Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt från nyhetsbrevet Latinnews.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2024

    • Juni

    • Förslag om skärpt abortlag väcker protester

      Demonstrationer genomförs runt om i landet mot ett förslag om en lagskärpning som skulle likställa abort med mord även efter våldtäkt. Abortlagstiftningen är redan strikt och tillåter bara ingreppet efter våldtäkt, när moderns liv är i fara eller vid svår fosterskada. Det konservativa oppositionspartiet PL, expresident Jair Bolsonaro, driver frågan om en lagskärpning. PL är störst i kongressens andrakammare men behöver få stöd från andra oppositionspartier för att få igenom lagen. Regeringen motsätter sig kraftfullt förslaget.

    • Maj

    • Ambassadören hemkallad från Israel

      Brasilien har kallat hem sin ambassadör i Israel, enligt diplomatiska källor. Dessförinnan hade Israel kallat ambassadören till kunskapscentret Yad Vashem till minne av Förintelsen och där givit en offentlig tillrättavisning på hebreiska, utan tolk. Den ”förödmjukelsen” ska ha lett till återkallandet. Relationerna med Israel har blivit alltmer spända sedan Israel inledde sitt krig mot Gaza efter terrorrörelsen Hamas angrepp mot landet den 7 oktober 2023 (se även 19 februari 2024).

    • Mars

    • Bolsonaro anklagas för fusk med vaccinbevis

      Den förre presidenten Jair Bolsonaro anklagas formellt av polis för bedrägeri, då han ska ha fuskat med vaccinbevis under coronapandemin (se även 3 maj 2023). Bolsonaro var skeptisk och ifrågasatte allvaret under pandemin, och hävdade offentligt att han inte vaccinerat sig. Trots det har han vaccinintyg från São Paulo 2021 – men nu har en utredning visat att han inte befann sig i staden vid det aktuella tillfället. Polisen anklagar Bolsonaro och åtta andra för att utfärdat falska vaccinbevis för att skaffa sig fördelar. I flera länder, inklusive USA, var vaccinbevis ett inresekrav under pandemin. Högsta domstolen kan nu komma att väcka åtal mot expresidenten, som är misstänkt också för inblandning i stormningen av regeringsbyggnader i januari 2023 och belagd med utreseförbud (se 8 februari 2024).

    • Februari

    • Lula ”non grata” i Israel

      Brasilien kallar hem sin ambassadör i Israel och den israeliska regeringen förklarar president Lula da Silva ”persona non grata” (icke önskvärd person), sedan denne jämfört kriget i Gaza med Förintelsen. Dagen innan sade Lula att det som sker är ett ”folkmord”, som ”när Hitler beslutade att döda judar”. Lula fördömde Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 men har därefter blivit alltmer kritisk mot Israel som svarat med en offensiv i Gaza. Lulas kommentarer, uttalade vid ett möte med Afrikanska unionen i Etiopien, möter kritik även på hemmaplan.

    • Expresident Bolsonaro får utreseförbud

      Den före detta presidenten Jair Bolsonaro får överlämna sitt pass till polisen i samband med utredningen av stormningen av kongressen och andra byggnader i Brasilia (se 8 januari 2023). Den federala polisen uppger att 33 razzior och tillslag genomförts inom ramen för utredningen av en ”brottslig organisation inblandad i ett kuppförsök”. Razziorna sker på order av Alexandre de Moraes, domare i Högsta domstolen som också beordrat att flera personer stängs av från offentliga ämbeten och lämnar över sina pass. Förutom Bolsonaro har insatserna riktats bland annat mot fyra armégeneraler, den förre försvarsministern Walter Braga Netto, Bolsonaros nära rådgivare Augusto Heleno och ordföranden i Bolsonaros parti PL, Valdemar Costa Neto.

    • Januari

    • Säkerhetschefer sparkade efter spionavslöjande

      President Lula da Silva avskedar den biträdande chefen samt fyra enhetschefer vid den nationella säkerhetstjänsten Abin, efter ett avslöjande om illegal övervakning av fiender till expresident Jair Bolsonaro. Den biträdande chefen anklagas för att ha vidarebefordrat uppgifter till Abins tidigare chef, som hör till Bolsonaros parti. Skandalen uppdagades när Högsta domstolen offentliggjorde dokument med anklagelser mot Abin för övervakning av politiker och juridiska högdjur under Bolsonaros presidenttid som löpte ut sista december2022. Bland dem som ska ha utsatts för avlyssning fanns tre domare i Högsta domstolen och en talman i deputeradekammaren. Därpå genomförde polisen en razzia mot en av expresidentens söner, Carlos Bolsonaro, som är ledamot av kommunfullmäktige i Rio de Janeiro.

    • Gruvägare beordras betala för dammkollaps

      En federal domare beordrar gruvjättarna Vale och BHP, samt deras samägda företag Samarco, att betala motsvarande 9,7 miljarder dollar i skadestånd för dammkatastrofen i Minas Gerais 2015 (se 5 november 2015). Pengarna, som ska justeras för inflationen, ska placeras i en fond och användas till projekt och initiativ i området som drabbades av kollapsen. Domen kommer sedan offentliga åklagare som företräder både federationen och delstaten stämt företagen. Vale uppger att motsvarande flera miljarder dollar redan har betalats ut som skadestånd.

  • 2023

    • December

    • Lulas justitieminister utses till HD-domare

      Senaten godkänner nomineringen av utrikesminister Flávio Dino som ny domare i Högsta domstolen, med röstsiffrorna 47–31. Nomineringen av Dino, som ses som nära allierad till president Lula da Silva, har mött hårt motstånd från anhängare till Lulas företrädare Jair Bolsonaro. Skälet är Dinos roll i regeringens hantering av upploppen i Brasília strax efter maktskiftet (se 8 januari 2023). Dino efterträder en kvinnlig domare som avgick i september och därmed finns bara en kvinna kvar bland de elva domarna.

    • September

    • Långa fängelsestraff för kuppförsök

      Högsta domstolen dömer två personer till 17 års fängelse och en tredje till 14 år för deras roll i stormningen av kongressbyggnaden efter president Lulas tillträde (se 8 januari 2023). De tre är de första som ställts inför rätta för attacken mot kongressen och andra officiella byggnader. De fälls för bland annat kuppförsök, våldsamt upplopp, väpnad brottslig sammansvärjning och skadegörelse. Domstolen fastställer också en kollektiv bötessumma på cirka 60 miljoner dollar, som ska betalas av alla dem som döms för skadegörelsen.

    • Lula backar om risk för Putin att gripas i Brasilien

      President Lula da Silva tar tillbaka ett uttalande dagen innan då han försäkrat att Rysslands president Vladimir Putin inte skulle riskera att gripas vid eventuellt deltagande i det toppmöte som G20 planerar i Rio de Janeiro 2024. Lula konstaterar nu att det vore upp till rättsväsendet att avgöra saken, och inte presidenten. Det första beskedet gav han i samband med årets G20-toppmöte i New Delhi, där Putin inte deltog. Det spekuleras om att Putin uteblivit för att undvika risken att gripas på grund av att han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) – trots att Indien inte är medlem i ICC. Brasilien däremot är ICC-medlem, något som Lula ifrågasätter med hänvisning till att stormakterna USA, Ryssland, Indien och Kina inte är det.

    • Juni

    • Expresident Bolsonaro stängs av från politiken

      Den förre presidenten Jair Bolsonaro förbjuds att ställa upp i val under åtta år, sedan Högsta valdomstolen funnit honom skyldig till maktmissbruk. Beslutet av Högsta valdomstolen fattas med röstsiffrorna 5–2. Bolsonaro anklagas för att ha underminerat den brasilianska demokratin genom att falskeligen hävda att det elektroniska valsystemet bäddade för fusk. Förbudet mot valdeltagande gäller från det senaste valet, i oktober 2022, och innebär i praktiken alltså att han inte kan ställa upp i något val – nationellt eller lokalt – förrän 2030, då han är 75 år gammal. Bolsonaro överklagar domen men överklagan avvisas av samma domstol i oktober. Bolsonaro är också under utredning av Högsta domstolen i fem mål som skulle kunna leda till fängelsedom.

    • Maj

    • Expresident döms till fängelse för korruption

      Högsta domstolen dömer den före detta presidenten Fernando Collor de Mello till närmare nio år i fängelse för korruption, som en följd av den stora brottsutredningen ”Operation biltvätt”. Collor de Mello tillträdde som president 1990 men avgick efter två år för att undgå att avsättas genom riksrätt. Han döms nu för att ha tagit emot mutor när han var senator mellan 2010 och 2014.

    • Polisrazzia mot Bolsonaros hem

      Polisen genomför en razzia mot den före detta presidenten Jair Bolsonaros bostad i Brasília och beslagtar bland annat hans telefon och en pistol. Orsaken är anklagelser om förfalskade intyg om vaccin mot covid-19. Nu uppger polisen att expresidentens rådgivare Mauro Cid via kontakter inom sjukvården ordnade falska vaccinintyg för Bolsonaro och hans dotter samt för sig själv och några till. Därmed kunde de undgå restriktioner och internationella reseförbud för ovaccinerade personer. Bolsonaro själv vidhåller att han inte är vaccinerad mot covid-19, trots att han i december reste till USA där vaccinkrav då rådde. I samband med tillslaget grips Mauro Cid och två andra tidigare presidentrådgivare.

    • April

    • Rysslands utrikesminister på besök

      Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov träffar president Lula da Silva i Brasília. Lavrov tackar Lula för erbjudandet om att mäkla fred i Ukraina (se 16 april). Ett par veckor tidigare besökte Lulas topprådgivare Celso Amorim Moskva där han bland annat träffade den ryske presidenten Vladimir Putin. De två ska ha talat om bilaterala handelsfrågor – Brasilien köper stora mängder gödningsmedel från Ryssland – och diskuterat kriget i Ukraina.

    • Lula vill ta medlarroll i Ukrainakriget

      President Lula da Silva som genomfört en fyra dagar lång resa till Kina och Förenade arabemiraten säger att han föreslagit att en grupp länder, däribland Brasilien och Kina, ska bidra till att mäkla fred mellan Ryssland och Ukraina. Lula kallar det en ”politisk G20-grupp". Han anklagar USA för att ”uppmuntra” kriget i Ukraina, säger att västländerna förlänger konflikten genom sitt stöd till Ukraina, och upprepar sin uppfattning att Ukraina är delskyldigt till konflikten. Uttalandena möts av skarp kritik från Washington som anser att Lula ”härmar rysk och kinesisk propaganda”. Under besöket i Kina träffade Lula sin kinesiske motpart Xi Jinping och parterna undertecknade avtal om kinesiska investeringar för cirka 10 miljarder dollar. De enades också om att försöka bryta dollarns dominans i internationell handel.

    • Mars

    • Handel med Kina utan dollar

      Kina och Brasilien har nått en uppgörelse om handelsutbyte i de egna valutorna, utan att det går via dollarn. Förhoppningen är att ändringen ska minska kostnaderna och underlätta för bilateral handel och investeringar, uppger en företrädare för det statliga handelsorganet ApexBrasil. Kina är redan Brasiliens största handelspartner. Uppgörelsen tillkännagavs vid ett möte i Peking i vilket president Lula da Silva skulle ha deltagit. Han fick dock ställa in sin resa på grund av sjukdom (men reser i stället ett par veckor senare). Kina har liknande uppgörelser med bland annat Ryssland och Pakistan.

    • Februari

    • Omval i kongressen i framgång för Lula

      Kongressen väljer om talmannen i både senaten och deputeradekammaren, i en framgång för president Lula da Silva som därmed får större chans att driva sin politik. I senaten segrar Rodrigo Pacheco över en nära allierad till expresident Jair Bolsonaro, med 49 röster mot 32. Pacheco hör till det Socialdemokratiska partiet (PSD) som är relativt högerorienterat och inte Lulalojalt, men som inte heller stödjer Bolsonaros högerradikala politik. I deputeradekammaren blir talmannen Arthur Lira omvald med stor majoritet. Lira hör till det högerorienterade Progressiva partiet (PP) och har tidigare varit Bolsonaroallierad, men var snabb att erkänna Lulas valseger i oktober 2022 och inledde därefter en dialog kring maktskiftet. Både Pacheco och Lira har varit talmän sedan 1 februari 2021.

    • Januari

    • Tyskland utlovar miljonbelopp till Amazonas

      I samband med ett besök av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz får Brasilien löfte om över 200 miljoner dollar i stöd för miljöprojekt i Amazonas. Det inbegriper bland annat stöd till delstaterna för skydd av regnskogen och satsningar på energieffektivisering, hållbara transporter och förnybar energi. Redan tidigare har Tyskland och Norge meddelat att 38 miljoner dollar som hölls inne under klimatskeptikern Jair Bolsonaros presidenttid nu ska betalas till en fond till skydd för Amazonas. Scholz är den första västledaren som besöker Brasilien sedan Lula da Silva tillträdde den 1 januari.

    • Presidenten sparkar arméchefen

      President Lula da Silva avskedar arméchefen Júlio Cesar de Arruda, två veckor efter stormningen av regeringsbyggnader i Brasília. Júlio Cesar de Arruda tillträdde bara två dagar före maktskiftet den 1 januari. Presidenten har sagt att han misstänker att medlemmar av säkerhetsstyrkor deltog i upploppen, som ledde till att över 2 000 personer greps. Enligt ett uttalande från försvarsministern var dock militären inte direkt inblandad.

    • Häktningsorder för Bolsonaroallierade efter upploppen

      En domare i Högsta domstolen, Alexandre Moraes, anklagar två högt uppsatta allierade till den före detta presidenten Jair Bolsonaro för stormningen av regeringsbyggnader i Brasília. Häktningsorder utfärdas för Anderson Torres, som var säkerhetschef i Brasília, och Fabio Augusto som var chef för militärpolisen i huvudstaden. Båda har redan sparkats från sina jobb på grund av upploppen. Anderson Torres var också justitieminister under den sista delen av Bolsonaros presidentperiod. Enligt justitedepartementet har ytterligare ett 50-tal häktningsorder utfärdats för personer som inte fysiskt deltog i upploppen. 

    • Demonstranter stormar kongressbyggnaden

      Högerextrema demonstranter stormar kongressbyggnaden, presidentpalatset och Högsta domstolen i Brasília men drivs snart tillbaka av säkerhetsstyrkorna. De är anhängare till expresident Jair Bolsonaro och hävdar att han egentligen vann valet i oktober 2022. De kräver att militären intervenerar och att president Lula da Silva avgår. Presidenten som befinner sig i São Paulo på ett officiellt besök kallar dem ”fanatiska fascister”. Parallellerna till stormningen av Kapitolium i Washington i januari 2021 är slående.

    • Lula da Silva återinträder som president

      Den politiska veteranen Luiz Inácio Lula da Silva svär presidenteden och återinträder som stats- och regeringschef efter tolv år och för en tredje mandatperiod. Han lovar i ett tal att återuppbygga Brasilien som han säger ligger i "förfärliga ruiner". Företrädaren Jair Bolsonaro reste till USA ett par dagar före invigningen och deltar inte i ceremonin.  Lula da Silva som är 77 år gammal är den äldsta tillträdande presidenten hittills i Brasilien. 

  • 2022

    • December

    • Lula anklagar Bolsonaro för uppvigling

      Den tillträdande presidenten Lula da Silva anklagar den sittande presidenten Jair Bolsonaro för uppvigling till våld, sedan demonstranter försökt invadera den federala polisens högkvarter i Brasília. Attacken i huvudstaden kom sedan högsta valdomstolen formellt certifierat Lulas valseger i oktober och Högsta domstolen beordrat att en Bolsonarotrogen protestledare skulle gripas. Ilskna anhängare till president Bolsonaro stack då fordon i brand, drabbade samman med polis och försökte invadera deras högkvarter. Lula säger nu att Bolsonaro inte har erkänt sig besegrad och följer ”samma manus som alla världens fascister”.

    • November

    • Bolsonaros parti ifrågasätter valresultatet

      Liberala partiet, som president Jair Bolsonaro tillhör, begär att valdomstolen ogiltigförklarar en del av resultaten i presidentvalet i oktober. Partiet hävdar att en del röstmaskiner var manipulerade, utan att lägga fram något bevis. Bolsonaro förlorade i andra valomgången med knappt två procentenheters marginal mot Lula da Silva.

    • Bolsonaro skippar G20-toppmöte

      President Jair Bolsonaro kommer inte att delta inte i det årliga toppmötet med G20-länderna som hålls på Bali i Indonesien, meddelar utrikesdepartementet utan att ange någon orsak. Utrikesminister Carlos França leder i stället den brasilianska delegationen vid mötet. Bolsonaro har deltagit i de tidigare G20-toppmöten som hållit sedan han blev president. Nu har han dock i princip vare sig hörts eller synts till sedan valet den 30 oktober, förutom ett kort tal två dagar efter valdagen. Valvinnaren Lula da Silva, som efterträder Bolsonaro den 1 januari 2023, är på väg till Egypten för att delta i FN:s pågående klimattoppmöte COP27.

    • Bolsonaro erkänner sig indirekt besegrad

      Först två dagar efter valet bryter president Jair Bolsonaro sin tystnad och tackar då sina anhängare. Han erkänner sig inte besegrad, men ifrågasätter inte heller valresultatet som många hade befarat att han skulle göra. Bolsonaros stabschef säger i ett kort uttalande därefter att processen med överlämning av makten nu ska inledas, och enligt Högsta innebär det att presidenten därmed har godkänt resultatet. Bolsonaros tystnad som varade nästan två hela dygn från det att resultatet tillkännagavs har väckt oro, stärkt av att anhängare rest vägblockader runt om i landet och hindrat transporter. Lula da Silva tillträder den 1 januari 2023.

    • Oktober

    • Lula segrar i presidentvalet

      Arbetarpartiets kandidat, den förre presidenten Luiz Inacio Lula da Silva, vinner andra omgången av presidentvalet med 50,9 procent av rösterna över den sittande presidenten Jair Bolsonaro som företräder Liberala partiet och får 49,1 procent. Segern innebär ännu en upprättelse för Lula som var president 2003–2010 men senare dömdes till fängelse för korruption. Han avtjänade 1,5 år i fängelse innan domen ogiltigförklarades.

    • Presidentvalet går till andra omgång

      Det blir inget avgörande i första omgången av presidentvalet, där resultatet är betydligt jämnare än vad flertalet opinionsmätningar visat. Expresident Lula da Silva får 48 procent av rösterna mot 43 procent för den sittande presidenten Jair Bolsonaro. Mätningarna pekade i allmänhet på upp till 15 procentenheters skillnad mellan de två. Den andra valomgången hålls den 30 oktober. I val till kongressen och guvernörsposter går flera högerpartier och Bolsonaroallierade starkt fram.

    • Augusti

    • Razzior mot presidenttrogna affärsmän

      Polien genomför razzior hos åtta affärsmän med kopplingar till president Jair Bolsonaro, sedan husrannsakningsorder utfärdats av Alexandre de Moraes, domare i Högsta domstolen och chef för Högsta valdomstolen. Enligt medierapporter skulle affärsmännen vara villiga att stödja en kupp om Bolsonaro förlorar presidentvalet. Domaren fryser också deras konton i banker och på sociala medier. Bolsonaros söner hävdar att det rör sig om maktmissbruk och censur.

    • Lula leder inför presidentvalet

      Ledaren för Arbetarpartiet och förre presidenten Lula da Silva leder med god marginal i opinionsmätningar inför första omgången av presidentvalet den 2 oktober, även om den sittande högerpresidenten Jair Bolsonaro närmar sig honom. Enligt en ny mätning av Datafolha uppger 47 procent att de tänker rösta för den 76-årige Lula i första valomgången, medan 32 procent stödjer Bolsonaro. Om ingen får över 50 procent av rösterna hålls en andra valomgång den 30 oktober. Valrörelsen beskrivs som den mest polariserade i Brasilien på årtionden.

    • Maj

    • Ny oljebolagschef sparkas

      President Jair Bolsonaro avskedar chefen för det statliga oljebolaget Petrobras, José Mauro Coelho, efter bara 40 dagar på jobbet. Någon orsak anges inte men de båda företrädarna på posten har sparkats också de, på grund av de höga bränslepriserna.

    • April

    • Presidenten benådar dömd kongressledamot

      President Jair Bolsonaro benådar kongressledamoten Daniel Silveira som Högsta domstolen dagen innan dömt till närmare nio års fängelse. Enligt domstolen har Silveira verbalt attackerat Brasiliens demokratiska institutioner och hotat landets rättsliga instanser. Bolsonaro hänvisar till yttrandefriheten. Silveiram en tidigare polis som valdes till kongressen 2018, har ifrågasatt flera av domarna och uppmuntrat sina anhängare att invadera domstolsbyggnaden. Han har också förespråkat att ett antidemokratiskt dekret från militärtiden 1964–1985 åter aktiveras.

    • Lula väljer mittenpolitiker som vicepresidentkandidat

      Vänsterledare och tidigare presidenten Luiz Inacio Lula da Silva utser mittenpolitikern Geraldo Alckmin som sin vicepresidentkandidat. Geraldo Alckmin har varit guvernör i São Paulo och blev tvåa i presidentvalet 2006, då Lula blev omvald. Han kom på fjärde plats i valet 2018 då den nuvarande presidenten Jair Bolsonaro vann. Alckmin var länge medlem av Brasilianska socialdemokratiska partiet (PSDB) men lämnade det 2021 och har just blivit medlem av Brasilianska socialistpartiet (PSB). Lula har inte formellt anmält sig som kandidat i presidentvalet men ägnar sig ändå åt kampanjarbete. Han leder med god marginal i opinionsmätningarna över president Jair Bolsonaro, som väntas ställa upp till omval.

    • Mars

    • Sergio Moro drar sig ur presidentvalet

      Den tidigare justitieministern Sergio Moro meddelar att han drar sig ur presidentvalet i oktober. Moro har fram tills nu setts som en potentiell ”tredje vägen-kandidat” i valet där högerpresidenten Jair Bolsonaro och den förre vänsterpresidenten Lula da Silva är de ledande namnen. Sergio Moro är också en känd domare, inte minst sedan han 2017 dömt Lula till fängelse för korruption. Högsta domstolen har senare rivit upp domarna. Moro blev senare justitieminister i Bolsonaros regering men avgick 2020 och anklagade presidenten för att blanda sig i polisutredningar rörande hans egen familj.

    • Utbildningsministern avgår efter finansieringsskandal

      Utbildningsminister Milton Ribeiro lämnar sin post efter ett avslöjande om att han låtit föra pengar till politiska allierade till två inflytelserika evangelikala präster. Det ska ha skett på president Jair Bolsonaros uppdrag. En ljudinspelning visar hur Ribeiro prioriterar skolmedel till kommuner som styrs av ”vänner” till de två pastorerna. Från oppositionen kommer krav på att även Bolsonaro utreds för maktmissbruk. Presidenten har starkt stöd bland evangelikala kristna grupper.

    • Februari

    • “Brasilien neutralt i Ukraina-konflikten”

      President Jair Bolsonaro förklarar att Brasilien förhåller sig neutralt i konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som tre dagar tidigare övergått i öppet krig sedan Ryssland gått till fullskalig attack. Bolsonaro var på besök i Moskva bara en vecka tidigare och säger att kollegan Vladimir Putin då delgav honom ”hemligheter” om Ukraina. Han har uttryckt beundran för den autokratiske ryske presidenten och har även tidigare undvikit att kritisera rysk aggression. Han har skarpt kritiserat sin egen vicepresident Hamilton Mourão efter att denne sagt att Brasilien inte stödjer invasionen. Större delen av omvärlden fördömer i skarpa ordalag Rysslands agerande.

    • Januari

    • Bolsonaro trotsar domstolsorder

      President Jair Bolsonaro trotsar en domstolsorder om att infinna sig hos polisen för utfrågning i målet som gäller hans uttalanden om det elektroniska valsystemet (se 4 augusti 2021). En utredning försöker fastställa om Bolsonaro offentliggjorde hemligstämplad information när han upprepade gånger hävdade att det elektroniska röstningssystem som Brasilien använder leder till fusk. Den federala polisen lägger sedan ned utredningen, och säger att de kunna klargöra omständigheterna utan Bolsonaros vittnesmål.

    • Rekordmånga nya covidfall

      Antalet nya fall av covidsmitta når den högsta siffran på ett dygn sedan pandemin började och hamnar strax över 137 000. Det förra rekordet från juni 2021 låg på 115 000, medan genomsnittet var 8 000 nya fall om per dygn i slutet av 2021. Kombinationen av den smittsamma nya coronavarianten omikron och de många folksamlingarna i samband med jul- och nyårshelgen har bidragit till de höga smittalen. Mycket av karnivalsfirandet har nu ställts in, särskilt i stora städer som São Paulo, Rio de Janeiro och Salvador. Antalet bekräftade dödsfall i covid-19 uppgår nu till drygt 620 000, vilket är näst flest i världen i absoluta tal.

  • 2021

    • December

    • Bolsonaro utreds för vaccinkommentar

      Högsta domstolen har inlett en utredning av påståenden från president Jair Bolsonaro om att covidvaccinet skulle öka riskerna att drabbas av aids. Uttalandet som gjordes den 24 oktober ledde till att Bolsonaro tillfälligt stängdes av från Facebook och Youtube. Presidenten är sedan tidigare under flera andra utredningar, däribland för hanteringen av coronapandemin. Den nya utredningen beordras av domaren Alexandre de Moraes (se även 4 augusti 2021) som ber statsåklagaren fastställa om påståendet om aids har kopplingar till en anhängargrupp som utreds för massproduktion av falska nyheter. Gruppen kallas ”Hatkontoret” av brasilianska medier har spridit desinformation om pandemin och propagerat för en militärkupp som skulle ge president Bolsonaro absolut makt.

    • November

    • Forskare i protest mot Bolsonaro

      Tjugoen forskare som tilldelats en av Brasiliens finaste utmärkelser för vetenskapliga meriter tackar nej till medaljerna, i protest mot att president Jair Bolsonaro strukit två forskare från en lista med 25 namn som han själv lagt fram ett par dagar tidigare. Av de två som Bolsonaro drog tillbaka har en ifrågasatt användningen av klorokin mot covid-19 och den andra varit chef för en avdelning inom hälsodepartementet som publicerat en skrift riktad till transgendermän. De 21 forskare som nu avstår från medalj kritiserar regeringens ”systematiska attacker på vetenskap och teknologi”.

    • Oktober

    • Ekonomiminister och centralbankschef i internationell skattehärva

      Ekonomiminister Paulo Guedes och centralbankschefen Roberto Campos Neto finns med bland många världsledare som figurerar i en omfattande granskning av skatteplanering, utförd av journalistkonsortiet ICIJ. Ingen av dem har avslöjat sina placeringar i samband med att de intog sina positioner. Särskilt ekonomiministern kan anklagas för att ha agerat i eget intresse när han drev igenom en skattereform som minskar trycket på den som har privata pengar i skatteparadis. Guedes är själv aktieägare i vad som beskrivs som ett skalbolag registrerat i Brittiska Jungfruöarna. Campos Neto uppges äga två bolag registrerade i Panama.

    • September

    • Bolsonaro till attack mot HD och valsystemet

      President Jair Bolsonaro går på nytt till ilsken attack mot Högsta domstolen (HD), kongressen och valsystemet, i ett tal inför tiotusentals anhängare som samlats på Brasiliens självständighetsdag. Han säger också att ”endast Gud” kan skilja honom från makten. Bolsonaro som är alltmer trängd av låga opinionssiffror och flera utredningar mot honom själv hävdar att både HD och kongressen ägnar sig åt politisk förföljelse av honom själv och hans allierade. Han sade nyligen till evangelikala ledare att han bara ser tre alternativ för sin framtid: att gripas, dödas eller väljas om. Demonstrationer pågår under självständighetsdagen runt om i Brasilien, med både anhängare och motståndare till presidenten.

    • Augusti

    • Urfolksprotest inför HD-mål

      Runt 6 000 personer som företräder mer än 170 ursprungsfolk deltar i en protestmarsch i Brasilia där Högsta domstolen ska ta upp ett mål som kan leda till att det grundlagsfästa skyddet de har i vissa reservat slopas. Enligt organisatörerna är det den största demonstrationen som hittills genomförts av landets urfolk. De protesterar också mot vad de kallar systematisk förföljelse under president Jair Bolsonaro. Presidenten anklagas för att vilja frånta urfolken deras rättigheter. Demonstrationen genomförs under fredliga former. Under en liknande protest i juni skadades tre demonstranter och tre poliser. Målet har väckts av jordbruksföretagare som anser att skyddet endast ska gälla områden där urfolk var närvarande när författningen antogs 1988. Urfolken hävdar sin rätt till områden som de drivits ifrån under militärdiktaturen 1964–1985, men som de sedan återvänt till.

    • Bolsonaro utreds för påståenden om valfusk

      Högsta domstolen beslutar att president Jair Bolsonaro ska utredas för att ha påstått att Brasiliens valsystem präglas av fusk. Han anklagas för förtal och uppvigling till brott genom ogrundade påståenden om massivt valfusk. Den nya utredningen läggs till en som handlar om att hans regering spridit falska nyheter. Domaren Alexandre de Moraes beslut om utredning kommer sedan högsta valdomstolen begärt ett besked i frågan sedan presidenten gjort upprepade utfall mot valsystemet den senaste tiden. Högsta valdomstolen utreder själv presidenten för maktmissbruk, otillåten användning av kommunikationskanaler, korruption, bedrägeri etc. Bolsonaro har länge varit kritisk till Brasiliens elektroniska valsystem, som använts sedan 1996, och anser att valsedlar i papper borde användas då de enligt honom är lättare att kontrollräkna. Bolsonaro har i sina utspel hävdat att valet inte ska hållas hösten 2022 om inte systemet reformeras. Han hävdar också att valen 2014 och 2018 präglades av fusk. I opinionsmätningar ligger Bolsonaro långt efter expresident Lula da Silva som väntas bli Arbetarpartiets kandidat.

    • Juni

    • Miljöminstern avgår

      Den omstridde miljöministern Ricardo Salles meddelar att han lämnar sin post, en drygt månad efter det att Högsta domstolen beordrade en utredning av hans misstänkta inblandning i smuggling av ädelträ till Europa och USA. Polisen genomförde razzior i hans hem och på miljödepartementet. Under Ricardo Salles ministertid har skogsskövlingen i Amazonas skjutit fart och miljöskyddet har urholkats avsevärt.

    • Dyster covid-milstolpe passeras

      Brasilien når som andra land i världen (efter USA) 500 000 konstaterade dödsfall i covid-19 – samtidigt som många tror att den verkliga siffran är högra. Landet befinner sig i en tredje smittvåg med ökad spridning. Många befarar att restriktionerna har upphävts för tidigt efter den andra vågen, som varade från januari till april. Läget beskrivs som allvarligt i 19 av de 27 delstaterna och vaccinationstakten är låg. Oppositionen, fackföreningsrörelsen och sociala grupperingar anklagar president Jair Bolsonaro för att ha bromsat vaccinationerna och struntat i konsekvenserna. Hittills har bara 11 procent av den vuxna befolkningen fått två doser vaccin.

    • Bolsonaro bötfälls efter MC-parad

      President Jair Bolsonaro döms att böta motsvarande 100 dollar i böter sedan han lett en motorcykelparad utan att använda munskydd i strid mot coronarestriktioner i delstaten São Paulo. Tusentals motorcyklar deltog i ”Gasa för Kristus”, en av många liknande tillställningar som presidenten samlat till runt om i landet inför presidentvalet 2022. Delstatsguvernören João Doria hade i förväg varnat för böter vid brott mot gällande regler. Doria och Bolsonaro har upprepade gånger drabbat samman över hur pandemin ska hanteras. Närmare 485 000 människor har nu avlidit i covid-19 i Brasilien.

    • Brasilien får plats i FN:s säkerhetsråd

      FN:s generalförsamlingen röstar för att ge Brasilien en av de icke-permanenta platserna i FN:s säkerhetsråd 2022–2023, tillsammans med Albanien, Förenade arabemiraten, Gambia och Ghana. Enligt bedömare innebär valet att maktbalansen inom rådet kan skifta, inte minst då det stora Brasilien ersätter det minsta land som någonsin suttit med: Saint Vincent och Grenadinerna. Hälften av de tio icke-permanenta medlemmarna byts ut varje år. Det rådde ingen konkurrens i någon av omröstningarna. Brasilien har suttit i rådet tio gånger tidigare, senast 2010–2011.

    • Maj

    • Blodig polisinsats väcker oro

      En omfattande polisinsats mot ett slumområde i Rio de Janeiro kräver minst 25 människors liv. Insatsen riktar sig mot narkotikaligan Comando Vermelho som är den största i Rio de Janeiro. Polisen anklagar ligan för att rekrytera barn och tonåringar som utnyttjas i smuggling, rån, överfall och mord. FN uttrycker stor bestörtning över det dödliga våldet i samband med insatsen, som rapporteras vara den blodigaste i Rio de Janeiro på över ett årtionde.

    • Demonstrationer till stöd för Bolsonaro

      Tusentals människor deltar i demonstrationer i Brasilia, São Paulo och Rio de Janeiro till stöd för president Jair Bolsonaro – samtidigt som vänsteroppositionen håller 1 maj-möten på nätet, på grund av coronapandemin. Antalet döda i covid-19 har just passerat 400 000, med 100 000 dödsfall på bara en dryg månad i mars-april. Bolsonaro har talat om att sätta in militären för att riva upp lokala och regionala coronarestriktioner, något som många av hans anhängare ivrigt stödjer.

    • April

    • Jätteauktion ger staten mångmiljonbelopp

      Staten genomför en auktion av koncessioner för 22 flygplatser, en järnvägslinje och fem hamnar, för sammanlagt 620 miljoner dollar och väntade investeringar för 1,75 miljarder totalt. Vinnarna var den franska gruppen Vinci och brasilianska CCR. Den tre dagar långa auktionen genomfördes trots det pressade läget under pandemin, vilket en del bedömare bedömde som riskfyllt. Men regeringen är mån om att stå fast vid långsiktiga planer på omfattande privatiseringar och auktioner av koncessioner gällande statliga bolag och infrastruktur. Buden hamnade på ett högre totalt belopp än väntat.

    • Domare beordrar covidutredning

      Domaren Luis Roberto Barroso i Federala högsta domstolen beordrar senaten att utreda regeringens hantering av coronapandemin, på begäran av 32 av de 81 senatorerna. En kommission får i uppgift att utreda vad regeringen gjort och inte gjort, särskilt i fråga om hälsokrisen i Amazonas, där syrgas ofta saknats för patienter inlagda på sjukhus. President Jair Bolsonaro har tonat ned riskerna med covid-19 och fortsätter att motsätta sig nedstängningar, trots att smitto- och dödstalen slår nya rekord. Totalt har nu 350 000 människor avlidit i covid-19. Bolsonaro säger i en kommentar att han är utsatt för ”rättsaktivism”.

    • Nytt dystert covidrekord

      Antalet avlidna i covid-19 överstiger för första gången 4 000 på ett dygn, bara två veckor efter gränsen 3 000 per dygn passerades. Under mars dog cirka 66 500 personer i sjukdomen, mer än dubbelt så många som i juli 2020, den tidigare värsta månaden under pandemin. I flertalet delstater upptar covidsjuka mer än 90 procent av intensivvårdsplatserna och människor dör i väntan på vård. Det råder brist på syrgas och lugnande medel på många håll. President Jair Bolsonaro kritiserar dock i ett tal till anhängare utanför presidentpalatset karantänsåtgärder som införts på delstatsnivå eller lokalt. Bolsonaro hävdar fortfarande att nedstängningar som slår mot ekonomin ger värre effekter än själva pandemin, och han har försökt att häva en del lokala restriktioner via domstol.

    • Mars

    • Militärledningen avgår

      Cheferna för armén, flottan och flygvapnet avgår oväntat, alla tre samtidigt. Någon förklaring till avhoppen ges inte omedelbart men beskedet kommer dagen efter det att president Jair Bolsonaro avskedat försvarsminister Fernando Azevedo. Denne uppges ha varit kritisk mot Bolsonaros sätt att använda militären för politiska ändamål. Samma sak kan gälla de tre militärledarna, inte minst den nu avhoppade arméchefen Edson Pujol som i november sade att militären ”inte vill bli inblandad i politik”. Bolsonaro, som har en bakgrund armékapten, hävdar ofta att han har militärens stöd, och många militärer ingår i hans regering. Försvarschefernas avhopp sker på en dag med symbolisk tyngd: den 31 mars 1964 inleddes kuppen som följdes av 21 års militärdiktatur.

    • Toppministrar byts ut

      President Jair Bolsonaro ersätter utrikesminister Ernesto Araújo, försvarsminister Fernando Azevedo, justitieminister André Mendonça och ytterligare tre ministrar, i den största ommöbleringen sedan han tillträdde för drygt två år sedan. Den avsatte utrikesministern Araújo har fått hård kritik av parlamentsledamöter som hävdar att han har skadat Brasiliens internationella anseende, och att dålig hantering av relationer med länder som Kina, Indien och USA har bidragit till att Brasilien har dålig tillgång till coronavaccin. Bolsonaros popularitet har dalat på senare tid i takt med att coronakrisen blivit allt mer akut.

    • Presidenten beordras betala skadestånd

      En domstol beordrar president Jair Bolsonaro att betala motsvarande 3 500 dollar till en journalist efter ett uttalande om att hon erbjudit sex i utbyte mot negativ information om honom själv. Enligt domslutet skadade Bolsonaros uttalande journalistens heder. Journalisten Patrícia Campos Mellos twittrar att beslutet är en ”seger för alla kvinnor”. Campos Mello vann i januari ett nästan identiskt mål mot presidentens son, kongressledamoten Eduardo Bolsonaro.

    • Ökade dödstal tros bero på brasiliansk virusvariant

      Antalet dödsfall relaterade till covid-19 på en dag överskrider 3 000 för första gången sedan pandemin bröt ut. I snitt har närmare 2 300 personer om dagen avlidit den senaste veckan, och den totala dödssiffran uppgår nu till 300 000. Ökningen antas till stor del bero på en mer smittsam variant av coronaviruset sars-cov-2 som tros ha uppstått i staden Manaus och som spridit sig även till andra delar av världen. Brasilien befinner sig i den värsta fasen hittills under pandemin och sjukvården är i kris, inte minst i de stora städerna. President Jair Bolsonaro har i huvudsak fortsatt att bagatellisera pandemin och har varit i konflikt med delstatsguvernörer som infört rörelserestriktioner. Men nu har han just meddelat att en kriskommitté ska tillsättas för att hantera pandemin, efter ett möte med kongressens talmän, chefsdomaren i Högsta domstolen, centralbankschefen, merparten av regeringen och sex guvernörer.

    • Ännu en ny hälsominister utses

      Hjärtspecialisten Marcelo Queiroga utses till ny hälsominister, den fjärde sedan pandemins utbrott för ett år sedan. President Jair Bolsonaro säger att Brasilien nu ska gå in i en mer ”aggressiv fas i fråga om kampen mot viruset”. Queiroga ersätter generalen Eduardo Pazuello som fick uppdraget sedan två tidigare hälsoministrar ifrågasatt Bolsonaros hantering av pandemin (se 15 maj 2020). Pazuello och Bolsonaro har båda genomgående tonat ned virusets allvar.

    • Fällande dom mot expresident Lula ogiltig

      En domare i Högsta domstolen ogiltigförklarar rättsprocessen mot den före detta presidenten Lula da Silva (2003–2010), som dömts för korruption. Därmed återfår Lula sina politiska rättigheter och möjligheten öppnas att han ställer upp i presidentvalet 2022. Lula avtjänade 1,5 år i fängelse innan han försattes på fri fot, fast med politiska restriktioner (se 8 november 2019). Nu slår domaren Edson Fachin fast att domstolen i Curitiba inte hade rätt att döma i de mål som ledd till fällande dom, istället skulle en federal domstol i Brasília ha prövat dem. Fachin hävdar också att domaren Sergio Moro, som senare blev justitieminister, samverkat med åklagarna för att få Lula fälld. Ett par veckor senare slår också en kammare inom domstolen fast att Sergio Moro var ”partisk” när han dömde Lula för korruption. Ytterligare ett par veckor senare fastställer hela den samlade domstolen Edson Fachins utlåtande, med röstsiffrorna 8–3.

    • Februari

    • Kvarts miljon döda i covid-19

      Antalet som har bekräftats avlidna i covid-19 passerar 250 000, ett år efter det att de första smittfallen upptäcktes i Brasilien. Det är det näst högsta antalet i världen, i absoluta tal (efter USA). Räknar per invånare ligger Brasilien runt 25:e plats i världen, och på fjärde i Latinamerika. En svår andra våg pågår i landet samtidigt som bristen på vaccin är fortsatt stor. Vaccineringar inleddes i mitten av januari, med det vaccin framtagna av kinesiska Coronavac och svensk-brittiska Astra Zeneca-Oxford University.

    • Ytterligare lättnader i vapenlagar

      President Jair Bolsonaro undertecknar fyra dekret som ytterligare lättar på reglerna för vapeninnehav. Ändringarna gäller bland annat hur många vapen man får äga och hur mycket ammunition man får köpa åt gången. Bolsonaro har utfärdat flera tiotal lättnader i vapenlagarna sedan han tillträdde, även om en del av dem har stoppats av kongressen eller domstolar. Vapenlättnader är en av presidentens hjärtefrågor.

    • Mångmiljardersättning för dammkollaps

      Gruvjätten Vale ska betala 7 miljarder dollar i ersättning för den svåra dammolyckan i Brumhadinho (se 25 januari 2019). Vale säger sig vilja kompensera för såväl socioekonomiska som miljömässiga följder av olyckan. Enligt delstatsregeringen i Minas Gerais är summan en uppskattning och det kan bli aktuellt med mer pengar för att reparera de skador som uppstod när enorma mängder vatten, slagg och lera sköljde ut.

    • Kongressen väljer Bolsonaroallierade till talmän

      Kongressens båda kamrar väljer allierade till president Jair Bolsonaro till talmän. Senaten utser Rodrigo Pacheco, medlem av Demokraterna, medan deputeradekammaren väljer Arthur Lira som tillhör Progressiva partiet. Bolsonaro har själv varit inblandad i striden om talmansposterna i båda kamrar och resultatet ses som en tydlig seger för presidenten. Talmännen som väljs på två år har en central roll i brasiliansk politik, bland annat genom att styra vilka lagförslag som går till omröstning. Deputeradekammarens talman beslutar också i fråga om motioner om riksrättsåtal mot presidenten. Det är ingen liten fråga för Bolsonaro – det finns flera tiotal krav på riksrättsåtal mot honom. De gäller bland annat pandemihanteringen, antidemokratiska åtgärder, miljöbrott och hatbrott.

    • Januari

    • “Brasiliens coronahantering sämst”

      Brasilien har hanterat coronapandemin sämst av 98 granskade länder, enligt den oberoende tankesmedjan Lowy Institute i Australien. Institutet har rankat länderna utifrån bland annat antalet bekräftade smittfall, dödsfall och testning. Övriga länder i bottenskiktet är Mexiko, Colombia, Iran och USA. I topp ligger Nya Zeeland, Vietnam, Taiwan, Thailand och Cypern.

    • Bolsonaro stödjer Trump efter kongresstormning

      President Jair Bolsonaro fortsätter att uttrycka sitt stöd för sin kollega i USA även efter Donald Trumps uppvigling av en mobb som stormade kongressbyggnaden i Washington dagen innan. Bolsonaro går på Trumps linje och hävdar att det amerikanska valet präglades av fusk. I USA har valansvariga, delstatsmyndigheter och domstolar genomgående avfärdat Trumps påståenden om fusk, men Bolsonaro säger att ”ingen kan förneka det”. Han varnar också för att det kan bli lika kaotiskt i Brasilien valåret 2022 som det var i Washington. Bolsonaro har också tidigare hävdat att det elektroniska valsystemet i Brasilien bäddar för fusk.

    • Nya dystra pandemirekord

      Spridningen av coronaviruset fortsätter att öka och antalet döda i covid-19 passerar 200 000. Också antalet nya fall per dag når nya rekord. Sjukvården är nära bristningsgränsen på flera håll, bland annat i miljonstaden Manaus i Amazonas som i april uppmärksammades för massgravar och lik i frysbilar.

  • 2020

    • December

    • Rio de Janeiros borgmästare gripen

      Rio de Janeiros borgmästare Marcelo Crivella grips, bara nio dagar innan hans mandatperiod löper ut. Domaren som har lett utredningen anklagar Crivella för att leda en kriminell organisation inifrån borgmästarkansliet, med syftet att berika sig. Crivella som är en av president Jair Bolsonaros nära allierade hävdar att han utsätts för politisk förföljelse. Under sin återvalskampanj anklagade Crivella sin motståndare Eduardo Paes för korruption, och sade att han hör hemma i fängelse. Paes vann valet med 64 procent av rösterna mot 36 för Crivella. Nyligen stängdes delstatsguvernören i Rio de Janeiro av från sitt ämbete på grund av korruptionsanklagelser (se 28 augusti 2020).

    • Bolsonaro: ”Pandemin snart över”

      President Jair Bolsonaro säger att Brasilien befinner sig i sluttampen av coronapandemin trots att smittan och dödsfallen i covid-19 fortsätter att öka. Enligt Bolsonaro har den brasilianska regeringen varit bäst, eller åtminstone en av de bästa, i världen på att hantera pandemin. Uttalandet kritiseras av oppositionen som pekar på att närmare 180 000 människor har avlidit i covid-19 i Brasilien, den näst högsta siffran i världen (efter USA) och en relativt hög siffra även räknat per invånare.

       

    • Upprop mot gruvdrift i Amazonas

      Urfolksledare överlämnar ett upprop med över 400 000 underskrifter till kongressen, med krav på att personer som ägnar sig åt illegal gruvdrift ska drivas bort från yanomamis marker i Amazonas, eftersom de sprider coronaviruset. Insamlingen av underskrifter har pågått sedan juni och utgör en protest mot president Jair Bolsonaros stöd för en utökning av jordbruk och gruvdrift i regnskogen. Coronapandemin har slagit hårt mot Brasiliens urfolk. Enligt urfolksföreningar och ideella organisationer uppehåller sig runt 20 000 illegala gruvarbetare på yanomamis områden, ett 96 000 kvadratkilometer stort område vid gränsen mot Venezuela.

    • November

    • WHO-oro över coronaökning

      Världshälsoorganisationen (WHO) slår larm om det snabbt förvärrade coronaläget i Brasilien och Mexiko, och uppmanar de båda länderna att ta arbetet med att hindra smittspridning på ”stort allvar”. Båda länder har sett en kraftig ökning av både smittade och dödsfall de senaste veckorna. 

    • Bakslag för Bolsonaros allierade i kommunalval

      Andra omgången av de lokala valen bekräftar det bakslag för kandidater lierade med högerpresidenten Jair Bolsonaro som synts redan i första omgången två veckor tidigare. I valen, som hålls halvvägs mellan de federala valen, går det bra för den traditionella högern och för mittenhögerpartier. Vänstern kämpar däremot också i motvind: Arbetarpartiet (PT) lyckas inte ta hem borgmästarvalet i någon enda av de 26 delstatshuvudstäderna. I de två största städerna segrar mittenhögerkandidater: i São Paulo omväljs Bruno Covas (som hör till PSDB) och i Rio de Janeiro återkommer veteranen Eduardo Paes (DEM) som hade posten 2009–2016.

    • Presidentson åtalas för korruption

      President Jair Bolsonaros son Flavio åtalas för korruption, det första åtalet i flera utredningar mot presidentens familj. Flavio Bolsonaro anklagas för bedrägeri och penningtvätt och för att ha lett ett brottsligt företag mellan 2007 och 2018. Han ska ha roffat åt sig pengar via anställdas löner när han var ledamot av delstatsparlamentet i Rio de Janeiro. Bland en rad övriga åtalade finns Flavio Bolsonaros tidigare chaufför och fixare Fabrício Queroz, som greps i juni (se även 21 januari 2019). Den 39-årige Flavio Bolsonaro valdes in i senaten i valet 2018, då hans far blev president. Han avfärdar alla anklagelser som ”politisk förföljelse”.

    • Rekordmånga bränder i Amazonas och Pantanal

      Antalet bränder i Amazonas och Pantal var högre i oktober än någon gång tidigare, visar ännu en larmsignal om de förödande effekterna av skogsskövling och klimatförändringar i ekosystem som är viktiga för hela planeten. Normalt avtar bränderna i oktober månad då regnsäsongen är på väg – men i år brann enligt rymdmyndigheten Inpe 17 326, mer än dubbelt så många som 2019. I Pantanal har fler bränder registrerats än någon gång tidigare.

    • Oktober

    • Rekordhög arbetslöshet under sommaren

      Arbetslösheten under juni till augusti låg på 14,4 procent, den högsta siffran sedan mätningar i tremånadersperioder infördes 2012. Antalet döda i covid-19 uppgår nu till över 158 000, den näst högsta siffran i världen (efter USA).

    • September

    • Bolsonaro i FN: "Förtalskampanj mot Brasilien"

      President Jair Bolsonaro hävdar att Brasilien utsätts för en ”brutal” internationell förtalskampanj som handlar om ödeläggelse av enorma naturområden i Amazonas och Pantanal. I ett tal inför FN:s generalförsamling i New York hävdar Bolsonaro att internationella institutioner med ”ljusskygga intressen” tillsammans med ”opatriotiska” brasilianska grupperingar försöker underminera regeringen och själva landet. Enligt Bolsonaro orsakas bränderna i huvudsak av ursprungsfolk som ägnar sig åt traditionellt jordbruk, medan ekologer säger att det är storskaligt jordbruk och markspekulation som ligger bakom bränderna i Amazonas. Bränderna i Amazonas är fler i år än 2019, men den areal som brunnit är än så länge något mindre. Däremot har antalet bränder i Pantanal redan slagit rekord, trots att tre månader återstår av året. Drygt en tiondel av området, som är världens största tropiska våtmark, har brunnit. I sitt FN-tal 2019 hävdade Bolsonaro att lögnaktiga medier spred en falsk bild av bränderna i Amazonas.

    • Augusti

    • Rekordinsats mot kriminellt gäng

      Polisen inleder vad som sägs vara den största insatsen mot narkotikahandeln hittills i landet, riktad mot det största gänget PCC. Över 1 000 poliser deltar i insatsen som har som målsättning att gripa 422 personer och genomföra razzior samt beslagta tillgångar på 201 ställen i 19 delstater. Det São Paulo-baserade gänget PCC får 46,6 miljoner dollar i banktillgångar blockerade och 1,1 miljoner i kontanter beslagtaget, uppger polisen.

    • Rios guvernör avstängd, anklagad för mutbrott

      Högsta domstolen stänger av guvernör Wilson Witzel från sitt ämbete i minst 180 dagar och polisen gör en razzia mot hans bostad. Witzel misstänks ha stulit motsvarande 50 miljoner dollar som skulle ha gått till insatser mot coronapandemin (se även 10 juni 2020). Flera personer i Witzels närhet grips också, däribland Pastor Everaldo som är ledare för hans parti, det Socialkristna partiet (PSC) långt ut på högerkanten. Anklagelser om att stora summor svindlats bort har förekommit sedan pandemins utbrott. Av sju planerade fältsjukhus har två bara öppnats i delstaten som är den näst hårdast drabbade i Brasilien, efter São Paulo. Fem av Rio de Janeiros senaste sex guvernörer har nu fängslats eller är under utredning för brott.

    • Ännu en Bolsonaro coronasmittad

      Presidentens son Flávio Bolsonaro uppger att han testat positivt för coronaviruset. Den 39-årige senatorn som är under utredning för förskingring (se December 2019) är den fjärde i familjen som smittats. Han meddelar att han tänker isolera sig i hemmet och liksom tidigare fadern Jair Bolsonaro ta malariamedicinen klorokin (se Juli 2020). Tidigare har presidentens hustru Michelle och en annan presidentson, 22-årige Jair Renan, också testat positivt.

    • Bolsonaros popularitet ökar

      President Jair Bolsonaro får de bästa popularitetssiffrorna hittills under sin mandatperiod, då 37 procent av de tillfrågade ger honom tummen upp. Samtidigt minskar andelen som uttalat inte tycker han gör ett bra jobb med 10 procentenheter, till 34 procent. En orsak till det ökade stödet, mitt under pandemikrisen, är de stödpengar som betalats ut. Brasilien har nyligen passerat 100 000 döda i covid-19, den näst högsta siffran i världen (efter USA) och över 3 miljoner fall av smitta. Inget tyder för närvarande på att smittspridningen är på väg att avta. I opinionsmätningen, utförd av Datafolha den 11–12 augusti, telefonintervjuades drygt 2 000 personer.

    • Räntan rekordlåg

      Centralbanken sänker ännu en gång räntan, nu till bottennoteringen 2 procent, på grund av den ekonomiska krisen i coronapandemins spår. Det är den nionde sänkningen i rad sedan juni 2019, då den låg på 6,5 procent. Trots den låga styrräntan är många kommersiella räntor fortfarande höga, ofta högre än före pandemin, då bankerna försöker gardera sig mot förluster på grund av konkurser. Räntan blir kvar på 2 procent till början av 2021 men höjs sedan stegvis igen.

    • Juli

    • Bolsonaro testar positivt för corona

      President Jair Bolsonaro testar positivt i ett coronatest som han tagit efter att ha utvecklat covid-19-symtom, inklusive hög feber. Det var fjärde gången som Bolsonaro testade sig för viruset som han själv upprepade gånger har sagt inte är något att bry sig om, och något som inte kommer att drabba honom nämnvärt. Bolsonaro har också legat i öppen konflikt med delstatsguvernörer som har infört karantänsregler för att begränsa smittspridningen. Bara dagen innan testresultatet kommer har Bolsonaro förlängt ett tidigare veto mot regler som tvingar människor att bära munskydd i offentliga miljöer. Över 65 000 människor har nu rapporterats avlidna i covid-19 i Brasilien, och över 1,6 miljoner har bekräftats smittade. Bolsonaro tillbringar två veckor i karantän men förklaras därefter ha tillfrisknat.

    • Juni

    • Utbildningsministern avgår

      Den kontroversielle utbildningsministern Abraham Weintraub meddelar att han lämnar sin post ”inom några dagar” och ska börja ett nytt jobb på Världsbanken. Det har förekommit spekulationer om att Weintraub skulle bli sparkad, inte minst efter sina uttalanden om Högsta domstolen (se 14 juni 2020).

    • Räntan rekordlåg

      Centralbanken sänker ännu en gång räntan, nu till bottennoteringen 2,25 procent, på grund av den ekonomiska krisen i coronapandemins spår. Men trots den åttonde sänkningen i rad är många kommersiella räntor fortfarande höga, ofta högre än före pandemin, då bankerna försöker gardera sig mot förluster på grund av konkurser.

    • Minister utan munskydd bötfälld

      Utbildningsminister Abraham Weintraub får böter på motsvarande knappt 4 000 kronor för att ha uppträtt offentligt utan munskydd. Weintraub deltog i ett av president Bolsonaros många massmöten i Brasília där han skakade hand med andra samt lät sig fotograferas. Många av deltagarna saknade munskydd trots att det är krav på sådana i huvudstaden sedan april. Bolsonaro själv uppträder också ofta utan munskydd. Weintraub är kontroversiell. Han har kritiserats för antikinesiska uttalanden som har uppfattats som rasistiska, stavar ofta fel i offentliga dokument och på Twitter, och har nyligen kallat domarna i Högsta domstolen ”kriminella” och sagt att de borde fängslas.

    • Guvernörer anklagas för covid-korruption

      Två delstatsguvernörer pekas ut för korruption kopplat till köp av medicinsk utrustning under coronakrisen. I Rio de Janeiro röstar den lagstiftande församlingen för att inleda en process för att avsätta guvernören Wilson Witzel, och i Pará genomför federal polis razzior mot guvernören Helder Barbalhos hem och kontor. Båda guvernörer har legat i fejd med president Bolsonaro om hanteringen av pandemin och karantänsregler.

    • HD tvingar regeringen att backa om covid-statistik

      Högsta domstolen beordrar regeringen att återupprätta en sajt med information om antalet döda i covid-19, bara dagar efter det att summeringar av dödstalen tagits bort. Regeringen har tidigare ändrat sitt sätt att rapportera statistiken flera gånger. Kritik har främst riktats mot beslutet att bara publicera det senaste dygnets siffror. Regeringen anklagas för att försöka mörklägga pandemins spridning i landet. Brasilien betraktas som ett av de länder i världen där spridningen är mest utom kontroll. Brasilien har näst flest bekräftade fall av coronasmitta i världen, efter USA, med över 700 000 personer. Antalet döda i covid-19 närmar sig 40 000.

    • Maj

    • Bolsonaro deltar i gatuprotest

      President Jair Bolsonaro deltar ännu en gång i ett massmöte med anhängare på gatorna i Brasília, iförd ett munskydd som snart åker av. Han skakar hand och kramar folk, och struntar uppenbarligen i all vad social distansering heter. Brasilien har nu 350 000 bekräftade fall av coronasmitta och därmed näst flest i världen, efter USA. Drygt 22 000 personer har registrerats som avlidna i covid-19.

    • Avslöjande videoinspelning

      En domare i Högsta domstolen (HD) offentliggör en videoinspelning från ett regeringsmöte i april, där president Bolsonaro och flera ministrar hörs använda ett mycket grovt språk när de talar nedsättande om bland annat guvernörer och HD-domare, samtidigt som de knappast ens nämner coronaviruset som sprids okontrollerat i Brasilien. Ett av de få tillfällen viruset ändå nämns är när miljöministern säger att regeringen bör passa på under pandemin med att lätta på diverse miljöskyddsregler. Videoinspelningen ingår i den utredning som pågår av president Bolsonaro och huruvida han gjorde sig skyldig till hindrande av rättvisan när han sparkade polischefen i april.  

    • Nya hälsoministern avgår

      Hälsominister Nelson Teich avgår efter mindre än en månad på jobbet, på grund av oenighet kring hur coronapandemin hanteras. Föregångaren sparkades av president Jair Bolsonaro (se 16 april 2020). Teich har bland annat kritiserat Bolsonaros dekret några dagar tidigare som slog fast att gym, frisörer och skönhetssalonger är ”nödvändiga” och därmed har rätt att hålla öppet även där karantänsregler annars gäller. Enligt Bolsonaro är det en hygienfråga ”att få naglarna målade”. Teich ska också ha hamnat på kollisionskurs med presidenten om användningen av ett läkemedel mot malaria, klorokin, för att behandla covid-19. Bolsonaro har i likhet med USA:s president Donald Trump förespråkat klorokin trots att det saknas belägg för att det är verksamt och det finns risk för att det istället skulle vara farligt. Generalen Eduardo Pazuello tar över ansvaret för departementet och blir småningom ordinarie hälsominister.

    • Bolsonaro alltmer pressad i polisutredning

      Temperaturen stiger kring en utredning om hindrande av rättvisa som en domare i Högsta domstolen inledde mot president Jair Bolsonaro efter avskedandet av den federala polischefen (se 24 april 2020). En videoinspelning från ett regeringsmöte, där presidenten uppges ge uttryck för att vilja byta ut polisledningen för att strypa pågående utredningar, föranleder Bolsonaro att förneka att han skulle ha försökt skydda familjemedlemmar från utredningar. Bolsonaro tillstår att han vid regeringsmötet den 22 april talade om sin familj men säger att han var bekymrad för deras fysiska säkerhet, inte minst som han själv blev knivskuren under valrörelsen (se September 2018).

    • Coronasmitta redan i januari

      Forskare har konstaterat att coronasmittan spreds i Brasilien tidigare än vad man trott. Det har bekräftats att en person som avled i januari hade covid-19, nästan två månader tidigare än det som betraktats som det första dödsfallet den 16 mars. Därmed kan allmän smitta ha förekommit redan före karnevalen i slutet av februari, då miljontals människor festade och trängdes på gatorna. Även i andra länder har det konstaterats att smitta förekom tidigare än vad som antagits.

    • Över 10 000 döda

      Kongressen och Högsta domstolen utlyser tre dagars officiell sorgeperiod med anledning av att coronapandemin nu har krävt över 10 000 människors liv i Brasilien. Över 150 000 människor har bekräftats smittade, samtidigt som forskare tror att de verkliga siffrorna kan vara 15 till 20 gånger större. Kongressen uppmanar brasilianerna att fortsätta följa rekommendationerna från hälsomyndigheter. President Jair Bolsonsaro däremot fortsätter att motsätta sig påbuden och sågs nyligen ägna sig åt jet-skidåkning på en sjö i huvudstaden.

    • Kraftigt ökad skogsskövling

      Rymdmyndigheten Inpe rapporterar att takten i den illegala skogsavverkningen ökade med 55 procent under årets första fyra månader, jämfört med samma period föregående år. Miljörörelsen fortsätter att kritisera president Jair Bolsonaros politik och retorik, och säger att den uppmuntrar till den olagliga hanteringen. Bolsonaro tillbakavisar anklagelserna och har tidigare i veckan givit klartecken till att militären ska sättas in för att försöka hejda skövlingen.

    • Ekonomiministern varnar för kollaps

      Ekonomiminister Paulo Guedes varnar för ekonomisk kollaps inom en månad på grund av karantänsregler som råder under coronapandemin. Enligt Guedes riskerar matbrist och ”social oreda” hotar landet. Centralbanken har just sänkt räntan till den rekordlåga nivån 3 procent och säger att ”extraordinära åtgärder” krävs för att motverka pandemins förödande effekt på ekonomin. IMF har spått att Brasiliens BNP kommer att krympa med drygt 5 procent under året. Centralbanken har sänkt räntan i sju steg sedan juli 2019, i ett försök att gjuta liv i ekonomin som var svag redan före pandemin. Valutan som är nere på sin lägsta nivå hittills ligger på 5,70 real per dollar.

    • April

    • "Politisk jordbävning" när justitieministern avgår

      Justitie- och säkerhetsminister Sergio Moro avgår efter en konflikt med president Jair Bolsonaro om att denne avskedat den federala polischefen, Mauricio Valeixo. Enligt Moro har presidenten gjort sig skyldig till politisk inblandning som skadar hans och regeringens trovärdighet. Moro antyder också att presidenten blandar sig i den federala polisens kamp mot korruptionen. Sergio Moro har varit den mest populära ministern i Bolsonaros regering och hans avhopp beskrivs som en ”jordbävning” i brasiliansk politik. Beskedet får börsen att rasa och valutan att falla till en rekordlåg nivå mot dollarn.

    • Bolsonaro deltar i coronaprotest

      President Jair Bolsonaro ansluter sig till hundratals demonstranter som samlas utanför arméhögkvarteret i Brasília, i en protest mot karantänsregler i delstater med anledning av coronapandemin. Demonstranterna uppmanar armén att agera på grund av coronahanteringen, och kräver att kongressen stängs. ”Militär intervention med Bolsonaro”, står det på plakat. Bolsonaro talar vid mötet om att ”slåss för landet” men säger inget om militärintervention eller stängning av kongressen.

    • Hälsoministern sparkas

      Hälsominister Luis Henrique Mandetta blir avskedad av president Jair Bolsonaro som har kritiserat honom för att ha uppmanat folk att hålla social distansering på grund av coronaviruset. De två har varit i luven på varandra i veckor. Bolsonaro har fortsatt att tona ned allvaret med pandemin och förespråkar otestade behandlingsmetoder, medan Mandetta har hållit sig till de riktlinjer som gäller världen över för att minska smittspridningen. Läget blev skarpt när Mandetta i en TV-intervju uppmanade regeringen att tala med en röst, vilket i praktiken var en kritik av Bolsonaro. Mandetta har starkt stöd i folkopinionen medan Bolsonaros popularitetssiffror har dalat.

    • Mars

    • Bolsonaro spolas av sociala medier-jättar

      Facebook och Instagram slopar videor med president Jair Bolsonaro med motiveringen att de sprider desinformation om coronaviruset. Twitter har redan gjort detsamma. De tre globala jättarna inom sociala medier har riktlinjer om att skydda folkhälsan i fråga om covid-19 genom att inte godkänna material som strider mot offentliga rekommendationer. I de videoinspelningar som nu inte visas ses Bolsonaro strunta i påbud om social distansering genom nära umgänge med anhängare på gatorna. Presidenten har tidigare ifrågasatt siffror över antalet döda i delstaten São Paulo, vars guvernör João Doria han kritiserat för sättet att hantera pandemin. Siffrorna får inte användas i politiskt syfte, säger Bolsonaro som uttryckligen säger sig inte tro på dem. Doria är en tidigare allierad till Bolsonaro som nu blivit rival och som har stängt företag och beordrat folk att stanna hemma. São Paulo är hårdast drabbat av corona i hela Latinamerika.

    • Kyrkor undantas från karantän

      President Jair Bolsonaro beslutar genom ett dekret att kyrkor och andra platser för trosutövning är undantagna från de karantänsregler som har införts för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset. De skulle därmed få samma särskilda ställning som mataffärer och apotek – med dekretetet stoppas dagen därpå av en domstol. Regeringen kan dock överklaga det beslutet. Bolsonaro har hamnat i konflikt med guvernörer och lokala makthavare som har stängt skolor och företag framför allt i storstäderna. Sexton av de personer som reste med Bolsonaro till USA tidigare i månaden har nu bekräftats smittade av coronaviruset. Bland dem finns ministern för nationell säkerhet.

    • Bolsonaro fortsatt kritisk mot inskränkningar

      President Jair Bolsonaro stormar mot de karantänsregler som han kallar ”brända jorden-taktik” och som har införts i megastäder som São Paulo och Rio de Janeiro, för att hindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19. Enligt Bolsonaro rör det sig om felriktade insatser för att rädda liv, som istället ödelägger ekonomin. Bolsonaro kallar viruset ”en liten influensa” och anklagar medierna för hysteri. Börsen i São Paulo har vänt upp och realen har stärkts något, som reaktion på insatser till stöd för ekonomin runt om i världen. Brasilien har flest coronafall i Latinamerika: drygt 2 200 bekräftat smittade och närmare 50 döda.

    • Gränser stängs

      Regeringen beslutar att stänga alla landgränser utom de mot Uruguay, och förbjuder inresa från Europa och många länder i Stillahavsområdet. Förbuden gäller inte brasilianska medborgare och personer med särskilda skäl, och inte heller varutransporter. I Rio de Janeiro stängs de världsberömda stränderna. Den 22 mars stängs också gränserna mot Uruguay.

    • Massprotest mot Bolsonaros krishantering

      Miljontals människor runt om i Brasilien deltar i protester mot president Bolsonaro och hans sätt att hantera coronakrisen. Många står i fönster eller på balkonger och slår i kastruller, ett vanligt sätt att demonstrera i Latinamerika. Folk blinkar med lampor genom att omväxlande tända och släcka. Protesten rapporteras vara den mest omfattande mot Bolsonaro sedan han tillträdde. Fjorton personer som deltog i presidentens resa till USA tidigare i månaden har nu visat sig smittade av coronaviruset. Bolsonaro meddelar nu i ett TV-sänt tal en rad nödåtgärder för att minska smittspridningen, samt ett ekonomiskt stödpaket för att stötta ekonomin och låginkomsttagare. Han framträder omgiven av ministrar i ansiktsmasker.

    • Räddningspaket mot ekonomikris i coronas spår

      Regeringen lanserar ett räddningspaket på motsvarande 27,5 miljarder dollar med anledning av det nya coronaviruset som orsakar enorma störningar världen över. Börsen i São Paulo faller med nästan 14 procent och realen hamnar för första gången under 0,20 amerikanska dollar.

    • Presidenten trotsar virusråd

      President Jair Bolsonaro deltar i ett massmöte med anhängare och trotsar uppmaningar från sitt eget hälsodepartement om att hålla sig i karantän i två veckor. Han skakar också hand med folk och tar selfies med deltagare. Uppmaningen om karantän beror på att minst fem personer i en delegation som reste med honom till Florida nyligen har visat sig smittade med det coronavirus som orsakar covid-19. Miamis borgmästare som delegationen träffade har också testat positivt för viruset. Bolsonaro själv ska i ett första test inte ha visat sig smittad men enligt gällande regler bör han testa sig igen två gånger därefter, 7 respektive 14 dagar senare. Under besöket i Florida umgicks sällskapet med USA:s president Donald Trump och flera av hans anhöriga.

    • Börsen faller, Bolsonaro bagatelliserar virus

      Börsen i São Paulo störtdyker med mer än 12 procent, det största fallet sedan 1998, och aktierna i den statliga oljejätten Petrobras faller med drygt 31 procent. Orsaken är desamma som fått marknader i hela världen i gungning: det nya coronaviruset och kraftigt fallande oljepriser. President Jair Bolsonaro som är i Florida på ett besök hos sin amerikanske kollega Donald Trump säger i ett uttalande till 200 anhängare att coronahotet är ”överdrivet”, kanske av ”politiska skäl”.

    • Brasilien kallar hem alla diplomater från Venezuela

      Regeringen kallar hem alla sina diplomater och andra utsända från Venezuela, och beordrar Venezuela att hämta hem sin personal från Brasília. President Bolsonaro har tidigare kallat regimen i grannlandet för en diktatur.

    • Februari

    • Börsfall efter första coronafallet

      Börsen i São Paulo faller med 7 procent sedan Latinamerikas första fall av det nya coronaviruset konstaterats i staden. Den smittade är en 61-åring som nyligen besökt Italien, det land som hittills rapporterat flest fall av viruset efter Kina. Mannen har isolerats i sitt hem. Börsfall har noterats runt om i världen på grund av det nya viruset.

    • Senator skottskadad vid polisprotest

      Senatorn och tidigare utbildningsministern Cid Gomes skottskadas i samband med en polisdemonstration i delstaten Ceará. Militärpolis har i månader strejkat och protesterat med krav på högre löner. Gomes, som hör till vänsterpartiet PDT, ska ha kört en grävmaskin mot ett staket bakom vilket maskerade militärpoliser förskansat sig. Han förs till sjukhus och tillståndet uppges vara stabilt.

    • Förslag om exploatering av Amazonas

      President Jair Bolsonaro lägger fram ett omstritt lagförslag om att öppna upp ursprungsfolksområden i Amazonas för gruvdrift, jordbruk och vattenkraft. Förslaget som Bolsonaro kallar ”en dröm” har av ledare för ursprungsfolk kallats ”en folkmordslag”. De har varnat för att regeringens politik leder till inte bara folkmord (genocid) utan även ”etnomord” (etnocid) och ”ekomord” (ekocid). Bolsonaro konstaterar att miljöaktivister kommer att protestera och säger att han skulle stänga in dem i Amazonas om han kunde, ”eftersom de gillar miljön så mycket”. Bolsonaro talar ofta om att miljöaktivister ingår i en utländsk sammansvärjning.

  • 2019

    • December

    • Presidentson nekar till penningtvätt

      President Jair Bolsonaros äldste son Flávio nekar till anklagelser om att ha tvättat pengar som ska ha förskingrats från offentliga medel under tiden han var ledamot i delstatskongressen i Rio de Janeiro. Han är sedan februari federal senator. Anklagelserna har stärkts sedan egendomar sökts igenom som tillhör Flávio Bolsonaro, flera tidigare rådgivare och släktingar till en av Jair Bolsonaros tidigare hustrur. Bland annat söktes korruptionsutredare igenom en chokladbutik i Rio de Janeiro som Flávio Bolsonaro är delägare i. Flávio Bolsonaro misstänks för att tvättat pengar genom att köpa lägenheter kontant, till ett värde av runt 157 000 dollar. Åklagarna utreder anklagelser om ”spökanställda” som får lön utan att ha någon annan uppgift än att betala tillbaka en del av lönen till sin arbetsgivare. Misstankar mot presidentens son uppdagades för ett år sedan. Enligt de nya uppgifterna som har läckt från åklagarens kontor har minst 483 insättningar gjorts på ett konto som tillhör en tidigare chaufför till Flávio Bolsonaro, till ett värde av över 490 000 dollar (se även Januari 2019).

    • USA hotar med tullar på stål och aluminium

      USA:s president Donald Trump meddelar via Twitter att tullar ska införas på stål och aluminium från Brasilien och Argentina, som slapp undan när sådana tullar infördes för bland annat EU 2018. Trump anklagar de båda länderna för att ha devalverat sina valutor på ett sätt som missgynnar amerikanska företag. President Bolsonaro säger att han ska tala med Trump och hoppas på att få förståelse för Brasiliens beroende av råvaruexport. Brasilien är den näst största exportören av stål till USA, efter Kanada. Hittills har både Brasilien och Argentina dragit nytta av USA:s handelskrig mot främst Kina, då de kunnat öka exporten av jordbruksvaror dit när amerikanska bönder stängts ute.

    • November

    • Belo Monte-kraftverket invigs

      President Jair Bolsonaro är på plats när världens fjärde största vattenkraftverk, Belo Monte, invigs. Ceremonin äger rum i Vitória do Xingu i delstaten Pará, i Amazonas. Bygget av den omstridda dammen inleddes 2011 och har kostat runt 9,5 miljarder dollar. Kraftverket har 24 turbiner med en kapacitet på 11 200 megawatt.

    • Bolsonaro lämnar sitt parti

      President Jair Bolsonaro uppger att han lämnar Socialliberala partiet (PSL) för att bilda ett nytt parti. Beskedet kommer efter flera veckor av interna konfrontationer om vem som kontrollerar partiet. Bolsonaro har försökt att ta över kontrollen genom att utse sin till partiledare, men stötte på hårt motstånd från PSL-ledaren Luciano Bivar. Bolsonaro säger att han tänker bilda Allians för Brasilien som i så fall blir hans nionde parti sedan han gav sig in i politiken. Enligt vallagen krävs minst 500 000 underskrifter i minst nio delstater för att registrera ett parti.

    • Lula friges efter HD-utlåtande

      Den fängslade ex-presidenten Lula da Silva försätts på fri fot dagen efter ett generellt beslut i Högsta domstolen som berör uppemot 5 000 personer. Lula möts av jublande anhängare och håller ett tal där han anklagar den sittande presidenten Jair Bolsonaro för att ha gjort livet svårt för gemene man i Brasilien. Bolsonaro twittrar att Lula är skyldig, trots att han nu är fri. Högsta domstolens beslutet innebär att fängelsestraff inte behöver avtjänas så länge en dom går att överklaga. Därmed kunde Lula gå fri efter ett och ett halvt år i fängelse, trots att han har flera år kvar att avtjäna (se 23 april 2019). Domstolens beslut, som fattades med sex röster mot fem, river upp ett tre år gammalt beslut om att den som döms till fängelse genast ska börja avtjäna straffet, oavsett möjligheter att överklaga.

    • Odlingsförbud upphävs

      President Jair Bolsonaro upphäver ett förbud från 2009 mot odling av sockerrör i Amazonas och Pantanal. Det sker trots protester från miljögrupper som hävdar att förbudet behövs för att skydda de känsliga tropiska våtmarksområdena. Sockerrör används i Brasilien för tillverkning av etanol. Förbudet mot sockerrörsodling i Amazonas och Pantanal antogs 2009, under vänsterpresidenten Lula da Silva. Syftet var att hindra skogsskövling och skydda mark som kan användas till livsmedelsframställning.

    • Oktober

    • Rekordbrand i Pantanal

      En fem mil bred brand sveper sedan en vecka fram över våtmarkerna i Pantanal och har ödelagt 50 000 hektar av vegetation. Enligt guvernörskansliet i delstaten Mato Grosso do Sul är branden den största som setts i området, som är ett av de artrikaste i världen. Hittills i år har 8 000 bränder upptäckts i Pantanal, vilket är en ökning med 462 procent jämfört med samma period förra året. I hela Brasilien har drygt 167 000 skogs- och markbränder upptäckts hittills i år.

    • Presidentson lägger ned ambassadörsplaner

      President Jair Bolsonaros son tillkännager att han överger försöken att bli godkänd som Brasiliens ambassadör i USA. Eduardo Bolsonaro, som är kongressledamot, anger som skäl att han inte har tillräckligt stöd. Statsåklagaren vidtog i augusti åtgärder för att hindra den omstridda utnämningen och begärde att en federal domstol skulle ta ställning till vad som krävs i fråga om bakgrund och erfarenhet om en icke-diplomat utses till ambassadör. Kongressledamöter från oppositionen begärde också att Högsta domstolen stoppade utnämningen, som de menade var ett utslag av svågerpolitik. Eduardo Bolsonaro, som ofta publicerat bilder på sig själv med världsledare som USA:s president Donald Trump och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, har nyligen fyllt 35 som är minimiåldern för brasilianska ambassadörer. President Bolsonaro har tillkännagivit att Trump godkänt utnämningen.

    • Polisrazzia mot regeringsparti

      Federal polis genomför en rad razzior med anledning av en kampanjfinansieringsskandal, däribland hemma hos partiledaren regeringspartiet PSL, Luciano Bivar. Bland övriga åtta ställen där razzior görs ingår PSL:s högkvarter, som liksom Bivars hem ligger i Recife. PSL anklagas för att ha huvudsakligen kvinnliga falska kandidater i valet 2018, i syfte att få statliga medel till partikassan. Anklagelserna är besvärande för president Jair Bolsonaros som gick till val för PSL med löften om att utrota korruptionen. I februari sparkade presidenten sin rådgivare och tidigare PSL-ledaren Gustavo Bebianno, i samband med att skandalen avslöjades. Turismminister Marcelo Alvaro Antonio, också PSL-medlem, har anklagats för inblandning i finansieringsfusket.

    • September

    • Bolsonaro: ”Media ljuger om Amazonas”

      I ett tal till FN:s generalförsamling säger president Jair Bolsonaro att media ljuger om bränder i Amazonas och han anklagar andra länder för att ha en ”kolonialistisk anda”. Han ifrågasätter också uppfattningen att regnskogen tillhör mänskligheten och att den utgör ”jordens lunga”, som ofta är beskrivningen.  Bolsonaro upprepar sin kritik mot Frankrike för president Emmanuel Macrons hot om sanktioner. Både Frankrike och Irland har hotat att blockera frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur (se Juni 2019) på grund av miljöpolitiken i Brasilien. Bolsonoaro uttrycker i FN-talet sin tacksamhet mot USA:s president Donald Trump och dennes respekt för andra länders ”frihet och suveränitet”. Enligt officiella siffror närapå fördubblades avskogningstakten i Brasilien under årets första åtta månader, jämfört med samma period 2018. Det har pekats ut som en huvudorsak till en kraftig ökning av antalet skogsbränder, som nu rapporteras uppgå till 124 000. Torka, hetta och hårda vindar bidrar till att det brinner.

    • Augusti

    • Förbud anlägga bränder

      Ett förbud mot att anlägga bränder de närmaste två månaderna träder i kraft. Dekretet undertecknat av president Jair Bolsonaro är en reaktion på växande internationell kritik mot regeringens sätt att hantera krisen, som riskerar att allvarligt skadar Brasiliens anseende i omvärlden. Frankrike och Irland har hotat att dra tillbaka sitt stöd för EU:s handelsavtal med Mercosur om inga åtgärder vidtas för att hindra bränderna, och från Finland har hot kommit om bojkott av brasilianska varor. Regeringen har också satt in militär i brandbekämpning. Antalet bränder uppges nu uppgå till närmare 85 000.

    • ”Nej tack till brand-stöd”

      Regeringen säger att Brasilien inte tänker ta emot 20 miljoner dollar som G7-länderna erbjudit i stöd för att hantera bränderna i Amazonas. Frankrikes president Emmanuel Macron som just stått värd för ett G7-möte har tillkännagivit planerna på stödet. Någon anledning till nekandet anges inte, men president Jair Bolsonaro har anklagat Frankrike för att behandla Brasilien som en koloni. Medlen bör användas till att återplantera skog i Europa istället, heter det.

    • Amazonasbränder blir storpolitik

      Uppgifterna tidigare i veckan om rekordbränder i Amazonas ger eko världen över, med stor oro för påverkan på det globala klimatet. President Bolsonaro gjuter knappast olja på vågorna när han hävdar att miljögrupper anlagt bränderna. Därpå går han till storms mot sin franske kollega Emmanuel Macron och anklagar honom för att ha en ”kolonialistmentalitet”. Det sker sedan Macron inför ett stundande G7-möte har sagt att bränderna i Amazonas utgör en ”internationell kris” som bör stå högst på dagordningen. ”Vårt hus brinner” var Macrons budskap på Twitter. Bolsonaro kallar det ”sensationalism” och säger att Macron bara är ute efter politiska poäng. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har också uttryckt ”djup oro” över bränderna.

    • Rekordmånga bränder

      Antalet skogsbränder i Amazonas har ökat med 83 procent under årets första åtta månader jämfört med samma period 2018, till närmare 73 000. Det rapporterar Nationella rymdforskningsinstitutet (Inpe). En orsak anses vara den ökade takten i skogsskövlingen. Bränderna har lett till att kraftig rök har nått flera städer – även metropolen São Paulo, 270 mil bort.

    • Skogsskövling leder till indraget bistånd

      Norge gör som tidigare Tyskland och stoppar bistånd till Amazonasfonden, vars syfte är att skydda regnskogen, sedan den brasilianska regeringen brutit ett avtal om att hindra avskogningen. President Bolsonaro reagerar med ilskna kommentarer om norsk valjakt.

    • Juli

    • Bolsonaro ifrågasätter sanningskommission

      President Jair Bolsonaro rör upp starka känslor med ett uttalande som ifrågasätter den sanningskommission som i en rapport 2014 redogjorde för människorättsbrott under militärdiktaturen 1964–1985. Bolsonaro konstaterar att kommissionen tillsatts av vänsterpresidenten Dilma Rousseff och att dess rapport inte är att lita på. Dagen innan har Bolsonaro hånat det brasilianska advokatsamfundets chef vars far försvann under diktaturen, och sagt att han själv vet vad som hände med fadern men att ”han vill inte veta”. Ett par dagar senare tillsätter han en ny kommission som ska utreda övergrepp under diktaturen.

    • Juni

    • Mercosur sluter frihandelsavtal med EU

      Brasilien och de övriga länderna i Mercosur når ett frihandelsavtal med EU efter 20 år av förhandlingar. För att kunna träda i kraft måste avtalet dock godkännas av EU-parlamentet och alla enskilda EU-stater, vilket kan visa sig svårt på grund av ökande protektionism och motstånd mot frihandel. Avtalet är det näst största som EU har slutit och omfattar 780 miljoner människor samt en fjärdedel av världens BNP. Både miljöorganisationer och bönder i EU är kritiska till avtalet.

    • Tredje minister sparkad

      President Jair Bolsonaro sparkar en tredje minister sedan han tillträdde för knappt ett halvår sedan. Den här gången är det den tidigare generalen Carlos Alberto dos Santos Cruz som får lämna sin post som minister i det som kallas regeringsdepartementet efter sammandrabbningar med Bolsonaros söner samt med den USA-baserade skribenten Olavo de Carvalho som ofta kallas presidentens ideologiska ”guru”. Carvalho har drivit en smutskampanj mot Santos Cruz på nätet, inte minst sedan denne föreslagit nätrestriktioner. Ny minister blir en annan armégeneral, Luiz Eduardo Ramos Baptista Pereira.

    • Homofobi kriminaliseras

      Högsta domstolen beslutar med siffrorna 8–3 att diskriminering av homosexuella är brottsligt. Domstolen slår fast att lagstiftning mot rasism ska tillämpas till dess att kongressen antagit specifik lagstiftning om uttryck för homofobi. Sedan tidigare finns lagar mot diskriminering på grund av sexuell läggning i runt hälften av delstaterna, men inte på federal nivå.

    • ”Ex-president Lula dömd av politiska skäl”

      Den nuvarande justitieministern Sergio Moro samarbetade med tidigare åklagarkollegor för att fälla den före detta presidenten Lula da Silva för korruption, i syfte att utestänga honom från presidentvalet 2018 – det hävdar den undersökande journalistsajten The Intercept som stödjer sig på inspelade ljud och bilder. Bland annat ska det finnas bevis för att åklagarna inte ansåg att det fanns bevis som räckte för att fälla Lula. Sergio Moro var den domare som först dömde Lula till fängelse 2017, vilket innebar att han inte kunde ställa upp i presidentvalet året därpå. Utredarna i ”Operation biltvätt” tillstår att hackare har kommit åt deras material men känner inte till läckans omfattning. Ex-president Lula som har dömts till fängelse (se April 2019) har hela tiden hävdat att han är oskyldig och har dömts av politiska skäl. Sergio Moro anklagar The Intercept för att ha kommit över materialet på illegal väg, och förnekar att han skulle ha deltagit i en sammansvärjning för att stänga ute Lula från valet.

    • Maj

    • Nästan 1 000 mordmisstänkta grips

      Polis genomför en omfattande insats i nästan alla delstater och griper 968 mordmisstänkta personer på en dag. Det är fas två i en insats som inleddes i augusti, då närmare 3 000 personer greps för mord eller våld i hemmet.

    • Många fångar dödade i gängkrig

      Våldsamheter som pågår under två dagar i ett fängelsekomplex i Amazonas leder till mord på 55 fångar. Flertalet har strypts med lakan eller huggits med vässade tandborstar. Enligt myndigheterna tycks det ha rört sig om uppgörelser inom en kriminell organisation. Runt 100 soldater skickas för att stärka säkerheten vid fängelset. Oron är stor för hämndaktioner vid andra fängelser och ute i samhället.

    • Massdemonstration mot nedskärningar

      Tiotusentals studenter och lärare demonstrerar i runt 200 städer mot ett förslag om en 30-procentig nedskärning av anslagen till de federala universiteten. Den kraftiga åtstramningen är en följd av det budgettak som skrevs in i författningen i december 2016. Det är den första massprotesten mot regeringen sedan Jair Bolsonaro tillträdde som president vid nyår. Bolsonaro intar en aggressiv hållning och kallar demonstranterna ”användbara idioter och imbecilla” medan utbildningsminister Abraham Weintraub anklagar universiteten för att inte använda sina medel effektivt och studenterna för att bara festa.

    • Ytterligare liberalisering av vapenlagar

      Ett nytt presidentdekret ger en lång rad yrkespersoner rätt att bära laddade vapen i tjänsten (se också 15 januari 2019). Advokater, lastbilschaufförer, politiker, lantbrukare och journalister är några av de yrkeskategorier som får rätt att beväpna sig. Den som registrerar sig som jägare eller sportskytt får också rätt att bära vapen. Kritiker anser att lagändringen strider mot författningen och befarar att den kommer att leda till en ökning av det dödliga våldet. Lagändringen innebär också stora lättnader gällande import av vapen och i regler kring hur mycket ammunition en person får inneha. Efter protester reviderar president Jair Bolsonaro sitt dekret efter ett par veckor, så att det inte längre omfattar automatvapen. Men protesterna fortsätter och småningom drar Bolsonaro tillbaka dekretet och överlämnar åt kongressen att lagstifta i frågan istället.

    • Ex-miljöministrar protesterar mot Bolsonaro

      Åtta brasilianska tidigare miljöministrar protesterar mot president Bolsonaros miljöpolitik och särskilt nedmonteringen av skydd för regnskogen. Enligt ex-ministrarna försöker regeringen systematiskt förstöra miljöskyddet som de bidragit till att bygga upp under 30 år med både vänster- och högerpresidenter. De konstaterar att Amazonas är ovärderligt för den biologiska mångfalden och har en central påverkan på världens klimat. Bland ministrarna finns både Marina Silva som satt i Lulas regering och José Sarney Filho som tjänat både Michel Temer och Fernando Henrique Cardoso.

    • Bolsonaro ställer in USA-besök

      President Jair Bolsonaro ställer in ett planerat besök i New York på grund av omfattande protester där mot honom. Brasiliansk-amerikanska handelskammaren hade planerat att hedra honom, men flera sponsorer och tänkta lokaler för ceremonin har dragit sig ur efter omfattande protester. Det är aktivister främst för miljöfrågor och homosexuellas rättigheter som har organiserat motståndet mot Bolsonaro. Presidentens talesman riktar kritik mot New Yorks borgmästare Bill de Blasio och ”intressegrupper” för att besöket ställs in.

    • April

    • Ex-president Lula får sänkt straff

      En appellationsdomstol sänker den förre presidenten Lula da Silvas första fängelsestraff för mutbrott, från tolv år till åtta år och tio månader. Det är något lägre än det ursprungliga straffet som höjdes efter ett första överklagande (se 24 januari 2018). De fyra domarna sänker också bötesbelopp Lula dömts till, till en bråkdel av de tidigare beloppen. Enligt Lulas advokater kommer arbetet fortsätta för att få Lula helt frikänd, även i fråga om den andra domen mot honom (se 6 februari 2019).

    • Urfolk varnar för ”apokalyps”

      Ursprungsfolk i Amazonas upplever sig mer hotade till livet än på årtionden sedan president Bolsonaro tillträdde. Det hävdar en allians som företräder 13 grupper i den franska tidningen Le Monde. De skriver att de första stegen tagits mot en ”apokalyps” där ursprungsfolken blir de första offren. Särskilt nämns Bolsonaros löften om att tillåta mer jordbruk och skogsavverkning i Amazonas, samt att underlätta för mer gruvdrift och dammbyggen.

    • Utbildningsministern sparkas

      President Jair Bolsonaro avskedar sin utbildningsminister, den ultrakonservative Ricardo Vélez Rodríguez som väckt kritik bland annat genom att föreslå att skolböckerna ska skrivas om så att maktövertagandet 1964 inte kallas militärkupp. Ett 20-tal högt uppsatta personer på utbildningsdepartementet har avgått under Rodríguez korta tid som minister. Rodríguez blir den andra ministern som får gå: i februari avskedade Bolsonaro sin generalsekreterare Gustavo Bebianno som anklagades för fusk med kampanjfinansiering.

    • Mars

    • Order om att fira militärkuppen

      President Jair Bolsonaro beordrar försvarsdepartementet och de väpnade styrkorna att på lämpligt sätt högtidlighålla militärens maktövertagande den 31 mars 1964. Bolsonaros talesman säger att presidenten inte anser att det rörde sig om en militärkupp, utan ett sätt för civila och militär att rädda landet.

    • Nytt regionalt forum bildas

      President Jair Bolsonaro och sju andra sydamerikanska presidenter lanserar under ett möte i Chile det nya regionala Forum för Sydamerikas framsteg (Prosur) som är tänkt att ersätta Unasur – ett regionalt organ som i praktiken upphört att fungera. Prosur ska i huvudsak stödja demokrati och marknadsekonomi, heter det. Initiativet har tagits av Chiles och Colombias presidenter, och övriga deltagande länder är Argentina, Ecuador, Guyana, Paraguay och Peru. Företrädare för vänsterregeringarna i Bolivia, Surinam och Uruguay deltar i mötet men de länderna ansluter sig inte till Prosur. Venezuela var inte inbjudet.

    • Ex-president Temer grips

      Den förre presidenten Michel Temer grips med anledning av korruptionsmisstankarna mot honom (se även December 2018). Den federala åklagaren anklagar Temer för att ha varit ledare för en kriminell organisation som ägnat sig åt förskingring och penningtvätt i årtionden. Bland annat ska en halv miljard dollar ha betalats för ett kärnkraftsbygge som aldrig slutfördes. Den förre gruv- och energiministern Moreira Franco grips också liksom flera andra personer. Temer placeras i preventivt häkte, men en domare försätter honom några dagar senare på fri fot. I maj beslutar en appellationsdomstol dock att Temer åter ska sättas i häkte, men en annan domare ser snart till att han får komma ut igen.

    • Två grips för politikermord

      Nästan ett år efter mordet på politikern och aktivisten Marielle Franco (se 13 mars 2018) grips två män, båda före detta militärpoliser. Den ena mannen grips i sitt hem, som ligger i den fastighet som president Bolsonaro bor i när han är i Rio de Janeiro. Den andra mannen uppges ha haft en bild på sig själv och Bolsonaro på sin Facebooksida, även om sidan sedan försvinner. Kopplingarna till presidenten väcker stor uppmärksamhet men enligt polisen rör det sig om en slump.

    • Februari

    • Ny fängelsedom mot expresident Lula

      Den förre presidenten Lula da Silva döms till ytterligare nära 13 års fängelse, återigen för korruption. Domstolen i Curitiba finner att Lula fått renoveringar utförda av ett byggföretag som är djupt inblandat i en korruptionshärva. Företaget ska ha renoverat ett hus som Lula ofta besökt, till ett värde av cirka 270 000 dollar. Lula tillbakavisar anklagelserna och säger att han inte äger huset, men enligt domaren Gabriela Hardt har han besökt huset betydligt ofta än ägaren och själv beställt arbetet. Hardt har övertagit som chef för brottsutredningen Operation biltvätt efter Sergio Moro (se 1 januari 2019). Lula som redan dömts till tolv års fängelse (se 24 januari 2018) döms nu till ytterligare tolv år och elva månader.

    • Januari

    • Ny dammkatastrof kräver hundratals liv

      En damm vid en gruva i Brumhadinho i delstaten Minas Gerais brister vilket leder till att hundratals människor begravs under lermassor. En del kan räddas men totalt omkommer runt 270 människor. Det är den dödligaste gruvolyckan i landets historia. Dammen ägs av gruvbolaget Vale, som redan står inför stora skadeståndskrav efter en tidigare dammkatastrof (se November 2015). Vale är världens största järnmalmsproducent.

    • Växande skandal kring presidentson

      President Jair Bolsonaro ställer in en planerad presskonferens i Davos i Schweiz, där han ska hålla tal till den samlade världsfinanseliten i World Economic Forum, för att slippa svara på frågor om sonen Flávios ekonomiska förehavanden. Det brasilianska ekobrottsorganet Coaf har uppdagat att 48 insättningar på totalt 30 000 dollar gjordes på Flávio Bolsonaros bankkonto 2017, under en femdagarsperiod. Varje insättning låg under gränsen för när personen som betalar in pengarna måste identifiera sig. Flávio Bolsonaro hävdar att pengarna rörde en lägenhetsaffär. Men frågor har också uppstått kring transaktioner på över 300 000 dollar som upptäckts på ett konto som tillhör hans tidigare chaufför och livvakt, polisen Fabrício Queiroz. En del av de pengarna överfördes senare till Jair Bolsonaros hustrus konto.

    • Mindre restriktiva vapenlagar

      President Bolsonaro uppfyller ett centralt vallöfte när han genom ett dekret lättar på vapenlagarna så att ”goda” medborgare kan beväpna sig och bekämpa kriminella. I praktiken får alla vuxna över 25 som inte finns i brottsregistret rätt att köpa vapen och förvara dem i hemmet. Kritiker befarar att de mindre restriktiva vapenlagarna kommer att leda till ökat våld.

    • Soldater ska stoppa oro i nordöst

      Regeringen skickar flera hundra soldater till delstaten Ceara i nordöst där kriminella gäng har satt igång en våg av vandalism efter det att en nytillträdd fängelsechef beslutat att beslagta internernas mobiltelefoner. Gängen sätter eld på bussar, serviceinrättningar, banker samt affärer och försöker även förstöra vägar och broar. Sammanlagt 500 soldater från en federal polisstyrka skickas till delstaten för att stoppa oroligheterna. Händelserna i Ceara blir en första utmaning för president Bolsonaro som har utlovat tuffa tag för att få bukt med det omfattande våldet i landet.

    • Politisk utrensning bland statliga entreprenörer

      Regeringen meddelar att den startat en utrensning av entreprenörer som arbetar på uppdrag av staten men som inte anses ha den rätta ideologiska inställningen, det vill säga entreprenörer som sympatiserar med Arbetarpartiet som styrde landet från 2003 till 2016. Hundratals kontrakt sägs upp. Stabschefen Onyx Lorenzoni säger att ”husets måste städas” för att den nya regeringen ska kunna genomföra sitt program.

    • Bolsonaro intar presidentpalatset

      Högernationalisten Jair Bolsonaro tillträder som president. I sitt installationstal säger Bolsonaro att han ska ”befria Brasilien från socialism” och utlovar ett korståg mot kriminalitet och korruption. Justitieminister i den nya regeringen blir den domare som varit ledande i den enorma korruptionsutredningen Operation biltvätt, Sergio Moro. Han får också ansvar för allmän säkerhet, eftersom de två departementen slås ihop. Moros utnämning har spätt på anklagelser om att han varit politiskt motiverad i sitt arbete, som slagit särskilt hårt mot Arbetarpartiet (PT). Sju av de 22 ministrarna är militärer. Endast två ministrar är kvinnor och ingen är svart, trots att halva landets befolkning har åtminstone delvis afrikanskt ursprung.

  • 2018

    • December

    • President Temer åtalas

      Statsåklagaren väcker åtal mot president Temer och fem andra personer för korruption och penningtvätt. Enligt anklagelserna tog Temer emot mutor för att i maj 2017 utfärda ett dekret som gav företag fördelar i hamnsektorn. Temer pekades två gånger under 2017 ut av statsåklagaren, för korruption och samröre med organiserad brottslighet, men i båda fallen nekade kongressen till att låta rättsväsendet pröva anklagelserna så länge han sitter på presidentposten. Den här gången hinner inte kongressen agera innan Temer avgår som president vid årsskiftet.

    • November

    • Rios guvernör grips

      Guvernören i delstaten Rio de Janeiro, Luiz Fernando Pezão grips av polis, misstänkt för att ha tagit emot mutor när han var viceguvernör under Sérgio Cabral som redan sitter i fängelse dömd till flera mångåriga fängelsestraff (se Juni 2017). Polis genomför också en razzia i delstatsregeringens högkvarter. Pezão som hör till partiet MDB har varit guvernör sedan 2014 men avgår vid årsskiftet, då den nyvalda Wilson Witzel tillträder.

    • Brasilien backar om klimatkonferens

      Regeringen drar tillbaka ett erbjudande om att stå värd för FN:s klimatkonferens 2019. Beskedet kommer bara några dagar innan 2018 års konferens, COP 24, inleds i Polen. Brasilien anger ekonomiska begränsningar som anledning till att dra sig ur värdskapet för COP 25. Den tillträdande presidenten Jair Bolsonaro vill att Brasilien drar sig ur Parisavtalet som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser (såsom Donald Trump gjort med USA).

    • Brottsutredning mot Lula och Dilma

      En domstol inleder en process mot ex-presidenterna Lula da Silva och Dilma Rousseff, som anklagas för att ha tagit emot miljonbelopp i mutor från oljebolaget Petrobras. Flera andra högt uppsatta personer inom Arbetarpartiet pekas också ut i målet som ursprungligen presenterades av den tidigare statsåklagaren Rodrigo Janot 2017. Det är första gången som Dilma Rousseff formellt anklagas för brott medan Lula har dömts till fängelse och är under utredning i flera andra mål.

    • Bolsonaro: ”Venezuelaner får stanna”

      Den tillträdande presidenten Jair Bolsonaro säger att hans regering inte kommer att skicka hem de tiotusentals venezuelaner som på senare tid har sökt sig till Brasilien på grund av sammanbrottet i hemlandet. Enligt Bolsonaro flyr venezuelanerna undan ”en diktatur som stöds av PT, Lula och Dilma”, med hänvisning till det brasilianska Arbetarpartiet och dess båda tidigare ledare. Över 100 000 venezuelaner beräknas ha tagit sig till Brasilien de senaste tre åren. Totalt har minst 2,3 miljoner lämnat Venezuela.

    • Kubanskt läkarprogram avslutas

      De första av över 6 000 kubanska läkare i Brasilien återvänder till hemlandet, som en följd av vad regeringen i Havanna har kallat ”föraktfulla och hotfulla” uttalanden av Jair Bolsonaro. Den tillträdande presidenten har kritiserat den kubanska läkarinsatsen och bland annat sagt att ett kompetenstest ska införas för läkarna. Bolsonaro har också sagt att kubanska läkare ska få lön direkt i Brasilien, istället för att pengar betalas till den kubanska staten. Uttalandena har fått Kuba att besluta att dra tillbaka insatsen. Enligt hälsodepartementet har närmare 20 000 kubanska läkare arbetat i Brasilien sedan programmet lanserades där 2013.

    • Oktober

    • Bolsonaro segrar i presidentvalet

      Högernationalisten Jair Bolsonaro, kandidat för Socialliberala partiet (PSL), vinner i andra omgången av presidentvalet med 55 procent mot 45 procent för Arbetarpartiets (PT) kandidat Fernando Haddad. Av övriga kandidater får Ciro Gomes (PDT) 12,5 procent och Geraldo Alckmin (PSDB) 4,8 procent. Valdeltagandet ligger på 80 procent. Tolv av 27 guvernörsposter går samtidigt till kandidater som lierat sig med Bolsonaro, inklusive i de tre största delstaterna São Paulo, Minas Gerais och Rio de Janeiro. Flera av de nyvalda guvernörerna är relativt okända politiker som på kort tid vunnit stöd genom att rida på Bolsonarovågen. Tre av de tolv är medlemmar av PSL medan de övriga hör till andra partier. Arbetarpartiet tar enskilt flest guvernörsposter, fyra stycken, alla i det fattiga nordöstra Brasilien.

    • Åtal begärs på nytt mot Temer

      Den federala polisen begär att statsåklagaren väcker åtal mot president Temer och tio andra personer, däribland Temers dotter, som misstänks för korruption, pengatvätt och utpressning. Polisen ska också ha begärt att de anklagade får sina tillgångar frysta. Enligt anklagelserna tog Temer emot mutor för att i maj 2017 utfärda ett dekret som gav företag fördelar i hamnsektorn. Om statsåklagaren ger klartecken för åtal måste kongressen ge Högsta domstolen i uppdrag att väcka det. Temer pekades två gånger under 2017 ut av statsåklagaren, för korruption och samröre med organiserad brottslighet, men i båda fallen nekade kongressen till att låta rättsväsendet pröva anklagelserna så länge han sitter på presidentposten.

    • Inget avgörande i första valomgången

      Första omgången i presidentvalet slutar som väntat i att den högerradikala kandidaten Jair Bolsonaro får flest röster, dock utan att komma upp i de 50 procent som hade krävts för seger direkt. Bolsonaro får 46 procent av rösterna och möter i andra valomgången Arbetarpartiets Fernando Haddad som får 29 procent. Bolsonaro hävdar att han skulle ha säkrat segern om det inte vore för ”problem” med det elektroniska röstsystemet, utan att specificera vad det innebär. I kongressvalet blir Arbetarpartiet (PT) med knapp marginal störst i deputeradekammaren med 56 mandat, följt av Socialliberala partiet (PSL) med 52 mandat. I senaten får Brasilianska demokratiska rörelsen (PMDB) störst med 12 mandat, följt av Brasilianska socialdemokratiska partiet (PSDB) med 8. Total får 30 respektive 21 partier plats i respektive kammare. Valdeltagandet ligger på 79,8 procent.

    • September

    • Massdemonstration mot presidentkandidat

      Hundratusentals kvinnor runt om i landet deltar i demonstrationer mot presidentkandidaten Jair Bolsonaro, sedan en kampanj organiserats i sociala medier under mottot ”EleNão” (inte honom). Protesterna riktar sig allt mot Bolsonaros kvinnofientliga uttalanden och mot ”fascism”. Bolsonaro, som får lämna sjukhuset samma dag som demonstrationerna hålls (se 6 september), har i ett uttalande sagt att han inte accepterar något annat valresultat än seger för honom själv.

    • Lula drar sig ur valet

      Den fängslade ex-presidenten Lula da Silva drar sig ur presidentvalet vilket innebär att hans vicepresidentkandidat Fernando Haddad blir Arbetarpartiets kandidat till presidentposten. Beskedet lämnar Lula i ett brev som en partimedlem läser högt för Lulas anhängare utanför fängelset där han hålls. Anhängarna har slagit läger utanför fängelset allt sedan Lula fördes dit i april. Haddad är en tidigare utbildningsminister som dock är föga känd utanför São Paulo, där han varit borgmästare.

    • Presidentkandidat knivskuren

      Presidentkandidaten Jair Bolsonaro blir knivskuren i buken under ett kampanjframträdande i delstaten Minas Gerais. Bolsonaro får livshotande skador och förs till sjukhus, men överlever. Bolsonaro som hör hemma långt ut på högerkanten ligger tvåa i opinionsmätningarna, efter den fängslade ex-presidenten Lula da Silva. Samtidigt har Bolsonaro upprört många väljare med rasistiska och homofobiska uttalanden. Han vurmar också för militärdiktaturen 1964–1985. Förövaren befinns senare lida av psykisk sjukdom.

    • Augusti

    • Lula stängs av från valet

      Högsta valdomstolen diskvalificerar Lula da Silva från att ställa upp i presidentvalet i oktober. Efter en lång debatt beslutar domarna med röstsiffrorna 6–1 för att stänga av den fängslade ex-presidenten. Arbetarpartiet (PT) får fram till den 12 september att utse en ersättare. Men PT:s vicepresidentkandidat Fernando Haddad säger att partiet tänker fortsätta att slåss för Lulas rätt att ställa upp. Enligt den senaste opinionsmätningen har Lula stöd av 39 procent av väljarna, medan tvåan Jair Bolsonaro bara stöds av hälften så stor andel.

    • Oroligt vid gränsen till Venezuela

      Regeringen sitter i krismöte och beslutar att skicka förstärkningar till staden Pacaraima i norr, där våldsamheter har utspelat sig mellan lokalinvånare och flyktingar som sökt sig över gränsen från i Venezuela. Både soldater och extrapoliser skickas till gränsområdet. De senaste tre åren har tiotusentals venezuelaner kommit över gränsen, på flykt undan den ekonomiska, politiska och humanitära krisen i hemlandet.

    • Ex-minister mutåtalad

      Den förre finansministern Guido Mantega åtalas för pengatvätt och andra brott. Han misstänks ha tagit emot pengar från Odebrecht mot att han stött lagstiftning som byggjätten efterfrågade. Det är första gången som Mantega utpekas inom ramen för den stora mutskandalen kring oljebolaget Petrobras och företag som Odebrecht. Mantega var finansminister under både Lula och Dilma Rousseff.

    • Juli

    • Populär högerextremist ställer upp i presidentvalet

      Jair Bolsonaro meddelar att han kommer att kandidera för Socialliberala partiet (PSL) i presidentvalet i oktober. Bolsonaro har sin väljarbas i Rio de Janeiro och är populär i sociala medier. En del opinionsmätningar visar att stödet är starkt nog för att han ska kunna ta sig vidare till en andra valomgång. Den 63-årige tidigare arméofficeren Bolsonaro talar varmt om den tidigare militärdiktaturen och illa om homosexuella och kvinnor.

    • Oljemagnat döms till långt fängelsestraff för korruption

      Olje- och gruvmagnaten Eike Batista döms till 30 års fängelse för att ha mutat guvernören i Rio de Janeiro, Sérgio Cabral, i utbyte mot offentliga uppdrag (se även Januari 2017). Sedan korruptionsskandalen briserade har Batista förlorat större delen av sin förmögenhet. Sérgio Cabral är redan dömd till fängelse (se Juni 2017).

    • Maj

    • Militären ses som lösning på strejkkaos

      Fortsatt kaos på grund av den lastbilsstrejk som nu pågått i en dryg vecka gör att allt fler förespråkar ett militärt maktövertagande. Armén har, som ofta är fallet vid sociala oroligheter, satts in för att upprätthålla ordningen. Militären eskorterar lastbilar som inte deltar i strejken, förbi vägblockeringar och demonstrerande grupper. Men nu tycker allt fler att militären borde ta över styret av landet i sin helhet. Uppmaningarna får Högsta domstolens chefsdomare Carmen Lucia att uttala sig: hon säger att demokrati är den ”enda legitima vägen” för att lösa landets problem. Strejken upphör dock några dagar senare.

    • Sänkt bränslepris för att hejda strejk

      President Temer beslutar att sänka dieselpriset för att få ett slut på en lastbilsstrejk som till stor del lamslagit landet i nästan en vecka. Omfattande avspärrningar på huvudvägar har lett till växande brist på mat och bränsle. Det nya priset ska gälla i två månader och sedan justeras varje månad. Strejken har hållit i sig trots att Temer har hotat att sätta in armén. Dieselpriset har nästan fördubblats sedan 2016. Då beslutades att oljebolaget Petrobras självt skulle sätta priserna.

    • Nya åtal mot Lula

      Åklagare väcker nya mutåtal mot den fängslade före detta presidenten Lula, liksom mot Arbetarpartiets nuvarande ledare senator Gleisi Hoffmann samt två tidigare ministrar, Antonio Palocci och Paulo Bernardo. De anklagas för att ha fått löften om 40 miljoner dollar i utbyte mot politiska beslut som skulle gynna byggjätten Odebrecht.

    • April

    • Ex-presidentkandidat åtalas

      Senatorn Aécio Neves, som med knapp marginal besegrades av Dilma Rousseff i presidentvalet 2014, ställs inför rätta för korruption och hindrande av rättvisan. Beskedet från Högsta domstolen innebär att mutåtal nu riktas mot ledande personer i landets tre största partier. Neves tillhör mittenhögerpartiet PSDB. Tidigare har toppnamn inom både Arbetarpartiet och mittenpartiet PMDB utpekats.

    • 60 "Lula" i kongressen

      Över 60 av Arbetarpartiets kongressledamöter lägger formellt till ”Lula” till sina namn, för att hedra den fängslade ex-presidenten. Partiledaren som går i bräschen för namnbyten går hädanefter under namnet Gleisi Lula Hoffmann i officiella kongressdokument och på den elektroniska rösttavlan. En del ledamöter som tillhör högerpartier kommer med ett motdrag: de lägger till namnet på den domare som fällde Lula, Sergio Moro, till sina egna namn.

    • Lula i fängelse

      Ex-president Lula överlämnar sig till polis och flygs med helikopter till ett fängelse i Curitiba. Det sker efter två dramatiska dygn som inleddes när Högsta domstolen beslutade att Lula måste börja avtjäna sitt straff även om fortsatta överklaganden pågår (se 24 januari 2018). Lula förskansade sig i metallarbetarförbudets byggnad i São Paulo tillsammans med anhängare som inte vill att ha skulle ge sig. Till slut fick Lula närmast smita ut för att kunna överlämna sig till polisen. Lula fortsätter att hävda att han är oskyldig.

    • Mars

    • Riopolitiker mördad på öppen gata

      Mordet på en fullmäktigeledamot i Rio de Janeiro, Marielle Franco, väcker stor bestörtning i hela landet. Franco och även hennes chaufför skjuts till döds när de är på väg från ett evenemang till stöd för svarta kvinnor. Hennes pressekreterare skadas i överfallet. Franco som själv var svart och levde i ett homosexuellt förhållande drev en kampanj mot polisbrutalitet i Rio de Janeiro, och var känd som förkämpe för kvinnans rättigheter. Tiotusentals människor samlas efter mordet i Rio de Janeiro och andra städer i protest mot mordet och för att visa sitt deltagande.

    • Februari

    • Ingen pensionsreform

      Regeringen tillstår att försöken misslyckats med att få till stånd ändringar i pensionssystemet, som länge varit ett centralt inslag i regeringens åtstramningspolitik. President Temer har in i det sista hoppats få igenom nedskärningar i pensionerna men tvingas inse att stödet saknas i kongressen. Frågan är känslig inför valet i oktober och dessutom har Temer själv komplicerat situationen genom sitt beslut några dagar tidigare att sätta in militär i våldsbekämpning. En ändring i pensionssystemet skulle nämligen kräva en författningsändring, och en sådan går inte att genomföra samtidigt som militär intervention pågår.

    • Militären får ansvar för säkerheten i Rio de Janeiro

      President Temer sätter in armén ansvar för att återupprätta säkerheten i den svårt våldsdrabbade delstaten Rio de Janeiro. Det är första gången sedan diktaturens slut 1985 som militären får det yttersta ansvaret för inrikes säkerhet. Åtgärden följer på uppmärksammade våldsyttringar i samband med den pågående karnevalen. Kritiker pekar också på att Temer kan ha skäl att vilja avleda uppmärksamheten från korruptionsanklagelserna och försöken att driva igenom en pensionsreform.

    • Januari

    • Lula utses till presidentkandidat

      Arbetarpartiet tillkännager att Lula da Silva är partiets kandidat i presidentvalet i oktober, trots domen mot honom som fastställdes dagen innan.

    • Skärpt straff för Lula

      Den fällande domen mot ex-president Lula da Silva fastställs i en högre instans och straffet skärps, till tolv års fängelse (jämför Juli 2017). Vid ett massmöte i São Paulo säger Lula att han är oskyldig och tänker ställa upp i presidentvalet i oktober. Lula har förblivit på fri fot medan domen överklagas. Ett par veckor tidigare har över 170 000 personer skrivit på ett upprop till stöd för hans kandidatur, "Val utan Lula är fusk". Bland undertecknarna finns fyra tidigare presidenter: Cristina Kirchner (Argentina), José Mujica (Uruguay), Rafael Correa (Ecuador) och Ernesto Samper (Colombia). Den amerikanske regissören Oliver Stone hör också till undertecknarna.

    • Jättelik Petrobras-förlikning i USA

      Den statliga oljejätten Petrobras går med på att betala 2,95 miljarder dollar i en grupprättegång i USA. Talan har väckts av investerare i USA som anser att de förlorat på den stora korruptionsskandalen kring Petrobras. 

  • 2017

    • December

    • Ambassadör i Venezuela utvisas

      Venezuela utvisar Brasiliens ambassadör i Caracas, Ruy Pereira, med hänvisning till att Brasilien agerat illegalt när ex-president Dilma Rousseff avsattes i augusti 2016. Två dagar senare utvisar Brasilien Venezuelas högst uppsatta diplomat i landet.

    • Oktober

    • Presidenten slipper på nytt rättsprocess

      Temer klarar sig för andra gången på drygt två månader från att ställas inför rätta, efter en omröstning i deputeradekammaren. Det hade även nu krävts två tredjedelars majoritet till stöd för en rättegång, men bara 233 ledamöter röstade för en rättsprocess medan 251 röstade mot. Utslaget var väntat. Temer, som anklagas för korruption och hindrande av rättvisan, har under de senaste veckorna gått inflytelserika ledamöter till mötes i centrala frågor och därmed säkrat stöd. Utredningen mot Temer kan därmed som tidigast återupptas när han lämnat presidentposten efter valet 2018.

    • Tidigare OS-chef åtalas

      Den tidigare chefen för Brasiliens olympiska kommitté (COB), Carlos Nuzman, åtalas formellt för korruption i samband med sommar-OS 2016. Nuzman anklagas för penningtvätt, brott mot valutalagar och för att ha lett en brottslig organisation. Han har suttit häktad i två veckor men försätts nu på fri fot, om än med reserestriktioner. Åtalet omfattar också en senegalesisk tidigare medlem av Internationella olympiska kommittén (IOK) samt dennes son, den brasilianske affärsmannen Arhur Soares, den förre COB-medarbetaren Leonardo Gryner och den förre Rio-guvernören Sérgio Cabral (se även Juni 2017).

    • Omröstning om självständighet i söder

      De tre delstaterna Paraná, Rio Grande do Sul och Santa Catarina håller en informell omröstning om att bilda en egen stat. Omröstningen organiseras av självständighetsrörelsen ”Södern är mitt land”, som inspirerats av den senaste händelseutvecklingen i spanska Katalonien. Det finns enligt rörelsen en stark önskan bland invånarna i söder att bryta sig loss från övriga Brasilien med dess korrupta styre. 

    • September

    • Renca-reservatet ska inte öppnas för gruvdrift

      Den hårda kritiken från bland annat miljöorganisationer inom landet och i omvärlden leder till att regeringen återkallar beslutet att tillåta utländsk privat gruvdrift i det mineralrika Renca-reservatet i Amazonas (se Augusti). 

    • Nya korruptionsanklagelser mot Temer

      Högsta domstolen avvisar en propå från president Temer om att få byta ut åklagaren, Rodrigo Janot,  som leder korruptionsutredningen mot honom. Rätten är enig i sitt beslut. Temer hävdar att Janot i processen mot honom överträtt sina juridiska och konstitutionella befogenheter. Janot anklagar formellt  presidenten för övergrepp i rättssak, mutbrott och för att leda en kriminell organisation. För att ärendet ska gå vidare till kongressen krävs att Högsta domstolen ger sitt godkännande.  Och för att det ska bli en rättegång måste två tredjedelar av deputeradekammaren rösta för att Temer ska stängas av från presidentämbetet. Samtidigt har presidenten rekordlåga opinionssiffror, då stödet för honom är nere på 5 procent. Förutom presidenten omfattar anklagelsen sex andra högt uppsatta politiker, bland annat Temers stabschef  Eliseu Padilha. Janot kommer dock inte att själv kunna driva ärendet då han lämnar sin tjänst den 18 september. 

    • Mångmiljonär grips i korruptionshärva, efter HD-beslut

      Joesley Batista, mångmiljonär och en av ägarna till JBS, världens största köttförpackningsföretag (se Maj 2017), grips tillsammans med Ricardo Saud, tidigare chef för holdingbolaget J&F Investimentos, efter ett utslag i Högsta domstolen.  Detta sker efter ett beslut av en av domarna i Högsta domstolen, som häver den immunitet mot åtal som parterna tidigare förhandlat fram. Detta sker på en begäran från riksåklagaren Rodrigo Janot sedan en ny bandinspelning, som tros ha lämnats in till riksåklagaren av misstag, som tyder på att Batista och Saud har fått hjälp av den förre riksåklagaren Marcelo Miller inför åtalsförhandlingen maj. De ska också ha diskuterat brott som inte täcks av den tidigare uppgörelsen. Senare grips även en annan JBS-chef, Wesley Batista, som också är bror till Joesley.

    • Åtal väcks mot Lula och Rousseff

      Brasiliens riksåklagare Rodrigo Janot väcker åtal mot de före detta presidenterna Lula da Silva och Dilma Rousseff samt sex andra medlemmar av Arbetarpartiet för att de ska ha bildat en kriminell organisation med syfte att förskingra medel från oljebolaget Petrobras. Åtalen har samband med den korruptionsskandal som inbegriper upphandlingar av kontrakt mellan landets största byggfirmor och Petrobras under perioden 2002 till 2016. En del av pengarna har gått till att muta politiker. Det är första gången Rousseff åtalas i ett brottsmål medan Lula redan fällts i ett mål som har överklagats (se Juli 2017). Enligt det nya åtalet var Lula ledare för den kriminella organisationen, vars medlemmar totalt ska ha tagit emot 480 miljoner dollar i mutor. Båda ex-presidenterna nekar till brott.

    • Augusti

    • Reservat öppnas för gruvdrift

      President Temer meddelar att ett skyddat område i Amazonas ska öppnas upp för gruvdrift. Det så kallade Renca-reservatet, till ytan som en tiondel av Sverige, inrättades 1984 och tros vara rikt på bland annat guld och koppar. Kritiken mot planerna blir hård, men regeringen hävdar att vare sig miljön och ursprungsfolk i området är hotade. Efter en vecka stoppas ordern tillfälligt i domstol med hänvisning till att beslutet måste fattas av kongressen.

    • Ex-president Collor åtalas för korruption

      Senator Fernando Collor de Mello, som var president 1990–1992, anklagas för att ha tagit emot motsvarande runt 9 miljoner dollar i mutor och åtalas för ”passiv korruption”, penningtvätt och utpressning. Högsta domstolen har enhälligt beslutat att ge klartecken trots den åtalsimmunitet Collor åtnjuter i egenskap av senator. Collor är den tredje senatorn som åtalas inom ramen för Petrobrasskandalen. Brottet ska ha begåtts mellan 2010 och 2014 och röra transaktioner i ett dotterbolag till Petrobras.

    • Presidenten slipper rättegång

      Kongressen röstar mot att ställa president Temer inför rätta för korruption, med siffrorna 263–227. Två tredjedelars majoritet hade krävts för att få Högsta domstolen att ta upp målet. Omröstningen föregås av en upprörd debatt och kaotiska scener där ledamöter knuffades och kastade falska sedlar på varandra.

    • Juli

    • Militär ska bekämpa kriminalitet

      Försvarsmakten sätter in 8 500 soldater för att bekämpa den organiserade brottsligheten i delstaten Rio de Janeiro: De ska få sällskap av 1 500 poliser. Våldet har ökat kraftigt i delstaten där över 90 poliser har dödats i tjänsten bara i år. President Temer har nu i ett dekret givit klartecken för militären att stanna i Rio de Janeiro året ut.

    • Ex-president Lula döms till fängelse

      Lula da Silva (president 2003–2011) döms för korruptionsbrott till 9,5 års fängelse. Enligt domen har hans hustru fått tillgång till en lyxlägenhet av ett byggföretag, i utbyte mot att företaget fick kontrakt för oljebolaget Petrobras. Lula nekar till brott och hävdar att anklagelserna syftar till att hindra honom att kandidera i presidentvalet 2018. Han förblir på fri fot i väntan på att domen överklagas. En domare beslutar dock att hans tillgångar ska frysas tills vidare. Det gäller lägenheter, bilar, mark och ett bankfack med närmare 200 000 dollar.

    • Före detta minister grips efter korruptionsanklagelser

      En före detta minister, Geddel Vieira Lima, med nära band till president Temer, grips i samband med en polisutredning om korruption i en statskontrollerad bank, Caixa Economica Federal.

    • Juni

    • Presidenten åtalas för mutbrott

      Riksåklagaren beslutar att åtala president Michel Temer för tagande av muta. Han anklagas för att ha tagit emot pengar från chefen för köttjätten JBS (se även Maj 2017). Kongressen ska nu besluta om ärendet ska prövas i Högsta domstolen eller inte.

    • USA stoppar köttimport

      USA beslutar att stoppa all import av kött från Brasilien, på grund av oro för köttets kvalitet efter de avslöjanden som gjordes i mars. Då införde USA inget förbud mot importen, men har istället genomfört strikta kontroller. 

    • Forskare varnar för dammbyggen

      Ett internationellt forskarlag varnar för att planer på att bygga 428 vattendammar i Amazonas – tre gånger fler än vad som redan finns – innebär ett allvarligt hot mot miljön. Dammbyggena kan också utgöra ett hot mot vattentillgångarna i regionen, säger forskarna.

    • Ex-guvernör får fängelse för korruption

      Ännu ett högdjur fälls inom Petrobrasskandalen när Rio de Janeiros förre guvernör Sérgio Cabral döms till 14 års fängelse för korruption och pengatvätt. Cabral, som suttit häktad sedan november 2016, är medlem av PMDB och var guvernör i två perioder, 2007–2014. Han döms senare för en rad andra korruptionsbrott till vad som sammanlagt blir 180 års fängelse.

    • Domslut ger Temer andrum

      Högsta valdomstolen röstar med siffrorna 4–3 för att inte ogiltigförklara resultatet i presidentvalet 2014 och därmed kan president Temer tillfälligt andas ut. Motsatt utslag hade sannolikt inneburit att han tvingats avgå, då han var som Dilma Rousseffs vicepresidentkandidat i valet. Valdomstolen hade några dagar tidigare återupptagit en utredning av huruvida illegal finansiering avgjorde utgången i valet 2014. 

    • Lågkonjukturen över

      Ekonomin rapporteras ha vuxit med 1 procent under årets första kvartal, och därmed är den längsta lågkonjunkturen i Brasiliens historia över. Tillväxten har varit negativ i två år, då ekonomin krympt med 8 procent. En rekordstor skörd av sojabönor har nu bidragit till vändningen. Men ekonomer varnar för att det är för tidigt att blåsa faran över: 14 miljoner människor är arbetslösa och den ökade politiska osäkerheten kring president Temer gör att utvecklingen är oviss. Börsen störtdök när misstankarna mot honom blev offentliga.

    • Maj

    • Våldsamma protester mot regeringen

      Mutanklagelserna mot Temer utlöser omfattande protester. I Brasilia kräver tiotusentals demonstranter att presidenten avgår och nyval utlyses, och att åtstramningspolitiken skrotas. Protesterna blir våldsamma, flera departementsbyggnader utsätts för vandalisering och polisen använder tårgas och gummimantlade kulor för att hejda demonstranterna. Till slut sätter Temer via ett dekret in militär för att skydda offentliga byggnader i Brasilia, med stöd av en lag-och-ordning-garanti som kan användas när polisen är pressad. Dekretet väcker dock stark kritik både från oppositionen och från de lokala myndigheterna i Brasilia, som säger sig inte ha blivit informerade, och hävs redan följande dag.

    • Temer försöker stoppa utredning

      President Temer skickar en skriftlig begäran till Högsta domstolen om att lägga ned utredningen mot honom, som gäller korruption och hindrande av rättvisan. Hans advokater hävdar att inspelningen saknar värde som bevismaterial då den redigerats 70 gånger. Efter ett par dagar ändrar sig Temer dock och vill att utredningen fortsätter, så att han kan bli rentvådd.

    • Mutanklagelser mot Temer

      President Temer dras in i en muthärva när tidningen O Globo rapporterar att det finns inspelningar där han diskuterar mutor till den nu fängslade förre talmannen Eduardo Cunha för att denne ska hålla tyst. Inspelningarna ska ha gjorts av bröderna Joesley och Wesley Batista, ägare av världens största köttproducent JBS. Presidenten avfärdar anklagelserna men redan nästa dag tillkännager Högsta domstolen att det finns tillräckligt med bevis för en utredning av anklagelserna.

    • Zika inte längre akut hot

      Det nationella nödläge som rått på grund av zikaviruset upphör då antalet nya fall har minskat med 95 procent jämfört med 2016. Mellan januari och april har 8 000 nya fall konstaterats, mot 170 000 under samma period året innan.

    • Fundai-chefen avskedad

      Chefen för Fundai, som hanterar frågor som rör ursprungsfolken, får sparken. Själv säger Antonio Costa att skälet är att han varit ”för ärlig” och för att han försvarat urinvånarnas rättigheter. Enligt Costa har han vägrat att anställa 20 personer som regeringen rekommenderat eftersom de ”aldrig sett en urinvånare i sitt liv”. Funai har fått sin budget nedskuren med mer än 40 procent. Justitiedepartementet avfärdar anklagelserna och säger att verket behöver en ”effektivare” ledning. Människorättsorganisationer har slagit larm om en kraftig ökning i attacker mot urfolk i Brasilien. 

    • April

    • Generalstrejk mot pensionsreformer

      Den första generalstrejken på över två årtionden hålls i protest mot regeringens planer på att höja pensionsåldern för offentliganställda, och andra ändringar inom pensionssystem och arbetsrätt. Skolor hålls stängda på många håll och kollektivtrafiken i storstäderna står stilla. Demonstrationer hålls också på många håll i landet. Protesten är den mest omfattande mot Temers regering hittills.

    • Ursprungsfolk protesterar i Brasilia

      Tusentals företrädare för ursprungsfolken demonstrerar i huvudstaden med krav på stärkta rättigheter mot bönder och skogsföretag som gör intrång på deras marker. Sammandrabbningar med polis förekommer. Enligt kampanjledarna dödades 13 indianer i samband med markkonflikter under 2016. 

    • Nya mututredningar mot toppolitiker

      Petrobrasskandalen skruvas upp ännu ett varv när en domare beordrar utredningar mot 108 personer, varav nio ministrar och ett stort antal kongressledamöter. Bland de misstänkta finns president Temers stabschef, en tidigare borgmästare i Rio de Janeiro och fyra före detta presidenter.

    • Mars

    • Ex-talman döms till fängelse

      Underhusets förre talman Eduardo Cunha döms till 15 år och 4 månader i fängelse, för korruption, penningtvätt och skatteflykt. 

    • Köttskandal slår mot handeln

      I en omfattande polisinsats avslöjas att köttpackningsföretag har sålt undermåligt och ruttet kött i åratal. Som ett resultat stoppar Kina och Hongkong tillfälligt all import av nötkött och kyckling från Brasilien, och också EU överväger åtgärder. 

    • Lågkonjunkturen den värsta hittills

      Brasilien befinner sig i den djupaste nedgången sedan man började mäta, enligt nya siffror. Ekonomin krympte med 3,6 procent 2016, vilket innebär att den nu är 8 procent mindre än i december 2014. Arbetslösheten beräknas till 12,6 procent. Landet har drabbats hårt av fallit i råvarupriser på världsmarknaden, samtidigt som den ekonomiska krisen skrämmer bort investerare. 

    • Februari

    • Utrikesministern avgår

      I ännu ett bakslag för president Temer meddelar den 74-årige utrikesministern José Serra att han lämnar sin post, av hälsoskäl. Sammanlagt har nu sex ministrar och ytterligare en nära medarbetare avgått sedan Temer tillträdde.

    • Ny talman utsedd

      Senaten utser affärsmannen och miljonären Eunício Oliveira till ny talman, trots att även han är under utredning i Petrobrasskandalen. Valet är en seger för Temer då Oliveira är nära allierad och har en central roll i PMDB. Den avgående talmannen Calheiros övertar Oliveiras tidigare roll som PMDB:s ledare i senaten (se även December 2016).

    • Januari

    • Genombrott i korruptionsutredningen

      Polisen griper en efterspanad affärsmogul, Eike Batista, som återvänder till landet från New York. Batista som varit känd som Brasiliens rikaste man anklagas för att ha betalat 16,5 miljoner dollar i mutor till den tidigare Rio de Janeiro-guvernören Sérgio Cabral, som själv sitter i fängsligt förvar. Samma dag som Batista grips meddelas också att 77 vittnesmål kopplade till Odebrecht formellt godkänts av HD, vilket betraktas som ett viktigt steg för utredningen av hela den stora korruptionsskandalen. Vittnesmålen pekar ut ledande politiker från alla de tre största partierna, inklusive president Temer. De tros också innehålla anklagelser mot två ledande presidentkandidater inför valet 2018: Lula och Aécio Neves.

    • HD-domare dör i flygolycka

      Domaren i Högsta domstolen Teori Zavascki, den högst ansvariga för Petrobrasutredningen, omkommer när hans plan störtar i havet utanför Paraty i söder. Oppositionen misstänker att ett brott kan ligga bakom kraschen. Zavascki ledde utredningen av bland annat Odebrecht, byggkonglomeratet som erkänt att man betalat 1 miljard dollar i mutor för att säkra kontrakt i tolv länder. HD-domaren Edson Fachin väljs senare att ersätta Zavascki som huvudansvarig för den enorma korruptionsutredningen. Justitieminister Alexandre de Moraes nomineras ett par veckor senare till ny HD-domare.

    • Militär sätts in efter fängelseuppror

      Sedan ett tredje våldsamt fängelseuppror inträffat under januari, utanför staden Natal i nordöst, beordrar regeringen försvaret att hjälpa till med bevakningen av landets överfulla fängelser. Det senaste våldsutbrottet krävde 26 fångars liv. Tidigare i månaden dödades först ett 60-tal interner i Manaus i Amazonas. Några dagar senare dödades över 30 fångar i ett fängelse i Roraima. Våldet som i samtliga tre fall varit extremt brutalt uppges vara ett led i en kamp mellan kriminella gäng om kontrollen över kokainhandeln. President Temer har meddelat att motsvarande 250 miljoner dollar ska satsas på att bygga nya fängelser.

    • Rekordstort handelsöverskott

      Brasilien noterar ett överskott i utrikeshandeln på motsvarande 48 miljoner dollar 2016. Orsaken är att importen föll ännu mer än den avtagande exporten, av främst olja, bilar och socker.

    • Våldsamt fånguppror

      Ett 60-tal interner dödas i en mycket våldsam sammandrabbning mellan rivaliserande gäng på ett fängelse i Manaus i delstaten Amazonas. Uppemot 200 lyckas rymma i samband med upploppet men många tillfångatas snart igen. Några dagar senare dödas över 30 fångar i en liknande brutal sammandrabbning i ett fängelse i delstaten Roraima.

  • 2016

    • December

    • Odebrecht erkänner korruption

      Byggkoncernen Odebrecht tillstår inför en amerikansk domstol att man mutat sig till kontrakt. Odebrecht går med på att betala 2,6 miljarder dollar i skadestånd till myndigheter i USA, Brasilien och Schweiz. Tillsammans med skadestsånd från dotterbolaget Braskem blir summan 3,5 miljarder dollar. Enligt det amerikanska justitiedepartementet är det det mest omfattande mutmålet i världen.

    • 20-årigt utgiftstak antas

      Senaten röstar igenom en författningsändring som innebär att ett 20 år långt utgiftstak införs för den federala budgeten. Förslaget har lagts fram av president Temer i syfte att få kontroll över det växande budgetunderskottet och innebär att utgifterna inte får öka mer än inflationen. För president Temer är det en viktig framgång när överhuset antar den drastiska åtgärden. Syftet uppges vara att leda landet ur den svåra recessionen, få kontroll över budgetunderskottet och hålla tillbaka den växande statsskulden. Våldsamma protester bryter ut när förslaget antas, i Brasília och dryga tiotalet andra städer. Oppositionen hävdar att åtstramningen kommer att slå hårt mot sjukvård och utbildning, som redan har knappa resurser, och drabba fattiga oproportionerligt hårt.

    • Senatens talman får sitta kvar

      Högsta domstolen avgör med röstsiffrorna 6–3 att Renan Calheiros får vara kvar på sin post, sedan en av domarna, Marco Aurelio Mello, beordrat honom att avgå. Ordern om att avgå kom i sin tur sedan domstolen beordrat en rättegång mot Calheiros som misstänks för förskingring, då han ska ha fått ett byggföretag att betala underhåll för en dotter han fått i ett utomäktenskapligt förhållande. Marco Aurelio Mello grundade sitt beslut på att en åtalad person inte kan ingå i turordningen för att överta presidentposten. Eftersom vicepresident saknas efter Rousseffs avgång står deputeradekammarens talman först på tur om presidentposten blir vakant, följd av senatens talman. Om Calheiros hade tvingats avgå hade det inneburit ett svårt bakslag för Temer då talmannen är hans nära allierade. Misstankar finns också mot Calheiros inom ramen för Petrobrasskandalen.

    • November

    • Växande politisk kris

      President Temer är alltmer pressad av politiska skandaler, samtidigt som regeringen arbetar för att få kongressen att godkänna en rad impopulära åtstramningsåtgärder. Läget försämras när två ministrar tvingas avgå: Geddel Vieira Lima, som ansvarar för relationerna mellan regering och kongress, och kulturminister Marcelo Calero anklagas för oegentligheter i samband med en fastighetsaffär. Totalt har nu sex ministrar fått lämna sin post sedan i maj. 

    • Misstänkt hjärna i muthärva grips

      Polis i Spanien griper en man som pekas ut som finanshjärnan bakom den stora muthärvan i Brasilien som allmänt kallas Operation biltvätt. Mannen som har både brasilianskt och spanskt medborgarskap uppges vara advokat för byggkonglomeratet Odebrecht.

    • Oktober

    • Arbetarpartiet backar i kommunalval

      Efter andra omgången i kommunalvalen står klart att Arbetarpartiet förlorat två tredjedelar av de borgmästarposter som partiet vann 2012, och inte lyckades behålla makten i en enda delstatshuvudstad. I den högergir som landet gör går det särskilt bra för PSDB som vinner borgmästarposten i sju städer. President Temers parti PMBD tar hem fyra.

    • Ex-talman Cunha gripen

      Den förre talmannen i senaten Eduardo Cunha grips på grund av korruptionsanklagelserna mot honom (se December 2015 och September 2016).

    • Nya anklagelser mot Lula

      Nya korruptionsanklagelser riktas mot ex-president Lula da Silva, den här gången gällande en släkting i Angola och byggföretaget Odebrecht. Byggjätten ska ha betalat miljonbelopp i mutor till ett företag som ägs av släktingen. I utbyte ska Lula ha hjälpt Odebrecht att få ett lån från den brasilianska utvecklingsbanken BNDES.

    • September

    • Massakerdomar rivs upp

      En domarpanel orsakar stor uppståndelse genom att riva upp fängelsedomar för sammanlagt 74 militärpoliser som fällts för mord på 111 interner i Carandiru-fängelset 1992. Poliserna har i fem olika rättegångar sedan 2013 dömts till långa fängelsestraff – i en del fall 624 år – för mord. Det som allmänt betraktas som en massaker har blivit föremål för böcker, filmer och sånger. Nu säger dock en panel bestående av tre domare att det inte var en massaker.

    • Ännu en ex-minister gripen

      Den förre finansministern Antônio Palocci blir ytterligare en i den långa raden av ledande politiker och Petrobrashöjdare som grips. Enligt åklagarna gav Palocci byggjätten Odebrecht illegala fördelar när han var minister 2003–2007. Palocci var också Rousseffs stabschef i ett knappt halvår innan han tvingades avgå (se Juni 2011).

    • Petrobrasåtal mot Lula

      Ex-president Lula anklagas för att korruption och penningtvätt inom ramen för mutskandalen i oljebolaget Petrobras. Han har enligt åklagarna mottagit motsvarande 1,1 miljoner dollar i mutor som ”tvättats” via köp och renovering av en lägenhet. Lulas hustru Marisa Leticia och sex andra åtalas också i härvan som ska ha kostat oljebolaget 2 miljarder dollar. Lula avfärdar anklagelserna som en ”fars”. (Se även 29 juli 2016.)

    • Ex-talman Cunha sparkad

      Kongressen röstar för att frånta den förre talmannen Eduardo Cunha (se Juli 2016) hans plats och han förlorar därmed sin åtalsimmunitet. Cunha förbjuds också att inneha politiska uppdrag de närmaste åtta åren. Därmed har den politiker som satte igång riksrättsprocessen mot Dilma Rousseff själv avsatts, och han säger att han utsatts för en politisk hämnd. Han hotar att avslöja allt han vet om sina politikerkollegor.

    • Justitieministern byts ut

      Justitieminister Fábio Medina Osório avsätts och uppger själv att han sparkats på grund av att han velat fortsätta att utreda Petrobrashärvan. Han säger att regeringen är ”mycket orolig” över korruptionsutredningen och vill tysta ned den. Ny justitieminister blir Grace Maria Fernandes Mendonça och regeringen får därmed sin första kvinna.

    • Protester mot avsättningen av Rousseff

      Tiotusentals människor deltar i protestmarscher dagarna efter Dilma Rousseffs avsättning, mot president Temer och den nya regeringen. I São Paulo utbryter tumult och polisen använder tårgas, chockgranater och vattenkanoner. Bolivia, Ecuador och Venezuela kallar hem sina ambassadörer från Brasília i protest mot avsättningen. Andra latinamerikanska länder, som Argentina, Chile och Paraguay, säger sig respektera senatens beslut.

       

    • Augusti

    • Rousseff avsatt, Temer president

      Efter sex dagars förhandlingar röstar senaten som väntat för att avsätta president Rousseff, med röstsiffrorna 61–20, med hänvisning till att hon manipulerat budgetsiffror. Den tillförordnade presidenten Michel Temer svär strax därpå ämbetseden. Rousseff nekar till att ha gjort sig skyldig till brott och kallar förfarandet för en parlamentskupp och en ”politisk dödsdom”. Men tvärt emot vad som var väntat fråntar senaten henne inte rätten att ha offentliga poster i framtiden (se även Oktober 2015 och April och Maj 2016). 

    • OS dubbelt framgångsrikt

      När Olympiska spelen är över konstateras att de på det hela taget kunnat genomföras utan problem, trots diverse farhågor om säkerhet och organisation, och att Brasilien gjort sitt bästa OS hittills: delad tolfte plats i medaljlistan. Några veckor före invigningen var hälften av brasilianerna motståndare till spelen, en betydligt större andel än tidigare. Orsaken antogs vara den djupa ekonomiska svackan och den allvarliga politiska krisen i landet.

    • Senaten röstar för riksrätt

      Senaten röstar med siffrorna 59–21 för att ställa den avstängda presidenten inför riksrätt, i en process som inleds senare i månaden. Omröstningen följer på en maratondebatt som pågår hela natten.

    • Juli

    • Ex-president Lula åtalas

      Åtal väcks mot ex-president Lula da Silva som anklagas för att ha försökt hindra korruptionsutredningen mot Petrobras. Sex andra personer åtalas också, däribland den förre PT-senatorn Delcidio do Amaral som nu blivit ett viktigt vittne för åklagarsidan (se November 2015).

    • Talman Cunha avgår

      Eduardo Cunha lämnar posten som underhusets talman som han varit avstängd från i två månader. Han hävdar att han fått betala ett högt politiskt pris för att ha varit den som inledde riksrättsprocessen mot Rousseff. Högsta domstolen har ett par veckor tidigare godkänt nya åtalspunkter mot Cunha.

    • Juni

    • Finanskris i Rio de Janeiro

      Delstaten Rio de Janeiro utlyser finansiellt katastroftillstånd och uppger att den ”allvarliga ekonomiska krisen” kan leda till svårigheter att leva upp till åtaganden i OS. Staden Rio de Janeiro står för merparten av OS-kostnaderna, men delstaten ansvarar för bland annat transporter och polisövervakning. President Temer utlovar hjälp. Delstatens problem beror enligt guvernören på minskade skatteintäkter, inte minst från oljesektorn.

    • Utpekanden skakar även nya regeringen

      När turismminister Henrique Alves avgår blir han den tredje ministern i den nya regeringen som lämnar sin post. Alves har pekats ut i Petrobrasskandalen, av en tidigare chef i oljebolaget som också anklagat president Temer för att ha begärt illegala kampanjbidrag i ett borgmästarval 2012. Ex-chefen, Sergio Machado, vittnar i utbyte mot åtalsfrihet och har riktat anklagelser mot totalt 20 politiker. Redan i slutet av juni avgick två av de nya ministrarna: Fabiano Silveira, minister med ansvar för korruptionsbekämpning, och planeringsminister Romero Jucá. I båda fallen hade ljudinspelningar offentliggjorts där det framstod som om de försökt stoppa utredningen av korruptionsskandalen inom Petrobras, bland annat genom att få Rousseff avsatt.

    • Riksåklagaren vill åtala PMDB-höjdare

      Riksåklagare Rodrigo Janot söker klartecken för att väcka åtal mot fyra ledande politiker i regeringspartiet PMDB, misstänkta för att förhindra utredningen av Petrobrasskandalen. De fyra är ex-president José Sarney, senatens talman Renan Calheiros, den avstängde talmannen i underhuset Eduardo Cunha samt PMDB-ledaren Romero Jucá. Alla utom Sarney är kongressledamöter, vilket innebär att ett eventuellt åtal måste godkännas av Högsta domstolen.

    • Maj

    • Fängelsedomar mot PT-höjdare

      Ex-president Lula da Silvas tidigare stabschef José Dirceu döms till drygt 23 års fängelse för korruption, penningtvätt och sammansvärjning (se Augusti 2015). Straffet är det längsta som hittills utdömts i Petrobrashärvan. Bland ytterligare elva personer som också döms finns Arbetarpartiets (PT) kassör João Vaccari Neto som redan tidigare dömts till drygt 15 års fängelse för inblandning i härvan (se September 2015).

    • Temer tillförordnad president

      Vicepresident Michel Temer blir tillförordnad president och utser en näringslivsorienterad regering med den förre centralbankschefen Henrique Meirelles som finansminister. Samtliga 23 ministrar är vita män, vilket genast väcker kritik eftersom regeringen därmed endast speglar halva befolkningen i fråga om etnicitet och kön. Den 75-årige Temer framstår för många som föga lyhörd för samtida allmän opinion. Sju av dem är dessutom under utredning i Petrobrasskandalen.

    • Rousseff avstängd efter maratondebatt

      Efter en 20 timmar lång debatt, som inleddes sedan Högsta domstolen avvisat ett sista försök att få processen stoppad, hålls en omröstning i senaten om att stänga av president Dilma Rousseff från hennes ämbete. Beslutet att inleda en riksrättsprocess mot presidenten fattas med 55 röster för och 22 mot. Processen kan pågå i upp till 180 dagar och avslutas med en omröstning där två tredjedelar av senatorerna måste rösta för att avsätta henne för att så ska bli fallet.

    • Underhusets talman avstängd

      Högsta domstolen stänger av underhusets talman Eduardo Cunha på en begäran av riksåklagaren. Cunha anklagas för att försöka förhindra utredningen mot honom och för att hota parlamentsledamöter. I mars beslutade HD att åtala Cunha, för korruption och penningtvätt .

    • April

    • Underhuset röstar för riksrätt

      Deputeradekammaren röstar för att inleda en riksrättsprocess mot president Dilma Rousseff. När omröstningen hålls röstar 367 av ledamöterna ja, medan 137 röstar nej och 7 avstår. Därmed röstar fler än två tredjedelar av de närvarande ledamöterna för att ärendet sänds vidare till senaten. I en kommentar till resultatet av omröstningen i deputeradekammaren säger presidenten att hon är "rasande" över försöken att avsätta henne och att hon inte gjort något fel.

    • Ännu ett parti lämnar regeringen

      Progressiva partiet lämnar också regeringskoalitionen och säger att flertalet av partiets 47 ledamöter tänker rösta för att ställa president Rousseff inför riksrätt.

    • Mars

    • PMDB lämnar regeringen

      Arbetarpartiets (PT) största koalitionspartner PMDB beslutar att ”genast” dra sig ur regeringen, vilket antas sätta fart på processen som syftar till att avsätta president Rousseff. Presidenten ställer in en planerad resa till Washington för att hantera regeringskrisen. PMDB beslutar att de sex ministrar som partiet har kvar i regeringen måste avgå. Själv har Rousseff i ett tal sagt att demokratin i Brasilien är under attack och att försöken att avsätta henne utgör ett kuppförsök.

    • Ex-president Lula stabschef - tillfälligt

      President Rousseff utser sin företrädare Lula da Silva till stabschef och ger honom därmed en central roll i regeringen. Det uppfattas som ett försök att skydda honom mot åtal, då anklagelser om pengatvätt riktats mot honom. Tidigare i månaden har Lula tagits in för förhör och hans hem har genomsökts, som ett led i den omfattande Petrobrasutredningen. Men en domare hindrar omgående Lula från att tillträda som stabschef.

    • Massdemonstration mot Rousseff

      Hundratusentals människor tågar runt om i landet med krav på att president Dilma Rousseff avgår. Bara i São Paulo uppges 1,4 miljoner människor delta.

    • Byggmagnat fängslas för mutbrott

      Marcelo Odebrecht, tidigare VD för Latinamerikas största byggkonglomerat Odebrecht, döms till 19 års fängelse för korruption och penningtvätt inom ramen för den växande Petrobrasskandalen. Han greps i juni 2015. Marcelo Odebrecht går senare med på att vittna och får sitt straff sänkt; i december 2017 flyttas han till sin lyxbostad i São Paulo för att avtjäna de då återstående sju åren i husarrest.

    • Januari

    • Militären sätts in mot zikavirus

      Regeringen meddelar att 220 000 soldater ska hjälpa till med att bekämpa spridningen av viruset zika på grund av ett pågående sjukdomsutbrott som orsakar allt större oro. Soldaterna ska knacka dörr och dela ut information. Hälsominister Marcelo Castro säger att viruset är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan som landet har upplevt. Nyligen har en rapport visat att närmare 4 000 barn sedan oktober 2015 har fötts med mikrocefali, som antas ha orsakats av viruset. Mikrocefali är en utvecklingsskada som innebär att barnen föds med onormalt små huvuden, och som kan leda till döden. Utbrottet i Brasilien är det största kända hittills i världen och viruset har nu spridit sig till flera andra länder i Latinamerika. Hittills har över 500 000 fall av zikasmitta upptäckts i Brasilien.

  • 2015

    • December

    • Razzia mot talmannen

      Polis genomför en razzia mot talmannen Eduardo Cunhas officiella residens, med anledning av korruptionsmisstankar mot honom. Enligt misstankarna som offentliggjordes i oktober har Cunha tagit emot 5 miljoner dollar i mutor inom Petrobrashärvan och gömt pengar på konton i Schweiz. Cunha, som är drivande i försöken att avsätta Rousseff, tillbakavisar alla anklagelser men nu höjs kraven på att han själv lämnar sin post (se även Juli 2015).

    • Riksrättsförfarande mot presidenten inleds

      Deputeradekammarens talman Eduardo Cunha öppnar formellt ett riksrättsförfarande mot presidenten (se Oktober 2015).

    • November

    • PT:s ledare i senaten grips i Petrobrashärvan

      Arbetarpartiets ledare i senaten, Delcídio Amaral, grips misstänkt för att ha förhindrat rättvisans gång. Senator André Esteves, som också är chef för Latinamerikas största oberoende investmentbank och en av Brasiliens rikaste män, grips samtidigt för samma sak. Gripandet av Esteves leder till att aktierna störtdyker i banken BTG Pactual som i ett slag förlorar en femtedel av sitt värde. Valutan sjunker med 2 procent. Totalt har nu över 100 personer gripits i härvan.

    • Dammkollaps orsakar giftutsläpp

      Två dammar i Mariana i Minas Gerais brister och giftigt lervatten strömmar ut i floden Rio Doce. Nitton människor dör när en by begravs av lermassor. Stora skogsområden ödeläggs på grund av gruvolyckan som är den hittills värsta i Brasiliens historia. Skador för miljardbelopp uppstår. Myndigheterna inför undantagstillstånd i drygt 200 samhällen längs Rio Doce. Det giftiga slammet ödelägger odlingar och dödar stora mängder vattenlevande djur. Hundratusentals människor får problem med tillgången till tjänligt vatten. Efter drygt två veckor når förorenat vatten med giftslam Atlantkusten, 50 mil från dammarna. Småningom stämmer federala åklagare gruvbolaget Samarco, samt bolagets ägare BHP Billiton och Vale, på 43,5 miljarder dollar på grund av olyckan.

    • Oktober

    • Domstol säger att Rousseff bröt mot lagen

      En domstol finner att president Rousseff bröt mot lagen i sin hantering av 2014 års budget. Regeringen anklagas för att i strid med lagen ha lånat pengar från statliga banker för att täcka upp budgetunderskottet. Enligt oppositionen innebär domstolens avgörande att Rousseff kan ställas inför riksrätt. En sådan begäran lämnades formellt in till talmannen i september. Några misstankar mot presidenten i Petrobrashärvan finns inte.

    • September

    • Valutaras får börser att rasa

      Oron för den allt djupare ekonomiska krisen ökar när realen når en historisk bottennotering och faller under den symboliskt laddade gränsen 4 mot dollarn. Valutan har tappat mer än 33 procent mot dollarn hittills i år. Valutans fall orsakar ras på börserna i São Paulo och Buenos Aires.

    • Långa fängelsestraff i Petrobrasskandalen

      De hittills längsta domarna faller i korruptionshärvan kring oljebolaget Petrobras: João Vaccari Neto (se Mars 2015) döms till 15 år och 4 månader i fängelse för korruption och penningtvätt. Han är den närmaste person till president Rousseff som hittills döms i korruptionsskandalen. En tidigare chef inom Petrobras, Renato Duque, döms till 20 år och 8 månader i fängelse.

    • Regeringen presenterar sparpaket

      Regeringen lägger fram ett sparpaket på 7 miljarder dollar i vilket ingår en minskning av antalet regeringsdepartement från 39 till 29 och lönestopp för offentliganställda. Planer finns också på att återinföra en skatt på finanstransaktioner som togs bort för åtta år sedan, och som skulle ge ytterligare 8 miljarder dollar. Tillväxten för året spås nu hamna på minus 3 procent.

    • Sänkt kreditvärdering

      Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s sänker Brasilien till skräpstatus, efter att i juli ha sänkt värderingen från stabil till negativ. Orsaken är den politiska turbulensen och regeringens svårigheter att hantera den växande statsskulden. De åtstramningar som har genomförts för att motverka nedgången har alltså inte hjälpt. Budgetunderskottet närmar sig 8 procent av BNP. Nya rapporter pekar på att Brasilien är på väg in i den djupaste krisen sedan 1931. Inflationen närmar sig 10 procent.

    • Augusti

    • Riksrättskrav riktas mot Rousseff

      Hundratusentals människor deltar i demonstrationer runt om i Brasilien, med krav på riksrätt mot president Rousseff. Ilskan mot henne beror både på Petrobrasskandalen och på den ekonomiska krisen. Demonstrationer till stöd för Rousseff har också förekommit och en del av hennes anhängare kallar kraven på riksrätt för kuppförsök.

    • Petrobrashärvan fortsätter att växa

      Polis griper José Dirceu, som redan tidigare dömts till fängelse men nu sitter i husarrest (se December 2012), för misstankar som rör Petrobrasskandalen. Han är en av de högst uppsatta medlemmarna av Arbetarpartiet som hittills gripits. Enligt åklagaren har han haft en central roll i muthärvan och fortsatt att ta emot pengar även efter det att han fängslades. Fortfarande finns inga formella misstankar mot Lula eller Rousseff, men åklagaren betonar att vem som helst kan komma under utredning för det som nu kallas Operation biltvätt. Omkring 2,1 miljarder USA-dollar i mutor beräknas ha utbetalats i härvan, i huvudsak som kraftiga överpriser för byggnadskontrakt. Ett par tidigare Petrobraschefer har dömts till fängelse, däribland Paulo Roberto Costa (se Mars 2014).

    • Juli

    • Talman övergår till oppositionen

      Deputeradekammarens talman Eduardo Cunha har anklagat regeringen och riksåklagaren för att planera att peka ut honom i Petrobrasskandalen, och meddelar nu att han ansluter sig till oppositionen. Han hotar att ta sitt parti PMDB med sig ur regeringskoalitionen, vilket skulle innebära ett svårt bakslag för Rousseff.

    • Juni

    • Presidentens popularitet i botten

      Bara 10 procent av de tillfrågade tycker att president Dilma Rousseff gör ett bra jobb medan 65 procent tycker det är dåligt eller uselt.

    • Kvotering inom rättsväsendet införs

      Högsta domstolens chefsdomare meddelar att 20 procent av framtida domare inom rättsväsendet ska vara svarta eller av blandat ursprung. En undersökning har visat att endast 1,4 procent av domarna identifierar sig som tillhörande den gruppen idag, trots att den utgör halva landets befolkning (se Befolkning och språk). Beslutet följer på en lag 2014 om att 20 procent av de anställda i statliga företag och bolag ska ha afrikanskt påbrå.

    • Maj

    • Budgetåtstramning aviseras

      Regeringen tillkännager planerade nedskärningar på motsvarande cirka 180 miljarder kronor i 2015 års budget, för att återupprätta förtroendet för den brasilianska ekonomin bland utländska investerare och nå budgetmålet.

    • Mars

    • Arbetarpartiets kassör anklagas i muthärvan

      Formella anklagelser riktas mot Arbetarpartiets kassör João Vaccari Neto och 26 andra misstänkta i Petrobrashärvan. En tidigare chef inom Petrobras har strax innan hävdat i ett kongressförhör att Arbetarpartiet mottagit upp till 200 miljoner dollar från oljekontrakt.

    • Massprotest mot president Rousseff

      Över en miljon människor deltar i demonstrationer runt om i landet mot president Dilma Rousseff sedan oppositionen krävt att hon ska ställas inför riksrätt. Bara i São Paulo deltar en halv miljon demonstranter. Motståndarna menar att hon måste ha känt till korruptionsskandalen i Petrobras, eftersom den till stor del utspelade sig när hon var chef för oljebolaget. Regeringen utlovar åtgärder för att bekämpa korruption och straffrihet.

    • HD godkänner utredning av politiker i Petrobrashärvan

      Petrobrasskandalen rullar vidare och Högsta domstolen (HD) godkänner en utredning av 54 politiker för att eventuell mottagande av mutor. Bland dem finns den förre presidenten Fernando Collor de Mello och tidigare talmän i både senat och deputeradekammare. Enligt brasiliansk lag kan höga politiker och regeringsmedlemmar bara prövas rättsligt av HD.

    • Centralbanken höjer räntan

      Räntan sätts till 12,75 procent när centralbanken gör ett försök att hejda inflationen som stigit till 7,4 procent. Ekonomer spår att tillväxten för året kommer att hamna bli negativ.

    • Februari

    • Petrobrasledning avgår i växande korruptionsskandal

      Petrobras VD Maria das Graças Foster och fem andra högt uppsatta personer i oljebolaget avgår på grund av den korruptionsskandal som växer sig allt större (se Mars 2014). Åklagarna säger sig ha hittat bevis på att 800 miljoner dollar betalats i mutor och andra illegala betalningar. Den förre Petrobraschefen Paulo Roberto Costa har pekat ut ett stort antal politiker för inblandning, bland dem ministrar, guvernörer och kongressledamöter. Enligt Costa fick politikerna 3 procent av värdet på de kontrakt som skrevs med Petrobras mellan 2004 och 2012. Petrobras rapporterades i december 2014 ha förlorat 85 procent av sitt marknadsvärde sedan 2009.

    • Nya talmän i kongressen

      Underhuset utser Eduardo Cunha till talman vilket ses som en känga mot Rousseff: Cunha är känd som motståndare till presidenten. Han vinner omröstningen mot PT:s kandidat. Senaten väljer Renan Calheiros som var talman också under den förre presidenten Lula da Silva men tvingades avgå.

    • Januari

    • Rousseff tillträder ny mandatperiod

      När Dilma Rousseff formellt inleder sin andra mandatperiod som president lovar hon att gå vidare med de välfärdssatsningar som har hjälpt miljontals brasilianer ur fattigdom. Enligt presidenten ska det nu satsas på utbildning.

  • 2014

    • December

    • Sanningskommission lägger fram slutrapport

      En nationell sanningskommission med uppdrag att utreda brott mot mänskliga rättigheter 1946–1988 lägger fram sin slutrapport (se Maj 2012 och Politiskt system).

    • Oktober

    • Rousseff vinner presidentvalet

      Den sittande presidenten Dilma Rousseff segrar trots att Neves fått stöd av Silva inför andra valomgången. Hon får 51,6 procent av rösterna mot 48,4 för Neves. Segermarginalen är den minsta i ett presidentval sedan 1894. Valet visar på en tydlig splittring av landet längs sociala och geografiska skiljelinjer. Det fattiga norra Brasilien stödjer Rousseff medan stödet för Neves är större i de rikare södra delarna av landet.

    • Delseger för Rousseff, regeringsseger i kongressvalet

      I första omgången av presidentvalet blir resultatet något överraskande som var väntat före Campos dödsolycka (se Augusti 2014): Dilma Rousseff och Aécio Neves går vidare till andra omgången, med stöd av cirka 42 respektive 34 procent av väljarna. Marina Silva får i slutändan 21 procent, en betydlig lägre andel än många spått. I kongressvalet behåller regeringskoalitionen sin majoritet i båda kamrar, även om både Arbetarpartiet (PT) och PMDB tappar mandat. I PT:s regeringsallians ingår förutom PMDB, PSD och PR även Progressiva partiet (PP), Brasilianska republikanska partiet (PRB), Demokratiska arbetarpartiet (PDT) och Sociala ordningens republikanska parti (Pros). Antalet partier med plats i kongressen ökar från 22 till 28. Antalet partier som styr minst en delstat ökar också, från sex till nio.

    • Augusti

    • Massgripanden inom polisen

      Polis i Rio de Janeiro griper 22 i de egna leden, misstänkta i en mut- och utpressningshärva. Bland de gripna finns en högt uppsatt person i stadens militärpolis, med ansvar för specialinsatser. Stora mängder kontanter ska ha beslagtagits och flera personer är efterspanade i härvan.

    • Ekonomin i lågkonjunktur

      Statistik visar att ekonomin under första kvartalet krympte med 0,2 procent och under andra med 0,6 procent. Uppgifterna som presenteras en dryg månad före valet kan bli besvärande för president Rousseff. Arbetslösheten rapporteras dock ligga på en historiskt låg nivå: 4,9 procent.

    • Presidentkandidat omkommer

      Brasilianska socialistpartiets (PSB) presidentkandidat Eduardo Campos omkommer i en flygolycka i delstaten São Paulo som kräver ytterligare sex personers liv. Både Rousseff och Neves ställer tillfälligt in sitt kampanjarbete och presidenten utlyser tre dagars landssorg. Den 49-årige Campos låg trea i opinionsmätningarna. Efter olyckan utser PSB Marina Silva till partiets nya presidentkandidat.

    • Juli

    • Fotbolls-VM genomförs utan incidenter

      Trots en del protestaktioner avlöper fotbolls-VM väl. Men nationen hamnar närmast i chocktillstånd och kravaller bryter ut på många håll när det segertippade brasilianska landslaget blir utslaget i semifinalen, med 1–7 mot Tyskland.

    • Juni

    • Presidentkandidater klara

      Socialdemokraterna PSDB utser som väntat senatorn Aécio Neves som sin kandidat i valet 2014. Neves är dotterson till Tancredo Neves, som valdes till president 1985 men avled innan han tillträtt (se Modern historia). Arbetarpartiet utser strax därpå officiellt den sittande presidenten Dilma Rousseff till sin kandidat. Eduardo Campos har lämnat guvernörsposten i Pernambuco och bekräftat att han är kandidat, med Marina Silva som sin vicepresidentkandidat (se Oktober 2013). Valrörelsen inleds formellt den 6 juli, då det bli tillåtet med politisk reklam.

    • Strejkkaos inför VM

      En strejk i kollektivtrafiken orsakar totalkaos i São Paulo en vecka innan VM inleds. Ilskna resenärer stormar ett stadion där Brasilien ska möta Kroatien. De strejkande kräver större löneökningar än arbetsgivaren vill gå med på. Både poliser och andra offentliganställda hotar också med fortsatta strejker. Strejken pågår i fem dagar och avbryts först två dagar före invigningen.

    • Maj

    • Stor militär mobilisering inför VM

      En omfattande militär insats inleds inför fotbolls-VM, i vad som kallas den största mobiliseringen dittills i landet. Över 30 000 soldater sätts in för att stärka bevakningen längs gränserna. Dessutom ska totalt 170 000 vakter och poliser delta i bevakningen i de tolv VM-städerna. Över 600 000 utländska turister väntas till Brasilien under VM. Demonstrationer i protest mot kostnaderna för VM pågår i flera större städer, med en del oroligheter som följd.

    • April

    • Inga bevis för presidentmord

      Nationella sanningskommissionen rapporterar att det inte finns några bevis på att ex-president Juscelino Kubitschek mördades, tvärtemot vad en kommission i São Paulos stadsfullmäktige några månader tidigare kommit fram till. Kubitschek, som var president 1956–1961, hade just återfått sina politiska rättigheter när han dog 1976 i samband med en bilolycka. Det har länge ryktats att han i själva verket mördades.

    • Mars

    • Petrobras ex-chef grips i misstänkt muthärva

      Petrobras förre chef Paulo Roberto Costa grips. Det blåser snålt kring den statliga oljejätten, vilket blir alltmer besvärande för Rousseff. Petrobras har gjort en rad dåliga affärer som nu utreds av åklagare, inte minst har köpet av ett raffinaderi i USA hamnat i fokus. Allt mer pekar på att det inte bara rör sig om dåliga affärer utan om korruption. Anklagelser riktas även mot Rousseff, eftersom hon var styrelseordförande i oljebolaget mellan 2003 och 2010.

    • Februari

    • Våldsam protest mot höjda biljettpriser

      Våld bryter ut i samband med en protest inför en aviserad höjning av biljettpriset i Rio de Janeiros kollektivtrafik. En TV-fotograf träffas av en lysraket och avlider efter några dagar i koma. Liknande protester sommaren 2013 spred sig till stora delar av landet (se Juni 2013).

  • 2013

    • December

    • Våldsamma skyfall

      Över 70 000 människor tvingas fly sina hem och minst 40 omkommer när delstaterna Espirito Santo och Minas Gerais i sydöst drabbas av de värsta skyfallen på närmare ett sekel. President Rousseff avbryter sitt julfirande för att flyga till Minas Gerais, som är hennes hemstat, och utlovar miljonbelopp till återuppbyggnad.

    • Köp av Gripanplan

      Brasilien beslutar oväntat att köpa 36 stridsflygplan av modell JAS Gripen av svenska Saab, en affär värd 4,5 miljarder USA-dollar. Enligt brasilianska medier väljer regeringen bort den amerikanska konkurrenten F-18 som tillverkas av Boeing, på grund av avlyssningsskandalen (se September 2013).

    • Oktober

    • Auktion om utvinning av olja i havet

      Ett stort säkerhetspådrag omger den auktion där utvinningsrätten i oljefältet Libra utanför Rio de Janeiro hålls. Cirka 40 000 Petrobrasanställda har gått ut i strejk några dagar tidigare, mot auktionen som facket anser skadar nationens intressen då även utländska bolag får delta. Oljearbetarna kräver också höjda löner och ett stopp för planer på att låta privata entreprenörer ta över en del verksamheter. När den omstridda auktionen hålls förekommer sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. Elva företag har i förväg anmält intresse inför auktionen, men i slutet läggs bara ett bud. Rättigheterna går därmed till ett konsortium lett av Petrobras.

    • Marina Silva i nytt parti

      Den populära förra miljöministern och senatorn Marina Silva ansluter sig till Brasilianska socialistpartiet (PSB). Silva som lämnade Arbetarpartiet efter sitt avhopp som miljöminister 2008 ställde upp som Gröna partiets kandidat i presidentvalet 2010, då hon överraskande fick stöd av nästan var femte väljare. PSB:s ledare Eduardo Campos är guvernör i Pernambuco och siktar på presidentvalet 2014 – det är oklart vad Marina Silvas roll i partiet blir inför valet.

    • September

    • Statsbesök i USA avblåst efter spioneriskandal

      President Rousseff ställer in ett planerat statsbesök i USA på grund av ett avslöjande om att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA ägnat sig åt avlyssning mot både statsledning och det statliga oljebolaget Petrobras. NSA har enligt uppgifter från den amerikanska ”visselblåsaren” Edward Snowden spionerat på både Brasiliens och Mexikos presidenter och avlyssnat elektronisk kommunikation inom den högsta ledningen. NSA ska också ha avlyssnat Petrobras, vilket Rousseff konstaterar i så fall rör sig om industrispionage.

    • Kongressledamöter röstar mot hemliga omröstningar

      Deputeradekammaren röstar enhälligt för att förbjuda hemliga omröstningar i kongressen – ett krav som framfördes under de stora demonstrationerna i juni. Förslaget som måste godkännas också av senaten skulle innebära en grundlagsändring. Bara dagarna innan har kongressen – i en hemlig omröstning – röstat ned ett förslag om att frånta kongressledamoten Natan Donadon hans plats, trots att han dömts till 13 års fängelse för korruption. Donadon är den första sittande ledamoten som dömts till fängelse sedan demokratin återupprättades i slutet av 1980-talet.

    • Augusti

    • Utrikesministern avgår efter diplomatisk skandal

      Utrikesminister Antonio Patriota lämnar sin post efter en skandal rörande Bolivia. Brasiliens chargé d'affaires i La Paz har i en diplomatbil smugglat ut en boliviansk oppositionspolitiker, som i över ett år uppehållit sig på den brasilianska ambassaden. Politikern, en senator, var anklagad för bland annat korruption men hävdade att han utsatts för politisk förföljelse och hade fått asyl vid ambassaden. Patriota blir istället FN-ambassadör, medan veterandiplomaten Luiz Alberto Figueiredo hämtas hem från FN och blir ny utrikesminister.

    • Juli

    • Påven på besök

      Den nye påven Franciscus, som är argentinare till ursprunget, kommer till Brasilien på sin första utlandsresa i ämbetet. Han möts av jublande människomassor, men också av demonstranter som protesterar mot att besöket kostar staten motsvarande 53 miljoner USA-dollar.

    • Rousseffs popularitet störtdyker

      Opinionsmätningar visar att oroligheterna i juni stått president Dilma Rousseff dyrt. Från juni till juli har andelen tillfrågade som stöder hennes politik sjunkit från 73,4 till 49,3 procent.

    • Juni

    • Grundlagsändring röstas ned

      När kongressen med stor marginal röstar ned ett omstritt förslag till grundlagsändring, PEC 37, anses det vara en direkt följd av de sociala protester som sedan en tid skakar landet. Enligt kritikerna skulle PEC 37 ha minskat åklagarnas möjligheter att utreda korruption bland politiker och tjänstemän. Kongressen röstar också för att oljeintäkter ska gå till utbildning och sjukvård.

    • Sociala protester skakar landet

      Protester som inleds i São Paulo mot höjda priser i kollektivtrafiken sprider sig till flera städer och växer till de största i Brasilien på över 20 år. Missnöjet riktas främst mot statens satsningar på stora sportevenemang samtidigt som bristerna är stora i viktiga samhällsfunktioner, som sjukvård och utbildning. Våld utbryter bland annat i samband med matcher i fotbollsturneringen Confederations cup, som ses som en förövning till fotbolls-VM 2014. Efter nya våldsutbrott i São Paulo meddelar regeringen att militär ska skickas till andra storstäder där Confederations cup-matcher spelas, däribland Rio de Janeiro och Brasília. Det innebär militär närvaro i fem av sex städer där turneringen pågår. I ett försök att få ett slut på protesterna dras prishöjningen i kollektivtrafiken tillbaka i São Paulo och Rio de Janeiro. Men hundratusentals människor fortsätter att demonstrera, mot korruption och slöseri med allmänna medel. Våldsutbrotten fortsätter in på hösten.

    • Januari

    • Landssorg efter brandkatastrof

      Tre dagars landssorg utlyses sedan en eldsvåda på en nattklubb i staden Santa Maria krävt över 230 människors liv. Flertalet offer är ungdomar. Brandkatastrofen rapporteras vara den värsta i landet på ett halvsekel.

  • 2012

    • December

    • Lula under utredning

      Riksåklagaren har inlett en utredning om finansiella oegentligheter mot Lula, efter anklagelser från en av de dömda i mensalão-skandalen om att ex-presidenten kände till och tjänade pengar på härvan. Det rör sig om Marcos Valério, som själv dömts till 40 års fängelse och 1,3 miljoner USA-dollar i böter för sin inblandning i skandalen.

    • Mensalão-rättegång avslutas

      Totalt har 25 personer fällts för delaktighet i korruptionsskandalen (se Augusti 2012). José Dirceu, som var Lulas stabschef 2003–2005, har dömts till nära elva års fängelse och böter på motsvarande över 2 miljoner kronor. Dirceu förnekar att någon mensalão-funktion någonsin funnits och anklagar oppositionen och konservativa medier för att driva en kampanj mot vänsterregeringen. Den förre partiordföranden José Genoíno har dömts till nära sju års fängelse och kraftiga böter. I den avslutande förhandlingen beslutar domstolen att tre kongressledamöter inblandade i skandalen ska fråntas sina platser i kongressen. De hör till tre olika partier.

    • November

    • Ex-stabschef dömd i mensalão-skandalen

      Högsta domstolen dömer José Dirceu, som var Lulas stabschef 2003–2005, till nära elva års fängelse och böter på motsvarande drygt 2,2 miljoner kronor för hans roll i mensalão-skandalen (se Augusti 2012). Dirceu förnekar att någon mensalão-funktion någonsin funnits och anklagar oppositionen och konservativa medier för att driva en kampanj mot vänsterregeringen. Den förre partiordföranden José Genoíno har dömts till nära sju års fängelse och kraftiga böter.

    • Oktober

    • Lokalval hålls

      I två valomgångar under månaden utses borgmästare och ledamöter av kommunfullmäktige i över 5 000 städer. I Rio de Janeiro väljs den sittande borgmästaren Eduardo Paes (PMDB) om med betryggande marginal redan i den första valomgången, och Arbetarpartiet förlorar stort även i de stora städerna Salvador och Fortaleza i nordöst. I São Paulo återtar dock Arbetarpartiet den viktiga borgmästarposten. Segraren Fernando Haddad har fått starkt stöd av partikamraterna Lula da Silva och Dilma Rousseff. Kommunalvalet är det första som hålls sedan en ny lag införts som innebär att 30 procent av kandidaterna ska vara kvinnor.

    • Augusti

    • Mensalão-rättegång inleds

      Den korruptionsrättegång som medierna kallar "århundradets rättsprocess", inleds i Brasília. 37 personer står åtalade för inblandning i den så kallad mensalão-skandalen 2005 (mensalão betyder ungefär "den stora månadspengen"). Begreppet uppkom efter det att ett antal parlamentsledamöter anklagats för att ta emot månatliga bidrag för att stödja regeringen. Bland de åtalade finns flera före detta ministrar, regeringstjänstemän, affärsmän och bankanställda. Enligt åklagaren hade medlemmar av regeringspartiet varje månad betalat allierade ledamöter i parlamentet 10 000 US dollar var för att de skulle rösta för regeringens förslag. Pengarna ska ha tagits från statliga företags annonsbudgetar. Skandalen skakade den dåvarande presidenten Lula da Silvas regering och fällde flera ministrar men presidenten själv gick fri.

    • Juni

    • Miljökonferens i Rio de Janeiro

      FN:s globala miljökonferens Rio+20 samlar delegater från hela världen.

    • Maj

    • Sanningskommission inleder arbete

      Enligt en lag som antogs 2011 har en sjumannakommission tillsatts för att utreda brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under åren 1946 till 1988. Redan 2009 fattades beslut om en kommission för att utreda övergrepp under militärdiktaturen 1964–1985, men flera militärer var mycket kritiska och hotade att avgå, och beslutet revs upp. Nu har uppdraget formulerats om och gäller dessutom en längre period. Rousseff hör själv till de tusentals brasilianer som torterades under militärdiktaturen 1964– 1985.

    • Presidentveto mot skogslag

      President Rousseff lägger sitt veto mot delar av en ny kontroversiell lag som har tröskats genom kongressen sedan ett år. Lagen ger markägare rätt att avverka en större andel regnskog än tidigare och innebär amnesti för personer som har avverkat skog illegalt. Kritiker anser att lagen innebär en katastrof för miljön. Nu stoppar Rousseff med sitt veto bland annat amnestin för illegal avverkning.

    • Februari

    • Minister avgår

      Mário Negromonte, minister med ansvar för städer, anklagas för korruption och lämnar sin post.

  • 2011

    • December

    • Arbetsmarknadsministern tvingas avgå

      Arbetsmarknadsminister Carlos Lupi (Demokratiska arbetarpartiet, PDT) avgår efter mutanklagelser. Han är den sjätte ministern på ett halvår som lämnar sin post; i fem fall har det gällt korruptionsmisstankar. Rousseffs nolltollerans mot korruption är populär hos allmänheten.

    • Oktober

    • Sportministern avgår

      Sportminister Orlando Silva lämnar in sin avskedsansökan sedan han anklagats för att ha hjälpt till att ordna mutor för miljonbelopp.

    • Nytt parti registreras

      Socialdemokratiska partiet PSD bildades i mars när São Paulos borgmästare Gilberto Kassab lämnade Demokraterna. Det registreras nu officiellt av valmyndigheten. Trots Kassabs bakgrund i oppositionspartiet Demokraterna stödjer PSD president Rousseffs mittenvänsterkoalition, som nu består av 14 partier. PSD beräknas redan utgöra den tredje största grupperingen i det federala parlamentet, sedan cirka 60 ledamöter i deputeradekammaren och minst två senatorer anslutit sig.

    • September

    • Turistministern avgår

      Turistminister Pedro Novais (PMDB) tvingas att gå efter medierapporter om att han använt offentliga medel för att betala privat tjänstefolk. Novais har klamrat sig kvar i veckor efter massgripandet av 38 tjänstemän på hans departement i augusti, som berodde på misstankar om omfattande korruption.

    • Augusti

    • Jordbruksministern avgår

      Jordbruksminister Wagner Rossi (PMDB) går efter anklagelser om att ha tagit mutor, vilket han förnekar. Presidentens växande konflikt med den egna regeringskoalitionen, har lett till att Arbetarpartiets främsta samarbetspartner PMDB inlett en maskningsaktion i kongressen, och Republikens parti har lämnat regeringen (se Juli 2011).

    • Försvarsministern avgår

      Försvarsminister Nelson Jobin (PMDB) avskedas av president Rousseff. Jobin anklagas för nedsättande kommentarer om kvinnliga kolleger. Han ersätts av Celso Amorim, tidigare utrikesminister.

    • Juli

    • Transportministern avgår

      Ledaren för Republikens parti (PR) Alfredo Nascimento avgår som transportminister efter anklagelser att han lett en grupp korrumperade tjänstemän på departementet, som tagit mutor från privata entreprenörer för offentliga kontrakt. President Rousseff kräver upprensning i mutaffären och minst 16 tjänstemän tvingas gå.

    • Juni

    • Diplomatisk tvist med Italien

      Italien återkallar sin ambassadör i Brasília och meddelar sin avsikt att dra Brasilien inför Internationella domstolen i Haag. Skälet är Brasiliens vägran att utlämna Cesare Battisti, en tidigare medlem av en väpnad vänstergrupp som Italien anklagar för terrorism och mord begångna på 1970-talet.

    • Presidentens stabschef avgår efter korruptionsanklagelser

      President Dilma Rousseffs stabschef Antônio Palocci tvingas gå sedan det rapporterats att han ökat sin förmögenhet tjugofalt under fyra år som politisk konsult – samtidigt som han var kongressledamot och samordnare av Rousseffs presidentvalskampanj. Skandalen kastar en skugga över presidenten, som anklagas för dåligt omdöme och passivitet.

    • Välfärdsprogram lanseras

      Regeringen sjösätter Brasil sem miséria (Brasilien utan misär), som ska lyfta miljoner brasilianer ur extrem fattigdom. Programmet är en fortsättning på Bolsa família, som Lula da Silva satte igång under sin tid som president (se Sociala förhållanden).

    • Maj

    • Krismöte efter aktivistmord

      Regeringen håller ett krismöte sedan fyra miljöaktivister, som arbetat för att bevara regnskogen, mördats på bara några dagar. En ny rapport har visat att avverkningen av regnskog i Amazonas har ökat nästan sexfalt på ett år och i landet rasar en politisk debatt om skogsskövling.

    • Februari

    • Stark ekonomi

      Tillväxten rapporteras vara den starkaste på 20 år. Enligt preliminära beräkningar från centralbanken växte ekonomin under 2010 med cirka 7,8 procent, efter en svagt negativ tillväxt året innan, i spåret av den globala finanskrisen.

    • Januari

    • Naturkatastrof i Rio de Janeiro

      Över 800 människor omkommer i omfattande översvämningar och jordskred i delstaten Rio de Janeiro. Det är den största naturkatastrofen i Brasilien på årtionden och visar på stora problem med dåligt byggda bostäder.

    • Dilma Rousseff tillträder

      Brasiliens första kvinnliga president Dilma Rousseff tillträder vid nyår.

  • 2010

    • Oktober

    • Rousseff segrar i presidentvalet

      I den andra omgången av presidentvalet segrar Arbetarpartiets Dilma Rousseff med 54 procent mot 44 för José Serra från PSDB.

    • Kongressval och första omgången av presidentval

      I kongressvalet säkrar de elva partierna i regeringskoalitionen en majoritet i båda kamrar. Arbetarpartiet (PT) återtar platsen som största enskilda parti i deputeradekammaren från det allierade PMDB, som nu blir näst störst. De Lulatrogna partierna får totalt 359 av 513 mandat i deputeradekammaren. I första omgången av presidentvalet får Arbetarpartiets Dilma Rousseff 47 procent av rösterna, PSDB:s José Serra 33 procent och miljöpartisten Marina Silva 19 procent. Valet hade länge sett ut att bli en promenadseger redan i första valomgången för Dilma Rousseff. Någon vecka före valet började dock en politisk skandal att rullas upp inom Arbetarpartiet. Dessutom fick den avhoppade tidigare miljöministern, Marina Silva, överraskande stort stöd.

       

    • April

    • Lula bland världens mest inflytelserika

      Den amerikanska tidskriften Time utser Brasiliens president Lula da Silva, den förre amerikanske presidenten Bill Clinton och den amerikanska sångerskan Lady Gaga till världens mest inflytelserika personer. Lula lovordas för sina insatser för social rättvisa och minskad ojämlikhet.

    • HD stoppar amnestilag

      Högsta domstolen röstar med siffrorna 7–2 mot ett förslag om att ändra amnestilagen från 1979 som hindrar åtal för våldshandlingar och övergrepp under diktaturen 1964–1985.

Varukorg

Totalt 0