Filippinerna
Gatuliv i den filippinska huvudstaden Manila. Foto: Flickr/Stefan Munder

Filippinerna

Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen. Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Viktiga händelser

  • 2022

  • Ferdinand Marcos Jr, son till den förre diktatorn med samma namn, vinner presidentvalet med nästan 59 procent av rösterna. Sara Duterte-Carpio, dotter till president Rodrigo Duterte, väljs samtidigt till vicepresident med drygt 61 procent av rösterna.

  • 2019

  • Filippinerna lämnar formellt Internationella brottmålsdomstolen (ICC) sedan domstolen inlett en preliminär utredning av president Rodrigo Duterte för övergrepp i samband med hans krig mot narkotikan. Mellanårsvalet blir en framgång för Dutertetrogna partier som får egen majoritet i parlamentets bägge kamrar.

  • 2017

  • En ny islamistgrupp, Maute, som säger sig ha band till Islamiska staten (IS), intar och kontrollerar under flera månader staden Marawi på ön Mindanao. Undantagstillstånd utlyses på Mindanao. USA bistår militärt.

  • 2016

  • Rodrigo Duterte, tidigare borgmästare i staden Davao, vinner presidentvalet. Han inleder en kontroversiell kampanj mot den höga brottsligheten. Hans ”krig mot drogerna” kräver enligt Human Rights Watch (HRW) omkring 12 000 liv fram till januari 2017.

    FN:s permanenta skiljedomstol i Haag dömer till Filippinernas fördel och avvisar Kinas krav på 85 procent av territorialvattnen i Sydkinesiska havet.

  • 2013

  • Över 6 000 människor omkommer och över en miljon blir hemlösa när tyfonen Haiyan (i Filippinerna kallad Yolanda) sveper över Filippinerna. Myndigheterna får kritik för att det tar så lång tid för hjälpinsatserna att nå de drabbade.

  • 2010

  • Benigno ”Noynoy” Aquino III, son till den förra presidenten Corazon Aquino, vinner presidentvalet.

  • 2009

  • 57 människor, varav flera journalister och andra mediearbetare, dödas i en massaker i provinsen Maguindanao på ön Mindanao, när de bevakar processen där en lokal politiker ska anmäla sig som kandidat i ett borgmästarval året därpå.

  • 2007

  • Den förre presidenten Joseph Estrada döms till livstids fängelse för korruption, men benådas efter en månad.

  • 2004

  • Gloria Macapagal Arroyo, som tog över som president sedan Joseph Estrada avsatts, vinner presidentvalet. Men resultatet ifrågasätts på grund av fuskanklagelser. Hon anklagas även för korruption, men oppositionen lyckas inte få henne ställd inför riksrätt.

  • 2001

  • President Joseph Estrada avgår i januari och efterträds av vicepresident Gloria Macapagal Arroyo. Dessförinnan har senaten röstat för en riksrättsprocess mot Estrada på grund av korruptionsanklagelser. Massiva protester har sedan slutet av 2000 hållits med krav på Estradas avgång.

  • 1998

  • Joseph Estrada vinner presidentvalet med ett populistiskt budskap om bättre villkor för fattiga filippinier och kamp mot korruption och brottslighet. Han kan använda sig av sin bakgrund som filmskådespelare på 1960-talet då han spelade hjältar som ingrep på de fattigas sida.

  • 1996

  • President Fidel Ramos sluter ett fredsavtal med den muslimska separatiströrelsen MNLF och efter uppgörelser med rebeller inom armén anses militären inte längre utgöra något hot. 

  • 1992

  • USA förlorar rätten att ha militärbaser i Filippinerna.

    Den före detta generalen och försvarsministern Fidel Ramos vinner presidentvalet.

  • 1989

  • Den förre diktatorn Ferdinand Marcos avlider i exil i USA.

  • 1987

  • En ny författning antas. Den stadgar att en president kan sitta vid makten i högst en mandatperiod.

  • 1986

  • Corazon Aquino, änka efter den 1983 mördade oppositionsledaren Benigno Aquino, utmanar president Ferdinand Marcos i presidentvalet. Marcos hävdar att han har vunnit valet, som präglats av omfattande fusk. Han tvingas ge upp makten efter massprotester och sedan delar av militären och USA ställt sig bakom Corazon Aquino. Familjen Marcos flyr till Hawaii.

  • 1983

  • Oppositionsledaren Benigno Aquino mördas när han återvänder till hemlandet efter att ha levt i exil i USA. Protesterna mot president Ferdinand Marcos tilltar och samlar stora delar av samhället.

  • 1981

  • Undantagstillståndet som infördes 1972 hävs, men samtidigt skrivs författningen om så att president Ferdinand Marcos kan ställa upp för omval. Oppositionen bojkottar presidentvalet och Marcos kan sitta kvar vid makten.

  • 1972

  • President Ferdinand Marcos inför undantagstillstånd sedan protesterna mot hans styre har vuxit i spåren av en allt sämre ekonomi. Pressen censureras, kongressen upplöses och 50 000 människor grips.

  • 1965

  • Ferdinand Marcos väljs till president, för att sedan väljas om fyra år senare.

  • 1946

  • Filippinerna blir en självständig stat, efter att ha varit en amerikansk koloni sedan 1898 (1941–1944 ockuperades Filippinerna av Japan). USA tillåts att ha kvar militärbaser i landet. Till president utses Manuel Roxas.

Varukorg

Totalt 0