
USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Augusti
-
Tullförhandlingarna med Kina fortsätter
Bara några timmar innan en rådande tidsfrist löper ut undertecknar Donald Trump en presidentorder som förlänger tullpausen mellan USA och Kina med ytterligare 90 dagar (se 12 maj 2025). Ett besked om en utökad tidsfrist väntades i samband med att företrädare för USA och Kina höll samtal i Stockholm i juli, men kom aldrig då.
-
Trump prisas för avtal Armenien-Azerbajdzjan
President Donald Trump tar emot Armeniens och Azerbajdzjans presidenter och förkunnar att de båda länderna som varit i konflikt i över 30 år nu förbundit sig till en varaktig fred. Azerbajdzjans president İlham Aliyev och hans armeniske motpart Nikol Pasjinjan undertecknar vid sitt besök i Vita huset ett avtal om att fortsätta verka för ett slutgiltigt fredsavtal. Ett sådant avtal finns sedan början av året men har inte skrivits under. De båda presidenterna lovordar Trumps fredsmäklande och säger att han borde få Nobels fredspris. Trump har själv flera gånger sagt att han anser sig värd ett Nobelpris. De två tidigare sovjetrepublikerna har haft en konflikt om territorium sedan Sovjetunionens föll sönder. I den plan som nu presenteras ingår en att en transportkorridor som ska inrättas mellan Azerbajdzjan och exklaven Nachitjevan ska kontrolleras av USA i 99 år. Korridoren ska kallas Trumps väg för fred och välstånd (TRIPP med engelsk förkortning).
-
Nya tullar för halva världen träder i kraft
Tullsatser som presenterades i en presidentorder den 31 juli, bara timmar innan en tidsfrist löpte ut, börjar gälla. President Trump angav i sin order tullsatser för 68 länder samt för EU (i några fall hade avtal redan ingåtts, se 27 juli 2025). För ett 40-tal länder, inklusive EU, sätts nu tullsatsen till 15 procent. Bland dem som får högre tullar finns Indien (25 procent) och Sydafrika (30 procent). Högst tullar, på 41 procent, beläggs Syrien med (fast Brasilien totalt har högre, se 30 juli 2025). De närmaste grannarna och handelspartnerna omfattas inte av den senaste ordern. Kanada har redan tidigare fått besked om 35 procent och det började gälla redan den 1 augusti medan Mexiko får ytterligare 90 dagar att förhandla (se presidentordern med hela listan här).
-
-
Juli
-
Strafftullar och sanktioner mot HD-domare i Brasilien
President Donald Trump beordrar en höjning av importtullar för varor från Brasilien till 50 procent, högre än något annat land. Trump motiverar beslutet med den pågående rättegången mot Brasiliens förre president Jair Bolsonaro som enligt Trump är föremål för en politiskt motiverad ”häxjakt” då han ställts inför rätta för kuppförsök. Vissa varor – däribland apelsinjuice och flygplan – undantas från den höjda tullsatsen som annars träder i kraft den 7 augusti. USA har också infört sanktioner mot en domare i Brasiliens högsta domstol som anklagas för godtyckliga frihetsberövanden och inskränkt yttrandefrihet. Även domarnas anhöriga har fått sina visum till USA indragna.
-
Omstridd Trumpadvokat blir federal domare
Senaten godkänner med knapp marginal president Donald Trumps tidigare privata försvarsadvokat Emil Bove som federal domare. Två republikaner och samtliga demokrater motsätter sig utnämningen som godkänns med röstsiffrorna 50–49. Demokraterna har kraftfullt motsatt sig nomineringen och säger att Boves huvudsakliga kvalifikation tycks vara ”blind lojalitet” mot Trump. Han anklagas för kränkande beteende, etiska övertramp och förakt för rättslig integritet. Emil Bove har tagit ställning för personer som stormade Kapitolium (se 6 januari 2021) och har som anställd i justitiedepartementet avskedat åklagare som ställde dem inför rätta. Över 900 tidigare åklagare vid justitiedepartementet har i ett brev till senatens justitieutskott ifrågasatt nomineringen av Bove och mer än 75 pensionerade domare har skrivit att det är helt oacceptabelt att en president nominerar sin egen försvarsadvokat till federal domare.