EU – Budgeten

EU:s budget är konstruerad så att varje land betalar en avgift grundad på dess välstånd och får bidrag också byggt delvis på sin ekonomiska situation. Rika länder betalar alltså in mer och fattiga får större bidrag.

En EU-budget måste alltid gå jämnt upp. Unionen får inte låna pengar och heller inte beskatta medborgare eller företag.
Det finns ett tak för hur stor EU-budgeten får vara: 1,23 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Hittills har utgifterna aldrig hamnat så högt.

EU:s budget för 2019 låg på 166 miljarder euro (över 1 700 miljarder kronor) vilket ungefär motsvarade 1 procent av EU-ländernas totala BNI. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges utgiftsbudget samma år uppgick till drygt 1 000 miljarder kronor.

EU:s intäkter hämtas alltså från medlemsländerna och är av tre slag:

Välståndsavgiften baserar sig på varje lands bruttonationalinkomst och är den största delen av medlemsavgiften (runt 75 procent)
• Momsavgiften räknas ut på varje lands momsbas (cirka 11 procent)
• Tullar, jordbruksavgifter, ränteinkomster och skatter från EU-anställda (14 procent)

Pengarna används sedan till olika stöd och större delen går på så sätt tillbaka till medlemsländerna. Utgifterna fördelar sig ungefär så här:

•Strukturfonder (36 procent)
• Jordbruk (30 procent)
• Landsbygdsutveckling, miljö och fiske (11 procent)
• Tillväxt, forskning och utbildning (9 procent)
• Administration och löner (6 procent)
• Bistånd och utrikespolitik (6 procent)
• Rättsliga frågor, asyl, medborgarskap (drygt 1 procent)

De länder som får störst bidrag är alltså länder med regioner där genomsnittsinkomsten är mycket låg eller som bedriver jordbruk.

Ett land som Sverige betalar mer än det får tillbaka. År 2019 betalade Sverige 41 miljarder kronor i EU-avgift och väntades få cirka 12,5 miljarder kronor tillbaka genom olika EU-bidrag.

Hur stor EU:s budget ska vara och hur den grovt ska fördelas läggs fast sju år i taget av stats- och regeringscheferna. Dessa måste vara helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter ska den godkännas av Europaparlamentet.

Nuvarande flerårsbudget löper mellan 2014 och 2020. En årlig, mer detaljerad, budget fastställs sedan varje höst av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag av EU-kommissionen. Skulle parterna inte bli överens i tid rullar det senaste årets budget vidare.

Budgeten 2014–2020

Sjuårsbudgeten för 2014–2020 förhandlades fram i efterdyningarna av Europas djupaste finansiella kris sedan 1930-talet. För första gången skars en EU-budget ned, med cirka 6 procent jämfört med föregående period.

Totalt har EU haft 960 miljarder euro att spendera under dessa sju år (ungefär 8 500 miljarder kronor) fördelat enligt punkterna ovan. Summan motsvarar 0,95 procent av medlemsländernas samlade BNI.

Anslagen till jordbruket minskade något i den rullande budgeten medan stödet till landsbygdsutveckling och regionalpolitiska anslag ökade något. Forskningsanslaget steg kraftigt (med 30 procent från tidigare år).

Ett nytt inslag var en investeringsfond för tillväxt och jobb (EFSI). Utifrån små anslag men EU-garantier på stora belopp skulle fonden dra igång tillväxtprojekt där andra aktörer bidrog med finansiering upp till 315 miljarder euro. Facit sommaren 2018 var att cirka 900 projekt hade startats över hela Europa med en finansiering på totalt 335 miljarder euro, alltså över målet. EU beslöt att gå vidare mot ett mål om 500 miljarder euro.

Budgeten 20212027

Storbritanniens EU-utträde innebär att cirka 12 procent av EU:s budget faller bort. Inför dessa framtidsutsikter förklarade hela 23 av EU:s länder att de var villiga att öka sin medlemsavgift till EU – för att gemensamt kunna hantera nya utmaningar som försvarssamarbete, migration och antiterrorsamarbete. Men EU-kommissionens förslag till ny sjuårsbudget (på 1 280 miljarder euro eller 1,1 procent av EU-ländernas samlade BNI) kan ha förskräckt för flera ändrade åsikt.

I förslaget till ny sjuårsbudget ingår bland annat att minska bidragen till jordbruket och regionalpolitiken – de två största budgetposterna – men att öka anslagen till forskning, försvar och säkerhet samt migration. 25 procent av budgeten skulle styras till klimatåtgärder (inom de olika budgetposterna, till exempel till jordbruk eller forskning).

En ny idé är att ge EU rätten till nya egna intäkter. På förslag är en avgift på all plast som inte återvinns, att vidarebefordra en del av bolagsskatten eller av de intäkter som försäljningen av EU:s koldioxidutsläppsrätter ger till medlemsländerna.
Kommissionen har också föreslagit att vissa bidrag kan kopplas till krav på att mottagarlandet respekterar rättsstatens principer.

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0