Serbien – Aktuell politik

Serbien är en parlamentarisk republik som domineras av president Aleksandar Vučić och hans nationalistparti SNS, som har styrt sedan 2012. Formellt har presidenten relativt begränsad makt men Vučićs ställning i partiet är ohotad och han har därmed långtgående inflytande. I parlamentsvalet 2023 fick SNS egen majoritet, men resultatet ifrågasätts av oppositionen och omfattande protester har följt.

Serbiens författning är från 2006, samma år som Serbien och Montenegro skildes åt som ett sista steg i sönderfallet av det forna Jugoslavien (se Modern historia). Aleksandar Vučić ses av många som en alltmer auktoritär ledare i stil med 1990-talets Slobodan Milošević. Vučić var premiärminister innan han valdes till president 2017. 

 

Efter valet till parlamentet i december 2023 var det regerande SNS snabbt med att utropa sig som segrare, medan den största oppositionsalliansen, SPN, ifrågasatte resultatet. Det gällde i synnerhet i huvudstaden Belgrad där stödet för regeringen är svagare än ute i landet. Dagliga demonstrationer följde med krav på att valet görs om. 

 

Utländska valobservatörer pekade på allvarliga brister i valförfarandet, inte minst på att regeringspartierna hade gynnats i medierna. 

 

Uppgifterna om valfusk avfärdas av SNS (se Kalendarium). Det är dock beslutat att valet i Belgrad, där resultatet var som jämnast, ska göras om den 2 juni 2024. 

 

Serbien prez Aleksandar Vucic.jpgAleksandar Vučić är president sedan 2017, dessförinnan var han premiärminister. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

I presidentvalet 2022 valdes Aleksandar Vučić om för en andra mandatperiod. Han segrade redan i första valomgången med närmare 60 procent av rösterna. Trots att oppositionen deltog – till skillnad från en bojkott av föregående val (se nedan) – lyckades ingen på allvar utmana Vučić. 

 

SNS har segrat stort i alla nationella val sedan 2012 och styr i alla större städer. Många varnar för att partiet har fått för stor makt (se Demokrati och rättigheter). 

 

Under 2018 uppstod en proteströrelse mot Vučić, sedan ledaren för ett litet vänsterparti blivit misshandlad i samband med ett politiskt möte och SNS anklagats för att ha legat bakom attacken. Gatuprotester hölls därefter varje lördag under hela 2019 och samlade i början tiotusentals människor på flera håll i landet. De fortsatte i liten skala in på 2020. Demonstranterna krävde att Vučić och SNS skulle släppa sin kontroll över medierna och skapa rättvisa villkor inför kommande parlamentsval. 

 

Trots protesterna fick SNS i parlamentsvalet 2020, tillsammans med några småpartier i en valallians, drygt 60 procent av rösterna och stärkte sin redan dominerande ställning. Men valdeltagandet var det lägsta sedan flerpartisystemet återinfördes 1990. Merparten av oppositionen bojkottade valet, liksom en majoritet av ledamöterna i det utgående parlamentet hade bojkottat arbetet i närmare ett år. 

 

Nyval till parlamentet hölls 2022, samtidigt med presidentvalet, och SNS förblev störst men förlorade den egna majoriteten. Premiärminister Ana Brnabić som varit regeringschef sedan 2017 fick i uppdrag av presidenten att fortsätta som regeringschef. 

 

Aleksandar Vučić utlyste återigen nyval 2023 med motiveringen att enighet behövs i en orolig värld. Flera oppositionspartier hade också uppmanat till nyval sedan regeringspartierna och regeringsvänliga medier, enligt deras uppfattning, inte hade hörsammat folkliga protester och gjort någonting åt den våldskultur som de anser bidrog till två massakrer tidigare under året. Protesterna samlade hundratusentals människor och pågick med jämna mellanrum i månader. 

 

Stora inrikespolitiska frågor i serbisk politik är också utrikespolitiska. De har att göra med hur landet ska förhålla sig till EU och till Kosovo. En klar majoritet av politikerna är – åtminstone officiellt – emot ett erkännande av Kosovo som självständig nation. De flesta är för medlemskap i EU men frågan har bidragit till att splittra partierna. Frågorna hänger dessutom ihop, eftersom EU kräver att Serbien och Kosovo ska skapa goda relationer – och en del EU-medlemmar vill också se ett serbiskt erkännande av Kosovo. 

 

Det spända förhållandet till Kosovo präglar ständigt den serbiska politiken. 2023 förstärkte Serbien tillfälligt sin truppnärvaro vid gränsen efter en tid av våldsamma sammandrabbningar mellan albaner och serber i Kosovo (se Utrikespolitik och försvar). 

Liksom i många andra länder var inflationen tvåsiffrig under 2022 och 2023. För att motverka den har Vučić bland annat höjt pensioner och bidrag till äldre. 

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0