Kuba – Naturtillgångar, energi och miljö

Kubas främsta naturtillgångar är nickel och kobolt som utvinns i samarbete med utländska företag och exporteras. För sin energiförsörjning är landet beroende av olja och fossilgas. 

Kubas tillgångar på nickel och kobolt är bland de största i världen. Kuba har också tillgångar av olja, fossilgas (naturgas), koppar, zink, järn, mangan, bauxit, samt mineraler som används inom byggindustrin (kalksten, marmor och sand). 

Ungefär en tredjedel av Kubas olje- och gasbehov täcks av inhemska källor, resten importeras. Merparten av oljan kommer från Venezuela enligt ett förmånligt avtal från år 2000. Den ekonomiska krisen i Venezuela har dock lett till att importen därifrån nästan halverats sedan 2014. Kuba har fått se sig om efter andra oljeleverantörer och ett avtal har slutits med Ryssland.

Den inhemska oljan utvinns ur några mindre källor längs nordkusten öster om Havanna. Företag från många länder är involverade i försök att hitta nya oljekällor men vattnen utanför Kubas kust är djupa vilket försvårar sökandet. Förhoppningar om stora fynd har hittills kommit på skam.

Nästan all elektricitet produceras i oljedrivna kraftverk. En mindre del genereras genom vattenkraft eller förbränning av rester från socker­industrin. 

Kuba har goda förutsättningar för att utvinna energi ur förnyelsebara källor som vind, sol, vattenkraft och biomassa. Solenergi anses ha störst potential. I landet finns över 80 solenergianläggningar samt några vindkraftverk och en utbyggnad pågår.

Målsättningen är att andelen förnyelsebara energikällor ska utgöra minst en tredjedel av den energi som används år 2030. Men utvecklingen har försenats mot bakgrund av den pågående ekonomiska krisen (se Ekonomisk översikt). 2021 beräknades enbart 5 procent komma från alternativa energikällor som sol, vatten och vindkraft. 

Bristen på energi och ett föråldrat elnät har gjort kubanerna vana vid elavbrott, men elnätet har förbättrats efter hand. Genom statliga kampanjer har elproduktionen effektiviserats.

När det gäller klimatförändringar räknar FN:s klimatpanel med att havsnivån runt de kubanska öarna kommer att stiga med 1,5 meter till år 2100. Om förutsägelserna slår in läggs stora områden under vatten längs kusterna där en fjärdedel av alla kubaner är bosatta. 

Miljöproblem

Utsläpp från föråldrade industrianläggningar har orsakat skador på miljön liksom den ensidiga satsningen på sockerrör som i kombination med avverkning har orsakat jordförstöring. De senaste decennierna har miljömedvetenheten stärkts och ett antal lagar har antagits för att skydda känsliga områden, inte minst orörda kuster och korallrev. 

Kubas långa kustlinje gör landet utsatt för klimatförändringar. Enligt FN:s klimatpanels beräkningar kan stora delar av kustområdena komma att översvämmas med fara för odlingar och färskvattenreservoarer.

Källor till denna text