Kina – Kultur

Den kinesiska civilisation som för 3500 år sedan trädde fram ur förhistoriens dunkel var en redan högt utvecklad bronsålderskultur vid Gula flodens mellersta lopp i kanten av det nordkinesiska slättlandet. Andra kulturcentra kan ha legat i den övre Yangtzedalen och närmare havet norr om dagens Peking.

Under större delen av sin långa historia levde Kina avskärmat från andra avancerade civilisationer. Kineserna kom därför att se sitt land som civilisationens och kulturens centrum – Mittens rike (Zhongguo). Andra folk uppfattades som barbarer. Ovetande om andra högkulturer trodde kineserna sig, liksom européerna, vara överlägsna omvärlden.

Två stora filosofer, båda verksamma femte seklet f Kr, gav upphov till olika traditioner som löper genom Kinas kultur från forntid till nutid: konfucianismen och daoismen. 

Konfucius, som ägnade större delen av sitt liv åt undervisning, utvecklade sin filosofi under samtal med sina lärjungar. En del av Konfucius diskussion med lärjungarna har samlats i Samtalen med K, som räknas till konfucianismens klassiska verk. I Konfucius lära värderas ordning, stabilitet och harmoni högst av allt. Det är givet att underställda är lojala mot sina överordnade, att hustrun lyder mannen, sonen sin far, att yngre lyder äldre och att alla lyder kejsaren, vars befallningar har närmast gudomlig tyngd. Konfucianismen lägger stor vikt vid flit, dygd och starka familjeband. Mycket av detta tankearv lever kvar i dagens kinesiska samhälle. 

Daoismen skapades enligt legenden av tänkaren Lao Zi, Den Gamle Mästaren, som levde kort före Konfucius. Ovisst är dock om han alls har funnits. Läran förkastar materiell strävan, missnöje och habegär och förordar att människan ska dra sig undan världens larm. Daoismen har inspirerat en folklig kinesisk litterär tradition, som skapat poetiska mästerverk. 

Sångernas bok (Shijing) är en berömd antologi med dikter, sammanställd på 500-talet f Kr. De efterföljande dynastierna har alla satt viktiga avtryck i den kinesiska litteraturen. Men mer kända i väst är Mingdynastins (1368–1644) romaner: De tre rikena, Berättelser från träskmarkerna, Gyllene lotus och Qingdynastins stora litterära verk Drömmen i den röda paviljongen. 

En mängd sensationella arkeologiska fynd ger Kina en framträdande plats på kulturens världskarta. Qin-kejsaren Shi Huangdis (221–210 f Kr) underjordiska jättearméer vid Xian, med tusentals lersoldater i naturlig storlek, Mingkejsarnas mäktiga gravar norr om Peking och många andra sevärdheter minner om landets storslagna förflutna. 

Papperet, sidenet, porslinet, kompassen, seismografen och krutet är bara några av Kinas mångskiftande bidrag till mänskligheten. Papper började tillverkas i Kina redan på 200-talet och nådde Europa först omkring tusen år senare. 

Litteraturen hade en storhetstid på 1920- och 1930-talen, då många författare började skriva på vardagligt talspråk istället för gammalt skriftspråk. Men Mao Zedongs direktiv från 1942 om att ”all litteratur måste tjäna partiets syften” hämmade därefter författarna. Under kulturrevolutionen 1966–1976 förbjöds all konst, litteratur och musik som inte tjänade partiet och kommunismen. 

Också efter reformpolitikens början 1978 har ideologisk stränghet växlat om med större konstnärlig frihet. Den nya kinesiska filmen har vunnit världsberömmelse tack vare regissörer som Zhang Yimou (Det röda fältet, Ju Dou – förbjuden kärlek, Den röda lyktan med flera filmer) och Chen Kaige (Barnens kung, Den gula jorden med flera filmer). Jia Zhang-kes film Stilla liv om dammbygget Tre raviner (se Naturtillgångar och energi) vann 2006 priset för bästa film vid filmfestivalen i Venedig. 2014 vann thrillern Svart kol, tunn is av regissören Diao Yinan Guldbjörnen vid Berlins filmfestival. 

2000 fick en kines för första gången Nobelpriset i litteratur. Gao Xingjian, vars mest kända verk är romanerna Andarnas berg och En ensam människas bibel, bor sedan 1988 i Frankrike som politisk flykting. I hemlandet är hans böcker förbjudna. År 2012 fick ännu en kines, Mo Yan som är verksam i landet, ta emot priset. 

Under 1990- och 2000-talen har många kvinnliga författare uppmärksammats. Flera av dem är födda på 1960- och 1970-talen och skildrar den unga rastlösa generationens vilda liv i Peking, Shanghai och andra storstäder. Till andra internationellt erkända nutida kinesiska författare hör Yu Hua, Han Shaogong, Yang Lianke och Su Tong.

Om våra källor

133910

I podden Utblick

Ett tufft år för Kina

Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar Fredrik Sjöholm, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och Björn Cappelin, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick.

Lyssna här!

133911

I podden Utblick:

Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen 

Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.

Lyssna här!

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0