USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
April
-
Hård press på Ukraina att godta fredsplan
President Donald Trump och flera av hans topprådgivare kräver att Ukraina accepterar ett förslag om att låta Ryssland behålla kontroll över de områden som ockuperats, samtidigt som ukrainskt medlemskap i Nato utesluts. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj säger genast nej och slår fast att det skulle strida mot författningen att ge upp halvön Krim, som Ryssland annekterade 2014. Trump kallar Zelenskyjs uttalande ”inflammatoriskt” och säger att förslaget i princip godtagits av Ryssland. Uttalandena kommer strax efter det att utrikesminister Marco Rubio i sista stund hoppat av ett möte i London gällande en eventuell vapenvila. Mötet med ukrainska ministrar och företrädare för Storbritannien, Frankrike och Tyskland var tänkt som en fortsättning på samtal i Paris veckan innan.
-
Prestigeuniversitet tar strid mot Vita huset
Harvard-universitetet avfärdar en kravlista från regeringen i Washington som svarar med att frysa 2,2 miljarder dollar i federala medel till den privata institutionen. Kraven gällde innehållet i undervisningen samt villkor för att anställa personal och anta studenter. Totalt får Havard 9 miljarder dollar som går till elva sjukhus som är associerade till sjukhuset samt till forskning. Harvard är det äldsta universitetet i USA och ett av de mest respekterade i världen, och det har större tillgångar än mer än 100 länder i världen. Det är också det första universitetet som tydligt motsätter sig krav från Vita huset. Andra har givit efter och fått skarp kritik för det. Bland dem finns Columbia-universitetet som i mars gick med på eftergifter efter hot om att 400 miljoner dollar skulle hållas inne. Det rörde sig bland annat om översyn av institutioner för Mellanöstern-, Sydasien- och Afrikastudier, regler för demonstrationer och intern säkerhet, samt regler för antagande av studenter.
-
Högre tullar införs – och pausas, utom för Kina
De tullar som president Donald Trump aviserade den 2 april träder i kraft för EU och det 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” 10 procent. Men efter mindre än ett dygn kommer det besked om en 90 dagar lång paus under vilken 10 procent gäller – för länder som inte har infört motåtgärder. Ett undantag är Kina som efter höjningar i flera steg nu får en tullsats på 125 procent för export till USA. Den höga siffran har uppstått sedan den kinesiska regeringen varit tydlig med att man sätter hårt mot hårt, och USA och Kina stegvis har höjt tullarna mot varandra. De många utspelen bidrar till stor turbulens på världens börser.
-
10-procentiga tullar träder i kraft
Tullar på ”miniminivån” 10 procent på nästan all export till USA träder i kraft för de länder som inte fått högre tullsatser enligt president Donald Trumps besked den 2 april. Det gäller en majoritet av världens länder medan ett 60-tal länder samt EU får högre tullar som träder i kraft den 9 april. När börserna öppnar efter helgen dyker de på bred front.
-
Tullar på bilar och bildelar från hela världen
De tullar på 25 procent på bilar och bildelar från hela omvärlden som president Donald Trump presenterade för en vecka sedan träder i kraft. Närmare hälften av alla fordon som säljs i USA är importerade, liksom cirka 60 procent av delarna i de fordon som sätts samman i landet. Därmed väntas priserna på bilar stiga avsevärt i USA. Trumps förhoppning är att mer av tillverkningen ska ske i USA i framtiden. Tal om motåtgärder i bland annat EU och Kanada har fått Trump att hota med att höja tarifferna ytterligare.
-
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
