Filippinerna

Filippinerna – Geografi och klimat

Filippinerna består av drygt 7 100 öar sydöst om Asiens fastland. De flesta är små, de elva största öarna utgör 92 procent av landytan. Öarnas inland är bergigt. Det tropiska havsklimatet kan bli tryckande. Jordbävningar är vanliga och Filippinerna drabbas ofta av stormar och tyfoner.

Filippinerna – Befolkning och språk

Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydöstasien. Folkmajoriteten har främst malajiska rötter men i landet ryms också många etniska minoriteter. Väpnade konflikter inom landet orsakar stora flyktingströmmar och hundratusentals filippinier lever som internflyktingar.

Filippinerna – Religion

Närmare nio av tio invånare i Filippinerna är kristna, de allra flesta katoliker. En stor minoritet av muslimer (moros) finns i söder, där motsättningar råder mellan de två grupperna. Författningen garanterar religionsfrihet och förbjuder uttryckligen att en statsreligion införs. Religionsundervisning tillåts i skolorna om föräldrarna medger det.

Filippinerna – Utbildning

I Filippinerna råder formellt 13 års skolplikt. Regeringarna har satsat på att bygga ut skolväsendet, men skillnaderna i grundutbildningen är stora mellan olika delar av landet. På landsbygden är undervisningen ofta eftersatt. Filippinerna har prioriterat den högre utbildningen, som håller relativt god kvalitet.

Filippinerna – Sociala förhållanden

Det filippinska samhället domineras av en liten välbärgad elit, samtidigt som nästan var femte invånare lever under den nationella fattigdomsgränsen. Våldsbrottsligheten är hög och prostitution i samband med internationell turism är ett utbrett socialt problem.

Filippinerna – Kultur

Den ursprungliga kulturen på de filippinska öarna har inte fått möjlighet att utvecklas. Spansk kolonialism i närmare 400 år, följd av stark amerikansk påverkan, har förhindrat det. Muslimerna i södra Filippinerna har delvis lyckats bevara den malajiska kulturen.

Filippinerna – Äldre historia

De filippinska öarna har varit bebodda i över 30 000 år. Under 1500-talet koloniserades de av Spanien som kristnade de flesta invånare med tvång. Ett undantag var en muslimsk minoritet i söder. Under spanjorerna uppstod en ny överklass av jordägare. I slutet av 1800-talet hamnade Filippinerna under amerikanskt styre. Efter andra världskriget, då kolonin ockuperades av Japan, blev Filippinerna självständigt.

Filippinerna – Modern historia

Efter andra världskriget blev Filippinerna en självständig stat. Formellt rådde demokrati, men 1972 införde den dåvarande presidenten Ferdinand Marcos ett undantagstillstånd som varade i nio år. Han störtades 1986, då Corazon Aquino blev president efter folkliga protester. Även 2001 tvingades en president avgå efter massdemonstrationer. De flesta presidenter som regerat därefter är från samma maktelit.

Filippinerna – Demokrati och rättigheter

Filippinerna har en rad demokratiska brister, trots att fri partibildning råder och allmänna val hålls regelbundet. Röstköp och valrelaterat våld är vanligt och samhället genomsyras av korruption. Rättssäkerheten är låg, eftersom rättssystemet vanligtvis gynnar eliten. Människorättsbrott har begåtts av alla parter i inhemska väpnade konflikter samt under expresident Rodrigos Dutertes ”krig mot narkotikan” 2016–2022.

Filippinerna – Inrikespolitik och författning

Filippinerna är en republik med presidentstyre. Allmänna val hålls regelbundet, men politiken domineras av en liten elit. President sedan 2022 är Ferdinand Marcos Junior, son till den forna diktatorn med samma namn.

Politiska partier fungerar mest som kampanjorganisationer kring kandidaterna i presidentvalen. De ideologiska skillnaderna är små och för partimedlemmar spelar personliga lojaliteter större roll än sakpolitiken. Nya partier och allianser bildas ofta inför ett val. Det är vanligt att parlamentsledamöter byter parti, särskilt i samband med presidentval, ofta för att ansluta sig till den segrande sidan.

President Ferdinand Bongbong Marcos Jr och hans fru Maria Louise på väg till Kina i januari 2023. Foto: Aaron Favila/AP/TT

Ute i landet styr lokala storgodsägare och oligarker utan större inblandning från regeringen i Manila. Röstköp förekommer och valrörelserna kantas ofta av våld (se Demokrati och rättigheter). Bakom våldet ligger lokala konflikter eller motsättningar mellan olika klaner. Dessutom pågår en rad långvariga våldsamma konflikter som hämmar landets utveckling (se Vänsteruppror och Muslimska separatister).

Det faktum att två presidenter, Ferdinand Marcos Sr och Joseph Estrada, avsattes efter folkliga protester (1986 respektive 2001, se Modern historia) har inte på något avgörande sätt rubbat maktförhållandena i samhället. Även personer med stjärnstatus inom tv, film och sport kan nå höga positioner.

När den nuvarande presidentens far hade tvingats bort från makten gick familjen Marcos i exil, men efter exdiktatorns död 1989 kunde de anhöriga återvända till hemlandet och bygga upp en ny politisk bas. Imelda Marcos, mor till den nuvarande presidenten, spelade en viktig roll i det bygget när hon under tolv år satt i representanthuset.

Andra presidenter har också tillhört landets ledande familjer. Gloria Macapagal-Arroyo (2001–2010) är dotter till en tidigare president. Fadern till Benigno ”Noynoy” Aquino III (2010–2016) ledde på 1970- och 1980-talet oppositionen mot Marcos styre och hans mor Corazon Aquino var landets president 1986–1992.

Ferdinand "Bongbong" Marcos Juniors företrädare Rodrigo Duterte är son till en guvernör och var innan han vann presidentvalet 2016 borgmästare i staden Davao på Mindanao i söder. Den posten övertogs därefter av hans dotter Sara Duterte-Carpio som numera är Filippinernas vicepresident.

Även katolska kyrkan och näringslivet har stort politiskt inflytande, liksom militären.

Maktskiftet och arvet efter Duterte

President Dutertes tid vid makten (2016–2022) präglades av hans ”krig mot narkotikan”. De hårdföra metoder som användes för att bekämpa brottslighet och drogmissbruk krävde tusentals liv. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inledde 2018 en preliminär utredning av misstänkta brott mot mänskligheten begångna av Duterte, vilket fick till följd att Filippinerna året därpå lämnade ICC. Domstolen inledde trots det en formell brottsutredning 2021 av övergrepp begångna mellan 2011 och 2019. I mars 2025 greps Duterte av filippinsk polis på flygplatsen i Manila sedan ICC begärt honom utlämnad. Han flögs därefter till Haag i Nederländerna där domstolen ligger.

Våldskampanjen gav Duterte ett skamfilat rykte i väst men han förblev populär på hemmaplan. Många av hans anhängare var fattiga filippinier som ansåg att Duterte förstod hur de hade det, till skillnad från andra toppolitiker med en mer privilegierad bakgrund.

Under valkampanjen 2016 och under sin tid vid makten utnyttjade Duterte sociala medier för befästa sin position. Han drog sig inte för att sprida falska uppgifter för att vinna stöd för kontroversiella förslag, svartmåla politiska motståndare och framföra hot mot den som kritiserade hans politik.

Även inför valet 2022 förekom smutskastningskampanjer i sociala medier, inte minst riktade mot Marcos främsta utmanare i presidentvalet, dåvarande vicepresidenten Leni Robredo. Marcos kampanjorganisation förnekade all inblandning, samtidigt som den spred budskap som skulle förbättra familjen Marcos rykte från diktaturåren, vilka präglades av korruption och brutala tillslag mot oppositionen.

I president- och kongressvalet i maj 2022 segrade Ferdinand Marcos Jr och Sara Duterte-Carpio med klar marginal. De partier som stod bakom dem fick egen majoritet i parlamentets båda kamrar.

Maktstrid Marcos vs Duterte

Rivalitet mellan familjerna Marcos och Duterte förvärrades dock i takt med att de positionerade sig inför mellanårsvalet 2025 och presidentvalet 2028. Sara Duterte väntades kandidera i det senare, liksom Marcos kusin Martin Romualdez, representanthusets talman. President Marcos vill ändra i 1987 års författning, bland annat så att utländska investeringar blir lättare. Det är en ändring som familjen Duterte motsätter sig.

Vicepresident Sara Duterte lämnade i juli 2024 sin post som utbildningsminister i president Marcos regering, utan att ge någon officiell förklaring. Konflikterna och rivaliteten mellan familjerna Duterte och Marcos hade då förvärrats avsevärt. Under hösten 2024 riktade de ömsesidiga anklagelser om mordkomplotter mot varandra.

Vicepresident Duterte framförde i november dödshot mot president Ferdinand Marcos Jr, dennes hustru Liza Marcos och talman Martin Romualdez under en digital presskonferens i Manila. Dessa tre skulle dödas av hennes livvakter om hon själv utsattes för en mordkomplott. Hon gjorde uttalandet efter det att underhuset, som leds av Romualdez, inlett en utredning mot henne för felaktig hantering av statliga medel.

I januari 2025 avskedade president Marcos vicepresident Sara Duterte och samtliga expresidenter från det inflytelserika Nationella säkerhetsrådet.

Representanthuset röstade i februari 2025 för att ställa vicepresident Sara Duterte inför riksrätt, misstänkt för mutbrott och missbruk av offentliga medel, samt för att ha hotat att låta mörda presidenten. Hon anklagas också för att inte hålla en tillräckligt tuff attityd i relationerna till Kina och konflikten i Sydkinesiska havet. Sara Duterte nekar till alla anklagelser och anser att allt handlar om hämnd i maktstriden med president Marcos. Om Duterte fälls tvingas hon avgå och kan inte inneha offentliga ämbeten i framtiden. Frågan ligger nu hos senaten.

I mellanårsvalet till kongressens båda kamrar i maj 2025 blev resultatet sämre än väntat för Marcoslägret. Därmed ökade chanserna för Sara Duterte att frias i den riksrättsprocess som inleds i senaten i sommar.

I samtida lokala val omvaldes expresident Rodrigo Duterte, som sitter i förvar i Haag, som borgmästare i släkten Dutertes starka fäste Davao på Mindanao. Rodrigo Dutertes son, Sebastian Duterte, valdes till vice borgmästare i samma stad.

Efter regeringssidans tillbakagång i mellanårsvalet genomförde president Marcos en omfattande regeringsombildning samt bytte ut en rad myndighetschefer.

Läs om muslimska separatister här och vänsterupproret här.

FÖRFATTNING

Filippinerna har presidentstyre. Författningen från 1987 bygger på det amerikanska systemet där makten delas mellan verkställande, lagstiftande och dömande organ. Den garanterar yttrande-, organisations- och religionsfrihet och innehåller flera paragrafer som ska förhindra övergrepp liknande dem som begicks under Marcosdiktaturen 1965–1986 (se Modern historia).

Presidenten är stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Presidenten väljs på sex år och kan bara sitta en mandatperiod. Även vicepresidenten väljs direkt i nationella val.

Den lagstiftande makten utövas av kongressens två kamrar: senaten och representanthuset. De 24 senatorerna får väljas för högst två mandatperioder om sex år. Val av tolv av senatens ledamöter hålls vart tredje år. Alla viktiga avtal och internationella överenskommelser måste godkännas av minst två tredjedelar av senaten.

Antalet mandat i representanthuset kan variera. Kammaren har för närvarande 317 ledamöter. Av dem utses 253 i enmansvalkretsar vid allmänna val vart tredje år. Ledamöterna får sitta högst tre mandat­perioder i följd. Övriga ledamöter väljs från partilistor för att garantera representation för olika minoriteter. Ledamöterna måste ha fyllt 25 år. Sedan 2006 får filippinier bosatta utomlands rösta. Rösträttsåldern är 18 år.

Presidenten har rätt att utlysa undantagstillstånd i situationer av nationell kris och kan också lägga in veto mot lagförslag. Vetot kan hävas med stöd av två tredjedelar av kongressens ledamöter. En lika stor andel av rösterna krävs för att ändra författningen.

Ledamöterna i valkommissionen utses av presidenten. Sedan valet 2010 sker rösträkningen via ett nytt automatiserat röstsystem vilket ska minska risken för fusk och skynda på rösträkningen.

Alla som innebar ett offentligt ämbete måste offentligt redovisa sina ekonomiska tillgångar. Kravet gäller även de anställdas äkta makar och barn som fortfarande bor hemma.

Filippinerna är indelat i 79 provinser som styrs av guvernörer utsedda i allmänna val. De större städerna och 1 500 kommuner styrs av stads- och kommunfullmäktige under ledning av en borgmästare.

På Mindanao och Suluöarna i södra Filippinerna finns den muslimska autonoma regionen Bangsamoro, som har ett visst självstyre. En första autonom region bildades redan 2005 och gick under namnet Autonoma regionen för muslimska Mindanao (Armm). Ett fredsavtal med separatiströrelsen Milf 2014 (se Muslimska separatister), en ny lag 2018 och en folkomröstning 2019 banade väg för bildandet av Bangsamoro (eller Bangsamoros autonoma region i muslimska Mindanao, Barmm).

Även Cordillera på ön Luzon har status som en självständig region.

Sedan 1991 tillåts inga utländska militärbaser på filippinskt territorium. Förbudet, som är inskrivet i författningen, har luckrats upp något på senare år, då USA bistår Filippinerna i kampen mot militanta islamiströrelser (se Utrikespolitik och försvar).

POLITISKA PARTIER

Det filippinska partiväsendet är splittrat och snabbt föränderligt. Ofta går partier ihop i allianser för att stödja en presidentkandidat. Det är också vanligt att politiker byter partitillhörighet. Många partier stödjer någon av familjerna Marcos och Duterte.

Det största partiet i kongressens underhus är Lakas-CMD. Det bildades 2012 sedan ett samarbete mellan dåvarande Lakaspartiet och partialliansen Kampi, en stödtrupp till dåvarande president Gloria Macapagal-Arroyo, sprack. Förutom Lakas-CMD bildades vid tudelningen även Nationella enhetspartiet (National Unity Party, NUP) av avhoppare från Kampi. NUP är näst största parti i underhuset.

Nationalistiska folkkoalitionen (Nationalist People's Coalition, NPC) är tredje största parti i underhuset.

Fjärde störst är Filippinernas federala parti (Partido Federal ng Pilipinas, PFP) som bildades 2018 av anhängare till dåvarande president Rodrigo Duterte sedan hans tidigare partiallians hade spruckit, samt av delar av Lakas-CMD, det regionala partiet Rörelsen för förändring (Hugpong ng Pagbabago, HNP) och av expresident Joseph Estradas De filippinska massornas parti (Pwersa ng Masang Pilipino, PMP). PFP ingick i partialliansen UniTeam Alliance som stod bakom nuvarande president Ferdinand Marcos Jr och vicepresident Sara Duterte-Carpio i president- respektive vicepresidentvalet 2022. HNP bildades 2018 som stödparti till Dutertefamiljen.

År 2016 ställde Rodrigo Duterte upp som presidentkandidat för Filippinernas demokratiska parti-Laban (Partido Demokratiko Pilipino-Lakas ng Bayan, PDP-Laban) som har sina rötter i ett parti som bildades 1983 av expresident Benigno Aquinos far. Under senare år har PDP-Laban försvagats av falangstrider och har bara några få platser i kongressen.

Nationalistpartiet (Partido Nacionalista) leds av Filippinernas rikaste man Manny Villar och ställde sig bakom Marcos Jr i presidentvalet 2022.

Liberala partiet (Partido Liberal ng Pilipinas) bildades redan 1946 och var den förre presidenten Benigno Aquinos parti. Många av dess ledamöter har senare varit anhängare till Rodrigo Duterte. LP-ledaren Leni Robredo var vicepresident 2016–2022 och kom på andra plats i presidentvalet 2022, där hon ställde upp som oberoende.

Folkets reformparti (People’s Reform Party, PRP) grundades 1991 av Miriam Defensor Santiago. Det leds numera av hennes änkling, Narcisco Santiago, en av Rodrigo Dutertes ekonomiska rådgivare. Till övriga partier hör det vänsterinriktade Medborgar­nas aktionsparti (Akbayan) och Demokratiska aktionspartiet (Aksyon Demokratiko).

Vid sidan av partierna finns väpnade rörelser. Det maoistiska Filippinernas kommunistparti (Partido Komunista ng Pilipinas, CPP) och dess väpnade gren Nya folkarmén bildades i slutet av 1960-talet och har sedan dess fört en väpnad kamp mot regeringen. De ingår i paraplyorganisationen Nationella demokratiska fronten (se Vänsteruppror).

I södra Filippinerna har flera rebellrörelser tagit till vapen för att skapa en islamisk stat i området. De största är Moros islamiska befrielsefront (Milf) och Moros nationella befrielsefront (MNLF). Bangsamoros förenade rättviseparti (United Bangsamoro Justice Party, UBJP) har nära band till Milf (se Muslimska separatister).

Om våra källor

LÄSTIPS: Läs mer om Filippinerna i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Diktatorsfamiljen Marcos mot comeback i Filippinerna (2022-04-21)
Fredspriset: Ressa och de sociala mediernas tveeggade svärd (2021-12-08)
Gilla Duterte eller riskera bli angripen i sociala medier (2018-10-16)

Filippinerna – Utrikespolitik och försvar

Filippinernas utrikespolitik domineras av starka band till den forna kolonialmakten USA. Amerikanerna tvingades att lämna sina baser på öarna 1992, men det militära samarbetet har fortsatt och USA har numera tillgång till nio filippinska militärbaser. Relationerna med Kina störs av en konflikt om rätten till Spratlyöarna i Sydkinesiska havet.

Filippinerna – Ekonomisk översikt

Traditionellt har jordbruk, fiske och skogsbruk utgjort basen i Filippinernas ekonomi, men numera har tjänstesektorn och tillverkningsindustrin större ekonomisk betydelse. Viktiga är också remitteringarna, det vill säga pengar som filippinier utomlands skickar hem. I landet finns en stor informell ekonomi, främst i de större städerna.

Filippinerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Gruvdriften i Filippinerna är mycket begränsad trots att det finns gott om värdefulla metaller och mineral i jorden. Elektricitet alstras främst i kolkraftverk. De filippinska öarna är sårbara för klimatförändringar och har på senare år drabbats hårt av tropiska stormar.

Filippinerna – Jordbruk och industri

Filippinerna har traditionellt varit ett utpräglat jordbruksland med såväl plantageodlingar som småbruk för självhushåll. Näringen är fortfarande viktig för ekonomin, även om både tjänstesektorn och industrin gått om räknat i andel av BNP. I fabrikerna tillverkas livsmedel samt elektriska och elektroniska produkter, kemikalier, kläder och metallvaror.