Klimat och miljö

År 2050 ska EU vara världens första klimatneutrala region. Vägen dit går via en ambitiös och detaljerad plan som kallas den gröna given (Green Deal). Klimatpolitiken ska dessutom genomföras med bibehållen biologisk mångfald och social jämlikhet.

Klimatet är högsta prioritet och är tänkt att genomsyra allt annat. Europas ekonomi ska läggas om. När EU:s sjuårsbudget läggs ska 25 procent av pengarna vikas direkt för klimatåtgärder men även andra budgetposter (regionalpolitik, jordbruk, forskning, och så vidare) ska inrymma klimataspekter

Utrikespolitiskt tar EU på sig att driva på resten av världen att följa det europeiska exemplet.

För att utjämna villkoren för europeiskt näringsliv övervägs en klimattull på alla importvaror.

EU antog redan 2006 ett globalt sett tufft åtgärdspaket för att minska klimatförändringarna. Konkreta mål sattes för 2020. Att uppnå alla mål visade sig inte helt lätt.

Redan fyra år i förväg hade EU med råge klarat det första av sina tre klimatmål – att 2020 ha minskat koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med 1990 (det ser ut att hamna på minus 25 procent).

Ett nytt mål har satts upp för 2030, minus 40 procents utsläpp.

Även det andra målet har förverkligats; att 20 procent av den energi som förbrukas inom EU ska alstras ur förnybara energikällor. Men det är ett genomsnitt. Det är högst olika hur enskilda länder står sig. Sverige har till exempel 49 procent förnybart medan Malta har 10 procent.

Det nya målet blir att nå 27 procents andel till 2030.

Ett delmål – att få fordonsflottan att gå till 10 procent på förnybara drivmedel – har inte lyckats utan ser ut att stanna på cirka 8 procent. Bara två länder har chans att klara 10 procent till 2020, Sverige och Finland, medan en handfull länder ännu inte nått upp till 3 procent.

För motorfordon sätts inget nytt mål upp.

Det tredje målet, att minska energiförbrukningen med 20 procent jämfört med 2005, nåddes inte. EU-länderna kommer 2020 istället att ligga på en energikonsumtion över sparmålet, med mer än 5 procent.

Det nya målet för 2030 är satt till 30 procent.

Inom FN-kretsen har EU haft blandad framgång med att få övriga världen med sig på ett globalt klimatavtal. Överenskommelsen i Paris 2015 vann många anhängare, däribland de största utsläppsländerna USA och Kina, men 2018 beslöt den amerikanske presidenten Donald Trump att USA inte ska genomföra sitt åtagande.

Forskarna bedömer att till och med Parisavtalet är otillräckligt för att klara FN:s ambition att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Ändå misslyckades ett uppföljande klimattoppmöte i Madrid i december 2019 med att enas om nya åtaganden.

Miljöpolitik

EU:s miljöpolitik uppstod som något av en eftertanke i kölvattnet på unionens stora inre marknadsprojekt. Satsningar på industrin krävde att miljökraven följde efter. Men trots en sen start för europeisk miljöpolitik har den blivit en framgång. Varje beslut om skärpning leder till förbättringar i så många länder att den sammanlagda effekten blir stor.

Genom Amsterdamfördraget från 1999 blev principen om hållbar utveckling ett grundläggande mål för EU. Det betyder att i alla beslut som tas på EU-nivå ska miljösynpunkter vägas in och eventuell miljöpåverkan granskas.

Två principer på miljöområdet ska vara vägledande. Den ena är försiktighetsprincipen, som säger att om en vara inte är bevisat ofarlig ska den inte godkännas. Den andra kallas ”förorenaren betalar” och går ut på att det företag, den industri eller den bransch som vållar miljöskador ska stå för kostnaderna. Den har dock i stort sett aldrig använts i praktiken.

EU lägger fast fleråriga miljöprogram. Det nuvarande löper till 2020 och har tre huvudmål: skydda och bevara EU:s naturresurser, göra unionen till en resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig ”lågkolsekonomi” samt skydda EU-medborgarna från miljö- och hälsofaror. Ett av de större projekten är att göra ekonomin ”cirkulär”. Med det menas att ta in miljöpåverkan redan vid utformningen av en produkt eller tjänst, i form av miljövänliga material, krav på förpackning, slutlig återvinning, och så vidare.

Till EU:s framgångar inom miljöpolitiken hör den reglering som tvingade fram en genomgång av alla kemikalier på marknaden. De farligaste förbjöds direkt, och i varje fall där det existerar ett mindre farligt alternativ förbjuds de farligare versionerna och alla övriga kemikalier måste registreras så att användningen kan dokumenteras.

Till miljöpolitikens misslyckanden måste räknas att transportsektorns utsläpp inte har minskat trots EU-lagstiftning utan tvärtom har ökat sedan 1990. Det gäller såväl vägtransporter som flyget och fartygstrafiken.

Till avdelningen blandad framgång hör skyddet av den biologiska mångfalden. Ungefär 20 procent av EU:s yta har avsatts som naturområden där flora och fauna ska skyddas. Trots det går arbetet alltför långsamt med att rädda många växt- och djurarter undan utrotning. I den nya gröna given blir dock biologisk mångfald en av huvudprioriteringarna vid sidan om klimatet. Tydliga mål ska sättas upp, liksom EU tidigare gjort för klimatet, och en strategi läggas fram i mars 2020.

I den gröna given ingår att lägga om hela samhällsekonomin till att steg för steg bli en cirkulär ekonomi. En produkts livscykel ska redan från start ha utformatsmed hänsyn till miljöpåverkan, vilka material som används, återvinningsmöjligheter och hur avfallshanteringen ska se ut.

Fastighets- och byggsektorn ska bidra genom att tänka energisnålt och använda förnybara material. Engångsplast är till exempel på väg att förbjudas.

EU:s energiproduktion och konsumtion ska miljö- och klimatanpassas maximalt i såväl industrin som i fordon och transporter, liksom i uppvärmning.

Varukorg

Totalt 0