Kuba – Sociala förhållanden

Den kubanska revolutionen följdes av en satsning på social trygghet åt alla. Jämlikhet och rätt till utbildning, jobb och sjukvård var vägledande principer för kommunistpartiets politik. Men systemet har luckrats upp, klyftorna i samhället har ökat och fattigdomen är utbredd.

Alla kubaner har rätt till fri skolgång, fri sjukvård och fri tillgång till sportanläggningar. Det statliga socialförsäkringssystemet är heltäckande och omfattar alltifrån sjuk- och olycksfallsförsäkring till mödravårdsersättning och pensioner. Ersättningarna är dock blygsamma och räcker inte långt. De senaste årens pressade statsekonomi har också lett till nedskärningar av vissa bidrag. Pensionsåldern har höjts till 65 år för män och 60 år för kvinnor.

Kuba ligger på plats 83 i FN:s index över mänsklig utveckling (HDI), i den andra av fyra kategorier som beskriver utvecklingsnivån.

Hälso- och sjukvården är väl utbyggd och den kubanska sjukvården har länge hållit hög klass. Kuba har flest antal läkare per invånare av alla länder i världen. Preventiv vård är viktig. I stort sett alla kubaner har en husläkare som bor i grannskapet och regelbundet kommer för att kontrollera familjens hälsa. Sjukdomar som malaria och tyfus har utrotats genom förbättrad hygien och vaccinationsprogram. Spädbarnsdödligheten är låg och medellivslängden relativt hög.

Men de senaste åren har en ekonomisk kris förvärrats som slår hårt också mot sjukvården. Bara under 2022 och 2023 lämnade runt 40 000 läkare, sjuksköterskor och tekniker sjukvården, enligt officiella siffror. Många av dem har utvandrat (Befolkning och språk). Det råder brist på läkemedel och medicinsk utrustning, och även andra delar av sjukvården har drabbats av nedskärningar. Köer till viss vård förekommer.

Krisen gör vardagen allt svårare för invånarna. Enligt den Spanienbaserade ideella organisationen OCDH (Observatorio cubano de derechos humanos) levde 88 procent av kubanerna i extrem fattigdom 2023. Definitionen av extrem fattigdom var att ett hushåll på tre personer levde på mindre än 1,90 amerikanska dollar om dagen. Hälften av alla som OCDH intervjuat uppgav att de hoppar över måltider, på grund av brist på pengar eller för att det inte går att få tag på mat.

Redan före den senaste krisen hade många kubaner det fortfarande sämre ställt än före den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-talet (se Modern historia). Större delen av hushållens pengar går till mat. Alla hushåll har en ransoneringsbok (libreta) som ger rätt att köpa baslivsmedel till låga priser. Inköpen prickas av hos den lokala handlaren som noterar allt som säljs och ser till att det stämmer med statens direktiv. Ransonerna omfattar bland annat ris, socker, bönor och olja. Det är svårt att få ransoneringsvarorna att räcka en hel månad. Den som har pengar kan komplettera med inköp till högre priser i vanliga affärer eller på svarta marknaden.

Dessutom lade regeringen i december 2023 fram ett åtstramningspaket som bland annat innebär ytterligare inskränkningar i ransoneringssystemet, så att de flesta kubaner väntas få minskade subventioner medan de fattigaste ska få mer (se Ekonomisk översikt).

Välfärd i gungning

Kubanerna har under senare år fått större frihet och kan numera starta egna företag, ta lån och resa utomlands. Men osäkerheten har ökat då regeringen börjat rubba på de tidigare givna förmånerna. De svåra villkoren har bidragit till massutvandring de senaste åren (se Befolkning och språk).

Arbete är inte längre rättighet och staten har avskedat hundratusentals offentligt anställda, fler än vad den framväxande privata sektorn kunnat absorbera. Vidare har kubanerna fått rätt att sälja sina bostäder vilket är till fördel för dem som äger ett kontrakt men skapar osäkerhet för den som är inneboende hos någon annan, vilket ofta är fallet på grund av en allmän brist på bostäder.

Reformerna har skapat en klyfta mellan dem som har tillgång till dollar från släktingar utomlands vilket underlättar bostadsköp och företagande, och dem som inte har det. Klyftan ökar också mellan anställda inom den statliga sektorn, där lönerna är låga, och privatanställda som har större möjligheter att tjäna mer.

Kvinnor och minoriteter

Kvinnor har en stark ställning. Lagen ger kvinnor samma rättigheter som män när det gäller skilsmässor, vårdnad om barn och ägande. Det finns också lagar som ska skydda kvinnor och barn från våld i hemmet. Kvinnor och män ska ha likvärdiga löner när de utför samma arbete och som regel har de det.

Staten propagerar för att alla folkgrupper ska behandlas lika men kubaner med afrikansk bakgrund uppger att de är utsatta för diskriminering av polisen. Svarta är också överrepresenterade i fattiga områden. Som ättlingar till slavar har de som regel inga släktingar utomlands och får därmed inte samma stöd och möjligheter som de spanskättade.

Det finns lagar som förhindrar diskriminering av sexuella minoriteter på arbets- och bostadsmarknaden samt inom utbildningsväsendet och sjukvården. Regeringen driver hbtq-frågor i internationella sammanhang men motarbetar de kubanska frivilligorganisationer som arbetar med samma frågor på grund av att de är oberoende och står utanför systemet. Genom en folkomröstning hösten 2022 godkändes en ny lag som gör det möjligt för personer av samma kön att gifta sig och adoptera barn. Samtidigt tilläts surrogatmödraskap förutsatt att inga pengar är inblandade.   

Abort avkriminaliserades i Kuba redan 1965, sedan dödligheten i illegala aborter ökat kraftigt. I merparten av Latinamerika är aborter fortfarande förbjudna.

Brottsligheten, särskilt våldsbrott, ligger på en låg nivå även om antalet brott har ökat det senaste decenniet. När det gäller insatser mot droghandel samarbetar Kuba med USA.

Om våra källor

90995

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0