomiska problem, folkuppror och nederlag i strider mot japaner, ryssar och européer.

Modern historia

Efter flera år av inbördeskrig segrade till slut kommunisterna under ledning av Mao Zedong över Kuomintang. Den 1 oktober 1949 utropades Folkrepubliken Kina och landet stöptes därefter om efter socialistisk modell. Den politik som fördes fick tidvis katastrofala konsekvenser: 1950-talets försök att snabbt industrialisera landet ledde till att miljoner kineser dog av svält och under kulturrevolutionen utsattes oliktänkande inom partiet och högutbildade för klappjakt och svåra trakasserier. Efter Maos död 1976 drev Deng Xiaoping igenom marknadsekonomiska reformer som blev startskottet för en rekordsnabb utveckling.

Politiskt system

Kina har ett lagstiftande parlament, Nationella folkkongressen, som utser en president och en premiärminister. Men det hålls inga fria och rättvisa val under demokratiska former. I själva verket styrs landet sedan 1949 av kommunistpartiet. Dess högsta ledare kontrollerar såväl regeringen som militären..

Demokrati och rättigheter

Kina är en enpartistat som styrs under auktoritära former av kommunistpartiet. Trots att många politiska och medborgerliga rättigheter garanteras i författningen finns liten respekt för dessa i praktiken. Sedan Xi Jinping blev landets president 2013 har det politiska förtrycket hårdnat samtidigt som presidenten knutit allt mer av makten till sig själv.

Aktuell politik

President Xi Jinping har tagit ett allt starkare grepp om makten i Kina. Kommunistpartiets kontroll över samhället och militären har stärkts och förtrycket har ökat med skärpt censur och gripanden av oliktänkande och människorättsadvokater. Efter att gränsen på två mandatperioder slopats för presidentposten har Xi befäst sin position som den mäktigaste kinesiske ledaren sedan Mao Zedong.

Fakta – politik

Officiellt namn: Zhonghua Renmin Gongheguo/ Folkrepubliken Kina
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Xi Jinping (2013–)
Regeringschef: premiärminister Li Keqiang (2013–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: inga partier av vikt finns förutom Kinas kommunistparti
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: inga partier av vikt finns förutom Kinas kommunistparti
Valdeltagande: inga allmänna val hålls
Kommande val: nationella folkkongressen utser regering och president 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Efter att ha legat lågt under över två decennier då det byggt upp sin ekonomiska och militära styrka har Kina på allvar tagit steget ut på världsarenan som en ledande aktör. Utrikespolitiken har blivit mer aktiv och påstridig och landet har stärkt sin närvaro både regionalt och globalt. Omsvängningen framställs av den kinesiska ledningen som ett led i att förverkliga drömmen om Kinas nationella återfödelse.

Fakta – försvar

Armén: 975 000 man (2017)
Flygvapnet: 395 000 man (2017)
Flottan: 240 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,9 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 5,4 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Kinas ekonomiska utveckling efter 1978 har varit snabbare än något annat lands. Sedan 2010 är Kina världens näst största ekonomi efter USA – mätt i bruttonationalprodukt (BNP) – och inom några års tid beräknas den kinesiska ekonomin ha vuxit om den amerikanska. Men tillväxttakten har gradvis bromsat in under 2010-talet och en omställning pågår till en mer konsumtionsstyrd, tekniskt avancerad och miljömässigt hållbar ekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 9 771 US dollar (2018)
Total BNP: 13 608 152 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 6,1 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP: 7,2 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 29,4 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 52,2 procent (2018)
Inflation: 2,9 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 50,6 procent (2018)
Utlandsskuld: 1 710 240 miljoner US dollar (2017)
Valuta: yuan
Bistånd per person: - 1 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Kina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren. Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 2 237 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 3927 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 9 893 038 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 7,2 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 12,4 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruket har alltid spelat en viktig roll för att mätta den kinesiska befolkningen. Än idag är omkring en fjärdedel av den arbetande befolkningen sysselsatt inom jordbruket, trots att dess bidrag till BNP minskat sedan mitten av 1980-talet.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 7,2 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 56,2 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin har varit och är en viktig drivkraft för Kinas ekonomiska utveckling. Den privatägda industrisektorn har expanderat under de senaste två årtiondena medan de statliga företagens andel av produktionen har minskat. Men de stora statliga företagen dominerar fortfarande inom industrisektorer som ses som särskilt viktiga för landet som energi, transport och telekommunikationer.

Utrikeshandel

Kina är en av världens ledande handelsnationer och är sedan 2001 medlem i Världshandelsorganisationen (WTO). Exporten har ökat kraftigt under 2000-talet, bortsett från under den globala finanskrisen.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport: 2 417 443 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 2 022 272 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: 49 092 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 34 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: elektronik, maskiner, textilier och skor, transport- elkraft- och medicinsk utrustning, kemikalier
Största handelspartner: USA, Japan, Sydkorea

Källor

Arbetsmarknad

Före Kinas marknadsreformer kunde staten tvångsflytta miljoner människor varthelst arbetskraft behövdes. Samtidigt garanterade staten anställning och försörjning livet ut utan större krav på motprestation. Idag är den gamla tryggheten (”risskålen av järn”) sedan länge borta; rätten till livstids statligt arbete avskaffades 1986.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 4,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 10,6 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Kinas rekordartade ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena har bidragit till att hundratals miljoner människor slipper leva i djup fattigdom. Men det finns fortfarande problem med fattigdom i landet och inkomstskillnaderna mellan den fattigaste femtedelen av befolkningen och den rikaste är stora.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 7 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 95,8 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 84,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 398 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 25 procent (2018)

Källor