Brott och straff

När EU rev nationsgränserna kunde även brottslingar börja röra sig fritt mellan medlemsländerna. Motdraget blev polissamarbetet Europol som följts av fler former av gemensam brottsbekämpning.

Europol startade 1999 som en sambandscentral. Ett par poliser från varje nationell poliskår placerades i ett högkvarter i Haag och förmedlade kontakter mellan nationell polis när den sökte misstänkta på andra sidan en gräns. Poliserna började så småningom samla in information för att kunna analysera brottsmönster och därefter att samordna razzior mot organiserade brottslingar som opererar i flera EU-länder.

Europol har vuxit från drygt 300 poliser 2001 till över 1 000 poliser 2019. Dessutom har 17 andra länder, till exempel USA, Australien och Colombia, valt att stationera minst en sambandspolis vid Europol för att kunna samarbeta med européerna.

Europols uppdrag idag är att fokusera på grov, gränsöverskridande brottslighet. Vart fjärde år dras en EU-strategi upp som identifierar aktuella brottshot och sedan ligger till grund för operativa planer. 2018 stod till exempel cyberbrott högt på listan liksom människosmuggling, vapenhandel och miljöbrott. Men även inbrott fördes upp på listan sedan kringresande stöldligor blivit allt vanligare i Europa.

Sedan 2008 kan EU-ländernas poliskårer få tillgång till varandras databaser med information om brottslingars eller brottsmisstänktas uppgifter, inklusive fingeravtryck och DNA. Polissamarbetet sker på alla nivåer, till exempel i ett nätverk för de högsta polischeferna, ett nätverk för förebyggande av brottslighet och en polishögskola (Cepol), belägen i ungerska Budapest. Tull- och gränspolis samarbetar också och har en gemensam databas över efterlysta personer och gods, fingeravtryck, och så vidare.

Samarbetet äger likaså rum på marknivå där poliser från olika länder hjälps åt att övervaka till exempel fotbollsmatcher, demonstrationer eller resande ombord på tåg. Polis nära en gräns kan beviljas rätt att till exempel fortsätta ett förföljande av misstänkt över en gräns och sedan också att gripa personen även om man inte längre befinner sig i hemlandet.

Sedan 2007 har EU-länderna samarbetat om terrorbekämpning, numera via en anti-terrorenhet hos Europol. Ända sedan attacken mot New York och Washington DC 2001 har även EU-ländernas säkerhetspoliser haft regelbundna kontakter och ett närmare utbyte. Senare terrordåd i Paris, Bryssel och Berlin har dock avslöjat att viljan och förmågan att dela med sig ibland sviktar. Viktig information har långt ifrån alltid delats i tid.

Åklagare och domstol

Brottsbekämpningen har utökats till fler delar av rättsväsendet sedan det visat sig att det kunde vara svårt att få fällande domar vid brott som berörde fler än ett EU-land. Skälet är att det finns så olika syn på bevis, på lagliga polismetoder och dessutom olika stränga straff.

2001 satte EU upp ett europeiskt nätverk mellan åklagare, Eurojust, för att kunna föra avslöjanden om brott till åtal. Med bas i Haag mittemot Europols högkvarter hjälper åklagare till med att hantera bevisföring mot misstänkta brottslingar när brott begåtts i annat land.

Eurojust kan inte självt föra brott till åtal i något medlemsland, det kan bara nationella åklagare. 2017 beslöt därför 23 av EU:s då 28 länder att via ett så kallat fördjupat samarbete, inrätta en särskild EU-åklagare (kallat Eppo) som kan väcka åtal för brott begångna mot unionens ekonomiska intressen som till exempel svindleri med EU-bidrag. EPPO placeras i Luxemburg och förväntas komma igång under andra halvan av 2020. Sverige har valt att inte delta.

Även nationella domstolar i EU-länder kan bidra till brottsjakten, till exempel genom att godkänna bevis som inhämtats av polis i utlandet, eller att låta verkställa en dom i Sverige även om den utdömts i ett annat EU-land. En domstol kan utfärda en arresteringsorder mot en misstänkt i ett annat EU-land som då ska gripas av polisen där.

Brottslingars ekonomiska tillgångar kan frysas av domstol, oavsett i vilket EU-land dessa finns. Den som dömts till fängelse över sex månader för brott i ett annat EU-land ska skickas tillbaka till sitt hemland för att avtjäna straffet.

EU-länderna har valt att samordna sina straffsatser för flera grova brott så att ingen ska erbjuda särskilt lindriga straff.

Slutligen kan medborgare få rättshjälp om de utsätts för brott i annat land och söka kompensation ur en europeisk brottsfond.

På den svenska hemmafronten har EU:s polissamarbete inspirerat till nya arbetsmetoder. Svensk och dansk polis kan numera patrullera tillsammans, anropa varandras radiobilar och får fortsätta en påbörjad polisjakt i varandras länder samt gripa personer på varandras territorium. Svensk och finländsk polis samarbetar också vid gränsen i Haparanda/Torneå. Hittills sker det enbart med planerade insatser (till exempel en demonstration vid gränsen) men ett avtal från maj 2018 gör det möjligt att också akut kunna rycka ut eller patrullera tillsammans.

Räddningstjänst

Sedan flera år har EU-ländernas nationella räddningstjänster bistått varandra vid naturkatastrofer. I södra Europa uppstår till exempel ofta skogsbränder torra somrar och brandmän från grannländerna hjälper då till.

2001 satte EU upp en mekanism för detta, i princip ett kontor för att motta larm och snabbt se till att det gick vidare till alla i närheten. Det var en viktig avlastning för brandbekämpare att mitt under brinnande kris slippa ringa runt och fråga vad som finns tillgängligt i form av personal och utrustning att låna utan istället bara behöva rapportera in sina behov. Landet som utnyttjar hjälpen ersätter övriga för kostnader.

2017 hade klimatförändringarna förvärrat och förökat antal bränder, stormar och översvämningar i Europa så EU-länderna beslöt att utöka samarbetet genom att sätta upp Resceu.

Redan innan det stod klart inträffade EU:s hittills största gemensamma räddningsinsats i Sverige sommaren 2018. Nio brandkårer, 67 brandbilar, sex helikoptrar och sju flygplan kastades in för att få stopp på skogsbränder samtidigt som EU:s satellit Copernicus sände upplysningar för att styra brandbekämparna rätt.

Resceu kommer att ha tillgång till utrustning (brandbekämpningsflyg, pumpanordningar och så vidare) som kan användas av det land som begär assistans. I övrigt fortsätter nationella räddningstjänster att sända den personal de har tillgänglig.

118637

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0