Hongkong

Finans- och handelsmetropolen Hongkong vid Kinas södra kust är sedan 1997 en ”särskild administrativ region” inom Kina.  Återlämnandet efter 150 år som brittisk koloni skedde enligt formeln ”ett land, två system” för att Hongkong skulle kunna behålla sitt kapitalistiska system, öppna samhälle och oberoende rättsväsen. Efter omfattande demokratiprotester i Hongkong i slutet av 2010-talet har Peking infört en kontroversiell säkerhetslag och tystat fria medier och regimkritiker.

Hongkong (Xianggang på pinyin) vid Kinas sydkust är ett skärgårdsområde som består av Hongkongön, omkring 230 öar till, halvön Kowloon och ett fastlandsområde kallat New Territories, som upptar 97 procent av landytan på drygt 1   000 kvadratkilometer.

Hongkong är starkt kuperat med brant, snårig bergsterräng och upp till 1 000 meter höga toppar på fastlandet. Mindre än en tiondel av landytan är odlingsbar. Klimatet är subtropiskt med regn och hetta under sommarmånaderna. Under vintern är luften sval och torr. 

Det tättbefolkade Hongkong har enligt uppskattningar cirka 7,5 miljoner invånare. Officiella språk är engelska och kinesiska. De flesta Hongkongbor talar kantonesiska, en från rikskinesiskan starkt avvikande dialekt. Viktigaste religioner är buddism, daoism (taoism) och kristendom, men det finns också muslimer och hinduer. 

Historia

Redan på 1700-talet började européer inrätta handelsstationer i södra Kina, och 1841 besatte en brittisk flottstyrka Hongkongön. Året därpå avträdde Kina formellt ön, som blev brittisk kronkoloni och frihamn, och snart måste kineserna ge upp också halvön Kowloon. Dagens omfång fick Hongkong 1898, då britterna arrenderade New Territories på 99 år. Sedan kommunisterna övertagit Kina 1949 strömmade över en miljon flyktingar till Hongkong. Samtidigt inledde kolonin en intensiv, exportinriktad industrialisering. Kläder, klockor, hemelektronik och leksaker ”Made in Hong Kong” spreds över världen.

Relationerna Hongkong-Kina har präglats av ömsesidiga intressen. Området har länge varit en för Kina värdefull öppning mot omvärlden, samtidigt som Hongkong varit beroende av Kina för sin försörjning med mat och vatten. Kolonialregimen undvek därför bråk med den mäktiga grannen. Sedan Peking vägrat förlänga arrendeavtalet enades Storbritannien och Kina 1984 om att kolonin skulle återlämnas 1997 och bli en ”särskild administrativ region” (SAR) i folkrepubliken. Formeln ”ett land, två system” gav Hongkong avtalsfäst rätt att behålla sin kapitalism, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år. Många var skeptiska till dessa löften, särskilt efter Kinas brutala kväsande av demokratiupproret i Peking 1989. I ett försök att stilla oron började Storbritannien i sista stund och mot Pekings bestämda vilja att bygga ut den direktdemokrati som under kolonialåren varit högst begränsad. Så utökades bland annat antalet valbara platser i det lokala parlamentet. 

Efter 13 års spänd nedräkning halades Storbritanniens flagga över Hongkong natten till den 1 juli 1997 och ersattes av Kinas. 

Politik

I enlighet med 1984 års fördrag sköter Kina idag Hongkongs utrikespolitik och försvar och har sista ordet i alla större frågor. I övrigt ska regionen styras lokalt. Regeringschefen, som ersatt den brittiske guvernören, tillsätts på fem år av centralregeringen i Peking. Kandidater till posten nomineras av en särskild valkommitté, som idag består av 1 500 ledamöter vilka valts ut från näringslivet och olika yrkesgrupper i samhället.

Regeringschefen ansvarar för regionen inför centralregeringen i Peking och leder lokalregeringen (verkställande rådet, Executive Council, Exco). Den lagstiftande församlingen (lagstiftande rådet, Legislative Council, Legco) har idag 90 ledamöter. Legco utökades med 10 platser 2012 och 20 platser år 2021. Då gjordes även genomgripande förändringar som innebar att 20 av platserna i Legco idag tillsätts i direkta val. Av de övriga Legco-ledamöterna utses 40 av den särskilda valkommittén bland de egna medlemmarna medan 30 väljs av olika samhällsgrupper och av näringslivet i så kallade funktionella valkretsar. De så kallade funktionella grupperna representerar krafter som är positiva till Pekings inflytande över Hongkong.

Valen i Hongkong
Hongkongs politiska landskap har traditionellt delats in i två läger: ”demokratiförespråkare” respektive ”Pekingvänliga”.   I Hongkongs första val under Kinas styre 1998 blev det Pekingkritiska  Demokratiska partiet (Democratic Party) största parti och behöll denna ställning också i valet två år senare.  Men från 2004 fick den Pekingvänliga gruppen regeringsmakten och majoritet i den lagstiftande församlingen (legco).  Det Pekingvänliga partiet DAB (Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong) blev störst i valen 2008 och 2012. 

Många i den Pekingvänliga gruppen sätter Hongkongs ekonomiska och sociala utveckling i främsta rummet och är övertygade om att ett nära samarbete med de styrande i Peking är det som gynnar Hongkong bäst. Det har även funnits en uppfattning om att en demokratisering skulle kunna innebära att de skulle förlora politiska och ekonomiska privilegier, ett system som har varit viktigt för Pekings kontroll över Hongkong .

År 2002 omvaldes Tung Chee-hwa, som hade varit regeringschef sedan övergången till kinesiskt styre, för ytterligare fem år. Han efterträddes 2005 av Donald Tsang som omvaldes i mars 2007.  Valkommittén utsåg i mars 2012 Leung Chun-ying till ny regeringschef efter Tsang. Leung fick cirka två tredjedelar av rösterna.

Proteströrelsen Occupy Central
De kinesiska ledarna lovade tidigt att införa direkta, allmänna val till regeringschefsposten år 2017. En ny rörelse, Occupy Central, varnade sommaren 2014 för att den skulle ockupera Hongkongs affärsdistrikt om inte valsystemet gjordes om i mer demokratisk riktning. Det fanns även bland aktivisterna de som ansåg att en demokratisering inte skulle kunna komma till stånd så länge Hongkong är en del av Kina och som därför förespråkade självständighet. 

Samma sommar presenterade Peking sin plan för hur ett system med allmänna, fria val skulle se ut. Enligt detta skulle Hongkongborna själva få utse sin ledare men kandidaterna skulle först ha fått stöd och plockats ut i en särskild nomineringsprocess, något som fortsatt skulle ge Peking stort inflytande. I månadsskiftet september–oktober ockuperade studenter tillsammans med Occupy Centralrörelsen och demokratiaktivister gator i centrala Hongkong i protest mot planerna. Polis ingrep vid flera tillfällen mot demonstranterna. I december 2014 utbröt handgemäng i samband med att polisen utrymde ett par av områdena som ockuperats av demonstranter. Kort därefter uppmanade ledarna för Occupy Centralrörelsen anhängare och studentaktivister som fortfarande demonstrerade att avbryta protesterna, vilket också skedde.

Första kvinnliga regeringschefen

I valet till Legco 2016 behöll Pekingvänliga politiker som tidigare en majoritet av platserna, men demokratianhängarna fick ytterligare tre platser vilket gav dem totalt 30 platser i rådet. De var därmed tillräckligt många för att kunna blockera större ändringar i grundlagen. En handfull av kandidaterna i demokratigruppen var unga aktivister som deltagit i protesterna 2014, däribland Nathan Law, en av Occupy Centralrörelsens studentledare.

I valet till regeringschef 2017 utsågs den Pekingstödda kandidaten Carrie Lam till Leung Chun-yings efterträdare. Leung hade meddelat att han inte ville ställa upp för omval. Valet skedde på samma sätt som tidigare val, eftersom frågan om en ändring av valsystemet lagts på is efter det att demokratianhängare i Legco 2015 sagt nej till det förslag som hade Pekings stöd (se ovan). Carrie Lam var Hongkongs första kvinnliga ledare.

Massprotesterna 2019–2020

I mitten av 2019, skakades Hongkong av nya massprotester, som växte till att bli de våldsammaste på många årtionden. Hundratusentals Hongkongbor protesterade mot ett lagförslag från Hongkongregeringen om att tillåta att brottslingar lämnas ut till Kina. Det fanns bland annat en oro bland många invånare för att ett utlämningsavtal med Kina skulle ge Peking ökad möjlighet att komma åt demokratiaktivister och politisk opposition. Gatuprotesterna fortsatte trots att Hongkongledaren Carrie Lam skjutit upp debatten om förslaget i Legco på obestämd tid. Demonstranterna krävde att förslaget skulle strykas och att Carrie Lam själv skulle avgå. Protesterna ökade under juli och början av augusti med våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, vilket inte minst berodde på att polisen bemötte demonstranterna med allt större brutalitet.  Oroligheterna medförde skarpa varningar från Peking. Demonstranternas krav handlade nu även om amnesti för demonstranter som gripits av polisen, oberoende granskning av polisvåld och, inte minst, om att upplösa Legco och omedelbart införa allmän rösträtt för alla. Som en symbol för kraven höll demonstranterna upp fem fingrar och ropade ”fem krav. Vi accepterar inget annat ”.

Protesterna nådde sin kulmen med ockupationen av Hongkongs Polytekniska universitet i november 2019. Ett antal unga aktivister försökte då försvara universitetsområdet mot den tungt beväpnade Hongkongpolisen. Två personer miste livet efter skador som de fått under demonstrationerna. Det förekom även våldsamheter mellan demokratiaktivister och regeringstrogna Hongkongbor.

I februari 2020 började protesterna att mattas av. Det berodde inte minst på att många Hongkongbor undvek att vistas i stora folksamlingar på grund av oro för att smittas av det nya coronaviruset, som hade börjat sprida sig snabbt i Kina från december 2019. Hongkong lyckades genom strikta åtgärder förhindra att spridningen av viruset tog fart i regionen.

Nationell säkerhetslag införs av Peking

I juni 2020 antog Nationella folkkongressens ständiga utskott en nationell säkerhetslag i Hongkong. Den lagstiftande församlingen Legco i Hongkong kringgicks genom beslutet. Genom lagen blev det bland annat förbjudet att ägna sig åt omstörtande verksamhet, terrorism, självständighetssträvande och att samarbeta med utländska krafter i syfte att underminera den nationella säkerheten. Lagen sågs som ett maktmedel för Peking att säkra kontroll och kväsa demokratisträvanden i Hongkong. Kort efter det att säkerhetslagen trätt i kraft i juli började välkända demokratianhängare gripas med hänvisning till lagstiftningen. Lagen möttes av stark kritik både från omvärlden och från demokratianhängare i Hongkong. USA införde sanktioner mot Hongkongs högsta ledare Carrie Lam och högt uppsatta tjänstemän medan flera länder rev upp avtal med Hongkong om ömsesidig utlämning av medborgare misstänkta för brott. 

I augusti meddelade Hongkongregeringen att valet till Legco, som skulle ha hållits i september 2020, skulle skjutas upp i ett år på grund av covid-19-pandemin.

Under de kommande månaderna greps och dömdes demokratiaktivister som deltagit i proteströrelsen liksom publicister, akademiker, jurister och studenter. Den kände demokratiaktivisten Joshua Wong dömdes tillsammans med ytterligare två studentaktivister till fängelse. De som kunde dömas i enlighet med den nya säkerhetslagen för handlingar som begåtts efter att lagen börjat gälla fick stränga straff. 

Valsystemet görs om

I november 2020 avgick samtliga demokratiförespråkare i Legco sedan Hongkongregeringen tvingat fyra demokratianhängare att lämna sina platser. Beslutet att stänga av ledamöterna fattades i enlighet med en ny lag som antagits av den nationella folkkongressens ständiga utskott. Lagen gör det möjligt att utesluta parlamentariker som anses hota den nationella säkerheten, utan att det krävs ett beslut i domstol.

Några månader senare införde Nationella folkkongressen ytterligare åtgärder för att slå ned demokratisträvandena i Hongkong. Vid folkkongressens årliga möte beslöts att valsystemet i Hongkong skulle ändras så att endast personer lojala med Kinas kommunistparti får ta plats i lagstiftande och styrande organ. Alla kandidater i valen ska granskas utifrån sina politiska åsikter av en särskild kommitté med sju medlemmar. Därtill utökades antalet platser i Legco (se ovan) samtidigt som antalet direktvalda ledamöter minskades. Valkommittén, som sedan tidigare utser Hongkongs regeringschef, utökades till 1 500 ledamöter och förändringar genomfördes för hur Legco-ledamöterna utses, bland annat skulle en del av dem utgöras av medlemmar i valkommittén (se ovan).  Pekings avsikt var att kraftigt reducera de folkvalda kandidaternas, och då särskilt demokratiförespråkarnas, inflytande över styret av Hongkong. 

Valet 2021

Valet till den lagstiftande församlingen i december 2021 skedde enligt det nya valsystemet. Alla kandidater till Legco hade fått grönt ljus av den särskilda granskningskommittén. Därmed fanns inga medlemmar av det stora oppositionspartiet Demokratiska partiet med och inte heller några Pekingkritiska kandidater. Endast omkring 30 procent av de registrerade väljarna deltog i valet till de 20 direktvalda platserna.  Det Pekingtrogna partiet DAB fick 19 platser i Legco. Efter valet har flera oppositionspartier upplösts till följd av Pekings hårdnande kontroll och fängslandet av demokratiaktivister.

En ny våg av covid-19-pandemin fick svåra konsekvenser för Hongkong våren 2022. Över 5 000 människor rapporterades ha dött i covid-19. Ett skäl till att Hongkong drabbades så hårt var att andelen äldre som fått vaccin var förhållandevis låg i kombination med att staden är så tätt befolkad.

I maj 2022 hölls åter val till posten som Hongkongs regeringschef efter att Carrie Lam meddelat att hon inte tänkte ställa upp för en ny mandatperiod. Tidigare säkerhetschefen John Lee Ka-chiu hade nominerats av valkommittén och utsågs till ny regeringschef. Han var en av dem som låg bakom den kontroversiella utlämningslagen som utlöste massdemonstrationerna år 2019.

I mars 2024 antog den lagstiftande församlingen enhälligt en lokalt utarbetad nationell säkerhetslag, som skulle gå i linje med säkerhetslag för Hongkong som tidigare antagits av den nationella folkkongressen i Peking. Den nya lagen bekämpar även “hot från externa krafter och lokal terrorism” och försök till uppvigling och uppror samt spioneri.

Valet till Legco i december 2025 föregicks av en våldsam brand i ett bostadskvarter som förstörde sju byggnader och ledde till att nära 160 människor dog. Hongkongs ledare John Lee tillsatte en kommitté som skulle granska vad som låg bakom branden. Ett flertal anställda vid byggföretag greps samtidigt. Undersökningar visade på fusk med brandsäkerheten i samband med en pågående renovering av byggnaderna. Efter händelsen kom rapporter om gripanden av några Hongkongbor som i ett upprop på sociala medier krävt en oberoende utredning av branden. Gripanden fick hård kritik av människorättsorganisationer i omvärlden.

Väljarnas deltagande i valet till Legco kort därefter blev lågt liksom i det förra valet och liksom då saknades representanter från den demokratiska oppositionen. Efter valet beslöt de kvarvarande medlemmarna i oppositionspartiet Demokratiska partiet, som sedan länge stått i förgrunden i demokratikampen, att formellt låta upplösa partiet.

Ekonomi

Hongkong har länge varit en viktig handels- och finansmetropol. Denna ställning har Hongkong kunnat få med hjälp av ett gynnsamt läge, britternas liberala ekonomiska styre och de kinesiska invånarnas skicklighet och slit. Ekonomin är starkt beroende av handel med omvärlden och av finanssektorn. Pekings växande ekonomiska och politiska kontroll över området har dock gjort Hongkong mindre attraktivt för utländska investerare under senare år.
Tillverkningsindustrins betydelse har minskat, då många fabriker flyttat in i den kinesiska grannprovinsen Guangdong, där lönerna är lägre.
Lungsjukdomen Sars orsakade 2003 en tillfällig nedgång i ekonomin, i synnerhet turismen och transportsektorn drabbades. Även den globala finanskrisen 2008–2009 drabbade den öppna exportberoende ekonomin. Inhemsk konsumtion har dock börjat spela en viktig roll för ekonomin liksom den stadigt ökande turismen, främst från fastlandet.  Pandemin vid början av 2020-talet har också den påverkat den ekonomiska utvecklingen.

Hongkong har en av världens livligast trafikerade hamnar och är en viktig port för omvärldens Kinahandel. Hongkong bedriver fortfarande sin handel separat. Kursen på regionens valuta, hongkongdollarn, är knuten till USA-dollarns kurs. 

 Läs mer om den löpande politiska och ekonomiska utvecklingen i Kinas kalendarium. 

LÄSTIPS - läs mer om Hongkong i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet: 
Hongkongs förlorade frihet spetsar till konflikt inom EU (2021-03-02)