Filippinerna – Utrikespolitik och försvar

De starka banden till USA dominerar utrikespolitiken. Amerikanerna hade länge militärbaser i landet, men tvingades lämna dem 1992, det militära samarbetet fortsatte dock även efter det. Samtidigt har kontakterna till andra asiatiska länder blivit viktigare. Relationerna med framför allt Kina störs dock av en tvist om en ögrupp i Sydkinesiska havet. Under Rodrigo Duterte, president mellan 2016 och 2022, hamnade Filippinerna ömsom på kollisionskurs med USA och Kina, ömsom antog en mer försonlig linje gentemot de två stormakterna. Filippinerna har också närmat sig Ryssland.

Bedömare påpekade att  Duterte ofta agerade för att försöka vinna fördelar genom att spela ut USA, Kina, och i viss mån, Ryssland mot varandra.

Så länge Barack Obama satt kvar som amerikansk president var kontakterna mellan Filippinerna och USA komplicerade, då Duterte reagerade negativt på all kritik mot de människorättsbrott som begicks i landet. Efter att Donald Trump 2017 hade tagit över som USA:s president förbättrades relationerna, men även då svängde Duterte snabbt mellan olika positioner.  

Sedan 2002 har USA militära rådgivare i landet för att bistå den filippinska armén i dess offensiv mot Abu Sayyaf och andra militanta islamistgrupper (se Muslimska separatister). De amerikanska soldaterna har dock inte rätt att delta i strider. Soldaterna hjälper även till i utvecklingsprojekt. Gemensam­­ma militära övningar har också hållits årligen på olika platser i Filippinerna (se nedan). Filippinerna deltog även med en liten styrka i Irak 2003, men den drogs tillbaka 2004 en månad tidigare än planerat, trots kritik från USA. 

När Benigno Aquino tog över som president 2010 gjorde han i september/oktober sin första officiella utlandsresa till USA, där han signalerade att han önskade ännu närmare kontakter med Washington, i ett försök att balansera Kinas växande inflytande i regionen. Vid sitt USA-besök fick Aquino löften om mer bistånd och investeringar. Amerikanska soldater hjälpte också till i räddningsarbetet efter tyfonen Haiyan 2013.

2014 förnyade länderna sitt försvarsavtal. Det nya avtalet, Enhanced Defense Cooperation Agreement (EDCA), ger USA större tillträde till filippinska militärbaser. I Filippinerna har avtalet kritiserats av framför allt vänsterpolitiker. Duterte sade dock i september 2016 att han ville att USA skulle ta hem sina militära rådgivare från Mindanao i södra Filippinerna, eftersom de bidrog till spänningar i regionen istället för att motverka dem. Han aviserade också ett stopp för gemensamma marina övningar. Kursändringen välkomnades av Kina. Den gemensamma övningen hölls dock som planerat 2016. En av övningarna ställdes in året efter, men stoppades inte helt. I samband med att en ny islamistgrupp intog staden Marawi i maj 2017 bistods dock den filippinska armén av amerikanska militära rådgivare. Duterte hävdade att han inte kände till detta, men tackade samtidigt USA för hjälpen.

Duterte gjorde också flera drastiska uttalanden om att bryta kontakterna med USA, bland annat inför ett statsbesök i Kina i oktober 2016, men betydelse av detta tonades senare ned av flera av hans ministrar.  I början av 2020 aviserade dock Filippinerna att man sade upp ett av de militära avtalen, Visiting Forces Agreement (VFA), som om inget nytt hände skulle upphöra inom sex månader, och försvåra allt fortsatt militärt samarbete mellan länderna. Avtalet, som möjliggör militärt samarbete och stadgar att amerikansk militär inte kan åtalas i Filippinerna, sades upp via ett dokument, undertecknat av utrikesminister Teddy Locsin, som samtidigt hävdade att det handlade om att man vill få till en revidering, inte avsluta det. Samtidigt hade försvarsminister Delfin Lorenzana kort dessförinnan hävdat att allt tal om att säga upp avtalet var "falska nyheter". Det påpekades att VFA var grunden för att upprätthålla övriga försvarsavtal mellan Filippinerna och USA och att beslutet att säga upp det kan få omfattande konsekvenser. Dessutom är Filippinerna fortsatt beroende av USA, inte minst för att nästan all försvarsutrustning är amerikansk. Kritiker menade att beslutet att säga upp VFA skulle stärka Kinas position i konflikten i Sydkinesiska havet och göra det svårare för Filippinerna att hantera hotet från islamistiska terrorgrupper. I juni 2020 gjorde regeringen en tvärvändning, och sade att inga beslut i frågan skulle fattas förrän tidigast till årsskiftet. Sannolikt är det Kinas allt mer aggressiva agerande i Sydkinesiska havet som ligger bakom omsvängningen. I november 2020 meddelade Filippinerna att avtalet skulle förlängas i sex månader. Det skedde kort efter att president Duterte hade gratulerat Joe Biden till segern i det amerikanska presidentvalet. En ny, lika lång förlängning gjordes i juni 2021. I slutet av mars 2022 inledde de två länderna en omfattande militär övning med 9 000 soldater. Den skedde samtidigt som spänningarna till Kina hade tilltagit. En liknande övning hölls även hösten 2022, efter maktskiftet i Filippinerna. Sedan Ferdinand Marcos kom till makten i juni 2022 har han betonat den vikt som USA har för en fredlig utveckling i regionen.

Filippinerna har även försvarssamarbete med Australien. Landet för också diskussioner med Japan och höll sitt första möte om säkerhetsfrågor på ministernivå i april 2022, även det på grund av Kinas agerande i regionen.

Konflikt om Spratlyöarna

Relationerna med Kina, Taiwan, Vietnam, Malaysia och Brunei störs av att länderna, helt eller delvis, gör anspråk på Spratlyöarna (i Filippinerna kallade ögruppen Kayalaan), som ligger i ett område i Sydkinesiska havet (som Filippinerna 2011 började kalla för Västfilippinska havet) vilket tros vara rikt på olja. Spänningar har flera gånger uppstått mellan Filippinerna och Kina, trots utfästelser om att länderna ska försöka finna fredliga lösningar i regionala konflikter. USA stöder Filippinernas krav på Spratlyöarna. De två länderna har genomfört flera militära övningar i närheten av öarna.

Oron området har tilltagit sedan 2011. Filippinerna har anklagat Kina för att vid flera tillfällen ha tagit sig in på havsområden man ser som filippinska. Kina har å sin sida kritiserat Filippinerna för att ha börjat söka efter olja och gas i områden som kineserna gör anspråk på. En av de allvarligaste incidenterna inträffade i april 2012, invid Scarborough Shoal, då ett filippinskt marinfartyg försökte ingripa mot kinesiska fiskefartyg som de hävdade inte hade rätt att fiska i området. I juni beslöt Filippinerna dock att dra tillbaka sina fartyg från området, något som välkomnades av Kina. Kort därefter lämnade även de kinesiska fiskebåtarna området.

2013 sade Filippinerna att man uttömt de diplomatiska kanalerna för att lösa tvisten och att man har bett FN att medla mellan parterna. Båda länderna har skrivit under FN:s havsrättskonvention (Unclos). Tonläget mellan länderna fortsatte att vara högt och Kina hotade att ta till ekonomiska sanktioner mot Filippinerna. 2014 jämförde president Aquino Kinas agerande med Hitlers. Hans tuffa linje mot Kina fick starkt stöd på hemmaplan.

Efter fyra års arbete avkunnade FN:s permanenta skiljedomstol i Haag i juli 2016 sin dom i konflikten mellan Filippinerna och Kina om Kinas anspråk på 85 procent av territorialvattnen i Sydkinesiska havet. Domstolen gick på Filippinernas linje och slog fast att de kinesiska anspråken inte "har någon laglig grund". Kinas president Xi Jinping meddelade att Kina avvisade domslutet och inte skulle acceptera några handlingar som grundar sig på detta beslut. Kina sade sig också ha rätt att inrätta en flygförsvarszon i konfliktområdet samt meddelade att man nu skulle inleda regelbunden flygövervakning där.

Filippinerna närmar sig Kina

Från att tidigare ha hotat med att hålla en hård linje gentemot Kina, meddelade Duterte vid ett toppmöte inom Asean i september 2016 att Filippinerna inte längre skulle patrullera vattnen kring Spratlyöarna med fartyg från främmande makt, det vill säga USA. Duterte försökte även på andra sätt att närma sig Kina. Han försökte förmå kineserna att slå ned på takten när det gällde utvecklingen av Scarborough Shoal och att försöka enas om gemensamma fiskerättigheter.

Han tog ett steg närmare Peking i samband med ett statsbesök i Kina hösten 2016. Då undertecknade länderna 13 samarbetsavtal som handlade om samordning av kustbevakning, insatser mot narkotikahandel, infrastruktur med mera. Kina utlovade dessutom lån på motsvarande 24 miljarder dollar. Året efter gjorde president Duterte flera uttalanden som tydde på ett närmande mellan länderna. I november 2017 besökte Kinas premiärminister Li Keqiang Filippinerna och utlovade nya kinesiska lån till flera infrastrukturprojekt, senare kom löften om ännu mer pengar till olika infrastrukturprojekt. Kina hjälpte också Filippinerna med vapen och ammunition i samband med islamisternas belägring av staden Marawi på Mindanao (se Muslimska separatister). Länderna enades också om ett förslag om hur bilaterala tvister i Sydkinesiska havet skulle lösas, men trots detta har nya ordkrig blossat upp.

Våren 2021 steg spänningarna på nytt sedan Kina skickat över 200 fiskebåtar till området, vilka enligt Filippinerna hade milismän ombord (se Kalendarium).

Relationerna till andra asiatiska länder

Filippinerna ingår i Asean som efterhand har utvecklats till en betydande politisk och ekonomisk kraft. Samarbetet är viktigt för Filippinerna eftersom det ger landet en regional identitet som inte har med USA att göra.

2013 steg även spänningarna mellan Filippinerna och Taiwan sedan den filippinska kustbevakningen skjutit ihjäl en taiwanesisk fiskare som man hävdade hade tagit sig in i filippinska vatten. President Aquino bad om ursäkt för dödskjutningen som enligt honom var oavsiktlig, men Taiwan markerade att man tyckte att ursäkten var otillräcklig. Taiwan vidtog flera åtgärder bland annat stoppades alla nya arbetstillstånd till filippinska arbetare (omkring 87 000 filippinier bodde och arbetade i Taiwan) och en resevarning till Filippinerna utfärdades. Taiwan återkallade också sitt sändebud till Filippinerna.

Relationerna till Malaysia har stärkts genom grannlandets roll som medlare mellan den filippinska regeringen och Milf-gerillan. Relationen mellan länderna har i viss mån komplicerats av att det så kallade sultanatet Sulu, i södra Filippinerna, gör anspråk på den malaysiska delstaten Sabah. En filippinsk klans angrepp på en by i Sabah slogs snabbt ned av malaysisk militär i början av 2013. Minst 70 människor dödades. Filippinernas regering markerade att den inte hade något med angreppet att göra. Oron var då stor för hur händelsen skulle påverka de omkring 800 000 filippinier som arbetade i Sabah. 2016 dömdes nio filippinier av en domstol i Sabah till livstids fängelse för sin roll i angreppet.

Även Japan är ett viktigt samarbetsland och flera stora japanska företag har intressen i den filippinska industrin. Japan är också en viktig biståndsgivare, och på senare år har länderna ökat sitt samarbete kring säkerhet och organiserad brottslighet. I januari 2017 var Japans premiärminister Shinzo Abe den första utländska regeringschef som besökte Filippinerna efter att Duterte kommit till makten.

2014 slöt Filippinerna och Indonesien, efter många års förhandlingar, en uppgörelse om var havsgränsen mellan länderna skulle gå. De inledde några år senare ett samarbete, tillsammans med Malaysia, ett samarbete för att bättre kunna skydda sig från angrepp från terrorister och pirater. Året efter började de gemensamt patrullera Sulus- och Celebessjörna. 2018 började de tre länderna, Thailand, Singapore och Brunei att dela underrättelserapporter med varandra.

På senare år har Filippinerna slutit ett antal handelsavtal med Myanmar.

I samband med ett mord på en filippinsk kvinna i Kuwait 2020 beslöt den filippinska regeringen att hindra sina medborgare från att gästarbeta i landet. Ett liknande stopp infördes i samband med ett annat mord på en filippinsk gästarbetare i Kuwait (se Kalendarium).

Försvar

Vid sidan av armén (Armed Forces of the Philippines, AFP) finns den nationella polisen (Philippine National Police, PNP) som också tillhör försvaret.

I mitten av 1990-talet var stora delar av försvarets utrustning gammal, en del av marinens fartyg var från andra världskriget och man hade helikoptrar som använts av USA under Vietnamkriget. En modernisering av försvaret inleddes av Benigno Aquino, men även om anslagen till militären ökade kraftigt fanns det inte tillräckligt med pengar för att fullfölja planerna. Filippinerna har dock sedan år 2000 tagit emot militärt stöd för omkring 800 miljoner dollar från USA, i form av militär utrustning (bland annat drönare, helikoptrar och automatkarbiner). Under Duterte har ytterligare satsningar på försvaret aviserats, och 2018 lades en femårsplan fram med en budget på 5,6 miljarder dollar för inköp av ny utrustning bland annat från Sydkorea och Israel. Två nya militära fartyg har beställts från Indonesien och ett 10-tal stridsplan har beställts från Sydkorea. I början av 2022 aviserades nya inköp av ett 30-tal amerikanska helikoptrar för över 600 miljoner dollar.

Ett försvarspolitiskt samarbete inleddes med Ryssland hösten 2017.  I samband med att ett ryskt örlogsfartyg besökte Manila i oktober det året fick Filippinerna ta emot 5 000 automatkarbiner (kalasjnikovs) och 20 arméfordon. Filippinerna skrev också under ett avtal om att köpa ryska granatkastare, men det sades inget om hur stora mängder det handlade om. Även Kina har skänkt vapen till Filippinerna. I augusti 2022 beslöt Filippinerna dock att dra tillbaka en order på 16 ryska militärhelikoptrar.

Både armén och PNP anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna och korruption. Det gäller även milisgrupper som Citizen Armed Forces Geographical Units (CAFGU), som formellt kontrolleras av militären, och Civilian Volunteers Organizations (CVO) som lyder under polisen.

Det finns också en lång rad privata arméer, de flesta på Mindanao, som vanligtvis har bildats för att tillvarata provinspolitikers och mäktiga jordägares intressen (både muslimska och kristna). Periodvis har privata arméer kunnat registrera sig som CAFGU- eller CVO-miliser, vilket har betytt att de har kunnat få vapen från regeringsarmén.

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0