EU – Budgeten

EU:s budget är konstruerad så att varje medlemsland betalar en avgift grundad på dess välstånd och varje land får bidrag utifrån sin ekonomiska situation. Rika länder betalar in mer och fattiga får större bidrag.

En EU-budget måste alltid gå jämnt upp eftersom unionen i princip inte får låna till verksamheten eller beskatta medborgare eller företag. Det finns ett tak satt för hur stor EU-budgeten får vara: 1,46 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Hittills har utgifterna aldrig hamnat så högt.

Hur stor EU:s budget ska vara och hur den grovt ska fördelas, läggs fast för sju år framåt av stats- och regeringscheferna. Dessa måste vara helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter ska långtidsbudgeten godkännas av Europaparlamentet som har veto.

Nuvarande flerårsbudget löper mellan 2021 och 2027 och är på 1 270 mdr euro. En årlig, mer detaljerad, budget fastställs sedan varje höst av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag av EU-kommissionen. Skulle parterna inte bli överens i tid rullar det senaste årets budget vidare.

EU:s budget för år 2024 låg på 142,6 miljarder euro (cirka 1 612 miljarder kr) vilket motsvarade 0,8 procent av EU-ländernas samlade BNI. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges statsbudget låg på 1 747 miljarder kr år 2024.

EU:s intäkter hämtas alltså från medlemsländerna och är av tre slag:

• Välståndsavgiften baserar sig på varje lands bruttonationalinkomst och är den största delen av medlemsavgiften (runt 75 procent)
• Momsavgiften räknas ut på varje lands momsbas (cirka 11 procent)
• Tullar, jordbruksavgifter, ränteinkomster och skatter från EU-anställda (14 procent)

Pengarna används sedan till olika stöd. Större delen går på så sätt tillbaka till medlemsländerna. Utgifterna fördelar sig ungefär så här:

• Strukturfonder (33,5 procent)
• Jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö och fiske (32 procent)
• Tillväxt, forskning och digitalisering (12 procent)
• Administration och löner (6,5 procent)
• Bistånd, grannländer och utrikespolitik (9 procent)
• Migration och gränsförvaltning (2 procent)
• Säkerhet och försvar (1,3 procent)

De länder som får störst bidrag är länder med regioner där genomsnittsinkomsten är mycket låg eller som bedriver jordbruk.

Ett land som Sverige betalar mer än det får tillbaka men hur mycket, skiljer sig år för år. Åren 2020–2025 har Sverige årligen betalat mellan 41 miljarder och 52 miljarder kronor till EU:s budget, och fått tillbaka mellan 14 miljarder och 32 miljarder kronor i olika EU-bidrag.

Budgeten 2021–2027

Storbritanniens utträde innebar att cirka 12 procent av EU:s budget föll bort och när en ny sjuårsbudget skulle slutförhandlas sommaren 2020 tyngdes medlemsländerna av covid-19-pandemin. Trots problemen enades EU-länderna om en budget i samma storleksordning som tidigare.

Det fanns flera nyheter i denna långtidsbudget, till exempel att 30 procent av alla anslag inom alla utgiftsområden ska avsättas för klimatrelaterade åtgärder. Digitalisering ska prioriteras. En försvarsfond sattes upp för första gången (på 8 miljarder euro) och området hälsa förstärktes för att kunna förbereda EU inför en framtida pandemi. En ny intäktskälla för EU godkändes – en avgift på medlemsländerna på plast som inte återvunnits.

En stor nyhet var EU-ländernas beslut att ett land som inte respekterar rättssäkerheten utan äventyrar EU:s finanser genom att till exempel blunda för korruption, kan nekas bidrag ur EU-budgeten och återhämtningsfonden. Som en följd nekades både Ungern och Polen sina andelar i väntan på att de skulle korrigera brister i sina respektive rättsväsen.

Utöver långtidsbudgeten valde EU-länderna att gemensamt låna ihop till en fond avsedd att stödja medlemsländernas ekonomiska återhämtning efter pandemin. EU får i princip inte låna till sina utgifter men denna fond, kallad NextGenEU kunde tillåtas, dels för att det var en investeringsfond, dels för att lånen togs av de enskilda länderna (även om EU står som garant). NextGenEU nådde 800 miljarder euro varav drygt hälften betalats ut som bidrag och resten som lån till medlemsländerna. Bidraget till Sverige blev ca 40 miljarder kronor. För att få ut sin del av fonden måste varje land leverera en plan som visar hur:

• minst 30 procent ska gå till klimatinvesteringar;
• minst 20 procent ska användas för digitala satsningar;
• reformer ska genomföras för att modernisera ekonomin

Kommande budget

EU-länderna inledde våren 2026 samtal om sjuårs-budgeten för åren 2028-2034. EU-kommissionens förslag blev hårt kritiserat, bland annat för att man föreslår att öka EU-budgeten till 1,26 procent av EU-ländernas samlade BNI (jämfört med 1,1 procent innevarande period). Totalt handlar det då om ca 2 000 miljarder euro.

Det innehåller nyheter som t ex att regionalfonden och jordbrukspolitiken skulle slås ihop och medlen fördelas utifrån nationella utvecklingsplaner. En krismekanism skulle kunna utlösas för stödlån till EU-länder i djup kris, värd 400 miljarder euro. EU skulle få en försvarsunion med 131 miljarder euro i kassan. 100 miljarder skulle avsättas för Ukraina.
För att inte alltför mycket höja EU-ländernas nationella bidrag, föreslås att flera klimatavgifter, en tobaksskatt och en avgift på storbolag, skulle gå till EU-budgeten.