För första gången på tio år hålls i april ett möte mellan president Xi Jinping och en partiledare från Kuomintang (KMT) i Taiwan, Cheng Li-wun . Båda parter betonar vikten av fredliga relationer kring Taiwansundet

Regeringen justerar i mars ned prishöjningar på bensin och diesel för att mildra effekterna av de höga oljepriser i spåren av det amerikansk-israeliska kriget mot Iran. Prishöjningarna skulle varit nära dubbelt så höga enligt den prissättning som normalt används.

Vid Nationella folkkongressens årliga möte i mars) antas Kinas 15:e femårsplan, för perioden 2026-2030. Planen är starkt inriktad på avancerad teknik och teknologisk innovation medan artificiell intelligens (AI) spelar en viktig roll.

Ett bråk som pågått sedan föregående år fördjupas när Kina i februari inför nya begränsningar av export till Japan. Med hänvisning till nationella säkerhetshetsskäl förbjuds export av produkter med så kallade dubbla ändamål (det vill säga både civila och militära) till ett 20-tal japanska företag. Sedan slutet av förra året har även den kinesiska exporten av strategiska så kallade sällsynta jordartsmetaller till Japan begränsats.

 Tang Yijun, som var justitieminister 2020-2023, döms i februari till livstids fängelse för korruption. Han har hjälpt enskilda individer och företag med att vinna statliga upphandlingar, banklån, markförvärv med mera. I utbyte har han fått motsvarande nära 20 miljoner dollar i mutor.

Kanadas premiärminister Mark Carney besöker i januari Kina. Flera avtal sluts som ska leda till slopade handelshinder och sänkta tullar.

Ett diplomatiskt storbråk utbryter mellan Kina och Japan efter ett uttalande av den japanska premiärministern Sanae Takaichi, där hon tycks antyda att Japan skulle bistå Taiwan med militära medel i händelse av ett angrepp från Kina (se även Utrikespolitik och försvar).

President Xi Jinping och USA:s president Donald Trump sluter en rad viktiga överenskommelser i den pågående handelskonflikten, vid ett toppmöte i Sydkorea (läs mer om tullkriget här). 

I samband med en pågående korruptionsutredning i oktober av nio militärer med höga befattningar tillkännages att två toppgeneraler avskedats från militären och uteslutits från Kommunistpartiet.

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och Rysslands president Vladimir Putin är bland ett 20-tal världsledare som närvarar i september vid en stor militärparad i Peking, till minne av segern över Japan i andra världskriget. Det är första gången som de två och president Xi Jinping visar sig tillsammans.

Kina och Indien fortsätter närma sig varandra (se 2024) och beslutar att återuppta direktflyg mellan länderna samt att tre knutpunkter ska öppnas vid gränsen för att återuppliva gränshandeln.

Kina inleder i juli bygget av en jättedamm i floden Yarlung Zangbo (kallad Brahmaputra i Indien) i Tibet. Kraftverksdammen ska bli världens största, enligt regeringen.  

Kina beslutar om tullar på jordbruksvaror och livsmedel från Kanada, som svar på de tullar på 100 procent som Kanada införde 2024 på kinesisktillverkade elbilar. Då belades också stål och aluminium från Kina med tariffer på 25 procent.

Ett handelskrig bryter ut efter Donald Trumps tillträde som president i USA och trappas upp under året, med ömsesidiga hot och införande av tullar på en rad varor ( läs om tullkriget här). 

En domstol i Hongkong dömer i november 45 demokratiaktivister till fängelse för samhällsomstörtande verksamhet. Flera av dem hade en viktig roll under demokratiprotesterna 2019 (se även Hongkong).

Ryssland och Kina inleder i september en gemensam militärövning i Japanska havet. Den ingår i en större rysk flottövning, som enligt den ryske president Vladimir Putin är den största på tre årtionden.

Kinas militär inleder en omfattande militärövning runt Taiwan kort efter det att Lai Ching-te tillträtt som ny president där. Kina har stämplat Lai som en "farlig separatist". Retoriken är hotfullare än vid tidigare stora militärövningar som hållits i området.

President Xi Jinping och Australiens premiärminister Anthony Albanese möts för första gången på sju år i Kina.  Peking har hävt strafftullarna på Australiens export av korn och håller även på att se över de tullar som införts på australiskt vin.

Statstelevisionen rapporterar i oktober att försvarsminister Li Shangfu, som inte synts till offentligt på över två månader, har sparkats. Ingen förklaring ges till vad som ligger bakom.

Wang Yi utses i juli till utrikesminister. Han ersätter Qin Gang, som inte setts i offentligheten på omkring en månads tid. Qin Gangs oväntade försvinnande väcker frågor om orsaken till ministerbytet.

Nationella folkkongressen utser vid sitt årliga möte Xi Jinping till president för en tredje mandatperiod. Xis nära bundsförvant Li Qiang blir ny premiärminister efter den avgående Li Keqiang.

Protester utbryter på olika håll i landet i november efter uppgifter om att tio människor omkommit i en lägenhetsbrand i Xinjiang. Enligt rykten försvårades räddningsarbetet av restriktioner med anledning av covid-19-pandemin. Uppgifterna spär på uppdämd ilska efter långdragna nedstängningar.

Vid den 20:e partikongressen utses president Xi Jinping till Kommunistpartiets generalsekreterare för en tredje femårsperiod. Hans makt stärks genom att de nya ledamöter som väljs in i Kommunistpartiets ständiga utskott alla är bundsförvanter till honom.

Kina och Indien enas om en gemensam, samordnad truppreträtt från regionen Gogra-Hot Springs i det omstridda gränsområdet Ladakh i Himalaya.

En FN-rapport vittnar om att allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter har ägt rum mot uigurer och andra främst muslimska minoriteter i regionen Xinjiang. Enligt rapporten finns det trovärdiga uppgifter om systematisk tortyr, tvångsmedicinering och tvångsinternering.

Kina inleder i augusti en massiv militärövning utanför Taiwan, efter ett besök där av talmannen för USA:s representanthus Nancy Pelosi. Peking anser att besöket är en kränkning av Kinas suveränitet och territoriella integritet.

President Xi Jinping träffar i februari den ryske presidenten Vladimir Putin i Peking inför invigningsceremonin av OS. De båda ledarna undertecknar en skrivelse där de bland annat tar avstånd från ytterligare utvidgning av Nato och riktar kritik mot USA:s ”negativa inverkan på fred och stabilitet” i Asien-Stillahavsregionen.

EU, Storbritannien och Kanada inför i mars sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän som haft en ledande roll i Pekings agerande mot uigurer i Xinjiang. Kort därefter inför Kina sanktioner mot tio européer, däribland fem ledamöter i Europaparlamentet, samt två EU-institutioner och två tankesmedjor. Sanktionerna mot EU-parlamentarikerna upphävs 2025.

En expertgrupp från WHO släpps i januari in i Kina för att utreda hur coronaviruset sars-cov-2 uppstod, efter flera månader av förhandlingar med Peking. Senare på året säger Kina nej till ett nytt WHO-besök.

I ett massivt tillslag mot Hongkongs demokratirörelse grips i januari ett 50-tal aktivister. Bland de gripna finns både ledamöter av den prodemokratiska oppositionen och unga aktivister. Samtliga anhålls med hänvisning till den nya säkerhetslagen.

Jimmy Lai, som hade en drivande roll i demokratiprotesterna i Hongkong 2019, , grips i augusti anklagad för att ha samarbetat med främmande makt och för korruption. Sex anställda på hans medieföretag grips också, med stöd av den nya säkerhetslag som antogs i juni. Lai döms 2026 till 20 års fängelse för brott mot säkerhetslagen.

En ny nationell säkerhetslag i Hongkong antas av Nationella folkkongressens ständiga utskott. Genom beslutet kringgår Peking Hongkongs egen lagstiftande församling.

Världshälsoorganisationen (WHO) beslutar i februari att benämna ett nytt virus som börjat spridas från staden Wuhan ”covid-19”. I mars klassificerar WHO utbrottet som en global pandemi.

Massprotester i Hongkong bryter ut i juni och blir de mest omfattande sedan återföreningen med Kina 1997. Protesterna riktar sig först mot ett lagförslag men utvecklas till en demokratirörelse. Lagförslaget dras tillbaka men protesterna fortsätter och blir mot slutet av året mer våldsamma, vilket leder till att militär sätts in.

Telekomjätten Huaweis finanschef, som är dotter till företagets grundare, grips i Kanada sedan USA begärt henne utlämnad. Kort därefter grips två kanadensiska medborgare i Kina, anklagade för att ha hotat Kinas säkerhet. Huaweichefen och de båda kanadensarna släpps 2021 och får återvända till sina respektive hemländer, efter förhandlingar mellan Kanada, USA och Kina.

Ordföranden för Interpol, kinesen Meng Hongwei, rapporteras i oktober försvunnen sedan han inte kommit tillbaka till Frankrike efter en resa till Kina. Meng, som även har en post som viceminister för säkerhet i Kina, anklagas för att ha tagit emot mutor och döms 2020 till 13 års fängelse.

Nationella folkkongressen utser vid sitt årliga möte i mars Xi Jinping till president för andra en mandatperiod. Folkkongressen röstar också ja till att ta bort begränsningen på två mandatperioder för presidenter.

Kina och Japan kommer överens om att starta en direkt kommunikationskanal mellan Japans självförsvarsstyrkor och Kinas militär. Motivet är att undvika händelser som kan utlösa en militär konflikt i Östkinesiska havet.

Toppgeneralen Zhang Yang begår självmord i slutet av november. Enligt statliga medier misstänks han för korruption. Han uppges ha stått nära president Xi och var även medlem av Centrala militärkommissionen.

Injdien skickar trupper när Kina inleder ett vägbygge genom en bergsplatå i ett omtvistat gränsområde, och även kinesiska soldater skickas ut. Efter ett par månader drar de båda länderna tillbaka sina trupper.

USA:s blivande president Donald Trump besvarar i december ett telefonsamtal från Taiwans president Tsai. Det bryter mot amerikansk diplomatisk praxis sedan 1979. Kina tonar först ned betydelsen av telefonsamtalet men riktar sedan ett skriftligt klagomål till USA:s regering. 

Säkerhetsstyrkor dödar i ett tillslag i Xinjiang i november 28 människor som pekas ut som ansvariga för en terrorattack mot en kolgruva i Xinjiang i september då 16 människor dödades. 

I ett militärt uttalande i januari uppges att 16 generaler utreds för korruption, däribland den näst högste chefen för kärnvapenstyrkorna samt viceministern för säkerhetsfrågor.

Kina och USA sluter en historisk klimatöverenskommelse, under ett möte mellan Xi Jinping och USA:s president Barack Obama i Peking.  

Tiotusentals studenter och demokratiaktivister protesterar i september utanför lokalregeringens högkvarter i Hongkong. Flera aktivister grips av polisen. I mitten av december jagar polisen bort demonstranter från det sista området som fortfarande ockuperas av demonstranter.

Separatister från Xinjiang anklagas för att ligga bakom två attentat, ett på en järnvägsstation i Kunming i mars och ett på en marknad i Xinjiang i maj. Ett 60-tal personer dödas i de båda dåden.

Samtal på regeringsnivå mellan Kina och Taiwan hålls för första gången sedan 1949.

Kina lyckas som tredje land i världen, efter USA och Sovjetunionen, genomföra en månlandning. Kinesiska medier beskriver det som en kinesisk dröm som äntligen gått i uppfyllelse.

Uppemot 90 människor dödas i tre olika sammandrabbningar mellan polis och invånare i Xinjiang. De flesta av dem som dödats är uigurer och, enligt kinesiska medier, misstänkta terrorister.

Den före detta järnvägsministern Liu Zhijun döms i juli till döden för korruption i mångmiljonklassen och maktmissbruk. Liu är den högst uppsatte politikern inom Kommunistpartiet att dömas för korruption sedan president Xi Jinpings makttillträde.

Nationella folkkongressen utser i mars Xi Jinping till Kinas nye president. Li Yuanchao väljs till vicepresident. En dag senare väljs Li Keqiang till ny premiärminister.

Över 100 akademiker, journalister och andra aktivister vädjar i februari om politiska reformer i ett brev till landets ledare. Framför allt vill man att Kina ska ratificera den internationella konventionen om civila och politiska rättigheter.

Vid Kommunistpartiets 18:e partikongress utses Xi Jinping till ny generalsekreterare. Politbyråns ständiga utskott utökas från sju till nio platser.

Kinas första hangarfartyg, Lianoning, börjar användas i militära övningar. 

Japanska butiker plundras och japanska bilar vandaliseras på flera håll i Kina, i protest mot att Japan gripit kinesiska aktivister som velat placera Kinas flagga på den av länderna omtvistade ögruppen Senkaku (Diaoyu på kinesiska) i Östkinesiska havet.

Tiotals människor dödas i oroligheter i Xinjiang. Myndigheterna hävdar att militanta uigurer ligger bakom.

Konstnären och regimkritikern Ai Weiwei grips av polis, misstänkt för ekonomisk brottslighet. Han släpps tre månader senare mot borgen.

Sammandrabbningar mellan munkar och säkerhetstrupper bryter ut sedan en ung munk satt eld på sig själv i ett tibetanskt kloster i Sichuan för att påminna om våldsamheter i Lhasa 2008. Runt 300 munkar skickas sedan till "utbildningsläger".

Kina går om Japan som världens näst största ekonomi efter USA.

Ett manifest kallat Charta -08 läggs ut på internet. Det är ett upprop för flerpartisystem, pressfrihet och ett oberoende rättsväsende. En av de 300 regimkritiker som står bakom är demokratiaktivisten Liu Xiaobo, som året därpå döms till elva års fängelse.

Sommar-OS hålls i Peking under rigorös bevakning.

Hu Jintao väljs till Kommunistpartiets generalsekreterare och utses därpå till ny president. Wen Jiabao blir ny premiärminister. 

Kina blir medlem i Världshandelsorganisationen (WTO).

Den portugisiska kolonin Macau blir en "särskild administrativ region” i Kina.

Hongkong övergår till Kina efter 150 år som brittisk koloni, utifrån principen ”ett land, två system”.

Studentupproret på Himmelska fridens torg i Peking krossas.

Deng Xiaopings reformpolitik börjar.

Kommuniststatens grundare Mao Zedong dör.

Kulturrevolutionen pågår.

Folkrepubliken Kina grundas.

En rebellarmé genomför ”den långa marschen”, en vandring genom elva provinser under svåra strapatser. Mao Zedong träder fram som kommunisternas ledare.

Republik utropas, kejsaren avgår.

Den manchuriska Qing‑dynastin regerar.

Ming‑dynastin regerar.

Den mongoliska Yuan‑dynastin regerar (överlappar något med Song‑dynastin då maktskiftet inte skedde samtidigt i hela landet.)

Song‑dynastin regerar.

Tang‑dynastin regerar.

Han‑dynastin tar över efter Qin-dynastin och regerar till 220 e Kr.

Qin-dynastin tar makten och styr det första kejsardömet i Kina.