Serbien – Aktuell politik

Serbisk politik domineras av president Aleksandar Vučić och hans nationalistparti SNS som har styrt sedan 2012. Formellt har presidenten relativt begränsad makt men Vučićs ställning i partiet är ohotad och han har därmed långtgående inflytande. I parlamentsvalet 2023 fick SNS egen majoritet, men resultatet ifrågasätts av oppositionen och omfattande protester har följt.

Serbiska framstegspartiet (SNS) utropade seger i parlamentsvalet den 17 december redan på valkvällen. Den största oppositionsalliansen, Serbien mot våld (SPN), ifrågasatte omedelbart resultatet, särskilt i huvudstaden Belgrad där stödet för regeringen är svagare än ute i landet. Dagliga demonstrationer följde med krav på att valen görs om. Utländska observatörer rapporterade också allvarliga brister i valförfarandet, inte minst att det var orättvist eftersom regeringspartierna gynnades kraftit i medierna. Uppgifterna om fusk avfärdas av SNS (se vidare Kalendarium i december 2023 och mars 2024), men valet ska ändå göras om den 2 juni 2024 i Belgrad där det var som jämnast.

Samtidigt med parlamentsvalet hölls val i 65 av de 174 kommunerna, sedan borgmästarna där avgått i samband med att nyval utlystes.

Serbien är en parlamentarisk republik med en författning från 2006, samma år som Serbien och Montenegro skildes åt som ett sista steg i sönderfallet av det forna Jugoslavien. Presidentens formella befogenheter är begränsade men Aleksandar Vučić ses av många alltmer som en auktoritär ledare i stil med 1990-talets Slobodan Milošević. Han var premiärminister innan han valdes till president 2017 (se Modern historia).

I presidentvalet 2022 valdes Aleksandar Vučić om för en andra mandatperiod. Han segrade redan i första valomgången med närmare 60 procent av rösterna. Trots att oppositionen deltog – till skillnad från bojkotten av föregående val – lyckades ingen på allvar utmana Vučić.

Aleksandar Vučić är president sedan 2017, dessförinnan var han premiärminister. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

SNS har segrat stort i alla nationella val sedan 2012 och styr i alla större städer. Många varnar för att partiet har fått för stor makt (se även Demokrati och rättigheter).

Under 2018 uppstod en proteströrelse mot president Vučić, sedan ledaren för ett litet vänsterparti blivit misshandlad i samband med ett politiskt möte och SNS anklagats för att ha legat bakom attacken. Gatuprotester hölls sedan varje lördag under hela 2019 och samlade i början tiotusentals människor på flera håll i landet. De fortsatte i liten skala in på 2020. Demonstranterna krävde att Vučić och SNS skulle släppa sin kontroll över medierna och skapa rättvisa villkor inför kommande parlamentsval.

Trots protesterna fick SNS i valet 2020, tillsammans med några småpartier i en valallians, drygt 60 procent av rösterna och stärkte sin redan dominerande ställning. Men valdeltagandet var det lägsta sedan flerpartisystemet återinfördes 1990. Merparten av oppositionen bojkottade valet den gången, liksom en majoritet av ledamöterna i det utgående parlamentet hade bojkottat arbetet i närmare ett år.

Parlamentsval hölls på nytt 2022, samtidigt med presidentvalet, och SNS förblev störst men förlorade den egna majoriteten. Premiärminister Ana Brnabić som varit regeringschef sedan 2017 fick i uppdrag av presidenten att fortsätta som regeringschef.

Aleksandar Vučić utlyste nyvalet 2023 med motiveringen att enighet behövdes i Serbien i en orolig värld. Flera oppositionspartier hade också uppmanat till nyval sedan regeringspartierna och regeringsvänliga medier, enligt deras uppfattning, inte hade hörsammat stora folkliga protester och gjort någonting åt den våldskultur som de anser bidrog till två massakrer tidigare under året (se 5 maj 2023). Protesterna samlade hundratusentals människor och pågick med jämna mellanrum i månader.

Det spända förhållandet till Kosovo präglar ständigt politiken i Serbien. Under 2023 förstärkte Serbien tillfälligt sin truppnärvaro vid gränsen efter en tid av våldsamma sammandrabbningar mellan albaner och serber i Kosovo (se Utrikespolitik och försvar).

Liksom i många andra länder har inflationen varit tvåsiffrig under 2022 och 2023. För att motverka den har Vučić bland annat höjt pensioner och bidrag till äldre.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om Serbien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Kina hjälper Serbien att bli mer auktoritärt (2020-09-18)

Om våra källor