Filippinerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Filippinerna är rikt på mineraler, men gruvnäringen svarar bara för knappt 1 procent av BNP. De viktigaste malmerna är koppar, guld, silver, nickel, krom och järn, men det finns även fyndigheter av zink, kobolt och mangan. Landet är sårbart för klimatförändringar och har på senare år drabbats hårt av tropiska stormar.

Det finns stora tillgångar av Koppar, guld och nickel som inte exploateras. Sedan 2000 har utvinningen av nickel ökat, medan brytningen av guld och andra metaller har minskat påtagligt. Korruption, höga skatter, brister i regelverken, bristfällig infrastruktur och hotet från terrorgrupper hämmar en fortsatt utbyggnad av gruvnäringen.

2004 upphävde Högsta domstolen en lag som förbjöd helt utlandsägda företag att bedriva storskaliga gruvprojekt. Åren efter ökade investeringarna i gruvnäringen, mycket på grund av ökad efterfrågan från Kina. Sämre konjunkturer från 2008 innebar att en del projekt lades på is. Den dåvarande regering sade sig vilja öka inkomsterna från gruvnäringen och 2012 stoppades alla nya projekt för att man skulle se över gruvbranschens skattevillkor. Detta hävdes först år 2021, av den dåvarande presidenten Rodrigo Duterte.

Gruvbolagens bristande respekt för miljön har på många håll lett till protester från lokalbefolkningen. 2005 fick en gruva i Rapu Rapu tillfälligt stänga sedan gruvbolaget släppt ut cyanid i ett vattendrag. På flera håll finns ett motstånd mot att låta utländska bolag starta nya storskaliga projekt. Motståndet kan komma såväl från katolska kyrkan, som miljögrupper och den kommunistiska NPA-gerillan.

2012 förbjöd regeringen all gruvdrift i 78 särskilt känsliga områden runt om i landet. Fem år senare kom ett förbud för all mineralutvinning i dagbrott.

Energi

Det finns stora tillgångar av kol. Olja har hittats i havet utanför Pala­wan, men fyndigheterna är svåra att utvinna. Gas utvinns sedan 2001 i Malampaya-fältet i samma region, men tillgångarna har minskat påtagligt och år 2024 trosfyndigheten vara uttömd. Under coronapandemin stängdes ett av landets två oljeraffinaderier.

Filippinerna var tidigare nästan helt beroende av importerad olja, men 2020 svarade koleldade kraftverk för omkring 45 procent av elproduktionen (en stor del av det kol som används har importerats från Australien och Indonesien. Resten kommer från naturgas, vattenkraft, jordvärme och kraftverk som drivs av jordbruksavfall. Satsningar görs också på solkraft. På många håll har man dock problem med återkommande elavbrott. Samtidigt har Filippinerna bland de högsta energipriserna i regionen.

Miljö och klimat

Miljöproblemen är stora till följd av omfattande skogsavverkning och användning av kemiska bekämpningsmedel. Många jordbruksgrödor förstörs av föroreningar från gruvdriften. Skogsavverkningen har lett till att svåra jordskred blivit vanligare i samband med tyfoner och andra stormar. Det förbud mot avverkning som har införts efterlevs inte. Brister i stadsplane­ringen försvårar problemen vid översvämningar, liksom igenkorkade avloppssystem.

Trots att lagstiftningen garanterar urbefolkningens rättigheter vid exploatering av deras marker respekteras detta oftast inte. Det förekommer att militären tvingar människor att lämna sina jordbruks- och jaktmarker. Landets miljörörelse har delvis växt fram ur urfolkens kamp för sina traditionella marker.

Enligt Climate Risk Index är Filippinerna ett av de länder i världen som drabbats hårdast av klimatförändringar, medan landet bara står för omkring 0,3 procent av alla utsläpp. Landet har på senare år drabbas av allt fler kraftiga stormar än tidigare, där hårda vindar och skyfall ofta utlöser jordskred och hela byar har spolats bort, och läget ser, enligt prognoser, ut att förvärras. Filippinerna riskerar också att utsättas för längre perioder av torka och värmeböljor än tidigare. Flera regeringar har fått kritik för brister i räddningsarbetet i samband med naturkatastrofer samt för att inte mer har gjorts för att bygga bostäder som klarar att stå emot ovädren.

Filippinerna har undertecknat Parisavtalet från 2015 som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Det ratificerades 2017 av det filippinska parlamentets båda kamrar, vilket innebar att Filippinerna därmed fick tillgång till pengar från en särskild klimatfond. Då förband sig landet att minska sina utsläpp av växthusgaser med 70 procent fram till år 2030, 2021 skärptes målet med ytterligare fem procent.

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0