Serbien – Sociala förhållanden

Socialförsäkringssystemet bygger på obligatoriska inbetalningar till främst sjukvård och pension. Den åldrande befolkningen är en utmaning för ett redan pressat system. Fattigdomen är stor för ett land i Europa.

Det relativa armodet till trots hamnar Serbien i den kategori på 69 länder i världen som enligt FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har "mycket hög" utvecklingsnivå, om än på botten i gruppen, på plats 65. Jämfört med andra länder i det forna Jugoslavien ligger Serbien i det nedre skiktet. (Se lista här.)

Krigen på 1990-talet och Natos flyganfall 1999 bidrog till att rasera välfärdssystemen, särskilt sjukvården som än i dag lider av stora brister. Både läkemedel och medicinsk utrustning saknas. Antalet privata vårdinrättningar har ökat under senare år men alla har inte råd att använda sig av dessa. Sjukvården är en av de mest korrumperade samhällsinstitutionerna: den som kan betalar personalen svart för att få bättre och snabbare vård. En tredjedel av befolkningen beräknas ha bristande tillgång till sjukvård.

Industriell nedsmutsning, luft- och vattenföroreningar samt brist på rent dricksvatten och dålig avfallshantering bidrar till att göra människor sjuka (se Naturtillgångar, energi och miljö).

I krigens spår växte omfattande brottslighet fram med människohandel, smuggling av droger, cigaretter och vapen, korruption och tvätt av svarta pengar. Brottsligheten har till stor del bitit sig fast.

Vid millennieskiftet levde var tredje invånare under den nationella fattigdomsgränsen. År 2019 gällde samma sak var femte invånare, en tydlig förbättring men fortfarande en hög nivå. En av 20 lever under den globala nivån för extrem fattigdom, det vill säga på mindre än 1,90 dollar om dagen. Fattigdomen är särskilt utbredd på delar av landsbygden, bland den romska befolkningen och bland äldre. Klyftorna i samhället är stora och tenderar snarast att öka.

Pensionsåldern beror delvis anställningstidens längd och kön. Pensionsålder för män som arbetat i minst 15 år är 65. För kvinnor var motsvarande pensionsålder tidigare 60 men en stegvis höjning pågår och 2032 ska den vara samma som för männen. Mer än hälften av både män och kvinnor pensionerar sig dock i förtid.

Enligt lagen gäller lika lön för lika arbete, men i praktiken har kvinnor lägre löner än män. Nästan lika många kvinnor som män förvärvsarbetar. Kvinnor utsätts även på andra sätt för diskriminering. Det gäller också minoritetsgrupper, inte minst romer.

Samhället är på många sätt värdekonservativt. Hbtq-personer utgör en utsatt grupp.

Amnesty International har pekat ut Serbien som ett land där myndigheterna underlåter att skydda sexuella minoriteter, trots att diskriminering av dem formellt är förbjudet. Mot den bakgrunden var många överraskade när Ana Brnabić 2017 utsågs till premiärminister, då hon är öppet homosexuell. Brnabić blev 2019 den första regeringschefen i världen vars samkönade partner födde ett barn. Men samkönade äktenskap är inte tillåtna och när prideparader har kunnat genomföras har det skett med omfattande polispådrag. I september 2022 ställde myndigheterna in Europride, bara dagar innan den årliga all-europeiska paraden skulle genomföras, med hänvisning till att man ville förhindra våld på gatorna.

Abort är fritt tillgängligt fram till den tionde graviditetsveckan, därefter krävs särskilda skäl.

Om våra källor