Serbien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/serbien/

Serbien var den största delrepubliken i Jugoslavien. I Serbien ingår provinsen Vojvodina i norr, medan Kosovo i sydväst brutit sig ut och ensidigt utropat självständighet. Sedan även unionen med Montenegro lösts upp 2006 är Serbien avskuret från Adriatiska havet. Landet bär på ett tungt arv från krigen i forna Jugoslavien på 1990-talet men har nu som mål att bli medlem av EU.

Geografi och klimat

Serbien ligger till större delen på den bergiga Balkanhalvön i sydöstra Europa. Den norra fjärdedelen av landet utgörs av den självstyrande provinsen Vojvodina som hör till det flacka centraleuropeiska Donaubäckenet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
77 453 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Ungern, Rumänien, Bulgarien, Nordmakedonien, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Kosovo
Huvudstad med antal invånare
Belgrad 1,3 miljoner (uppskattning 2019)
Övriga större städer
Novi Sad, Niš, Kragujevac, Subotica
Viktiga floder
Donau, Sava, Morava
Medelnederbörd/månad
Belgrad 79 mm (juni), 28 mm (februari)
Medeltemperatur/dygn
Belgrad 22 ºC (juli), 2 ºC (januari)

Källor

Befolkning och språk

Serber utgör den dominerande folkgruppen i Serbien men det finns också en lång rad minoritetsgrupper. Invånarantalet sjunkit stadigt sedan början av 1990-talet, på grund av låga födelsetal och stor utvandring.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
serber 83 %, ungrare 3,5 %, bosniaker 2 %, romer 2 %, övriga (inkl okända och inga svar) 9,5 % (folkräkning 2011)
Antal invånare
7 022 268 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
91 (2017)
Andel invånare i städerna
55,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
9,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
14,3 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,5 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
51,1 procent (2017)
Förväntad livslängd
75 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2016)
Förväntad livslängd för män
73 år (2016)
Språk
serbiska 1
1. albanska och ungerska är viktigast minoritetsspråk

Källor

Religion

De flesta serber är ortodoxt kristna. Religionsfrihet råder och andra folkgrupper kan utöva sina religioner. Samtidigt fungerar den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan som något av en statskyrka i praktiken.

Utbildning

I Serbien börjar barnen skolan vid sju års ålder. Efter den åttaåriga grundskolan kan eleverna välja mellan fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, och någon yrkesskola eller teknisk utbildning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
98,8 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
9,0 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
9,0 procent (2016)

Källor

Kultur

Serbien upplevde en kulturell blomstring under det serbiska kungadömets storhetstid på 1200–1300-talen. Under den långa turkiska ockupationen därefter vidmakthölls kulturen främst som sånger och berättelser om serbiska hjältar i kamp mot turkarna. I Vojvodina, dit många flytt undan turkarna, grundades den serbiska teatern.

Arbetsmarknad

Det finns en rad lagar som ger ett bra skydd för de anställda men de efterlevs inte alltid. Vissa grupper, som kvinnor och romer, diskrimineras ofta. Arbetslösheten är hög.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
13,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
32,2 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

På pappret finns ett omfattande socialförsäkringssystem för statligt anställda och deras familjer. Den offentliga sjukvården bygger på ett system av obligatoriska försäkringar, som finansieras genom avdrag på lönen för de anställda. Privatanställda och egna företagare får själva se till att betala in avgifter till systemet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
91,2 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,6 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
494 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
34 procent (2018)

Källor

Äldre historia

På Balkan fanns från 1000-talet ett mäktigt serbiskt rike med centrum i Kosovo. Från slutet av 1300-talet kom detta i nästan 500 år att lyda under de osmanska turkarna. Efter första världskriget upprättades ett gemensamt, sydslaviskt kungarike under Serbiens regent Aleksandar. Under andra världskriget ockuperades och delades landet. Efter blodiga inre strider kunde kommunistledaren Tito 1945 bilda socialististrepubliken Jugoslavien med Serbien som största delrepublik.

Modern historia

Det socialistiska Jugoslavien hölls ihop med stark hand av krigets vinnare, Tito, och med hjälp av en växande ekonomi. Men då Tito avled 1980 och ekonomin samtidigt började försämras visade sig motsättningarna, som i början av 1990-talet skulle leda till krig och landets sönderfall. Efter krigen upprättades 2003 en lösare union mellan Serbien och Montenegro, men tre år senare upplöstes även denna och de två delrepublikerna blev självständiga stater.

Politiskt system

Serbien blev 2006 den sista av de sex delrepublikerna i det före detta Jugoslavien att utropa sin självständighet och samma år antogs en ny författning. Den slår fast att landet är en parlamentarisk republik. Det finns ett stort antal politiska partier men sedan 2012 styrs Serbien av nationalistiska partier.

Demokrati och rättigheter

I Serbien har politiska partier med olika ideologisk grund kunnat delta i relativt fria val alltsedan 1990-talet. Länge tycktes landet genomgå en demokratisering. Men de senaste åren har utvecklingen vänt och Serbien pekas nu ut som ett land där politiska och medborgerliga rättigheter håller på att urholkas, och opposition, civilsamhället och medier är alltmer pressade.

Aktuell politik

Serbisk politik domineras av president Aleksandar Vučić och hans nationalistparti SNS. Ett ökande missnöje över vad som uppfattas som ett alltmer auktoritärt styre har gjort att en proteströrelse vuxit fram och stora delar av oppositionen bojkottade parlamentsvalet i juni 2020.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Srbija / Republiken Serbien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Aleksandar Vučić (2017–)
Regeringschef
premiärminister Ana Brnabić (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Serbiska framstegspartiet (SNS) 131, Socialistpartiet (SPS) 29, Radikala partiet (SRS) 22, Demokratiska partiet (DS) 16, Nu får det vara nog (DJB) 16, Serbiens demokratiska parti/Dveri (DSS/Dveri) 13, socialdemokratisk/liberal valallians under Demokratiska partiet (SDS/LDP/LSV) 13, övriga 10 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Serbiska framstegspartiet (SNS) 158, Socialistpartiet (SPS) 44, Demokratiska partiet (DS) 19, Nya demokratiska partiet (NDS) 18, övriga 11 (2014)
Valdeltagande
56 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2024, presidentval 2022

Källor

Utrikespolitik och försvar

Serbien har kommit en bra bit på vägen från 1990-talets krig och isolering från omvärlden. Landet är formellt ett EU-kandidatland sedan 2012. Men vägen mot medlemskap är lång och nationalistregeringen i Belgrad slår i hög grad också vakt om Serbiens traditionellt nära relationer med Ryssland.

Fakta – försvar

Armén
13 250 man (2017)
Flygvapnet
5 100 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,8 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,2 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Serbisk ekonomi kunde i mitten av 2010-talet visa på en liten återhämtning efter många år av kris och problem. Det innebär inte att det saknas stora utmaningar att ta itu med: hög arbetslöshet (inte minst bland de unga); ett budgetunder­skott som, trots en snabb minskning, fortfarande är högt och bidrar till växande stats- och utlandsskulder; utbredd korruption och brister i rättssystemet.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
7 234 US dollar (2018)
Total BNP
50 508 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,3 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
6,2 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
15,0 procent (2004)
Servicesektorns andel av BNP
51,0 procent (2018)
Inflation
2,2 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
54,5 procent (2018)
Utlandsskuld
34 549 miljoner US dollar (2017)
Valuta
serbisk dinar
Varuexport
17 986 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
24 158 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 2 630 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
89 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
järn och stål, gummi, kläder, vete, frukt och grönsaker, metaller, elektriska apparater, vapen och ammunition
Största handelspartner
Tyskland, Italien, Ryssland

Källor

Naturtillgångar och energi

Serbien är förhållandevis rikt på mineraler som koppar, bauxit och järnmalm. Landet är självförsörjande på kol (främst brunkol) men behovet av importerad energi är stort. Natoflygets bombningar 1999 förstörde de två största oljeraffinaderierna, oljelager och en stor del av rörledningarna.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 859 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
4272 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
37 667 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
5,3 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
21,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket är en viktig näring även om dess andel av ekonomin har minskat på senare år. Största delen av jordbruket är i privata händer och små familjejordbruk dominerar.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
6,2 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
39,3 procent (2016)

Källor

Industri

Till skillnad från i många andra socialistländer satsade det före detta Jugoslavien inte bara på tung industri utan hade tillverkning inom en rad olika områden: kemisk industri, textilframställning, bil-, möbel- och livsmedelsindustri med mera.