Maj 2022
Senaste händelser
-
Maj
-
Bakslag för Konservativa partiet i lokalvalen
Lokalvalen i England, Skottland och Wales blev ett bakslag för Konservativa partiet, men inte tillräckligt stort för att kunna hota Boris Johnsons maktposition. De brittiska lokalvalen brukar ses som en mätare på London-regeringens popularitet och det parti som sitter i regeringen brukar oftast tappa mandat. De konservativa förlorade makten i tre kommuner till Labour, men i resten av landet var förlusterna måttliga. Labour gick fram, men valet kan inte ses som någon stor framgång, både Liberaldemokraterna och Gröna partiet fick betydligt fler nya mandat än Labour. I Skottland tappade de konservativa sin position som nästa störst parti på kommunal nivå till Labour som vann 20 nya mandat. SNP gjorde att bra val och ökade ännu mer. Även här gjorde Liberaldemokraterna och Gröna partiet ett bra val. I Wales gjorde Konservativa partiet ett uselt val och gick från 197 till 111 kommunala mandat. Där blev Labour den stora valvinnaren och fick sammanlagt 526 mandat, 66 fler än valet innan. Några dagar efter valet inleder polisen i Durham en utredning om Labourledaren Keir Starmer och partivänner bröt mot coronarestriktioner i samband med ett fyllnadsval i Hartlepool i maj 2021. Starmer förnekar att något olagligt hände, men säger att han kommer att avgå om han bötfälls av polisen.
-
Sinn Féin blir största parti i Nordirland
För första gången i Nordirlands historia blir det nationalistiska Sinn Féin största parti i provinsvalet. Det får 27 mandat och 29 procent av rösterna, mot 25 mandat och drygt 21 procent för Demokratiska unionistpartiet (DUP) som tidigare var störst med 28 mandat. Tredje största parti blir Allianspartiet, som varken är nationalistiskt eller unionistiskt, med 17 mandat, nio fler än 2019. Ulster unionistparti (UUP) vinner 9 mandat, ett mindre än 2017, även det nationalistiska och socialdemokratiska SDLP tappar i stöd och går från 12 till 8 mandat. Det mer hårdföra unionistpartiet Ulsters traditionella röst (TUV) vinner ett mandat, liksom vänsterpartiet Människor före profit (PBP). Två oberoende kandidater väljs också in. Valdeltagandet ligger på drygt 63 procent. Resultatet innebär att det blir Sinn Féin som ska få utse ny försteminister och DUP biträdande försteminister (posterna ses formellt som likvärdiga). Nordirland saknar dock en fungerande provinsregering sedan i februari då Paul Givan från DUP hoppade av som försteminister i protest mot Nordirlandsprotokollet som styr provinsens kontakter med EU efter brexit. Nya regler har dock gjort det möjligt för provinsparlamentet och ministrarna att fortsätta sin verksamhet i upp till 24 veckor utan de två försteministrarna. DUP har sagt att man inte kommer att nominera några ministrar till provinsregeringen om inte Nordirlandsprotokollet slopas. De vägrar den 13 maj att inte delta i valet av ny talman till provinsparlamentet. Läs mer om hur det politiska systemet fungerar i Nordirland. Samtidigt säger premiärminister Boris Johnson att protokollet inte fungerar och det förefaller som om den brittiska regeringen planerar att ensidigt slopa delar av det, för som man säger värna den nordirländska fredsprocessen. EU markerar att man inte kommer att gå med på detta.
-
Avtal med Sverige om ömsesidigt militärt stöd
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker Sverige och undertecknar tillsammans med statsminister Magdalena Andersson ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete mellan de båda länderna. Enligt Boris Johnson innebär avtalet att Storbritannien kommer att stödja Sverige militärt vid en eventuell attack. Han fortsätter därefter till Finland där motsvarande avtal väntas ingås. Bakgrunden är den ryska aggressionen i Ukraina och ryska hot om ökad militär närvaro i regionen om Sverige och Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.
-
Utrikesutskottet riktar hård kritik mot brittiska UD
Det sätt som Storbritannien hanterade sitt tillbakadragande från Afghanistan 2021 var en katastrof, där britterna svek sina allierade. Det slår utrikesutskottet i det brittiska underhuset fast i en rapport. Hård kritik riktas mot den dåvarande utrikesministern Dominic Raab och den högst uppsatte tjänstemannen vid brittiska UD Philip Barton som bägge valde att inte avbryta sina semestrar trots att talibanerna var på väg att ta över makten i Kabul. Kritiken handlar också om att för lite gjordes för att påverka eller reagera på USA:s sätt att hantera uttåget. Även det sätt som evakueringen av afghaner som arbetat för Storbritannien får hård kritik, och ansvaret för misslyckandet läggs på utrikesdepartementet.
-
Nytt stödpaket till utsatt hushåll, mer kritik mot Johnson
Den brittiska regeringen presenterar ett nytt stödpaket för att hjälpa hushåll att kunna betala sina el-och gasräkningar. Enligt det ska alla hushåll få 400 pund för detta (de som har flera bostäder får ta emot stödpengar för alla dessa, enligt Financial Times). Till det ska extra pengar, 650 pund betalas ut till särskilt utsatta hushåll. Det bidraget är behovsprövat. Sedan tidigare har hushållen beviljats en rabatt på 150 pund på kommunalskatten. Alla bidragen är skattefria. Labour säger att den konservativa regeringen använder sig att deras förslag till åtgärder, medan regeringen säger att den är mer frikostig än vad Labour hade varit. Finansminister Rishi Sunak har tidigare utlovat att annat stöd ska räknas upp med inflationen 2023. Åtgärderna kommer delvis att bekostas av en extraskatt som ska betalas av energibolagen. Stödpaketet läggs fram några dagar efter att Sue Gray presenterar sin slutrapport om det så kallade partygate (se December 2021 och Januari 2022) där fler detaljer avslöjas om de regelbrott och den alkoholkultur som funnits på 10 Downing Street under pandemin. Premiärminister Boris Johnson säger i underhuset att han tar fullt ansvar för det som har hänt, men vägrar samtidigt att hörsamma krav på att han ska avgå.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.