Terrorstämplade PKK beslutar i mars att utlysa vapenvila efter samtal mellan turkiska myndigheter, fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan och prokurdiska företrädare. I maj beslutar PKK att lämna ifrån sig sina vapen och upplösas.

Stora protester bryter ut i mars sedan oppositionens presidentkandidat, Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoğlu grips, anklagad för korruption.

I oktober dör den islamiske ledaren Fethullah Gülen, tidigare lierad med president Recep Tayyip Erdoğan, sedermera rival.

Lokalvalen i mars blir en stor framgång för oppositionspartiet Republikanska folkpartiet (CHP) som vinner borgmästarposterna i landets fem största städer.

Turkiet ratificerar i januari Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

President Recep Tayyip Erdoğan blir omvald för en andra femårig mandatperiod. Hans parti AKP behåller regeringsmakten i koalition med högerpartiet MHP.

En av de kraftigaste jordbävningarna på nästan 100 år skakar i februari gränsområdet mellan Turkiet och Syrien. Över 53 000 mister livet i Turkiet och omfattande skador uppstår. Myndigheterna kritiseras för dålig beredskap.

Recep Tayyip Erdoğan vinner presidentvalet i första valomgången.

En folkomröstning godkänner författningsändringar som stärker presidentens makt. Presidenten får åter delta i partipolitiken. Recep Tayyip Erdoğan återtar ledningen för partiet AKP.

Ett kuppförsök äger rum i juli, men slås ned efter några timmar. Över 250 människor dödas. Undantagstillstånd införs (i två år). Tusentals fängslas, tiotusentals stängs av eller avskedas. Bland dessa märks domare, poliser, officerare och lärare.

Parlamentsvalet i juni blir ett bakslag för Recep Tayyip Erdoğans parti AKP, och en framgång för prokurdiska vänsterpartiet HDP som för första gången tar plats i parlamentet.

Recep Tayyip Erdoğan blir Turkiets första direktvalda president. Han efterträds som partiledare och premiärminister av Ahmet Davutoğlu.

Protester bryter ut i Istanbul i maj och sprids till många städer. Flera miljoner demonstrerar. Tändande gnista är byggplaner i Geziparken i centrala Istanbul, som ger namn åt protesterna. Dessutom finns uppdämd ilska mot inskränkningar i press- och mötesfrihet, samt urholkning av sekularismen.

I mars inleds en fredsprocess och vapenvila mellan Recep Tayyip Erdoğans regering och PKK-gerillan. Fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan säger att gerillastyrkorna flyttas till Irak. Fredsprocessen kollapsar 2015.

Förhandlingar om Turkiets medlemskap i EU inleds i oktober. Landet fick kandidatstatus 1999.

Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), lett av Recep Tayyip Erdoğan vinner valet. Partiet uppfattas som västvänligt men bygger även på konservativa islamiska värderingar.

Ledaren för terrorstämplade kurdiska gerillan PKK, Abdullah Öcalan, grips i Kenya och förs till Turkiet Han döms till döden i juni men domen omvandlas till livstids fängelse 2002 när dödsstraffet avskaffas.

Kort efter det att militären lämnat ifrån sig makten till valda politiker bryter inbördeskrig ut i sydöstra Turkiet. Den kurdiska PKK-gerillan, som terrorstämplas samma år, tar till vapen för att skapa en egen stat. Striderna är som mest intensiva fram till 1999.

Turgut Özal vinner valet och blir premiärminister. Endast tre partier tillåts ställa upp.

En militärkupp genomförs. Militärstyret inför en ny författning 1982.

Turkiet ockuperar norra Cypern.

Militären tar åter makten och tillsätter en samlingsregering.

Militären tar makten i en statskupp. Året därpå antas en ny författning och civilt styre återinförs.

Turkiet blir medlem i den västliga försvarsalliansen Nato.

Republiken Turkiet utropas. Mustafa Kemal (Atatürk) blir landets första president, Ankara blir huvudstad.

Sultanatet avskaffas och Osmanska riket upphör.

Efter en armérevolt återinförs författningen och den nationalistiska reformrörelsen ungturkarna vinner det val som arrangeras.

En liberal författning införs under sultan Abdülhamid II, men reformerna får begränsad verkan och författningen upphävs två år senare.

Försök görs att modernisera staten under en reformperiod, känd som Tanzimat.

Osmanska riket når sin största territoriella utbredning.

Konstantinopel erövras från Östromerska riket och blir Osmanska rikets huvudstad (Istanbul).

Osmanska riket uppstår när Osman I förklarar självständighet från seldjukiska sultatatet.