Medborgarnas Europa

Finns det ett medborgarnas Europa? Det finns i alla fall både rättigheter och möjligheter. Fram Under en tvåårsperiod fram till 2022 har nu medborgarna själva chansen att ha en åsikt om saken i en konferens om hur det framtida EU bör se ut.

Mycket i EU-samarbetet börjar i den inre marknaden och där återfinns även medborgarnas mest påtagliga rättigheter och möjligheter, nämligen rätten att resa, studera, arbeta och leva i det EU-land man själv väljer.

Denna fria rörlighet som gäller alla EU-medborgare har förbättrats på flera sätt. Dels har en EU-medborgare som arbetar i ett annat EU-land rätt till i princip samma sociala förmåner som landets egna medborgare – sjukvård, sjukförsäkring, barnbidrag, pension, osv. Där det krävs att man arbetar in en rättighet (semesterdagar t ex) ställs samma krav på den inflyttade personen.

Den som vill flytta på vinst och förlust kan under sex månader få sin a-kassa hemifrån utbetald i det land där man söker arbete. Det finns en portal för jobbsökare (Eures) för den som vill söka jobb hemifrån.

Att studera i ett annat EU-land är också fritt men med brasklappen att man är skyldig att klara sitt uppehälle, t ex genom stipendier eller studielån.
En EU-medborgare på resa har rätt till akut sjukvård. Det är även möjligt att få planerad sjukvård i annat EU-land ersatt av hemlandets försäkringskassa, om man ansökt om detta i förväg.

En EU-medborgares rätt att rösta i EU-valet följer med även om man flyttat till ett annat EU-land. Man har också rätt att ställa upp för att bli invald i Europaparlamentet.

Som EU-medborgare har man även de mest grundläggande fri- och rättigheterna skyddade, oavsett om man befinner sig i sitt eget land eller någon annanstans. I ”stadgan över medborgerliga rättigheter” finns en hel katalog som t ex rätten att vara medlem i en förening, att demonstrera, strejka, politisk frihet och religionsfrihet, rätten att gifta sig, att utbilda sig, driva företag, osv.
Här ingår förbud mot rasism, diskriminering och slavhandel liksom påbud om jämställdhet.

På 2000-talet öppnades EU:s lagstiftningsprocess som fram till dess skett i en något sluten krets för att ge medborgarna större insyn.

EU-medborgarna fick i sammanhanget en offentlighetsprincip av svensk modell, alltså rätten att begära insyn i EU-dokument.

EU-kommissionen ålades att utöka sina konsultationer med det civila samhället före lagförslag. Det sker dels i utfrågningar där medborgar- och intresseorganisationer bjuds in, dels via öppna konsultationer på nätet där alla kan bidra med synpunkter.

Nationella parlament fick samtidigt större insyn och tidigare tillgång till EU-förslagen.
EU:s ministerråd håller numera öppna (TV-sända) möten när de lagstiftar.
En EU-ombudsman tar emot och utreder klagomål på tjänstemän i EU:s institutioner.

Den största nyheten var kanske medborgarinitiativet där medborgare sedan november 2009 kan uppmana EU-kommissionen att lägga lagförslag om en fråga som de anser behöver åtgärdas. Det måste vara en fråga som EU har kompetens över och minst en miljon namnunderskrifter från minst sju EU-länder krävs för att EU-kommissionen ska behöva agera.

Hittills har fyra medborgarinitativ godkänts och bara ett har lett till ny lagstiftning: ett direktiv om rätten till rent vatten från 2018. Två andra (om glyfosat och att stoppa djurförsök) ledde till åtgärder men gick inte så långt som initiativtagarna hade begärt. Det fjärde (om att förbjuda abort) avslogs.

EU:s stats- och regeringschefer beslöt i december 2019 att inleda två år av folkliga konferenser över hela EU för att låta väljarna diskutera EU:s framtid. Vad detta sedan ska utmynna i är inte klart men att omformulera EU:s fördrag är en möjlighet.

Privatlivets skydd

En av de rättigheter som EU-fördraget ger medborgarna är rätt till privatlivets skydd. Det har visat sig svårt att upprätthålla i en värld med nätplattformar som Facebook, Google och Twitter vilka samlar in och säljer information om sina användare. I den nya ekonomin är alla personuppgifter enormt värdefulla.

EU införde tidigt ”rätten att glömmas” för medborgare, med andra ord rätten att kräva av de stora plattformarna att ta bort känsliga uppgifter om dem ur sökresultaten (dock inte själva dokumenten).

Våren 2018 trädde det hittills tuffaste personskyddet i kraft, den så kallade GDPR-lagen (General Data Protection Regulation) som begär av alla internetplattformar att de söker användarens uttryckliga tillstånd innan deras uppgifter säljs vidare och att de informeras innan detta sker.

Ett stort ansvar läggs på alla insamlare av personuppgifter (företag, föreningar och myndigheter). De förbjuds att behålla icke-nödvändig information (utöver för deras huvudsakliga uppgift), avkrävs att informera användare och kunder om vilken information de har och att föra noggranna register så att övervakande myndigheter enkelt kan se om reglerna har följts.

EU har förhandlat fram avtal med USA om att ge unionens medborgare skydd för sina personuppgifter med möjlighet för européer att överklaga om så inte sker. Det gör det möjligt för företag att utväxla personuppgifter inom ramen för avtalet, utan att behöva frukta att bli stämda.

På europeisk mark är amerikanska bolag tvungna att respektera EU:s regler som GDPR.

Jämställdhet

Jämställdhet mellan könen är ett av målen i EU:s fördrag och ett ständigt pågående arbete inom unionen.

Under ordförande Ursula von der Leyen var den senaste EU-kommissionen mycket nära att få en lika fördelning av könen men några kandidater sorterades bort i parlamentets granskning och ställningen slutade på 15 män och 12 kvinnor.
Inom kommissionen är dock målet att få lika många kvinnor på chefsposter som män. Tills vidare ligger siffran på 36 procent.

EU hade redan i de första fördragen jämställdhet som ett mål vilket gjort att EU-domstolen bidragit med domar som hindrar arbetsgivare att göra skillnad på könen i arbetslivet. Att åtgärda olika pensionsvillkor har gått men EU:s lagstiftning om ”lika lön för lika jobb” har varit svårare. EU-kommissionen följer upp löneklyftan mellan könen och rapporterar årligen läget (drygt 16 procent lägre för kvinnor och där är Tyskland samt Storbritannien bland de sämsta). Att gå till domstol om löneskillnader är inte enkelt eftersom det är svårt att bevisa i enskilda fall att en persons lön beror på kön och inte meriter.

Nya EU-lagar ska alltid kontrolleras så att de inte slår orättvist mot endera kön.
EU bedriver flera projekt mot kvinnovåld och sexhandel, och EU:s strukturfonder används för att stärka jämställdheten på arbetsplatser.

Konsumentpolitik

Ett konsumentskydd på hög nivå är ett EU-mål sedan Maastrichtfördraget 1993. I arbetet ingår frågor som livsmedelssäkerhet såsom produktregler mot farliga varor. EU-kommissionen har en central roll i att ta emot en anmälan och varna alla, om ett land upptäckt en farlig produkt som måste dras in.

EU har infört rätten för passagerare till ersättning om flyget, tåget eller bussen blir mycket försenad. EU-kommissionen utfärdar också för flygpassagerarnas säkerhet en årlig genomgång av farliga flygbolag där de värsta svartlistas.

EU har satt upp ett nätverk av konsumentmyndigheter – Konsument Europa – som kan hjälpa konsumenter som lurats utomlands eller när man handlat på nätet att få rätt, att översätta vid språksvårigheter och att hänvisa vidare till advokat där det behövs.

Folkhälsa

Sjuk- och hälsovård är nationella behörigheter men den fria rörligheten har kommit att påverka området. Alla EU-medborgare har till exempel rätt till akut vård om de skulle bli sjuka i ett annat medlemsland.

EU-medborgare kan också söka planerad vård utomlands som de kan begära kostnadsersättning för från sin försäkringskassa. Ett villkor är att man inte kunnat få vård inom rimlig tid i hemlandet och – ett svenskt villkor – att man anmäler sina vårdplaner till försäkringskassan i förväg. Knappt 2 000 svenskar om året utnyttjar den möjligheten.

Våren 2018 föreslog EU-kommissionen att medlemsländerna ska kunna dela patientjournaler och andra medicinska data över gränserna. Några länder har gått före (Finland och Estland) och delar sedan 2019 patientjournaler med varandra. Ytterligare 20 länder är intresserade av att följa exemplet (däribland Sverige).
Finland och Estland har samtidigt gått i bräschen för så kallade e-recept, alltså att låta medborgare hämta ut receptbelagd medicin utskriven i grannlandet.

20 EU-länder (även Sverige) har kommit överens om att upprätta en gemensam databas för genetiska uppgifter, genomer, som bland annat kan underlätta att skapa individuellt anpassade läkemedel.

Vidare har nätverk för europeisk spetskompetens inom sjukvård satts upp. Ett samarbete om sakkunskap om sällsynta sjukdomar finns också.

Alla dessa initativ är dock frivilliga åtaganden från länderna. Vad EU faktiskt har befogenhet till är att samordna, stödja och bidra till arbetet för en förbättrad folkhälsa. EU har en budget på cirka 450 miljoner euro till detta för åren 2014–2020.

Bland annat samlas information om narkotika och missbruk in (ett övervakningscenter finns i Lissabon). EU-kommissionen ger även stöd till hälsokampanjer och samarbete för att uppmuntra till en hälsosammare livsstil med mer motion, bättre matvanor samt minskad tobaksanvändning.

EU ansvarar också för att följa och varna för smittsamma sjukdomar om dessa skulle nå Europa och kan samordna arbetet med att stoppa en hotande epidemi. Under svininfluensans epidemiska spridning 2010 förmedlade EU vaccin mellan de länder som hade mycket och dem som stod utan. När fågelinfluensan 2016 nådde Europa kunde EU ta till tvingande åtgärder för att stoppa utbredningen.

Utbildning

EU bygger en europeisk utbildningssfär utifrån tanken att utbildning är nyckeln till både tillväxt, jobb och personlig utveckling. Satsningarna handlar inte minst om att stötta EU-medborgares möjlighet att utnyttja sin fria rörlighet.

När det gäller utbildningspolitik är EU:s roll att stödja och samordna men inte reglera. En stark grund är att de europeiska universiteten har gjort sina utbildningar jämförbara så att en universitetsexamen från något av 48 länder (EU samt 20 närliggande länder) erkänns i samtliga. EU går vidare med att få även gymnasie- och högstadiebetyg allmänt erkända.

EU:s stolthet Erasmusprogrammet har på 30 år finansierat stipendier för minst nio miljoner europeiska studenter att läsa utomlands i minst sex månader. Numera befinner sig två miljoner studenter hela tiden ute på ett Erasmusstipendium. Ytterligare två miljoner ingår årligen bland Erasmusstipendiater från andra kategorier; lärare, elever på yrkesutbildningar eller lärlingar, i vuxenutbildning, idrottare eller på utbyte mellan skolor.

Även utan Erasmusstipendium finns en rätt att studera i andra EU-länder och att kunna ta med sitt studiestöd hemifrån. Mellan 25 000 och 30 000 svenska ungdomar utnyttjar detta varje år. Bland de mer populära studieorterna är lettiska Vilna och polska Gdansk där svenskar kan studera medicin på engelska.

Unionen styr också strukturfonder och andra EU-medel mot satsningar just till att höja utbildningsnivån i medlemsländerna.

EU har också som målsättning att alla europeiska barn ska ha läst två andra språk än sitt modersmål när de lämnar skolan och att minst 100 000 ungdomar mellan 18 och 30 år skulle ha deltagit i volontärarbete i ett annat EU-land före 2020.

EU-länderna satte år 2000 ett antal frivilliga mål för utbildningspolitiken. Det första var att minska andelen ungdomar som hoppar av gymnasiet utan betyg till högst 10 procent. 2010 låg genomsnittet på 14 procent och 2018 var det under 11 procent.

Samma år gick i genomsnitt 39 procent av ungdomarna i EU vidare till högre utbildning än gymnasium, mycket nära det mål som satts (40 procent).

Ett tredje mål var att öka antalet EU-medborgare som genomgår vidareutbildning i vuxen ålder, så kallat livslångt lärande till 15 procent. Under 2016 genomgick 11 procent av arbetsstyrkan någon form av vuxenutbildning.

Ett finansiellt mål är att alla EU-länder borde spendera 5 procent av sin statsbudget på utbildning årligen. 2016 var det målet nästan uppfyllt (4,7 procent i genomsnitt).

En ny ambition från 2018 är att garantera alla skolor uppkoppling till internet och att införa digitala kunskaper som en del av undervisningen.

Kultur och sport

På kulturområdet får EU enbart stödja och samordna vad som görs nationellt. EU:s mål är att bevara mångfalden och det gemensamma europeiska kulturarvet men också att skapa sysselsättning.

Kulturbudgeten för 2014–2020 är på nästan 1,5 miljarder euro. Drygt 30 procent går till att stödja kultursamarbeten över gränserna, nätverk och kulturhuvudstaden (se nedan), inklusive att översätta böcker från små språk.

13 procent är avsatt för att finansiera projekt inom den kulturella och kreativa sektorn. Mer än hälften av budgeten anslås till europeisk film, TV-program och datorspel. Det finns dessutom ytterligare en fond som används till att bevara och sprida det europeiska kulturarvet. På plattformen Europeana har man digitaliserat arkiv, bibliotek och museer så att den som vill kan beskåda nära 60 000 konstskatter eller museiföremål.

”Europas kulturhuvudstad” utses årligen och är numera alltid två. 2014 var Umeå Europas kulturhuvudstad tillsammans med lettiska Riga. 2020 är det Galway på Irland och Rijeka i Kroatien.

Under 2018 inleddes ett nytt EU-program, ”Music Moves Europe”, för att sprida europeisk musik.

TV-sändningar faller framför allt under den inre marknaden. Eftersom sändningarna går över gränserna och enskilda länder inte längre rent tekniskt kan skydda sig mot oönskat innehåll har EU beslutat om gemensamma regler. TV-direktivet förbjuder pornografi, rasism, hets mot folkgrupp, etcetera, och begränsar reklamsändningar riktade mot barn-TV liksom under pågående nyhetsprogram.
I direktivet finns en omdiskuterad regel som säger att minst hälften av de program som EU-ländernas TV-kanaler sänder ska vara producerade i Europa. Regeln kom till som ett försök att bromsa det massiva inflödet av amerikanska TV-program.

Hösten 2018 beslöt EU att utvidga reglerna för innehåll i TV-sändningar (begränsad reklam, förbud mot pornografi och våldsbejakande budskap, förbud mot sponsring av tobaksbolag, osv) till alla digitala plattformar eftersom det är där, istället för via traditionell TV, som många, framför allt barn och ungdomar, ser film och serier.
Kravet på europeiskt innehåll blir 30 procent vilket då även gäller för plattformar som Netflix, Viasat, Youtube och Facebook, osv. Reklam får inte uppgå till mer än 20 procent av sändningen per timme kvällstid.
De nya reglerna träder i kraft i september 2020.

EU reglerade 2018 upphovsrätten i en digital värld med syfte att skydda författares, journalisters och fotografers verk på internet. De nya reglerna var dock väldigt omstridda och kunde bara med knappa siffror gå igenom. Kritiker ansåg att de tvingar fram censur (krav på att undersöka juridisk upphovsrätt för allt som uppladdas till nätet) och begränsar kreativiteten.

Lissabonfördraget från 2009 införde en dimension av sport och idrott i EU-samarbetet vilken uttrycks i fyraåriga arbetsplaner för nätverkande och informationsutbyte. Det handlar framför allt om att sprida hälsofrämjande fördelar av sport, att motarbeta dopning och uppgjorda matcher samt att följa upp de ekonomiska aspekterna av idrott.

Varukorg

Totalt 0