Kuba – Utbildning

Utbildning har haft högsta prioritet för kommunisterna som styrt landet sedan 1959. Skolgång är avgiftsfri på alla nivåer. För högre studier finns stipendier.

Efter kommunisternas maktövertagande 1959 startades en omfattande kampanj mot den då utbredda analfabetismen och vuxenskolor inrättades över hela landet, framför allt på landsbygden. 1964 förklarades analfabetismen vara utrotad.

Idag börjar så gott som alla barn grundskolan (jämfört med 87 procent i snitt i Latinamerika). Grundskolan är obligatorisk och omfattar sex år. Runt 85 procent av eleverna fortsätter till högstadiet och en lika stor andel går i gymnasiet. Både högstadiet och gymnasiet omfattar tre år. Gymnasiestudierna kan antingen vara yrkesförberedande eller ge behörighet för studier på universitet. 

Alla skolor drivs i statlig regi, men privata aktörer får numera arrangera kvälls- eller helgkurser i ämnen som inte står på schemat i de statliga skolorna, till exempel engelska. 

Utbildningen präglas av de värderingar som det styrande kommunistpartiet omhuldar. Det kubanska politiska systemet framställs till exempel som överlägset andra, och kritik av samhällsapparaten uppmuntras inte. 

De senaste åren har landets ekonomiska svårigheter tvingat fram nedskärningar inom utbildningsväsendet. Detta har i första hand drabbat administrativ personal inom skolväsendet och inte lärarkåren. Antalet elever per lärare ligger på samma nivå som i Sverige (tolv elever per lärare). 

I landet finns tolv universitet och sju institut för högre studier. Äldst är Havannas universitet som grundades redan 1727. Tonvikten i den högre utbildningen har lagts på pedagogik (det behövs många lärare), teknik, jordbruk, medicin och ekonomi. I förhållande till andra u-länder har Kuba en hög andel utbildade läkare, naturvetare och tekniker. Antalet universitetsstudenter har dock mer än halverats sedan 2009 då antalet var 600 000, vilket var en stor andel i förhållande till landets utvecklingsnivå.  Bantningen av antalet universitetsplatser syftade till att upprätthålla kvaliteten på undervisningen samt att anpassa antalet utbildade till efterfrågan på arbetsmarknaden.  

Källor till denna text