Storbritannien – Jordbruk och industri

Storbritannien producerar omkring 60 procent av de livsmedel som konsumeras i landet fastän jordbruk och fiske svarar för en bråkdel av BNP. Industrins andel av ekonomin har minskat kraftigt och både brexit och coronapandemin slog tillfälligt hårt mot flera stora branscher.

Jordbruket sysselsätter liksom i många andra i-länder en mycket liten del av arbetskraften, och yrkeskåren i branschen blir allt äldre. Det har blivit vanligare att bönder eller deras makar bedriver jordbruk på deltid och arbetar med annat vid sidan om, framför allt turism.

De viktigaste grödorna är vete, korn, raps, morötter och lök. Även boskapsskötseln är betydelsefull.

EU-bidrag har varit viktiga för jordbruket. Efter utträdet ur unionen 2020, och Rysslands krig mot Ukraina (båda stora veteodlare), ska veteproduktionen öka och statligt stöd ges för inköp av konstgödsel, som också blivit dyrare på grund av kriget. De nordirländska bönderna är särskilt utsatta för konkurrens från irländska bönder som får bidrag från EU, samtidigt som de konkurrerar på samma marknad, genom att Nordirland fortfarande är en del av unionens gemensamma marknad.

En annan följd av brexit är bristen på arbetskraft, som har drabbat jordbruket och fisket särskilt mycket.

Fisket är en känslig fråga i relationen med EU, fastän det bara står för bråkdel av Storbritanniens BNP. En stor del av den fisk som fångas i brittiska vatten tas upp av båtar från andra länder, däribland Norge och EU-länder. I och med Storbritanniens utträde ur EU ingicks i slutet av 2020 ett avtal med unionen som går ut på att gradvis öka den andel som fångas av brittiska fiskare i de egna vattnen.

Exakt hur EU-utträdet har utfallit när det gäller fiskerisektorn är svårt att säga eftersom mycket av den samlade årsstatistiken har stor eftersläpning.

Inkomsterna från fisket kan variera kraftigt från år till år. De har marginell påverkan på ekonomin som helhet, men är viktiga för många kustsamhällen. Det gäller inte minst i Skottland, som svarar för cirka 60 procent av fångsten i Storbritannien.

Vidare tycks klimatförändringar påverka fisket på så vis att en stor del av framför allt torsken flyttar sig från södra Nordsjön till vatten längre norrut.

Industri

Storbritannien har en bred industrisektor som bland annat är verksam inom gruv- och stenbrytning, tillverkning och byggbransch. Sammantaget har industrins andel av arbetskraften minskat från omkring en tredjedel på 1980-talet till en sjättedel i dag. Industrins andel av ekonomin har också, liksom i andra ekonomiskt utvecklade länder, sjunkit i takt med att tjänstesektorn har blivit större, till att i dag utgöra omkring en sjättedel. Omsättningen har dock generellt fortsatt att öka.

Tillverkning utgör den största delen av industrin. Storbritanniens tillverkningsindustri är världens sjätte största och står för nästan hälften av landets export. Tillverkningen domineras av flygplan, tåg och andra fordon, elektronik, optiska instrument och kemikalier (främst läkemedel). För­ädling av livsmedel samt tillverkning av papper är andra viktiga branscher. En av de sektorer inom livsmedelsindustrin som lyckats bäst är whiskytillverkning, tack vare framgångar på exportmarknaden.

Osäkerheten kring brexit ledde till att investeringarna inom tillverkningsindustrin i allmänhet, och fordonsindustrin i synnerhet, minskade i avvaktan på vilka förhållanden som skulle gälla både i relationen med EU och på vilka handelsavtal som Storbritannien kunde sluta utanför Europa. Fordonstillverkarna är beroende av kvalificerad arbetskraft från utlandet, liksom av utländska insatsvaror som kan variera med växelkurserna. Branschen är också kraftigt exportberoende.

Coronakrisen 2020–2022 innebar ännu ett dråpslag för industrin. Brist på komponenter som halvledare förbättrade inte läget. Det krävs också en omställning av industrin på grund av den ökade efterfrågan på elbilar (var tredje bil som såldes i Storbritannien 2022 var en el- eller hybridbil).

Vapenindustrin är också stor. Viktigaste tillverkare är BAE Systems. Mellan 2019 och 2023 var Storbritannien, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri, världens sjunde största vapenexportör. Framför allt gick vapenleveranser till Mellanöstern, Europa och Nordamerika.

Stora delar av den brittiska industrin har i dag utländska ägare. Brittiska företag har samtidigt flyttat tillverkning till låglöneländer, medan avdelningar för utveckling, design med mera ofta har blivit kvar i Storbritannien.

I april 2025 beslutade regeringen att stödja brittisk industri med 20 miljarder pund för att motverka USA:s nya tullar. I samma veva beslutade parlamentet att ta kontroll över det tidigare brittiska men vid det laget Kinaägda British Steel, som hotades av nedläggning, för att säkerställa att stål fortsatt ska kunna framställas i landet och att personal inte skulle sägas upp.

Efter brexit har det dock blivit vanligare att brittiska företag betonar att deras varor är tillverkade i Storbritannien. Coronakrisen blev också en påminnelse om hur viktigt det är att ha lokal produktion av vissa varor.

Om våra källor