Sydafrika – Aktuell politik

Afrikanska nationalkongressen (ANC) har sedan 1994 dominerat politiken men stödet för partiet har minskat gradvis sedan toppnoteringen på nästan 70 procent år 2004. De senaste årens korruptionsskandaler, den höga arbetslösheten och de stora inkomstskillnaderna låg partiet i fatet vid valet i maj 2019. För tredje gången i rad backade ANC men lyckades behålla kontrollen över parlamentet. Valets vinnare blev det radikala vänsterpartiet EFF. 

Även efter det att Jacob Zuma lämnat posten som landets president i början av 2018 vilade hans skugga över den sydafrikanska politiken. Zumas efterträdare Cyril Ramaphosa, som gjort sig känd som en förhandlingspolitiker, var angelägen om att försöka ena falangerna inom ANC och lät därför flera personer från Zuma-lägret sitta kvar på framträdande poster inom partiet och i regeringen. Den interna maktkampen kringskar den nye presidentens handlingsutrymme ordentligt.

Rättsprocessen mot den korruptionsanklagade Zuma tog efter många turer sin början våren 2018. Zuma åtalades för korruptionsbrott i samband med en stor vapenaffär på 1990-talet då han var vicepresident (se Modern historia). Rättegången inleddes i maj 2021 men sedan dess har Zuma lyckats få förhandlingarna uppskjutna flera gånger. 

Flera utredningar har också granskat ekonomiska oegentligheter inom den politiska eliten under Zumas tid vid makten, däribland den så kallade Zondo-kommissionen. I centrum för utredningarna står begreppet ”state capture” (”kidnappning av staten”) som syftar på att privata intressen tilläts gå före statens.  Zuma anklagas för att ha gjort sig skyldig till detta genom att på korrupt väg ha hjälpt finansfamiljen Gupta till lukrativa statliga kontrakt och dessutom ha gett familjen stort inflytande över ministerutnämningar. Flera högt uppsatta ANC-medlemmar och före detta ministrar är indragna i skandalen liksom medlemmar av familjen Zuma, bland annat expresidentens son. Sommaren 2022 levererade kommissionen sin slutrapport efter fyra års arbete. Rapporten slår fast att staten plundrats på miljarder dollar under Jacob Zumas tid som president, och att inte bara Zuma utan även andra ministrar varit inblandade (se Kalendarium).

Zuma in och ut ur fängelse

I juli 2021 fängslades Jacob Zuma för domstolstrots då han hade vägrat att infinna sig till förhör hos Zondo-komissionen. När Zuma sattes bakom galler utlöstes omfattande protester och upplopp. Oroligheterna pågick i mer än vecka och krävde 337 människors liv (läs mer i Kalendarium).   

Jacob Zuma hade dömts till ett straff på 15 månader men släpptes av fängelsmyndigheterna redan i augusti av medicinska skäl vilket fördömdes av oppositionen. Zuma fick avtjäna resten av sitt straff utanför fängelset. Frisläppandet av Zuma ifrågasattes av oppositionen och i november 2022 slog Högsta domstolen fast att det var fel att släppa Zuma av medicinska skäl. Domstolen gav order om att han skulle sättas i fängelse igen, men Zuma överklagade domen som också ifrågasattes av landets fängelsemyndighet.    

Korruptionsaffärerna kring Zuma har tärt hårt på ANC:s förtroende bland väljarna liksom regeringens oförmåga att komma tillrätta med den höga arbetslösheten och utbredda fattigdomen.

Enligt Världsbanken var Sydafrika 2020 ett av de länder i världen där det rådde störst skillnad mellan olika befolkningsgrupper och andelen fattiga fortsatte att öka. I slutet av 2021 uppgick arbetslösheten till runt 34 procent generellt och till mer än 65 procent bland yngre.  Till detta kommer en utbredd kriminalitet och ett bristfälligt vårdsystem som arbetar under tyngden av en befolkning där var femte invånare är hiv-smittad. På den överfulla listan med akuta samhällsproblem finns också det eftersatta och ojämlika utbildningsväsendet.

Vid det senaste valet 2019 röstade många missnöjda väljare, främst yngre, på EFF. Partiet gick till val på löften om att nationalisera banker samt gruvor och att genomföra en jordreform. EFF planerade att utan kompensation ta mark från vita bönder och fördela den till svarta. Utspelet tvingade ANC att justera sin politiska retorik inför valet. Partiet lät sig framförallt påverkas i frågan om jordreform och lovade utreda det juridiska utrymmet för att beslagta mark utan kompensation till ägarna (se Jordbruk och fiske). EFF lyckades nästan fördubbla sitt antal mandat i parlamentet, på bekostnad av såväl ANC som det näst största partiet Demokratiska alliansen (DA).

Den politiska oppositionen tvingades ändra sin politiska strategi när Cyril Ramaphosa blev president. Under Jacob Zumas tid vid makten ägnade både DA och EFF all sin energi åt att angripa presidenten och utmåla honom som korrupt och oduglig. Det var tacksamt eftersom Zumas tidigare så stora popularitet dalat och han ogillades av en majoritet av befolkningen. Ramaphosa var däremot betydligt bättre omtyckt av allmänheten, mer närvarande i den politiska debatten och en tuffare debattmotståndare.

Förväntningarna var stora på Cyril Ramaphosa när han tog över som president efter Jacob Zuma. Foto: Mike Hutchings/AP/TT

Ramaphosa är en ansedd ANC-veteran med en meritförteckning som imponerade på många. Han stod nära landsfadern Nelson Mandela (se Modern historia), har en gedigen bakgrund inom fackföreningsrörelsen och var under ett långt uppehåll från politiken en framgångsrik affärsman. Han lovade att skapa jobb och göra upp med korruptionen.

När han tillträdde var många sydafrikaner oerhört förväntansfulla men efter bara något år uppstod en besvikelse över att presidenten valde en försiktig förändringstakt. Den allmänna debatten var splittrad mellan dem som ansåg att Ramaphosa borde få mer tid på sig för att kunna uträtta något och dem som tyckte att han borde gå betydligt snabbare fram.

Svåra effekter av pandemin

Under inledningen av den globala coronapandemin våren 2020 införde Sydafrika med kort varsel införde några av världens strängaste regler för att försöka hindra smittspridningen. 

Pandemin har fick svåra konsekvenser för Sydafrika som är det land i Afrika som drabbats värst av smittan. I mars 2022 hade mer än 3 miljoner personer fått covid-19 och närmare 100 000 hade avlidit.

Hårda restriktioner infördes i flera omgångar och tillväxten ströps när många företag tvingades att stänga, avskeda personal eller sänka lönerna. Arbetslösheten ökade, främst bland unga, och fattigdomen spreds till nya grupper. Enligt beräkningar hamnade mer än en tredjedel av alla medelinkomstfamiljer i fattigdom under pandemin. Enligt landets statistiska centralbyrå minskade den förväntade livslängden med 3,5 år i snitt från 2020 till 2021. 

Missnöjet med regeringen kom till tydligt uttryck i lokalvalen den 4 november 2021. För första gången sedan partiet kom till makten fick ANC mindre än 50 procent av rösterna (läs mer i Kalendarium.)

Skandal skakar Ramaphosa

President Ramaphosas försök att framställa sig själv som en politiker med rena händer kom att ifrågasättas från sommaren 2022 då det avslöjades att tjuvar vid ett inbrott på presidentens gård hade hittat flera miljoner i kontanter instoppade i möbler. Inbrottet som ägt rum 2020 blev känt i juni 2022 när saken polisanmäldes av landets tidigare spionchef, Arthur Fraser, en av Jacob Zumas allierade. Fraser anklagade Ramaphosa för penningtvätt. Han uppgav att presidenten låtit bli att anmäla inbrottet till polisen och istället låtit sina säkerhetsvakter kidnappa förövarna och muta dem för att tiga om pengarna.

Ramaphosa avvisade anklagelserna som han menade var politiskt motiverade. Enligt Ramaphosa kom pengarna från en försäljning av bufflar till en person i Sudan.

Anklagelserna mot Ramaphosa togs under hösten upp i parlamentet och en utredning tillsattes för att utreda affären. Utredarna kallade Ramaphosas förklaringar för otillräckliga och konstaterade att Ramaphosa "kan ha begått" handlingar som står i strid med lagen. Utredningen föranledde oppositionen att i december 2022 lägga fram en motion om att inleda ett riksrättsförfarande mot Ramaphosa men motionen röstades ned. 

Omröstningen i parlamentet ägde rum några dagar innan ANC inledde sin partikongress för att bland annat välja partiledare. Splittringen vid kongressen var uppenbar och en falang utsatte Ramaphosa utsatte för ljudliga protester när han höll sitt tal men lyckades vinna valet till partiledare med 600 rösters marginal till utmanaren den tidigare hälsoministern Zwili Mkhize. Omvalet av Ramaphosa som partiledare innebär att han har chans att få sitta ytterligare en mandatperiod på presidentposten ifall ANC vinner nästa parlamentsval som ska hållas 2024 (presidenten utses av parlamentet).   

I en preliminiär rapport i mars 2023 friades Ramaphosa från misstankar om att han gjort något brottsligt av den ombudsman (Public Protector) som har som uppgift att granska hur staten sköter sina åtaganden. Ombudsmannen stod fast vid sina slutsatser i den slutrapport som presenterades i juni 2023. En polisutredning av saken pågår fortfarande. 

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Sydafrika i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
ANC – från hopp till förfall (22-12-08)
Elkrisen som bromsar Södra Afrikas ekonomiska motor (2022-10-27)
Rättegång mot ex-president ger fingervisning om Sydafrikas framtid (2021-06-11)
Partisplittring hämmar utvecklingen i Sydafrika (2019-12-12)
Sydafrikas skolsystem förfaller trots satsningar (2019-11-26)