Budgeten

EU:s budget är konstruerad så att varje land betalar en avgift grundad på dess välstånd (räknat i bruttonationalinkomst, BNI) och får bidrag, likaså grundat på landets välstånd. Rika länder betalar alltså in mer och fattiga får större bidrag.

En EU-budget måste gå jämnt upp eftersom unionen inte får låna pengar för att täcka underskott och inte heller får beskatta medborgarna. Det finns ett tak för hur stor EU-budgeten får vara: 1,23 procent av ländernas samlade BNP. Hittills har utgifterna aldrig hamnat så högt.

EU:s utgiftsbudget för år 2018 var drygt 160 miljarder euro (1 640 miljarder kronor) vilket motsvarade 0,85 procent av EU-ländernas totala BNP. Som en jämförelse kan nämnas att Sveriges utgiftsbudget samma år uppgick till 999 miljarder kronor.

EU:s intäkter hämtas alltså från medlemsländerna och är av tre slag:
• Välståndsavgiften baserar sig på varje lands bruttonationalinkomst och är den största delen av medlemsavgiften (runt 75 procent)
• Momsavgiften räknas ut på varje lands momsbas (cirka 11 procent)
• Tullar, jordbruksavgifter, ränteinkomster och skatter från EU-anställda (14 procent)

Pengarna används sedan till olika stöd och större delen går på så sätt tillbaka till medlemsländerna. Utgifterna fördelar sig ungefär så här:

• Strukturfonder (35,6 procent)
• Jordbruk (30 procent)
• Landsbygdsutveckling, miljö och fiske (11,5 procent)
• Tillväxt, forskning och utbildning (9 procent)
• Administration och löner (5,8 procent)
• Bistånd och utrikespolitik (5,7 procent)
• Rättsliga frågor, asyl, medborgarskap (1,3 procent)

De länder som tjänar mest i form av bidrag på EU-medlemskapet är alltså länder med regioner där genomsnittsinkomsten är mycket låg eller som bedriver jordbruk.

Ett land som Sverige betalar mer än det får tillbaka. År 2018 betalade Sverige 39,5 miljarder kronor i EU-avgift och fick 12,9 miljarder kronor tillbaka genom olika EU-bidrag.

Hur stor EU:s budget ska vara och hur den grovt ska fördelas, läggs fast för sju år i taget av stats- och regeringscheferna. Dessa måste vara helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter ska den godkännas av Europaparlamentet.

Nuvarande flerårsbudget löper mellan åren 2014 och 2020. En årlig, mer detaljerad, budget fastställs sedan varje höst av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag av EU-kommissionen. Skulle parterna inte bli överens i tid rullar det senaste årets budget vidare.

Budgeten 2014–2020

Sjuårsbudgeten för åren 2014–2020 förhandlades fram i efterdyningen av Europas djupaste finansiella kris sedan 1930-talet. För första gången skars en EU-budget ned, med cirka 6 procent jämfört med föregående period.

Totalt har EU haft 960 miljarder euro att spendera under dessa sju år (ungefär 8 460 miljarder kr) fördelat enligt punkterna ovan. Summan motsvarar 0,95 procent av medlemsländernas samlade BNI (bruttonationalinkomst).

Anslagen till jordbruket minskade något i den rullande budgeten medan stödet till landsbygdsutveckling och regionalpolitiska anslag ökade något. Forskningsanslaget steg kraftigt (med 30 procent från tidigare år).

Ett nytt inslag var en investeringsfond för tillväxt och jobb (EFSI). Utifrån små anslag men EU-garantier på stora belopp skulle fonden dra igång tillväxtprojekt där andra aktörer bidrog med finansiering upp till 315 miljarder euro. Facit sommaren 2018 var att 898 projekt hade startats över hela Europa med en finansiering på totalt 335 miljarder euro, alltså över målet. EU beslöt att gå vidare mot ett mål om 500 miljarder euro.

Storbritanniens planerade EU-utträde innebär att cirka 12 procent av EU:s budget faller bort. Inför dessa framtidsutsikter har en överväldigande majoritet av EU-länderna förklarat sig villiga att öka sin medlemsavgift till EU – för att gemensamt kunna hantera nya utmaningar som försvarssamarbete, migration och antiterrorsamarbete.

Varukorg

Totalt 0