Sydafrika – Aktuell politik

Sydafrika är en republik med stark presidentmakt. Sedan demokrati infördes 1994 har den tidigare befrielserörelsen ANC dominerat politiken. Stödet för partiet har minskat gradvis sedan toppnoteringen på nästan 70 procent i valet 2004. Korruption, kriminalitet, hög arbetslöshet och stora ekonomiska skillnader är viktiga politiska frågor. 

Under apartheidtiden som varade från 1948 fram till början av 1990-talet saknade svarta sydafrikaner helt politiska rättigheter (se Modern historia). Numera är Sydafrika en fullvärdig demokrati med en grundlag som garanterar mänskliga rättigheter och allas likhet inför lagen.

Nästa parlamentsval hålls den 29 maj. Valet ser ut att bli ANC:s största utmaning på 30 år. Opinionsundersökningarna visar att partiet för första gången sedan 1994 riskerar att tappa sin majoritet i parlamentet. Oppositionen består i princip av två block, det vänsterradikala EFF och en allians av liberala och konservativa partier, som leds av det största oppositionspartiet DA.

Den skandalomsusade expresidenten Jacob Zuma beslutade i december 2023 att ställer sig bakom det nybildade partiet MK, vilket fick ANC att tills vidare stänga av Zuma. ANC har försökt att stoppa både Zuma och MK från att ställa upp i valet. En vecka före valet förklarade författningsdomstolen att Zuma inte är valbar då han tidigare dömts till 15 månaders fängelse för domstolstrots. Grundlagen hindrar personer som fått fängelse i mer än ett år att ta plats i parlamentet. MK får dock ställa upp utan Zuma. Trots att Zuma är anklagad för bland annat korruption (se Modern historia) har han fortsatt stöd bland vissa väljare och även om han inte själv får ställa upp kan hans roll inom MK göra att partiet plockar röster från såväl EFF som ANC. MK förväntas få en del röster inom folkgruppen zulu som är den grupp som Zuma tillhör. 

President Cyril Ramaphosa har suttit på sin post sedan 2018 då han tog över efter Jacob Zuma som tvingades lämna presidentposten efter ett antal korruptionsskandaler. Zuma står bland annat anklagad för bedrägeri och penningtvätt i samband med en vapenaffär 1999 (se Modern historia). Efter att flera gånger ha varit nedlagt togs åtalet upp igen 2018 och en rättegång inleddes 2021. Sedan dess har Zuma och hans advokater lyckats förhala förhandlingarna.

Zuma anklagas också av den så kallade Zondo-kommission för att under sin tid vid makten ha låtit privata intressen gå före statens, en politik som ska ha lett till att statskassan plundrades på miljardbelopp (läs mer om Zumas styre i Modern historia).

ANC tappar förtroende

När Ramaphosa tillträdde som president 2018 lovade han att skapa jobb och göra upp med korruptionen. Många sydafrikaner var oerhört förväntansfulla men efter bara något år uppstod besvikelse över att presidenten valt en försiktig förändringstakt. En orsak till den försiktiga politiken var hans balansgång mellan ANC:s två falanger – den som var för Zuma och den som var för Ramaphosa. För att försöka ena falangerna efter maktskiftet lät Ramaphosa flera personer från Zuma-lägret sitta kvar på framträdande poster inom partiet och i regeringen. Trots alla skandaler hade Zuma många anhängare kvar bland väljarna.

När sydafrikanerna gick till val i maj 2019, drygt ett år efter maktskiftet, röstade många missnöjda väljare, främst yngre, på EFF. Partiet gick till val på löften om att nationalisera banker och gruvor, samt att genomföra en mer radikal jordreform än den som ANC-regeringen inledde efter valet 1994 (se Jordbruk och industri). EFF planerade att utan kompensation ta mark från vita bönder och fördela den till svarta. Utspelet fick ANC att lova att utreda det juridiska utrymmet för att beslagta mark utan kompensation till ägarna. EFF lyckades nästan fördubbla sitt antal mandat i parlamentet, på bekostnad av såväl ANC som DA.

Viktiga frågor

Trots Ramaphosas löften om att ta itu med landets korruption har den bitit sig fast i statsapparaten och i den politiska debatten. Andra områden där regeringen har misslyckats att komma till rätta med problemen gäller den höga arbetslösheten, den utbredda fattigdomen och de ständiga elavbrotten.

Sydafrika är ett av de länder i världen där det råder störst ekonomiska skillnader mellan befolkningsgrupper.

I början av 2024 uppgick arbetslösheten till runt 32 procent generellt och till 62 procent bland yngre. Till detta kommer en utbredd kriminalitet (se Sociala förhållanden) och ett bristfälligt vårdsystem. På den överfulla listan med akuta samhällsproblem finns också det eftersatta och ojämlika utbildningsväsendet (se Utbildning).

Under covid-19-pandemin som drabbade Sydafrika hårdare än alla andra länder på kontinenten tvingades många företag att lägga ner eller avskeda personal. Arbetslösheten ökade, främst bland unga, och fattigdomen spreds till nya grupper. Enligt beräkningar hamnade mer än en tredjedel av alla medelinkomstfamiljer i fattigdom under pandemin. Enligt landets statistiska centralbyrå minskade den förväntade livslängden med 3,5 år i snitt från 2020 till 2021. 

Många års misskötseln av det statliga elbolaget Eskom har orsakat regeringen mycket huvudbry. Schemalagda elavbrott beräknades 2022 ha kostat motsvarande en fjärdedel av landets BNP. Centralbanken uppskattar att strömavbrotten har minskat tillväxten med 1,8 procent, andra finansinstitut anser att skadan på ekonomin varit ännu större.

Förväntningarna var stora på Cyril Ramaphosa när han tog över som president efter Jacob Zuma. Foto: Mike Hutchings/AP/TT

Flera organisationer och oppositionspartier har dragit regeringen och Eskom inför domstol eftersom de anser att strömavbrotten är ett brott mot de medborgerliga rättigheter som garanteras i grundlagen.

Missnöjet med regeringen kom till tydligt uttryck i lokalvalen i november 2021. För första gången sedan partiet kom till makten fick ANC mindre än 50 procent av rösterna (läs mer i Kalendarium.)

Skandal skakar Ramaphosa

President Ramaphosas försök att framställa sig själv som en politiker med rena händer kom att ifrågasättas från sommaren 2022 då det avslöjades att tjuvar vid ett inbrott på presidentens gård hade hittat 580 000 amerikanska dollar i kontanter instoppade i möbler. Inbrottet som ägt rum 2020 blev känt i juni 2022 när saken polisanmäldes av landets tidigare spionchef, Arthur Fraser, en av Jacob Zumas allierade. Fraser anklagade Ramaphosa för penningtvätt. Han uppgav att presidenten hade låtit bli att anmäla inbrottet till polisen och i stället låtit sina säkerhetsvakter kidnappa förövarna och muta dem för att tiga om pengarna.

Ramaphosa avvisade anklagelserna som han menade var politiskt motiverade. Enligt presidenten kom pengarna från en försäljning av bufflar till en person i Sudan.

En utredning tillsattes för att gå till botten med affären. Utredarna kallade Ramaphosas förklaringar otillräckliga men oppositionens försök att starta ett riksrättsförfarande mot presidenten röstades ned i parlamentet. 

Några dagar senare inledde ANC sin partikongress för att bland annat välja partiledare. Trots den djupa splittringen inom rörelsen – en falang utsatte Ramaphosa för ljudliga protester när han höll sitt tal – lyckades han vinna valet till partiledare.

I juni 2023 friades Ramaphosa från misstankar om att han gjort något brottsligt av den ombudsman (Public Protector) som har som uppgift att granska hur staten sköter sina åtaganden. I slutet av 2023 åtalades tre personer för att ha legat bakom inbrottet på presidentenn farm.

Även om Ramaphosa friats från misstankar om oegentligheter väntas efterspelet till inbrottet kasta en skugga över valrörelsen 2024.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Sydafrika i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
ANC – från hopp till förfall (22-12-08)
Elkrisen som bromsar Södra Afrikas ekonomiska motor (2022-10-27)
Rättegång mot ex-president ger fingervisning om Sydafrikas framtid (2021-06-11)
Partisplittring hämmar utvecklingen i Sydafrika (2019-12-12)
Sydafrikas skolsystem förfaller trots satsningar (2019-11-26)

115088

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

88678

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0