USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2026
-
Juni
-
Avtal om fred med Iran
USA och Iran undertecknar ett samförståndsavtal om att avsluta kriget, tre dagar efter det att uppgörelsen tillkännagavs. Trump som signerar dokumentet digitalt i samband med ett G7-möte i Frankrike framhåller avtalet som en stor framgång, vilket även Irans ledare gör. Det ska leda till att Hormuzsundet öppnas tämligen omgående. Iran lovar att inte skaffa kärnvapen medan USA ska upphäva sanktioner mot landet. Dessutom ska en fond på 300 miljarder inrättas för att återuppbygga Iran efter kriget. Avtalet möter skarp kritik på hemmaplan, inte minst bland Trumps anhängare varav många hävdar att det närmast är en kapitulation.
-
-
Maj
-
Trump sluter omstridd ”deal” med skatteverket
President Donald Trump drar tillbaka en stämningsansökan mot skattemyndigheten IRS i utbyte mot att hans familjebolag Trump Organization slipper granskning ”för all framtid”. Dessutom ska justitiedepartementet enligt avtalet inrätta en fond på 1,8 miljarder dollar för att kunna ersätta ”offer” för förföljelse av departementet under tidigare regeringar (bland dem personer som stormade Kapitolium när Joe Biden var president). Men fonden hejdas i domstol och efter två veckor låter justitiedepartementet förstå att arbetet med att inrätta den läggs på is.
-
Ökad spänning kring Hormuzsundet
President Donald Trump pausar ”Projekt frihet” som inleddes dagen innan och gick ut på att USA skulle eskortera fartyg ut ur Hormuzsundet. Iran har svarat med nya anfall mot bland annat Förenade arabemiraten och USA har beskjutit iranska fartyg, så hotet mot den sköra vapenvilan tycks ökat. Trump kallade projektet som lanserades den 3 maj en ”humanitär gest”, med tanke på att många i besättningar på fartygen varit instängda i Persiska viken i veckor.
-
April
-
Misstänkt mordförsök på Trump
En beväpnad man stoppas när han försöker rusa in i en sal där den årliga korrespondentmiddagen hålls i Washington. Mannen, den 31-årige Cole Tomas Allen Cole, åtalas redan dagen därpå för mordförsök på president Donald Trump som befann sig i salen tillsammans med flera ur administrationen och hundratals journalister. Cole ska ha skrivit till sin familj före dådet att högt uppsatta regeringsföreträdare var hans måltavlor.
-
Vapenvila med Iran förlängd, fortsatt spänt läge
President Trump tillkännager en förlängning av en två veckor lång vapenvila med Iran som annars skulle löpa ut följande dag. Under vapenvilan har fredssamtal hållits i Pakistan, med vicepresident JD Vance i spetsen för USA:s delegation, men avbrutits utan resultat efter ett knappt dygn. USA införde därefter en blockad av iranska hamnar som fortgår. Vapenvilan ingicks efter sex veckors krig på villkor att Iran släpper fram sjötrafiken i Hormuzsundet men det hålls fortfarande i huvudsak stängt. Precis innan eldupphöret inträdde den 8 april hotade Trump att utplåna den iranska civilisationen om inte sundet öppnas. Trump har omväxlande sagt att Iran redan är besegrat och att det snart kan komma att ”bombas tillstenåldern”. Minst 13 amerikanska soldater har dödats liksom flera tusen människor i andra länder samtidigt som flera miljoner människor har drivits på flykt från sina hem i Iran, Libanon och Israel.
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
