Filippinerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/filippinerna/

Filippinerna består av över 7 000 öar, varav nära 900 bebodda, öster om asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna är av malajiskt ursprung, men hundratals år av spansk kolonisering och amerikansk dominans under 1900-talets första hälft har satt spår i kulturen. Ända sedan självständigheten 1946 domineras politiken och ekonomin av ett litet antal förmögna familjer. Den sittande presidenten, Rodrigo Duterte, tillhör dock inte landets traditionella elit. Hans regering anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Landet har dessutom, i decennier, skakats av en kommunistisk revolt i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Filippinerna – Geografi och klimat

Filippinerna består av drygt 7 100 öar. De flesta av dem är små. Störst är Luzon i norr och Mindanao i söder. Nära 900 av landets öar är bebodda. Filippinernas tropiska havsklimat kan ibland bli mycket tryckande. Sommaren från maj till oktober är ofta regnig med hög luftfuktighet. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
300 000 km2 (2022)
Tid
svensk + 7 timmar
Huvudstad med antal invånare
Manila 1 780 000 (folkräkning 2015) (inklusive förorter 12 880 000)
Övriga större städer
Davao City, Cebu, Zamboanga, Cagayan de Oro City, Parañaque City, Valenzuela City
Högsta berg
Mount Apo (2954 m ö h)
Viktiga floder
Cagayan (Luzon), Pulangi (Mindanao)
Medelnederbörd/månad
Manila 30 mm (per månad, december till april), 367 mm (per månad under juli-september)
Medeltemperatur/dygn
Manila drygt 25 °C (jan), 29 °C (maj)

Källor

Filippinerna – Befolkning och språk

Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydöstasien. Födelse­talen har minskat stadigt ända sedan 1960-talet, samtidigt som dödstalen har sjunkit. Drygt en fjärdedel av befolkningen är under 15 år. Befolkningen är koncentrerad till kusterna och Luzons slättland. Ungefär var tionde invånare bor i och omkring huvudstaden Manila.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
merparten av befolkningen är av främst malajiskt ursprung, kinesisk minoritet, olika små stamfolk med flera
Antal invånare
109 581 085 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
368 (2020)
Andel invånare i städerna
47,4 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
20,2 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
5,9 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
1,3 procent (2020)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
49,8 procent (2020)
Förväntad livslängd
71 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2019)
Förväntad livslängd för män
67 år (2019)
Språk
filipino (eller tagalog) är det största språket. Andra stora språk är cebuano, ilocano, hiligaynon och bicolano. Många talar även engelska

Källor

Filippinerna – Religion

Religionsfriheten är inskriven i författningen och respekteras vanligtvis. De flesta filippinare är kristna, varav merparten är katoliker. I söder finns en muslimsk minoritet, moros.

Filippinerna – Utbildning

Den filippinska regeringen har satsat mer på högre utbildning, där kvaliteten är relativt god, än på grundskolorna. Skillnaderna är dock stora mellan olika regioner och på landsbygden är undervisningen ofta eftersatt. Regeringen lovade 2013 att satsa över 580 miljoner amerikanska dollar på att bygga nya skolor. Men den svåra tyfon som drabbade landet senare samma år innebar att minst 2 500 skolor förstördes helt eller delvis. Även coronapandemin 2020/2021 har slagit hårt mot utbildningssektorn.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
93,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
29 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
96,3 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,2 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
14,2 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Kultur

Den ursprungliga kulturen har inte fått möjlighet att utvecklas. Spansk kolonialism i närmare 400 år, följd av stark amerikansk påverkan, har förhindrat det. Bland de få som har lyckats bevara delar av den malajiska kulturen och de gamla traditionerna är muslimerna i södra Filippinerna.

Filippinerna – Sociala förhållanden

Samhället domineras av en liten välbärgad elit, samtidigt som många filippinare lever i fattigdom. Mest utsatt är landsbygdsbefolkningen, men i städerna samlas allt fler fattiga i kåkstäder. De regionala skillnaderna är också stora. 2020 beräknades var femte invånare leva under den nationella fattigdomsgränsen (det vill säga på mindre än 1,9 dollar om dagen). 

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,2 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,2 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
94,1 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
82,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,4 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
137 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Äldre historia

Människor har bott på de filippinska öarna i över 30 000 år. De koloniserades av Spanien på 1500-talet och befolkningen kristnades med tvång. Ett undantag var en muslimsk minoritet på Mindanao och Sulu i söder. Under det spanska styret växte det fram en ny överklass som kom att äga en stod del av jorden. I slutet av 1800-talet hamnade Filippinerna istället under amerikanskt styre. Först efter andra världskriget, då kolonin ockuperades av Japan, blev Filippinerna en självständig stat.

Filippinerna – Modern historia

Efter andra världskriget blev Filippinerna en självständig stat. Formellt rådde demokrati, men 1972 införde den dåvarande presidenten Ferdinand Marcos ett undantagstillstånd som varade i nio år. Han störtades 1986, då Corazon Aquino blev president efter omfattande folkliga protester. Även 2001 tvingades en president avgå efter stora demonstrationer. De flesta av de presidenter som tog vid efter det hämtades, med några undantag, från samma maktelit. 

Filippinerna – Politiskt system

Filippinerna har ett demokratiskt styre. Författningen ger presidenten stor makt. De politiska partierna är svaga och i praktiken domineras såväl politiken som ekonomin av en liten elit. Korruption är ett stort problem, både inom politiken och rättsväsendet. 

Filippinerna – Demokrati och rättigheter

Sedan diktatorn Ferdinand Marcos störtades 1986 har Filippinerna haft ett demokratiskt styre. Allmänna val hålls regelbundet, men har ofta lett till våldsamheter. Röstköp är vanliga. På papperet är rättssäkerheten i landet god, men i praktiken råder stora brister, ofta till förmån för den lilla elit som också dominerar politiken. Under Rodrigo Dutertes tid som president (2016–2022) försämrades respekten för mänskliga rättigheter. Korruption är ett stort problem.

Inrikespolitik och författning

Filippinerna – Aktuell politik

Den filippinska presidenten har stora befogenheter, men politiken präglas av att hen bara får sitta vid makten i en mandatperiod. Politiken domineras vanligtvis av en liten elit, men även personer med stjärnstatus inom TV, film och sport lyckas ofta nå höga positioner. Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr, ofta kallad Bongbong, som tillträdde som president i juni 2022, är son till den forna diktatorn med samma namn.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika ng Pilipinas/ Republiken Filippinerna
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Ferdinand Marcos Jr (2022–)
Regeringschef
president Ferdinand Marcos Jr (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
PDP-Laban 66, Nationalistpartiet (NP) 36, Nationalistiska folkkoalitionen (NPC) 35, Nationella enhetspartiet (NUP) 33, Lakas-CMD 26, Liberala Party (LP) 10, Hugpong ng Pagbabago (HNP) 6, Folkets reformparti (PRP) 3, Aksyon Demokratiko/Asenso Manileño 3, samt flera mindre partier och sex oberoende ledamöter (2022) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
PDP-Laban 82/4, Nationalistpartiet (NP) 42/3, Nationalistiska folkkoalitionen (NPC) 36/3, Nationella enhetspartiet (NUP) 25, Liberala partiet 18/5, Förenade nationalistalliansen (UNA) 11/1, Lakas-CMD 11/1, med flera (2019) 2
Valdeltagande
69 % i parlamentsvalet 2016, 78 % i presidentvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2025 presidentval 2028
1. Ej fullständigt resultat. Det saknas bland annat fördelning av de 63 mandaten som fördelas efter partilistor. Siffrorna är dessutom preliminära.
2. avser platser i representanthuset/senaten (en del av senatorerna valdes 2016), nio av de senatorer som valdes in 2019 var allierade med president Duterte

Källor

Filippinerna – Muslimska separatister

I slutet av 1960-talet tog separatiströrelsen Moros nationella befrielsefront (MNLF) till vapen för att kräva en självständig muslimsk stat i söder. Sedan dess har nya och mer militanta grupper tillkommit. Trots ett nytt fredsavtal med den idag största gruppen Moros islamiska befrielsefront (Milf) är det svårt att se något slut på konflikten som beräknas ha krävt över 150 000 människoliv.

Filippinerna – Vänsteruppror

Sedan många år pågår ett vänsteruppror i Filippinerna. Det leds sedan 1970-talet av Kommunistpartiet och dess väpnade gren Nya folkarmén (NPA). Strider har varvats av perioder av relativt lugn, och förhandlingar om fred pågår av och till. Konflikten mellan regeringen och NPA beräknas ha kostat över 40 000 människor livet, varav 3 000 ska ha dödats sedan 2013.

Filippinerna – Utrikespolitik och försvar

De starka banden till USA dominerar utrikespolitiken. Amerikanerna hade länge militärbaser i landet, men tvingades lämna dem 1992, det militära samarbetet fortsatte dock även efter det. Samtidigt har kontakterna till andra asiatiska länder blivit viktigare. Relationerna med framför allt Kina störs dock av en tvist om en ögrupp i Sydkinesiska havet. Under Rodrigo Duterte, president mellan 2016 och 2022, hamnade Filippinerna ömsom på kollisionskurs med USA och Kina, ömsom antog en mer försonlig linje gentemot de två stormakterna. Filippinerna har också närmat sig Ryssland.

Fakta – försvar

Armén
86 000 man (2017)
Flygvapnet
15 000 man (2017)
Flottan
24 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,0 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,0 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Ekonomisk översikt

Länge utgjorde jordbruk, fiske och skogsbruk stommen i Filippinernas ekonomi, men numera betyder tjänstesektorn och tillverkningsindustrin mer för ekonomin i stort. Viktiga är också de pengar som filippinare utomlands skickar till hemlandet. Mellan 2000 och 2019 har ekonomin växt stadigt, men 2020 föll BNP med nästan 10 procent till följd av coronapandemin, för att därefter ta fart på nytt. Det finns också en omfattande informell sektor av ekonomin, främst i de större städerna.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 299 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2021)
Total BNP
361 489 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
10,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP
28,4 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
61,4 procent (2020)
Inflation
4,3 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
51,7 procent (2020)
Utlandsskuld
98 480 miljoner US dollar (2020)
Valuta
filippinsk peso
Bistånd per person
2 US dollar (2017)

Källor

Filippinerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Filippinerna är rikt på mineraler, men gruvnäringen svarar bara för någon procent av BNP. De viktigaste malmerna är koppar, guld, silver, nickel, krom och järn, men det finns även fyndigheter av zink, kobolt och mangan. 

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
481 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
706 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
142 240 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,3 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
23,2 procent (2018)

Källor

Filippinerna – Jordbruk

Landets bördigaste jordar finns på Luzon och Mindanao. Där ligger de flesta av de stora plantagerna, haciendorna. Även många av de mindre öarna är uppodlade. På plantagerna på Mindanao odlas främst bananer, ananas, mango och gummi. Gårdarna drivs ofta av multinationella bolag som dock inte får äga någon mark i Filippinerna. På småbruken sker en intensiv odling av ris, majs, kokosnötter och sötpotatis. Boskapsskötseln är också viktig och är numera nästan helt inriktad på hemmamarknaden.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
10,2 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
41,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
24,1 procent (2020)

Källor

Filippinerna – Industri

I mitten av 1960-talet befann sig Filippinernas industri på samma utvecklingsnivå som Sydkoreas och Taiwans, men den halkade snart efter. Men från 1990-talet har exportindustrin ökat i betydelse. De viktigaste branscherna är förädling av livsmedel samt tillverkning av elektriska och elektroniska produkter, kemikalier, kläder och metallvaror.