Kuba

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/kuba/

Kuba i Västindien är ett av de sista kommunistländerna i världen. De senaste tio åren har vissa marknadsekonomiska reformer genomförts men kommunistpartiet har behållit ett fast grepp om makten. Förhoppningarna om en förändring var stora när kubanerna i april 2018 fick en ny yngre ledare efter att i nära 60 år ha styrts av bröderna Fidel och Raúl Castro.

Kuba – Geografi och klimat

Republiken Kuba ligger i den västindiska ögruppen Stora Antillerna. Avståndet till den amerikanska delstaten Florida är 14,5 mil och till Haiti i sydöst är det närmare 8 mil. Landet består av huvudön Kuba, den mindre ön Isla de la Juventud (Ungdomsön) och 1 600 småöar. Sammanlagt motsvarar öarnas yta knappt en fjärdedel av Sveriges.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 110 860 km2 (2022)
Tid: svensk - 6 timmar
Angränsande land/länder: USA (marinbasen Guantánamo)
Huvudstad med antal invånare: Havanna 2,1 miljoner (officiell uppskattning 31 december 2020) (2017)
Övriga större städer: Santiago de Cuba (510 100 inv), Holguín (354 300 inv), Camagüey (329 200 inv), Santa Clara (254 500) Bayamo (238 200 inv) (2017)
Högsta berg: Pico Real del Turquino (1974 m ö h)
Medelnederbörd/år: 1400 mm
Medeltemperatur/dygn: 22 °C (jan), 28 °C (juli)

Källor

Kuba – Befolkning och språk

Kubas ursprungsbefolkning, arawaker, utrotades i princip under kolonialtiden då Spanien lade under sig Kuba. Idag består majoriteten av invånarna av spanskättlingar. Kuba har en förhållandevis ung befolkning, men låga födelsetal och utvandring gör att befolkningen åldras snabbt.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: vita 64 %, personer av blandat ursprung 27 %, svarta 9 % ¹
Antal invånare: 11 326 616 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer: 109 (2020)
Andel invånare i städerna: 77,2 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 10,0 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal: 9,1 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt: -0,1 procent (2020)
Fertilitetsgrad: 1,6 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 50,4 procent (2020)
Förväntad livslängd: 79 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 81 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 77 år (2019)
Språk: spanska

1. folkräkning 2012

Källor

Kuba – Religion

En majoritet av kubanerna är romerska katoliker. Många utövar samtidigt santería, en blandreligion med rötter i Afrika. På pappret råder religionsfrihet, men staten utövar stark kontroll över de olika samfunden.

Kuba – Utbildning

Utbildning har haft högsta prioritet för kommunisterna som styrt landets sedan 1959. Redan fem år efter revolutionen förklarades analfabetismen vara utrotad. Skolgång är avgiftsfri på alla nivåer, och så gott som alla barn går ut den sexåriga grundskolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 97,7 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 9 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 99,8 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 12,8 procent (2010)

Källor

Kuba – Kultur

Det som främst kännetecknar kubansk kultur är blandningen av afrikansk och europeisk tradition, vilket märks framför allt inom musiken men också inom exempelvis poesin.

Kuba – Sociala förhållanden

Den kubanska revolutionen följdes av en satsning på social trygghet åt alla. Jämlikhet och rätt till utbildning, jobb och sjukvård var vägledande principer för kommunistpartiets politik. Systemet har nu börjat luckras upp och klyftorna i samhället ökar.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 4 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,4 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 97,0 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 91,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 11,2 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 987 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 53 procent (2020)

Källor

Kuba – Kommunikationer

Vägnätet är utbyggt runt en stor motorväg som sträcker sig över hela landet i öst-västlig riktning. Men underhållet är eftersatt och bara hälften av alla vägar är asfalterade. De flesta privata bilar härstammar från tiden före revolutionen och har reparerats ett otal gånger. Det främsta transportmedlet är buss, men tåg förbinder vissa orter.

Kuba – Äldre historia

Ursprungligen beboddes Kuba av tre folkgrupper: siboney, arawak och taino. Urinvånarna dukade under till följd av den spanska koloniseringen som inleddes på 1500-talet. Med amerikansk hjälp blev Kuba en självständig nation 1902 men beroendet av USA förblev stort. Första halvan av 1900-talet styrdes landet av en rad brutala regimer. 1959 inträdde en ny epok då diktatorn Fulgencio Batista avsattes av en grupp rebeller ledda av Fidel Castro.

Viktiga årtal i Kubas historia

1492 Columbus "upptäcker" Kuba
1511 Spanien koloniserar landet
1898 Spansk-amerikanska kriget
1899 Amerikansk ockupation
1902 Kuba blir självständigt
1951 Fulgencio Batista tar makten i en kupp
1959 Batista flyr och Fidel Castro blir premiärminister
1962 USA inför handelsblockad; Kubakrisen
2006 Fidel Castro lämnar över makten till sin bror Raúl
2008 Raúl Castro introducerar ekonomiska reformer
2018 Epoken Castro är över; Miguel Díaz-Canel blir ny president

Kuba – Modern historia

Revolutionsledaren Fidel Castro som tagit över makten i början av 1959 framställde sig till en början som demokrat och reformist i nationalhjälten José Martís anda, men snart blev hans politik mer radikal. En jordreform följdes av nationaliseringar och Kuba blev en enpartistat. Castro kom att styra fram till 2006 då han lämnade över makten till sin bror Raúl som inledde en försiktig reformpolitik.

Viktiga årtal i Kubas historia

Kuba – Politiskt system

Kuba är en av de sista enpartistaterna i världen. Författningen slår fast att Kubas kommunistparti ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Inga andra partier är tillåtna. Den som opponerar sig mot systemet riskerar trakasserier och i värsta fall fängelse.

Kuba – Demokrati och rättigheter

Den kubanska grundlagen stadgar att kubanerna ska åtnjuta en rad fri- och rättigheter men i praktiken respekteras de inte. Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte.

Inrikespolitik och författning

Kuba – Aktuell politik

När general Raúl Castro år 2008 efterträdde sin äldre bror Fidel som statschef inleddes en gradvis uppluckring av den statsstyrda ekonomin, men de ekonomiska reformerna åtföljdes inte av någon politisk öppning. Partiet fortsatte att kontrollera i stort sett alla aspekter av kubanernas liv och oppositionen hölls i strama tyglar. Vid det historiska maktskiftet 2018, då den betydligt yngre vicepresidenten Miguel Díaz-Canel tog över efter Castro, föddes ett hopp om förändring på Kuba. Díaz-Canel har dock hållit fast vid Castros politik.

Fakta – politik

Officiellt namn: República de Cuba/ Republiken Kuba
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Miguel Díaz-Canel (2018–)
Regeringschef: premiärminister Manuel Marrero Cruz (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Kubas kommunistparti (PCC) 614 (2018) ¹
Valdeltagande: ca 83 procent i parlamentsvalet 2018
Kommande val: parlamentsval 2023

1. alla kandidater måste vara godkända av kommunistpartiet och det finns bara en kandidat till varje mandat

Källor

Kuba – Utrikespolitik och försvar

Kubansk utrikespolitik formas av förhållandet till ärkefienden USA och de nära banden till Venezuela. Relationerna till EU-länderna och Kina är också viktiga. Sommaren 2015 återupprättades de diplomatiska relationerna till USA.

Fakta – försvar

Armén: 38 000 man (2017)
Flygvapnet: 8 000 man (2017)
Flottan: 3 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 2,9 procent (2018)

Källor

Kuba – Ekonomisk översikt

Kubas ekonomi är till största delen statsstyrd även om privata krafter har fått större spelrum under den reformpolitik som bedrivits sedan 2010. Landets traditionella beroende av sockerproduktion har minskat drastiskt. Istället har turism och mineralexport blivit viktiga inkomstkällor.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 9 478 US dollar (2020)
Total BNP: 107 352 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 2,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 23,0 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 73,5 procent (2020)
Valuta: kubansk peso
Varuhandelns andel av BNP: 10 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: nickel, tobak, socker, medicinska produkter, skaldjur, citrusfrukter
Största handelspartner: Spanien, Kanada, Nederländerna, Kina, Venezuela
Bistånd per person: 62 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Kubas främsta naturtillgångar är nickel och kobolt som utvinns i samarbete med utländska företag och exporteras. För sin energiförsörjning är landet beroende av olja och naturgas.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 028 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 1442 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 24 970 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 2,2 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 20,9 procent (2018)

Källor

Kuba – Jordbruk och fiske

Jorden är bördig och klimatet gynnsamt för jordbruk men näringen hämmas av brist på kapital och svårigheter att distribuera skördarna. De senaste årens reformer har inte lett till någon påtaglig förbättring. Vid sidan av socker och tobak har citrusfrukter blivit en allt viktigare exportgröda. Dessutom odlas kaffe, bomull, majs, ris, potatis, grönsaker, jordnötter och bananer.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 2,8 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 60,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 31,2 procent (2020)

Källor

Kuba – Industri

Kubansk industri producerar främst livsmedel, tobaksvaror (cigarrer), maskiner och kemiska produkter. Kuba har satsat mycket på medicinsk forskning och framställer både läkemedel och medicinsk utrustning för export.

Kuba – Utrikeshandel

Efter millennieskiftet blev Venezuela landets viktigaste handelspartner men denna roll har nu övertagits av Kina. Viktigaste exportvaror är nickel och andra metaller.

Fakta – utrikeshandel

Varuhandelns andel av BNP: 10 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: nickel, tobak, socker, medicinska produkter, skaldjur, citrusfrukter
Största handelspartner: Spanien, Kanada, Nederländerna, Kina, Venezuela

Källor