Mexiko – Utbildning

Barnen i Mexiko förväntas gå tre år i obligatorisk förskola innan de börjar grundskolan vid sex års ålder. Skolplikten i den ordinarie skolan håller enligt ett beslut 2013 på att utökas från nio till tolv år, men det väntas dröja innan det införts fullt ut. Trots stora satsningar på utbildning sedan 1990-talet är kvaliteten på undervisningen ofta dålig.

En majoritet av mexikanska barn går i förskola, nästan alla går de första sex skolåren och flertalet också det treåriga motsvarande högstadiet. Runt hälften av ungdomarna fullföljer även gymnasiet, som är uppdelat i yrkes- och högskoleförberedande klasser. Undantagen hittas främst bland ursprungsfolk och andra marginaliserade grupper. För att öka skolgången för dessa grupper har regeringen infört program med stipendier, skolskjutsar och bidrag till skolmaterial.

Framgångarna har varit stora med att få barn att gå i skolan men studieresultaten är ofta svaga. Kritik har riktats mot att en alltför stor del av resurserna går till lärarlöner och inte till lokaler och material.

De allra flesta elever går i statliga skolor som är gratis. Skolorna fungerar i skift, barnen går antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen. Frånvaron är hög, många går om klasser eller hoppar av helt.

Under coronapandemin som bröt ut 2020 stängde merparten av skolorna i Mexiko. För många barn, särskilt i fattiga familjer, innebar det begränsad tillgång till undervisning under närmare två års tid. Oron är stor att många barn kommer att få svårt att hämta igen förlorad skoltid.

Runt en fjärdedel av mexikanerna läser också på någon form av högskola. Det finns ett stort antal universitet och andra högre läroanstalter. Universidad Nacional Autónoma de México i Mexico City som grundades 1910 har i dag cirka 360 000 studenter och är det största universitetet i Latinamerika. Det räknas också som ett av de mest ansedda universiteten. 

Utbildningsväsendet präglas av ojämlikhet och ineffektivitet, och har varit i fokus för politiska reformer allt sedan Enrique Peña Nieto valdes till president 2012. Han ville modernisera skolan och rensa ut korruption särskilt inom det inflytelserika nationella lärarfacket SNTE, som är det största förbundet i Latinamerika. SNTE stod tidigare nära det länge statsbärande partiet PRI (se Politiskt system) och betraktas som djupt korrumperat och odemokratiskt. SNTE, som styrde över anställningar inom skolan, hamnade snart på kollisionskurs med Peña Nietos regering.

Många lärare hade tidigare köpt eller ärvt sina jobb, och det var inte ovanligt att de själva saknade utbildning. Obligatoriska tester infördes för alla lärare med oberoende utvärderingar och löften om lönelyft och karriär beroende på resultat. En ”lärarfolkräkning” – den första någonsin – visade att tiotusentals lärarlöner betalades ut illegalt till bland annat administratörer och till och med ”spöklärare” – personer som var döda, pensionerade eller av andra skäl aldrig fanns i klassrummen.

Satsningarna gjorde att Peña Nieto hamnade på kollisionskurs med både SNTE och det mindre utbrytarfacket CNTE, som är mer radikalt. Motsättningarna ledde till sammandrabbningar som sommaren 2016 urartade i dödligt våld i södra Mexiko. Flera fackliga ledare greps misstänkta för penningtvätt och andra brott. Protesterna ledde till att skolor på sina håll höll stängt under långa perioder. Dessutom stod det klart att reformerna inte gjort något åt de stora kvalitetsskillnaderna inom skolan, där fattiga får betydligt sämre utbildning än rika.

Andrés Manuel López Obrador som efterträdde Peña Nieto 2018 hade som ett av sina huvudsakliga kampanjlöften att riva upp utbildningsreformen, som han hävdade hade gjort utbildning till en affärsverksamhet. López Obradors regering slopade de resultatbaserade inslagen för lärarna och införde avgiftsfri högre utbildning till barn från de fattigaste familjerna. Bland annat planerades 100 nya statliga universitet och stipendier för 300 000 studenter. Enligt kritiker skedde de satsningarna på bekostnad av ökad finansiering av grundläggande utbildning, och dessutom varnade de för risk för att korruptionen inom utbildningsväsendet ökar på nytt.

Om våra källor