Filippinerna – Muslimska separatister

I slutet av 1960-talet tog separatiströrelsen Moros nationella befrielsefront (MNLF) till vapen för att bilda en självständig muslimsk stat i södra Filippinerna. Sedan dess har nya militanta grupper tillkommit. Trots ett fredsavtal med den numera största, Moros islamiska befrielsefront (Milf), är det svårt att se ett slut på konflikten som krävt över 150 000 dödsoffer.

Ända sedan kolonialtiden har spänningar rått mellan muslimer och kristna i söder. När spanjorerna anlände på 1500-talet fanns två muslimska sultanat på ön Mindanao och Suluöarna. Sultanaten bedrev livlig handel i regionen. Filippinerna blev 1570 en spansk koloni, men kolonisatörerna lyckades aldrig helt besegra muslimerna som de kallade för moros.

När USA tog över makten 1896 lockades jordlösa filippinier från ön Luzon och ögruppen Visayas i norr till södern genom löften om mark. Även efter självständigheten 1946 flyttade kristna från norr till Mindanao. På 1950- och 1960-talet kom kanske så många som en miljon människor. 1969 var muslimerna i majoritet på Mindanao, men numera är de en minoritet (se Befolkning och språk).

Nybyggarna fick ofta den bästa jordbruksmarken, vilket skapade motsättningar mellan dem och de betydligt fattigare moros. Mindanao är rikt på olja, naturgas och metaller, men oroligheterna har gjort att naturtillgångarna utvinns i liten omfattning. Öns invånare, främst muslimerna, är fattigare än den övriga befolkningen (se Sociala förhållanden).

Flera separatiströrelser

MNLF:s främsta mål var en självständig muslimsk stat i söder, men bakom upproret låg även ett missnöje med att regionen hade försummats ekonomiskt av regeringen i Manila. 1976 och 1996 slöt regeringen fred med MNLF som då hade gett upp kravet på självständighet. Så småningom bildades en självstyrande region, ARMM (Automonous Region of Muslim Minadanao), av fem provinser på Mindanao och Suluöarna.

Avtalen ledde inte till fred och genom åren splittrades MNLF. Utbrytargruppen Moros islamiska befrielsefront (Milf) blev snart större än MNLF. Milf lägger större vikt vid islam än MNLF som i huvudsak är en sekulär rörelse.

Religiösa frågor kom dock att bli mindre viktiga för Milf sedan grundaren Salamat Hashim avlidit 2003. Moderata krafter inom gruppen gav samma år upp kravet på full självständighet och har senare ingått en rad delavtal om fred med regeringen (se nedan), som dock vissa mer hårdföra fraktioner motsätter sig. Till dem hör Bangsamoros islamiska frihetskämpar.

Den betydligt mindre gruppen Abu Sayyaf (Guds svärd) vill upprätta en konservativ muslimsk stat i söder. Flera av grundarna deltog i motståndet mot Sovjetunionens ockupation av Afghanistan 1979–1989. Abu Sayyaf har genomfört en rad terrorattentat i landet och ligger bakom kidnappningar av filippinier och utlänningar. Gruppen har mördat flera personer som den tagit som gisslan. Abu Sayyaf står på USA:s lista över terroristorganisationer. USA med flera länder misstänker att Abu Sayyaf och en del Milf-fraktioner har band till al-Qaida eller Islamiska staten (IS).

Med åren har gränserna mellan de muslimska motståndsgrupperna blivit alltmer flytande. Det är också svårt att se någon tydlig skillnad mellan politiska rörelser och kriminella grupper. Separatisterna har svagt stöd hos den muslimska civilbefolkningen. Konflikterna på Mindanao kompliceras dessutom av tvister mellan mäktiga klaner. Den inflytelserika klanen Amptuan misstänks ha utfört en massaker på ett 50-tal människor 2009 (se Modern historia).

Fredsprocess med förhinder

Sedan 1970-talet har våldsutbrott varvats med fredsförhandlingar mellan regeringar och separatistgrupper. När samtalen mellan president Joseph Estradas regering och Milf körde fast 2000 inleddes en militäroffensiv mot separatisterna. Samtalen återupptogs under president Gloria Macapagal-Arroyo (2001–2010). En uppgörelse om muslimskt självstyre i några provinser föll efter protester från kristna ledare. Milf svarade med angrepp på kristet dominerade områden. 2008 fastslog Högsta domstolen att uppgörelsen stred mot författningen.

Vid president Benigno Aquinos tillträdde 2010 inleddes nya fredssamtal mellan regeringen och Milf under malaysisk medling. I oktober 2011 fällde militären för första gången på flera år bomber kring staden Zamboanga på Mindanao. När förhandlingarna återupptogs 2012 enades parterna om att en ny självstyrande region skulle inrättas på Mindanao.

Fredsavtalet antogs i etapper, samtidigt som armén bekämpade såväl utbrytargrupper ur Milf som en MNLF-fraktion utanför Zamboanga. MNLF-fraktionen höll under en period 2013 närmare 200 civila som gisslan. Innan fraktionen tvingades ge upp hade över 200 människor dödats och 100 000 tvingats fly.

Ett nytt fredsavtal slöts med Milf 2014. Separatistgruppen skulle lämna ifrån sig merparten av sina vapen till en oberoende kommission. Regeringen skulle ansvara för utrikespolitik, försvar, penningpolitik och handel, medan ett nyinrättat regionstyre skulle få ansvaret för jordbruk, stadsplanering, arbetsmarknad och miljö. En ny regional församling skulle inrättas, och muslimer och icke-muslimer garanterades samma rättigheter. För att träda i kraft måste dock fredsplanen godkännas av kongressen samt i en folkomröstning, vilket blev omöjligt sedan nya strider brutit ut.

Bangsamoro

Under president Rodrigo Duterte (2016–2022) beslutade kongressen, 2018, att Bangsamoros autonoma region på Mindanao (BARMM) skulle bildas, med ett demokratiskt styre, ett folkvalt regionalt parlament och ett oberoende rättsväsen. Bangsamoros regering skulle få en större del av inkomsterna från naturresurserna i regionen än tidigare regionala styren. 2019 hölls en första folkomröstning om vilka distrikt som ska ingå i Bangsamoro. Tanken är att Bangsamoro gradvis ska växa från kärnområdet kring staden Marawi.

Efter folkomröstningen lovade Milf att avväpna en tredjedel av sina rebeller, övriga ska lämna ifrån sig vapnen när Bangsamoro börjar fungera. En del av Milf-rebellerna har lovats anställning inom polisen eller den nya regionens säkerhetsstyrkor.

2019 bildades ett nytt övergångsstyre för Bangsamoro under ledning av Milfs ordförande Murad Ebrahim. Vid det laget hade dock undantagstillstånd införts på hela Mindanao. Det infördes i maj 2017 sedan den dittills okända IS-trogna gruppen Maute hade intagit Marawi. De flesta invånare lyckades fly, men hundratals blev fast mellan islamister och regeringsstyrkor, eller togs som gisslan av Maute.

Maute tycktes ha fått med sig en yngre generation muslimer som var missnöjda med resultatet av separatisternas kamp. Maute, som leddes av två bröder från en inflytelserik familj i Marawi, samarbetade med en IS-trogen före detta ledare för Abu Sayyaf. Även en utbrytargrupp ur Milf tros ha varit inblandad i belägringen av Marawi.

Rebellerna höll Marawi till hösten 2017. Enligt officiella uppgifter dödades 920 rebeller, däribland bröderna Maure, 165 regeringssoldater och minst 45 civila under de fem månader belägringen pågick. Undantagstillståndet i regionen upphävdes 2020.