Filippinerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/filippinerna/

Filippinerna består av över 7 000 öar, varav nära 900 bebodda, öster om asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna är av malajiskt ursprung, men hundratals år av spansk kolonisering och amerikansk dominans under 1900-talets första hälft har satt spår i kulturen. Ända sedan självständigheten 1946 domineras politiken och ekonomin av ett litet antal förmögna familjer. Den sittande presidenten, Rodrigo Duterte, tillhör dock inte landets traditionella elit. Hans regering anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Landet har dessutom, i decennier, skakats av en kommunistisk revolt i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Filippinerna – Geografi och klimat

Filippinerna består av drygt 7 100 öar. De flesta av dem är små. Störst är Luzon i norr och Mindanao i söder. Nära 900 av landets öar är bebodda. Filippinernas tropiska havsklimat kan ibland bli mycket tryckande. Sommaren från maj till oktober är ofta regnig med hög luftfuktighet. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
300 000 km2 (2022)
Tid
svensk + 7 timmar
Huvudstad med antal invånare
Manila knappt 1,9 miljoner (folkräkning 2020) (inklusive förorter 13,5 miljoner)
Övriga större städer
Davao City, Zamboanga, Cebu, Cagayan de Oro City, Parañaque City, Valenzuela City, Gen. Santos City
Högsta berg
Mount Apo (2954 m ö h)
Viktiga floder
Cagayan (Luzon), Pulangi (Mindanao)
Medelnederbörd/månad
Manila 30 mm (per månad, december till april), 367 mm (per månad under juli-september)
Medeltemperatur/dygn
Manila drygt 25 °C (jan), 29 °C (maj)

Källor

Filippinerna – Befolkning och språk

Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydöstasien. Födelse­talen har minskat stadigt ända sedan 1960-talet, samtidigt som dödstalen har sjunkit. Drygt en fjärdedel av befolkningen är under 15 år. Befolkningen är koncentrerad till kusterna och Luzons slättland. Ungefär var tionde invånare bor i och omkring huvudstaden Manila.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
merparten av befolkningen är av främst malajiskt ursprung, kinesisk minoritet, olika små stamfolk med flera
Antal invånare
111 046 910 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer
368 (2020)
Andel invånare i städerna
47 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
19,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
6,0 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,3 procent (2021)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
49,8 procent (2020)
Förväntad livslängd
71 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2019)
Förväntad livslängd för män
67 år (2019)
Språk
filipino (eller tagalog) är det största språket. Andra stora språk är cebuano, ilocano, hiligaynon och bicolano. Många talar även engelska

Källor

Filippinerna – Religion

Religionsfriheten är inskriven i författningen och respekteras vanligtvis. De flesta filippinare är kristna, varav merparten är katoliker. I söder finns en muslimsk minoritet, moros.

Filippinerna – Utbildning

Den filippinska regeringen har satsat mer på högre utbildning, där kvaliteten är relativt god, än på grundskolorna. Skillnaderna är dock stora mellan olika regioner och på landsbygden är undervisningen ofta eftersatt. Regeringen lovade 2013 att satsa över 580 miljoner amerikanska dollar på att bygga nya skolor. Men den svåra tyfon som drabbade landet senare samma år innebar att minst 2 500 skolor förstördes helt eller delvis. Även coronapandemin har slagit hårt mot utbildningssektorn.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
93,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
29 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
96,3 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,2 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
14,2 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Kultur

Den ursprungliga kulturen har inte fått möjlighet att utvecklas. Spansk kolonialism i närmare 400 år, följd av stark amerikansk påverkan, har förhindrat det. Bland de få som har lyckats bevara delar av den malajiska kulturen och de gamla traditionerna är muslimerna i södra Filippinerna.

Filippinerna – Sociala förhållanden

Samhället domineras av en liten välbärgad elit, samtidigt som många filippinare lever i fattigdom. Mest utsatt är landsbygdsbefolkningen, men i städerna samlas allt fler fattiga i kåkstäder. De regionala skillnaderna är också stora. 2020 beräknades var femte invånare leva under den nationella fattigdomsgränsen (det vill säga på mindre än 1,9 dollar om dagen). 

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,2 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,2 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
94,1 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
82,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,4 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
137 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Äldre historia

Människor har bott på de filippinska öarna i över 30 000 år. De koloniserades av Spanien på 1500-talet och befolkningen kristnades med tvång. Ett undantag var en muslimsk minoritet på Mindanao och Sulu i söder. Under det spanska styret växte det fram en ny överklass som kom att äga en stod del av jorden. I slutet av 1800-talet hamnade Filippinerna istället under amerikanskt styre. Först efter andra världskriget, då kolonin ockuperades av Japan, blev Filippinerna en självständig stat.

Filippinerna – Modern historia

Efter andra världskriget blev Filippinerna en självständig stat. Formellt rådde demokrati, men 1972 införde den dåvarande presidenten Ferdinand Marcos ett undantagstillstånd som varade i nio år. Han störtades 1986, då Corazon Aquino blev president efter omfattande folkliga protester. Även 2001 tvingades en president avgå efter stora demonstrationer. De flesta av de presidenter som tog vid efter det hämtades, med några undantag, från samma maktelit. 

Filippinerna – Politiskt system

Filippinerna har ett demokratiskt styre. Författningen ger presidenten stor makt. De politiska partierna är svaga och i praktiken domineras såväl politiken som ekonomin av en liten elit. Korruption är ett stort problem, både inom politiken och rättsväsendet. 

Filippinerna – Demokrati och rättigheter

Sedan diktatorn Ferdinand Marcos störtades 1986 har Filippinerna haft ett demokratiskt styre. Allmänna val hålls regelbundet, men har ofta lett till våldsamheter. Röstköp är vanliga. På papperet är rättssäkerheten i landet god, men i praktiken råder stora brister, ofta till förmån för den lilla elit som också dominerar politiken. Under Rodrigo Dutertes tid som president (2016–2022) försämrades respekten för mänskliga rättigheter. Korruption är ett stort problem.

Filippinerna – Inrikespolitik och författning

Filippinerna styrs av en demokratiskt vald president som har stora befogenheter men bara får sitta vid makten i en mandatperiod. Politiken domineras vanligtvis av en liten elit. President sedan juni 2022 är Ferdinand Marcos Jr (ofta kallad Bongbong), som är son till den forna diktatorn med samma namn.

Politiska partier fungerar mest som kampanjorganisationer kring kandidaterna i presidentvalen. De ideologiska skillnaderna mellan dem är små och för medlemmarna spelar personliga lojaliteter större roll än partiets politik. Nya politiska partier och allianser bildas ofta inför ett val. Det är vanligt att parlamentsledamöter byter parti, särskilt i samband med presidentval, ofta för att ansluta sig till den segrande sidan.

Ute i landet styr ofta lokala storgodsägare och oligarker utan större inblandning från Manila. Röstköp förekommer (se Demokrati och rättigheter). Valrörelserna kantas ofta av våldsamheter. Bakom våldet ligger vanligen lokala konflikter eller motsättningar mellan olika klaner. Dessutom pågår sedan många år en rad våldsamma konflikter som hämmar landets utveckling, framför allt på landsbygden (se Vänsteruppror respektive Muslimska separatister).

Det faktum att två presidenter, Ferdinand Marcos Sr och Joseph Estrada, har avsatts efter folkliga protester (1986 respektive 2001, se Modern historia) har inte på något avgörande sätt rubbat maktförhållandena i samhället. Även personer med stjärnstatus inom TV, film och sport når ofta höga positioner.

När den nuvarande presidentens far hade tvingats bort från makten gick familjen Marcos i exil, men efter exdiktatorns död 1989 kunde de anhöriga återvända till hemlandet och bygga upp en ny politisk bas. En viktig roll har spelats av Bongbong Marcos mor Imelda som under tolv år satt i representanthuset.

Andra presidenter har också tillhört landets ledande familjer. Gloria Macapagal-Arroyo (20001–2010) är dotter till en tidigare president. Fadern till Benigno ”Noynoy” Aquino III (2010–2016) ledde på 1970- och 1980-talet oppositionen mot Marcos styre och hans mor Corazon Aquino var landets president 1986–1992.

Bongbong Marcos företrädare Rodrigo Duterte är son till en guvernör och var innan han vann presidentvalet 2016 borgmästare i staden Davao på Mindanao i söder. Den posten övertogs därefter av hans dotter Sara Duterte-Carpio som numera är Filippinernas vicepresident.

Även katolska kyrkan och näringslivet har stort politiskt inflytande, liksom militären. Korruption är ett problem inom såväl politiken som näringslivet.

Maktskiftet och arvet efter Duterte

Rodrigo Dutertes tid vid makten (2016–2022) präglades av hans ”krig mot drogerna”. De hårdföra metoder som användes för att bekämpa brottslighet och drogmissbruk krävde tusentals liv och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inledde 2018 en utredning mot den dåvarande presidenten. Det fick till följd att Filippinerna året efter lämnade ICC. Domstolen inledde trots det en formell brottsutredningen mot Duterte för övergrepp som hade begåtts under den tid som landet var ICC-medlem.

Våldskampanjen gav Duterte ett skamfilat rykte i väst men han fortsatte att vara populär på hemmaplan. Många av hans anhängare var fattiga filippinier som ansåg att den dåvarande presidenten förstod hur de hade det, till skillnad från andra toppolitiker med en priviligierad bakgrund. 

I valet i maj 2022 segrade Ferdinand Bongbong Marcos Jr och Dutertes dotter Sara Duterte-Carpio med klar marginal (Marcos fick nästan 59 procent av rösterna, Duterte-Carpio drygt 61 procent). De partier som stod bakom dem fick samtidigt egen majoritet i parlamentets bägge kamrar.

Både under valkampanjen 2016 och under sin tid vid makten utnyttjade Duterte sociala medier för befästa sin position. Han drog sig inte för att sprida falska uppgifter för att vinna stöd för kontroversiella förslag, svartmåla politiska motståndare och framföra hot mot dem som kritiserade hans politik.

Även inför valet 2022 förekom smutskastningskampanjer i sociala medier, inte minst riktade mot Marcos främsta utmanare i presidentvalet, den dåvarande vicepresidenten Leni Robredo. Bongbongs kampanjorganisation förnekade all inblandning i dem, samtidigt som den spred budskap som syftade till att förbättra familjen Marcos rykte från diktaturåren (som präglades av korruption och brutala tillslag mot oppositionen). Marcos den äldres tid vid makten beskrevs i stället som en gyllene era, med ett presidentpar som var visionära filantroper.

FÖRFATTNING

Filippinerna har presidentstyre. Författningen från 1987 bygger på det amerikanska systemet där makten delas mellan verkställande, lagstiftande och dömande organ. Den garanterar yttrande-, organisations- och religionsfrihet och innehåller flera paragrafer som ska förhindra övergrepp liknande dem som begicks under Ferdinand Marcos styre 1965–1986 (se Modern historia).

Presidenten är såväl stats- och regeringschef som överbefälhavare. Presidenten väljs på sex år och kan bara sitta en mandatperiod. Även vicepresidenten väljs direkt i nationella val.

Den lagstiftande makten utövas av kongressens två kamrar: senaten och representanthuset. De 24 senatorerna får väljas för högst två mandatperioder om sex år. Val av tolv av senatens ledamöter hålls vart tredje år. Alla viktiga avtal och internationella överenskommelser måste godkännas av minst två tredjedelar av senaten.

Antalet mandat i representanthuset kan variera. Kammaren har i dag 316 ledamöter. Av dem utses 253 i enmansvalkretsar vid allmänna val vart tredje år. Ledamöterna får sitta högst tre mandat­perioder i följd. Övriga 63 ledamöter väljs från partilistor för att garantera representation för olika minoriteter. Ledamöterna måste ha fyllt 25 år. Sedan 2006 får filippinier bosatta utomlands rösta. Rösträttsåldern är 18 år.

Presidenten har rätt att utlysa undantagstillstånd i situationer av nationell kris och kan också lägga in veto mot lagförslag. Vetot kan hävas med stöd av två tredjedelar av kongressens ledamöter. En lika stor andel av rösterna krävs för att ändra författningen.

Ledamöterna i valkommissionen utses av presidenten. Sedan valet 2010 sker rösträkningen via ett nytt automatiserat röstsystem vilket ska minska risken för fusk och skynda på rösträkningen.

Alla som innebar ett offentligt ämbete måste offentligt redovisa sina ekonomiska tillgångar. Kravet gäller även de anställdas äkta makar och barn som fortfarande bor hemma.

Filippinerna är indelat i 79 provinser som styrs av guvernörer utsedda i allmänna val. De större städerna och 1 500 kommuner styrs av stads- och kommunfullmäktige under ledning av en borgmästare.

På Mindanao och Suluöarna i södra Filippinerna finns den muslimska autonoma regionen Bangsamoro, som har ett visst självstyre. En första autonom region bildades redan 2005 och gick under namnet Autonoma regionen för muslimska Mindanao (Armm). Ett fredsavtal med separatiströrelsen Milf (2014, se Muslimska separatister), en ny lag (2018) och en folkomröstning (2019) banade väg för att Bangsamoro (eller Bangsamoros autonoma region i muslimska Mindanao, Barmm). Det första valet till provinsförsamlingen i regionen ska hållas 2025.

Även Cordillera på Luzon har status som en självständig region.

Sedan 1991 tillåts inga utländska militärbaser på filippinskt territorium. Förbudet, som är inskrivet i författningen, har luckrats upp något på senare år, då USA bistår Filippinerna i kampen mot militanta islamiströrelser (se Utrikespolitik och försvar).

POLITISKA PARTIER

I valet 2022 ställde Ferdinand Marcos Jr och Sara Duterte-Carpio upp i spetsen för alliansen UniTeam Alliance. I den ingår bland annat Filippinernas federala parti (Partido federal ng Pilipinas, PFP) som bildades 2018 av anhängare till Rodrigo Duterte sedan hans tidigare partiallians hade spruckit, delar av Lakas-CMD, det regionala partiet Rörelsen för förändring (Hugpong ng pagbabago, HNP) (se nedan) och den förre presidenten Estradas parti De filippinska massornas parti (Pwersa ng Masang Pilipino, PMP).

2009 bildades det dåvarande Lakas-partiet, en allians med Arroyos Fria filippinares allians (Kampi) och hette då Lakas-Kampi-kristna och muslimska demokrater (Lakas Kampi CMD). 2011 föll samarbetet, då många av Kampis medlemmar lämnade alliansen för att bilda Nationella enhetspartiet (National Unity Party, NUP). Året efter tog resten av alliansen tillbaka sitt tidigare namn Lakas-CMD. Dutertes dotter anslöt sig till partiet i november 2021. Hon hade tidigare varit aktiv HNP, som bildats 2018 för att stödja Duterte.

2016 ställde Duterte upp som kandidat för Filippinernas demokratiska parti-Laban (Partido demokratiko Pilipino-Lakas ng Bayan (PDP-Laban) som har sina rötter i det parti som bildades 1983 av Benigno Aquinos far. På senare år har partiet splittrats, där en falang har varit lojal med Rodrigo Duterte och en annan med Aquilino ”Koko” Pimente III.

Nationalistpartiet (Partido nacionalista, NP), som leds av Filippinernas rikaste man, Manny Villar, stod bakom Marcos Jr i valet 2022.

Liberala partiet (Partido Liberal ng Pilipinas) bildades redan 1946. Det var den förre presidenten Benigno Aquinos parti och gjorde bra ifrån sig i valet 2016, men många av dess ledamöter hoppade därefter av till Dutertes allians. LP:s ledare Leni Robredo, vicepresident 2016–2022, kom på andra plats i presidentvalet 2022, där hon ställde upp som oberoende.

Folkets reformparti (People’s reform party, PRP) grundades 1991 av Miriam Defensor Santiago. Det leds nu av hennes änkling, Narcisco Santiago, som var en av Dutertes ekonomiska rådgivare, en position han även hade under Benigno Arroyo.

Till övriga partier hör bland annat Nationalistiska folkkoalitionen (Nationalist people’s coalition, NPC), det vänsterinriktade Medborgar­nas aktionsparti (Akbayan) och Demokratiska aktionspartiet (Aksyon demokratiko). Det finns också några små vänsterpartier, bland andra Folket först (Bayan Muna).

Väpnade rörelser

Det maoistiska Filippinernas kommunistparti (Partido komunista ng Pilipinas, CPP) och dess väpnade gren Nya folkarmén (NPA) bildades i slutet av 1960-talet och har sedan dess fört en väpnad kamp mot regeringen. De ingår i paraplyorganisation Nationella demokratiska fronten (NDF). Såväl CPP som NPA och NDF har genom åren splittrats i flera fraktioner (se även Vänsteruppror).

I södra Filippinerna har flera rebellrörelser tagit till vapen för att skapa en islamisk stat i området. De största är Moros islamiska befrielsefront (Milf) och Moros nationella befrielsefront (MNLF) (se även Muslimska separatister). Ett nytt politiskt parti bildades 2014, Bangsamoro förenade rättviseparti (United Bangsamoro justice party, UBJP) som har nära band till Milf. Även om UBJP har bildats ska Milf finns kvar som organisation. Medlemskap i UBJP ska även vara öppet för icke-Milf-medlemmar.

Om våra källor

LÄSTIPS!  Läs mer om Filippinerna i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Diktatorsfamiljen Marcos mot comeback i Filippinerna (2022-04-21)
Fredspriset: Ressa och de sociala mediernas tveeggade svärd (2021-12-08)
Gilla Duterte eller riskera bli angripen i sociala medier (2018-10-16)

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika ng Pilipinas/ Republiken Filippinerna
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Ferdinand Marcos Jr (2022–)
Regeringschef
president Ferdinand Marcos Jr (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
PDP-Laban 66, Nationalistpartiet (NP) 36, Nationalistiska folkkoalitionen (NPC) 35, Nationella enhetspartiet (NUP) 33, Lakas-CMD 26, Liberala Party (LP) 10, Hugpong ng Pagbabago (HNP) 6, Folkets reformparti (PRP) 3, Aksyon Demokratiko/Asenso Manileño 3, samt flera mindre partier och sex oberoende ledamöter (2022) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
PDP-Laban 82/4, Nationalistpartiet (NP) 42/3, Nationalistiska folkkoalitionen (NPC) 36/3, Nationella enhetspartiet (NUP) 25, Liberala partiet 18/5, Förenade nationalistalliansen (UNA) 11/1, Lakas-CMD 11/1, med flera (2019) 2
Valdeltagande
69 % i parlamentsvalet 2016, 78 % i presidentvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2025 presidentval 2028
1. De 63 mandat i representanthuset som fördelas efter partilistor saknas.
2. avser platser i representanthuset/senaten (en del av senatorerna valdes 2016), nio av de senatorer som valdes in 2019 var allierade med president Duterte

Källor

Filippinerna – Aktuell politik

Informationen har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Filippinerna – Muslimska separatister

I slutet av 1960-talet tog separatiströrelsen Moros nationella befrielsefront (MNLF) till vapen för att kräva en självständig muslimsk stat i söder. Sedan dess har nya och mer militanta grupper tillkommit. Trots ett nytt fredsavtal med den idag största gruppen Moros islamiska befrielsefront (Milf) är det svårt att se något slut på konflikten som beräknas ha krävt över 150 000 människoliv.

Filippinerna – Vänsteruppror

Sedan många år pågår ett vänsteruppror i Filippinerna. Det leds sedan 1970-talet av Kommunistpartiet och dess väpnade gren Nya folkarmén (NPA). Strider har varvats av perioder av relativt lugn, och förhandlingar om fred pågår av och till. Konflikten mellan regeringen och NPA beräknas ha kostat över 40 000 människor livet, varav 3 000 ska ha dödats sedan 2013.

Filippinerna – Utrikespolitik och försvar

De starka banden till USA dominerar utrikespolitiken. Amerikanerna hade länge militärbaser i landet, men tvingades lämna dem 1992, det militära samarbetet fortsatte dock även efter det. Samtidigt har kontakterna till andra asiatiska länder blivit viktigare. Relationerna med framför allt Kina störs dock av en tvist om en ögrupp i Sydkinesiska havet. Under Rodrigo Duterte, president mellan 2016 och 2022, hamnade Filippinerna ömsom på kollisionskurs med USA och Kina, ömsom antog en mer försonlig linje gentemot de två stormakterna. Filippinerna har också närmat sig Ryssland.

Fakta – försvar

Armén
101 000 man (2020)
Flygvapnet
15 000 man (2017)
Flottan
24 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,0 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,0 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Ekonomisk översikt

Länge utgjorde jordbruk, fiske och skogsbruk stommen i Filippinernas ekonomi, men numera betyder tjänstesektorn och tillverkningsindustrin mer för ekonomin i stort. Viktiga är också de pengar som filippinare utomlands skickar till hemlandet. Mellan 2000 och 2019 har ekonomin växt stadigt, men 2020 föll BNP med nästan 10 procent till följd av coronapandemin, för att därefter ta fart på nytt. Det finns också en omfattande informell sektor av ekonomin, främst i de större städerna.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 299 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2021)
Total BNP
361 489 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
10,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP
28,4 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
61,4 procent (2020)
Inflation
4,3 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP
51,7 procent (2020)
Utlandsskuld
98 480 miljoner US dollar (2020)
Valuta
filippinsk peso
Bistånd per person
2 US dollar (2017)

Källor

Filippinerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Filippinerna är rikt på mineraler, men gruvnäringen svarar bara för knappt 1 procent av BNP. De viktigaste malmerna är koppar, guld, silver, nickel, krom och järn, men det finns även fyndigheter av zink, kobolt och mangan. Landet är sårbart för klimatförändringar och har på senare år drabbats hårt av tropiska stormar.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
481 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
706 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
145 420 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,3 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor
26,7 procent (2019)

Källor

Filippinerna – Jordbruk

Filippinernas bördigaste jordar finns på Luzon och Mindanao. Där ligger de flesta av de stora plantagerna, haciendorna. Även många av de mindre öarna är uppodlade. På plantagerna på Mindanao odlas främst bananer, ananas, mango och gummi. Gårdarna drivs ofta av multinationella bolag som dock inte får äga någon mark i Filippinerna. På småbruken sker en intensiv odling av ris, majs, kokosnötter och sötpotatis.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
10,2 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
41,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
24,1 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Industri

I mitten av 1960-talet befann sig Filippinernas industri på samma utvecklingsnivå som Sydkoreas och Taiwans, men den halkade snart efter. Men från 1990-talet har exportindustrin ökat i betydelse. De viktigaste branscherna är förädling av livsmedel samt tillverkning av elektriska och elektroniska produkter, kemikalier, kläder och metallvaror.