Filippinerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/filippinerna/

Filippinerna består av över 7 000 öar, varav nära 900 bebodda, öster om asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna är av malajiskt ursprung, men hundratals år av spansk kolonisering och amerikansk dominans under 1900-talets första hälft har satt djupa spår i kulturen. Ända sedan självständigheten 1946 domineras politiken och ekonomin av ett litet antal förmögna familjer. Landet har dessutom, i decennier, skakats av en kommunistisk revolt i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Geografi och klimat

Filippinerna består av drygt 7 100 öar. De flesta av dem är små. Störst är Luzon i norr och Mindanao i söder. Nära 900 av landets öar är bebodda. Filippinernas tropiska havsklimat kan ibland bli mycket tryckande. Sommaren från maj till oktober är ofta regnig med hög luftfuktighet. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
300 000 km2 (2018)
Tid
svensk + 7 timmar
Huvudstad med antal invånare
Manila 1 780 000 (folkräkning 2015) (inklusive förorter 12 880 000
Övriga större städer
Davao City 1 633 000, Cebu 923 000, Zamboanga 862 000 (folkräkning 2015)
Högsta berg
Mount Apo (2954 m ö h)
Viktiga floder
Cagayan (Luzon), Pulangi (Mindanao)
Medelnederbörd/månad
Manila 30 mm (per månad, december till april), 367 mm (per månad under juli-september)
Medeltemperatur/dygn
Manila drygt 25 °C (jan), 29 °C (maj)

Källor

Befolkning och språk

Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydöstasien. Födelse­talen har minskat stadigt ända sedan 1960-talet, samtidigt som dödstalen har sjunkit. En knapp tredjedel av befolkningen är under 15 år. Befolkningen är koncentrerad till kusterna och Luzons slättland. Mer än var tionde (enligt folkräkningen 2015) invånare bor i och omkring huvudstaden Manila.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
merparten av befolkningen är av främst malajiskt ursprung, kinesisk minoritet, olika små stamfolk med flera
Antal invånare
104 918 090 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
352 (2017)
Andel invånare i städerna
46,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
23,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,5 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
69 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2016)
Förväntad livslängd för män
66 år (2016)
Språk
filipino (eller tagalog) är det största språket. Andra stora språk är cebuano, ilocano, hiligaynon och bicolano. Många talar även engelska

Källor

Religion

Religionsfriheten är inskriven i författningen, och respekteras vanligtvis. De flesta filippinare är kristna, varav merparten är katoliker. I söder finns en muslimsk minoritet, moros.

Utbildning

Den filippinska regeringen har satsat mer på högre utbildning, där kvaliteten är relativt god, än på grundskolorna. Skillnaderna är dock stora mellan olika regioner och på landsbygden är undervisningen ofta eftersatt. I städerna skapar stora klasser problem. Regeringen lovade 2013 att satsa över 580 miljoner amerikanska dollar på att bygga nya skolor. Men den svåra tyfon som drabbade landet senare samma år innebar att minst 2 500 skolor förstördes helt eller delvis.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,0 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
29 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
96,4 procent (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
13,2 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,2 procent (2009)

Källor

Kultur

Den ursprungliga kulturen har inte fått möjlighet att utvecklas. Spansk kolonialism i närmare 400 år, följd av stark amerikansk påverkan, har förhindrat det. Bland de få som har lyckats bevara delar av den malajiska kulturen och de gamla traditionerna är muslimerna i södra Filippinerna.

Massmedier

Författningen garanterar press- och yttrandefrihet. Filippinska medier är ofta frispråkiga, men friheten begränsas dock av förtalslagar som makthavare utnyttjar för att tysta kritik mot dem. Det är farligt att vara journalist i Filippinerna. Enligt pressfrihetsorganisationen Committee to Protect Journalists (CPJ) har 78 filippinska journalister dödats mellan 1992 och 2017 (organisationen listar ytterligare närmare 50 fall, där det inte kunnat bekräftas att journalisterna dödats på grund av sitt yrke).

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet
60 procent (2017)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
110 (2017)

Källor

Arbetsmarknad

Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsätter fortfarande en knapp tredjedel av arbetskraften. Drygt 15 procent av filippinarna arbetar inom industrin, men merparten av arbetskraften återfinns numera inom tjänstesektorn. En ökande andel av befolkningen arbetar inom den så kallade informella sektorn.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
2,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
6,8 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Samhället domineras av en liten välbärgad elit, samtidigt som många filippinare lever i fattigdom. Mest utsatt är landsbygdsbefolkningen, men i städerna samlas allt fler fattiga i kåkstäder. De regionala skillnaderna är också stora. I början av 2010-talet beräknades 26 procent av invånarna leva under den nationella fattigdomsgränsen (det vill säga på mindre än 1,35 dollar om dagen). Enligt Världsbankens definition räknades 40 procent av befolkningen som fattig vid samma tidpunkt (mindre än 2 dollar om dagen). 

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
23 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,3 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
90,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
76,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
129 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
30 procent (2018)

Källor

Kommunikationer

Vägnätet har stora brister. Landets viktigaste väg är Pan Philippine Highway som sträcker sig från Laoag i norr till Zamboanga i söder. En upprustning av vägarna pågår. Merparten av passagerar- och godstrafiken sker via landsväg. Den livliga trafiken till trots råder stor brist på transporter i Manila med omnejd.

Pendeltågsystemet i huvudstaden har byggts ut kraftigt från 1990-talet och flera nya sträckor är på gång. Bygget av ett tunnelbanesystem i huvudstadsregionen inleddes 2019 med hjälp av japanska pengar.

Äldre historia

De äldsta fynden av mänskliga bosättningar i Filippinerna kommer från ön Palawan där man har funnit över 30 000 år gamla stenredskap. I början av 1000-talet kom malajfolk från Malackahalvön och Indonesien till öarna.

Modern historia

I juli 1946 utropades på nytt den självständiga republiken Filippinerna. Men oberoendet hade sitt pris. USA fick upprätta militärbaser i landet och bara amerikanska vapen fick importeras. Vidare infördes ömsesidig tullfrihet mellan USA och Filippinerna. Demokratiska institutioner byggdes upp efter amerikansk förebild. Makten vilade nu i händerna på en liten jordägande elit, där många var utbildade i väst och tidigare hade haft höga positioner inom kolonialförvaltningen.

Politiskt system

Filippinerna har ett demokratiskt styre. Författningen ger presidenten stor makt. De politiska partierna är svaga och i praktiken domineras såväl politiken som ekonomin av en liten elit. Korruption är ett stort problem, både inom politiken och rättsväsendet. 

Demokrati och rättigheter

Sedan diktatorn Ferdinand Marcos störtades 1986 har Filippinerna haft ett demokratiskt styre. Allmänna val hålls regelbundet, men har ofta lett till våldsamheter. Röstköp är vanliga. På papperet är rättssäkerheten i landet god, men i praktiken råder stora brister, ofta till förmån för den lilla elit som också dominerar politiken. Under Rodrigo Dutertes tid som president har respekten för mänskliga rättigheter försämrats. Korruption är ett stort problem.

Aktuell politik

Rodrigo Duterte, tidigare borgmästare i den sydliga staden Davao, blev Filippinernas president efter att ha vunnit stort i valet i maj 2016. Duterte gick till val med löften om att få bukt med den utbredda brottsligheten. Den nya presidenten fick snabbt internationell kritik för sina hårdföra metoder i kampen mot knarkhandeln. Från hans makttillträde den 30 juni 2016 fram till slutet av 2017 beräknade Human Rights Watch (HRW) att omkring 12 000 människor hade dödats i hans "krig mot narkotikan".

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika ng Pilipinas/ Republiken Filippinerna
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Rodrigo Duterte (2016–)
Regeringschef
president Rodrigo Duterte (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
PDP-Laban 82, Nationalistpartiet (NP) 42, Nationalistiska folkkoalitionen (NPC) 36, Nationella enhetspartiet (NUP) 25, Liberala partiet 18, , Förenade nationalistalliansen (UNA) 11, Lakas-CMD 11, med flera (2019) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Liberala partiet 115/6, Nationalistiska folkkoalitionen (NPC) 42/3, Nationella enhetspartiet (NUP) 23/0, Nationalistpartiet (NP) 24/3, Förenade nationalistalliansen (UNA) 11/4, Lakas Kampi CMD 4, PDP-Laban 3, med flera (2016) 2
Valdeltagande
69 % i parlamentsvalet 2016, 78 % i presidentvalet 2016
Kommande val
president- och parlamentsval 2022
1. avser platser i representanthuset
2. avser platser i representanthuset/senaten (en del av senatorerna valdes 2013)

Källor

Muslimska separatister

I slutet av 1960-talet tog separatiströrelsen Moros nationella befrielsefront (MNLF) till vapen för att kräva en självständig muslimsk stat i söder. Sedan dess har nya och mer militanta grupper tillkommit. Trots ett nytt fredsavtal med den idag största gruppen Moros islamiska befrielsefront (Milf) är det svårt att se något slut på konflikten som beräknas ha krävt över 150 000 människoliv.

Vänsteruppror

Sedan många år pågår ett vänsteruppror i Filippinerna. Det leds sedan 1970-talet av Kommunistpartiet och dess väpnade gren Nya folkarmén (NPA). Strider har varvats av perioder av relativt lugn, och förhandlingar om fred pågår av och till. Konflikten mellan regeringen och NPA beräknas ha kostat över 40 000 människor livet, varav 3 000 ska ha dödats sedan 2013.

Utrikespolitik och försvar

De starka banden till USA dominerar utrikespolitiken. Amerikanerna hade länge militärbaser i landet, men tvingades lämna dem 1992. Det militära samarbetet mellan länderna fortsatte dock. Samtidigt har kontakterna till andra asiatiska länder blivit viktigare. Relationerna med framför allt Kina störs dock av en tvist om en ögrupp i Sydkinesiska havet. Efter maktskiftet i juni 2016 mildrade den nya presidenten Rodrigo Duterte tonen gentemot Kina, samtidigt som han distanserade sig från USA. Han talade också om att fördjupa samarbetet med Ryssland. Sedan Donald Trump blivit amerikansk president 2017 förbättrades kontakterna mellan Filippinerna och USA.

Fakta – försvar

Armén
86 000 man (2017)
Flygvapnet
15 000 man (2017)
Flottan
24 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,4 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
6,9 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Länge utgjorde jordbruk, fiske och skogsbruk stommen i Filippinernas ekonomi, men numera betyder tjänstesektorn och tillverkningsindustrin mer för ekonomin i stort. Det finns också en omfattande informell sektor av ekonomin, främst i de större städerna. Av betydande vikt för ekonomin är de pengar som filippinare utomlands skickar till hemlandet. 2018 rörde det sig om cirka 34 miljarder dollar, vilket motsvarade en knapp tiondel av BNP.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 103 US dollar (2018)
Total BNP
330 910 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
6,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
9,3 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
19,1 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
60,0 procent (2018)
Inflation
2,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
38,9 procent (2018)
Utlandsskuld
73 080 miljoner US dollar (2017)
Valuta
filippinsk peso
Bistånd per person
2 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Filippinerna är rikt på mineraler, men gruvnäringen svarar bara för någon procent av BNP. De viktigaste malmerna är koppar, guld, silver, nickel, krom och järn, men det finns även fyndigheter av zink, kobolt och mangan. Därutöver finns tillgångar av koppar, nickel och guld som ännu inte har exploaterats.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
481 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
706 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
105 654 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,1 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
27,5 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Landets bördigaste jordar finns på Luzon och Mindanao. Där ligger de flesta av de stora plantagerna, haciendorna. Även många av de mindre öarna är uppodlade. På plantagerna på Mindanao odlas främst bananer, ananas, mango och gummi. Gårdarna drivs ofta av multinationella bolag som dock inte får äga någon mark i Filippinerna. På småbruken sker en intensiv odling av ris, majs, kokosnötter och sötpotatis. Boskapsskötseln är också viktig och är numera nästan helt inriktad på hemmamarknaden.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
9,3 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
41,7 procent (2016)

Källor

Industri

I mitten av 1960-talet befann sig Filippinernas industri på samma utvecklingsnivå som Sydkoreas och Taiwans, men den halkade snart efter. Men från 1990-talet har exportindustrin ökat i betydelse. De viktigaste branscherna är förädling av livsmedel samt tillverkning av elektriska och elektroniska produkter, kemikalier, kläder och metallvaror.

Utrikeshandel

Traditionellt har Filippinerna ett underskott i handelsbalansen, det vill säga importen är större än exporten. Från 2003 växte underskotten, då exportinkomsterna föll samtidigt som importen av olja och livsmedel blev dyrare och allt fler konsumtionsvaror importerades. 2013 uppgick det till över 18,5 miljarder dollar, enligt Internationella valutafonden (IMF).

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
51 674 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
100 710 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 7 879 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
55 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
datachips, mikroprocessorer, kokosprodukter, koppar, socker, timmer
Största handelspartner
USA, Japan, Saudiarabien, Singapore, Taiwan, Sydkorea

Källor

Turism

Det storslagna landskapet och långsträckta stränder lockar turister till landet. Många besöker också Manila. Filippinerna har dock haft svårt att konkurrera med andra länder i regionen, och politisk oro har periodvis påverkat hur många som reser dit. På senare år har dock turismen ökar snabbt. De flesta av besökarna kommer från Sydkorea, Kina, USA, Japan, Taiwan och Australien (siffrorna inkluderar även filippinare bosatta utomlands som reser hem på semester).

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
5 967 000 (2016)
Turistinkomster
6333 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
8,6 procent (2016)

Källor