EU – Budgeten

EU:s budget är konstruerad så att varje land betalar en avgift grundad på dess välstånd och får bidrag också byggt delvis på sin ekonomiska situation. Rika länder betalar alltså in mer och fattiga får större bidrag.

En EU-budget måste alltid gå jämnt upp eftersom Unionen inte får låna till verksamheten eller beskatta medborgare eller företag.  Det finns ett tak för hur stor EU-budgeten får vara: 1,46 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Hittills har utgifterna aldrig hamnat så högt.

EU:s budget för 2022 låg på  170 miljarder euro (över 1 700 miljarder kronor) vilket ungefär motsvarade 1 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst (BNI). Som jämförelse kan nämnas att Sveriges utgiftsbudget samma år uppgick till 1 069 miljarder kronor.

EU:s intäkter hämtas alltså från medlemsländerna och är av tre slag:

• Välståndsavgiften baserar sig på varje lands bruttonationalinkomst och är den största delen av medlemsavgiften (runt 75 procent)
• Momsavgiften räknas ut på varje lands momsbas (cirka 11 procent)
• Tullar, jordbruksavgifter, ränteinkomster och skatter från EU-anställda (14 procent)

Pengarna används sedan till olika stöd. Större delen går på så sätt tillbaka till medlemsländerna. Utgifterna fördelar sig ungefär så här:

• Strukturfonder (36 procent)
• Jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö och fiske (33 procent)
• Tillväxt, forskning och digitalisering (drygt 12 procent)
• Administration och löner (knappt 7 procent)
• Bistånd, grannländer och utrikespolitik (drygt 9 procent)
• Migration och gränsförvaltning (drygt 2 procent)
• Säkerhet och försvar (1,3 procent)

De länder som får störst bidrag är länder med regioner där genomsnittsinkomsten är mycket låg eller som bedriver jordbruk.

Ett land som Sverige betalar mer än det får tillbaka. Åren 2016 och 2021 betalade Sverige  mellan 24 till 52 miljarder kronor i årlig EU-avgift och fick tillbaka mellan 10 och 15 miljarder kronor genom olika EU-bidrag.

Hur stor EU:s budget ska vara och hur den grovt ska fördelas läggs fast sju år i taget av stats- och regeringscheferna. Dessa måste vara helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter ska den godkännas av Europaparlamentet.

Nuvarande flerårsbudget löper mellan 2021 och 2027. En årlig, mer detaljerad, budget fastställs sedan varje höst av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag av EU-kommissionen. Skulle parterna inte bli överens i tid rullar det senaste årets budget vidare.

Budgeten 2021–2027

Storbritanniens utträde innebär att cirka 12 procent av EU:s budget föll bort och när en ny sjuårsbudget skulle slutförhandlas sommaren 2020 tyngdes medlemsländerna av covid-19-pandemin. Trots problemen fick en budget i samma storleksordning som tidigare – på totalt 1 074 miljarder euro.

Det fanns flera nyheter i denna långtidsbudget, till exempel att 30 procent av alla anslag inom alla utgiftsområden ska avsättas för klimatrelaterade åtgärder. Digitalisering ska prioriteras. En försvarsfond har satts upp för första gången (på 8 miljarder euro) och området hälsa har förstärkts för att kunna förbereda en framtida pandemi. En ny intäktskälla för EU har också godkänts – en avgift på all plast som inte återvinns.

En av de två riktigt stora nyheterna var att EU-länderna gemensamt lånade ihop till en fond avsedd att stödja medlemsländernas ekonomiska återhämtning efter pandemin. Det blev investeringsfonden (NextGenEU) på 750 miljarder euro – 390 miljarder betalas ut som bidrag och 360 miljarder resten som lån.

 Ett EU-land som vill få sin del av fonden måste lämna in en plan som visar att man uppfyller vissa villkor (se nedan) vilka går hand i hand med prioriteringarna i långtidsbudgeten:

• minst 30 procent ska gå till klimatinvesteringar;
• minst 20 procent ska användas för digitala satsningar;
• reformer ska genomföras för att modernisera ekonomin

En svensk plan blev färdig hösten 2021, och Sveriges andel i fonden motsvarar ungefär 35 miljarder kronor.

Nästa riktigt stora budgetnyhet var EU-ländernas beslut att ett land som inte respekterar rättssäkerheten utan istället äventyrar Eus finanser genom att t ex blunda för korruption, inte ska kunna ta del av varken EU-budgeten eller återhämtningsfonden. Som en följd har varken Ungern eller Polen fått ut sina andelar trots långa diskussioner.