Filippinerna – Vänsteruppror

I Filippinerna pågår ett vänsteruppror sedan 1970-talet, lett av Kommunistpartiet och dess väpnade gren Nya folkarmén. Strider varvas med perioder av relativt lugn, och fredsförhandlingar hålls av och till. Den väpnade konflikten mellan regeringsstyrkor och NPA har krävt över 40 000 dödsoffer.

Under kolonialtiden utvecklades Filippinerna till ett hierarkiskt feodalsamhälle, där storgodsägare styrde över lantarbetare på landsbygden. Hårda livsvillkor, med osäkra arrenden och konkurrens om mark, ledde från början av 1900-talet till återkommande mindre uppror.

Från 1930-talet blev revolterna bättre organiserade och vänsterrörelser växte fram. Ett kommunistparti grundades 1930 och under andra världskriget gjorde den så kallade hukgerillan motstånd mot japanska ockupanter (se Modern historia). Efter kriget inledde hukgerillan ett uppror mot de stora jordägarna, vilket krossades i början av 1950-talet.

Starkast på 1970-talet

Filippinernas kommunistparti (CPP) och Nya folkarmén (NPA) bildades i slutet av 1960-talet genom en utbrytning ur det gamla kommunistpartiet, som inte längre ville använda våld för att nå sina mål. CPP/NPA såg ett väpnat uppror som enda möjligheten att störta dåvarande diktatorn Ferdinand Marcos. Stödet för NPA växte när Marcosregimen införde undantagslagar 1972. Samtidigt började CPP/NPA samarbeta med andra vänsterrörelser.

När kommunistpartiet var som starkast på 1970-talet bestod NPA-gerillan av 25 000–30 000 man. I mitten av 1980-talet var NPA aktiv i ett 60-tal provinser, där CCP/NPA hade byggt upp ett slags skuggregeringar i fattiga områden.

NPA och andra vänsterrebeller riktar sina attentat mot politiker, militärer, poliser och civila samt pressar företag på pengar. Militären och polisen har genom åren gått hårt fram mot NPA-medlemmar och personer som misstänks stödja gerillan. Året efter terrordåden mot USA 2001 och inledningen på det USA-ledda globala ”kriget mot terrorismen” satte USA och EU upp CPP/NPA på sina listor över terroristorganisationer.

Fruktlösa förhandlingar

Stundtals har regeringen förhandlat med vänsterrörelserna om fred, utan konkreta resultat. Exempelvis inleddes 2011 formella överläggningar i Oslo, men året därpå körde fredsprocessen fast sedan regeringen vägrat gå med på att frige 17 rebeller.

Även president Rodrigo Duterte (2016–2022) försökte sluta fred med CPP/NPA. En första förhandlingsrunda hölls i Oslo 2016 men året därpå meddelade Duterte att samtalen avbrutits då NPA fortsatte att pressa affärsverksamheter på pengar och attackera säkerhetsstyrkorna. Duterte satte upp CPP och NPA på en lista över terroristorganisationer. Därefter ökade gerillans angrepp mot bland annat gruvföretag på Mindanao och Visayas.

Med tiden har vänstergrupperna försvagats och såväl CPP som NPA har splittrats i flera fraktioner. 2014 greps Benito Tiamzon och hans hustru Wilma Austria som enligt militären ledde CPP och NPA. De släpptes fria mot borgen 2016 och flydde året därpå. 2020 dömdes paret till 40 års fängelse vardera för att ha fört bort fyra regeringssoldater utanför Manila 1988. Kommunistpartiet uppgav 2023 för medier att paret ska ha torterats och dödats av militären i augusti 2022. Armékällor har bekräftat att paret dödats och president Marcos sade 2023 att konflikten med kommunistgerillan "är på väg mot sitt slut".

Gerillan beräknas numera ha krympt till runt 2 000 man jämfört med 26 000 man när en var som störst på 1980-talet.

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0