Serbien – Naturtillgångar, energi och miljö

Serbien är förhållandevis rikt på mineral som koppar, bauxit och järnmalm. Landet är självförsörjande på kol (främst brunkol) men behovet av importerad energi är stort. Luftföroreningar är ett stort miljöproblem.

En viss utvinning av olja förekommer men det räcker inte för de inhemska behoven. Drygt hälften av det skuldtyngda statsägda olje- och gasbolaget NIS (Naftna Industrija Srbije) såldes 2008 till det ryska företaget Gazprom, vilket gav 400 miljoner euro till statskassan. Genom affären skulle Serbien få del av det stora ryska gasprojektet South Stream, men i slutet av 2014 beslutade Ryssland att lägga ner det, vilket innebar ett stort avbräck för Serbien.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 kan slå mot oljeimporten på grund av Gazproms majoritetsägande i NIS, vilket gör att företaget riskerar att bli föremål för EU:s sanktioner mot Moskva.

Runt 70 procent av elektriciteten kommer från kol, medan vattenkraft står för cirka 25 procent och andra förnybara energikällor (främst vindkraft) för resten.

Natoflygets bombningar 1999 förstörde de två största oljeraffinaderierna, oljelager och en stor del av rörledningarna. Först ett par år efter kriget kunde produktionen återupptas vid oljeanläggningar samt vid vatten- och kolkraftverk. Flyganfallen orsakade miljöskador då giftiga kemikalier läckte ut från fabriker som bombades.

Luftföroreningar är ett stort problem som enligt WHO orsakar flera tusen dödsfall om året. Särskilt illa är det i Belgrad som rankas bland världens mest nedsmutsade städer. Även dricksvattnet är ofta förorenat vilket också är ett hot mot invånarnas hälsa.

Koleldningen är en starkt bidragande orsak till den dåliga luften. Öppna soptippar förgiftar både vatten (genom läckage) och luften (vid bränder). En stor andel av avfallet i Serbien hamnar på soptippar, både formella och illegala sådana.

Klimatförändringarna bidrar till alltmer extremt väder. Översvämningar blir både vanligare och våldsammare, samtidigt som torrperioderna blir fler och svårare. Båda fenomenen innebär svårigheter för det viktiga jordbruket.

Sett till sårbarhet för och anpassning till klimatförändringarna är Serbien dock jämförelsevis välpositionerat, enligt det globala klimatanpassningsindexet ND-Gain.

Serbien har, liksom de flesta länder i världen, undertecknat Parisavtalet som ska begränsa den globala uppvärmningen. Landet har uppfyllt kraven på att uppdatera sin klimatplaner, men har, till skillnad från de flesta andra europeiska länder, ingen långsiktig strategi och inte heller angett något årtal för när man ska uppnå nettonollutsläpp.

Om våra källor