Serbien – Aktuell politik

Serbisk politik domineras av president Aleksandar Vučić och hans nationalistparti SNS som har styrt sedan 2012. Anhängarna anser att Vučić har skapat ordning och lockat investeringar, medan kritiker anser att styret har blivit alltmer auktoritärt.

Formellt har presidenten relativt begränsad makt i Serbien men Aleksandar Vučićs ställning är ohotad i det dominerande Serbiska framstegspartiet (SNS) och han har därmed långtgående inflytande.

Aleksandar Vučić var premiärminister innan han blev president 2017. I presidentvalet 2022 valdes han om för en andra mandatperiod. Han segrade redan i första valomgången med 60 procent av rösterna. Trots att oppositionen deltog – till skillnad från bojkotten av föregående val – lyckades ingen på allvar utmana Vučić. Kandidaten för en mittenallians kallad Förenade Serbien, den pensionerade generalen Zdravko Ponoš, fick knappt 19 procent av rösterna.

Samtidigt med presidentvalet hölls ett tidigarelagt parlamentsval (ordinarie val skulle ha hållits 2024), i vilket SNS förblev störst men förlorade den egna majoriteten. I augusti, fem månader efter valet, gav president Vučić premiärminister Ana Brnabić i uppdrag att fortsätta som regeringschef.

Aleksandar Vučić är president sedan 2017, dessförinnan var han premiärminister. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

I det föregående valet, 2020, fick SNS tillsammans med några småpartier i en valallians drygt 60 procent av rösterna i valet och stärkte sin redan dominerande ställning. Men valdeltagandet var det lägsta sedan flerpartisystemet återinfördes 1990. Merparten av oppositionen bojkottade valet den gången, liksom en majoritet av ledamöterna i det utgående parlamentet hade bojkottat arbetet i närmare ett år.

Under 2018 uppstod en proteströrelse mot president Aleksandar Vučić, sedan ledaren för ett litet vänsterparti blivit misshandlad i samband med ett politiskt möte och SNS anklagats för att ha legat bakom attacken. Gatuprotester hölls sedan varje lördag under hela 2019 och samlade i början tiotusentals människor på flera håll i landet. Småningom avtog demonstrationerna i omfattning men de fortsatte i liten skala in på 2020. Organisatörerna sade sig inte ha något politiskt parti i ryggen utan uppgav att syftet bara är att protestera mot president Vučić. 

Demonstranterna krävde att han och SNS skulle släppa sin kontroll över medierna och skapa rättvisa villkor inför kommande parlamentsval. 

Det politiska läget skärptes när oppositionen som samlats i Allians för Serbien beslutade att bojkotta arbetet i parlamentet så länge demonstranternas krav inte uppmärksammas. Merparten av alliansen bojkottade alltså också det parlamentsval som skulle ha hållits i april 2020 men sköts fram till juni, på grund av coronapandemin. 

När coronaviruset började spridas infördes hårda inskränkningar i rörelsefriheten, med ständigt utegångsförbud för äldre och utegångsförbud nattetid för alla (se vidare Kalendarium). Protester mot regeringen återupptogs mot slutet av april men sköttes nu till stor del från hemmen: folk blåste i visselpipor, slog på kastruller och spelade musik högt under parollen "Oljud mot diktaturen".

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om Serbien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Kina hjälper Serbien att bli mer auktoritärt (2020-09-18)

Om våra källor