
USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Maj
-
Trump i samtal med Putin
Efter ett två timmar långt telefonsamtal med sin ryske motpart Vladimir Putin säger president Donald Trump att ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina bara kan nås i förhandlingar mellan de båda länderna – kanske med hjälp av påven. Budskapet skiljer sig från Trumps tidigare inställning: under valrörelsen sade han sig kunna fixa fred på 24 timmar och nyligen har han sagt att han själv och Putin skulle kunna lösa frågan bara de träffas personligen. Nu skriver Trump i sociala medier att de stridande parterna ”omedelbart” ska inleda samtal om en vapenvila. Putin säger däremot bara att Ryssland är redo att utarbeta en tidsplan för att nå en vapenvila så småningom. Samtalet är det tredje mellan Putin och Trump sedan den senare tillträdde i januari.
-
Avtal med Kina om tillfällig tullsänkning
De amerikanska tullarna mot Kina sänks från 145 till 30 procent, medan Kinas tullar mot USA sänks från 125 till 10 procent. Uppgörelsen gäller i 90 dagar medan parterna fortsätter att förhandla om hur handelskonflikten mellan världens två största ekonomier kan dämpas (se även 11 april 2025). Förhoppningar finns att avtalet ska bidra till att få fart på handelsutbytet mellan länderna som till stor del stannat av.
-
-
April
-
Mineralavtal med Ukraina klart
Ett mineralavtal med Ukraina skrivs under, två månader efter det beramade mötet som slutade med att den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj lämnade Vita huset tomhänt (se 28 februari 2025). Avtalet ger USA tillgång till en rad naturresurser, förutom mineral även olja och fossilgas, samtidigt som Ukraina behåller själva ägandet. Länderna inrättar en gemensam investeringsfond för återuppbyggnad vars avkastning under första årtiondet ska investeras i Ukraina. USA godkänner Ukrainas strävan att gå med i EU medan dörren till Nato är stängd. Avtalet innebär att USA kan fortsatta att stödja Ukraina militärt även om det inte inbegriper några konkreta säkerhetsgarantier. Redan dagen därpå godkänner president Donald Trump en vapenleverans till Ukraina, den första sedan han tillträdde i januari.
-
Hård press på Ukraina att godta fredsplan
President Donald Trump och flera av hans topprådgivare kräver att Ukraina accepterar ett förslag om att låta Ryssland behålla kontroll över de områden som ockuperats, samtidigt som ukrainskt medlemskap i Nato utesluts. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj säger genast nej och slår fast att det skulle strida mot författningen att ge upp halvön Krim, som Ryssland annekterade 2014. Trump kallar Zelenskyjs uttalande ”inflammatoriskt” och säger att förslaget i princip godtagits av Ryssland. Uttalandena kommer strax efter det att utrikesminister Marco Rubio i sista stund hoppat av ett möte i London gällande en eventuell vapenvila. Mötet med ukrainska ministrar och företrädare för Storbritannien, Frankrike och Tyskland var tänkt som en fortsättning på samtal i Paris veckan innan.
-
Prestigeuniversitet tar strid mot Vita huset
Harvard-universitetet avfärdar en kravlista från regeringen i Washington som svarar med att frysa 2,2 miljarder dollar i federala medel till den privata institutionen. Kraven gällde innehållet i undervisningen samt villkor för att anställa personal och anta studenter. Totalt får Havard 9 miljarder dollar som går till elva sjukhus som är associerade till sjukhuset samt till forskning. Harvard är det äldsta universitetet i USA och ett av de mest respekterade i världen, och det har större tillgångar än mer än 100 länder i världen. Det är också det första universitetet som tydligt motsätter sig krav från Vita huset. Andra har givit efter och fått skarp kritik för det. Bland dem finns Columbia-universitetet som i mars gick med på eftergifter efter hot om att 400 miljoner dollar skulle hållas inne. Det rörde sig bland annat om översyn av institutioner för Mellanöstern-, Sydasien- och Afrikastudier, regler för demonstrationer och intern säkerhet, samt regler för antagande av studenter.