Sydafrika – Aktuell politik

Afrikanska nationalkongressen (ANC) har sedan 1994 dominerat politiken men stödet för partiet har minskat gradvis sedan toppnoteringen på nästan 70 procent år 2004. De senaste årens korruptionsskandaler, den höga arbetslösheten och de stora inkomstskillnaderna låg partiet i fatet vid valet i maj 2019. För tredje gången i rad backade ANC men lyckades behålla kontrollen över parlamentet. Valets vinnare blev det radikala vänsterpartiet EFF. 

Även efter det att Jacob Zuma lämnat posten som landets president i början av 2018 vilade hans skugga över den sydafrikanska politiken. Zumas efterträdare Cyril Ramaphosa, som gjort sig känd som en förhandlingspolitiker, var angelägen om att försöka ena falangerna inom ANC och lät därför flera personer från Zuma-lägret sitta kvar på framträdande poster inom partiet och i regeringen. Den interna maktkampen kringskar den nye presidentens handlingsutrymme ordentligt.

Rättsprocessen mot den korruptionsanklagade Zuma tog efter många turer sin början våren 2018 och väntas bli lång, svår och uppslitande. Zuma åtalades i första hand för korruptionsbrott i samband med en stor vapenaffär på 1990-talet då han var vicepresident (se Modern historia). Flera utredningar har också granskat ekonomiska oegentligheter inom den politiska eliten under Zumas tid vid makten, däribland den så kallade Zondo-kommissionen. I centrum för utredningarna står begreppet ”state capture” (”kidnappning av staten”) som syftar på att privata intressen tilläts gå före statens vilket bland annat resulterade i att statliga bolag plundrades ekonomiskt (se Kalendariet).

Zuma har på allehanda vis försökt få rättegången uppskjuten och åtalet nedlagt.

I juli 2021 fängslades Zuma för domstolstrots då han hade vägrat att infinna sig till förhör hos Zondo-komissionen. När han sattes bakom galler utlöstes omfattande protester och upplopp (se nedan). Zuma dömdes till ett straff på 15 månader men släpptes redan efter 2 månader av medicinska skäl vilket fördömdes av oppositionen. Zuma ska nu avtjäna sitt straff utanför fängelset och korruptionsrättegången är uppskjuten igen i väntan på att en rapport ska klargöra om Zuma är tillräckligt frisk för att närvara eller ej.  

Korruptionsaffärerna kring Zuma har tärt hårt på ANC:s förtroende bland väljarna liksom regeringens oförmåga att komma tillrätta med den höga arbetslösheten och utbredda fattigdomen.

Enligt Världsbanken var Sydafrika 2020 ett av de länder i världen där det rådde störst skillnad mellan olika befolkningsgrupper och andelen fattiga fortsatte att öka. Arbetslösheten uppgick till över 27 procent generellt och till mer än 53 procent bland personer under 35 år. Till detta kom en utbredd kriminalitet och ett bristfälligt vårdsystem som arbetade under tyngden av en befolkning där var femte invånare var hiv-smittad. På den överfulla listan med akuta samhällsproblem fanns också det eftersatta och ojämlika utbildningsväsendet.

Sämsta valet hittills för ANC

Vid valet 2019 röstade många missnöjda väljare, främst yngre, på EFF. Partiet gick till val på löften om att nationalisera banker samt gruvor och att genomföra en jordreform. EFF planerade att utan kompensation ta mark från vita bönder och fördela den till svarta. Utspelet tvingade ANC att justera sin politiska retorik inför valet. Partiet lät sig framförallt påverkas i frågan om jordreform och lovade utreda det juridiska utrymmet för att beslagta mark utan kompensation till ägarna (se Jordbruk och fiske). EFF lyckades nästan fördubbla sitt antal mandat i parlamentet, på bekostnad av såväl ANC som det näst största partiet Demokratiska alliansen (DA).

Den politiska oppositionen har tvingats ändra sin politiska strategi sedan Cyril Ramaphosa blev president. Under Zumas tid vid makten ägnade både DA och EFF all sin energi åt att angripa presidenten och utmåla honom som korrupt och oduglig. Det var tacksamt eftersom Zumas tidigare så stora popularitet dalat och han ogillades av en majoritet av befolkningen. Ramaphosa är däremot betydligt bättre omtyckt av allmänheten, mer närvarande i den politiska debatten och en tuffare debattmotståndare.

Ramaphosa är en ansedd ANC-veteran med en meritförteckning som imponerade på många. Han stod nära landsfadern Nelson Mandela (se Modern historia), har en gedigen bakgrund inom fackföreningsrörelsen och var under ett långt uppehåll från politiken en framgångsrik affärsman. Han har lovat att skapa jobb och göra upp med korruptionen.

När han tillträdde var många sydafrikaner oerhört förväntansfulla men efter bara något år uppstod en besvikelse över att presidenten valde en försiktig förändringstakt. Den allmänna debatten var splittrad mellan dem som ansåg att Ramaphosa borde få mer tid på sig för att kunna uträtta något och dem som tyckte att han borde gå betydligt snabbare fram.

Presidentens popularitet fick ett rejält uppsving under inledningen av den globala coronapandemin i april 2020, då Sydafrika med kort varsel införde några av världens strängaste regler för att försöka hindra smittspridningen. Efter några veckor med fullständig nedstängning av samhället började otåliga och desperata sydafrikaner åter rikta kritik mot Ramaphosa.

Pandemin har fått svåra konsekvenser för Sydafrika som är det land i Afrika som drabbats värst av smittan. Sommaren 2021 hade mer än 2 miljoner personer fått covid-19 och över 70 000 hade avlidit. Hårda restriktioner har införts i flera omgångar och tillväxten har strypts när många företag tvingata stänga, avskeda personal eller sänka lönerna. Arbetslösheten har ökat, främst bland unga, och fattigdomen har spridits till nya grupper. Enligt beräkningar har mer än en tredjedel av alla medelinkomstfamiljer hamnat i fattigdom under pandemin.

Värsta drabbade är dock unga svarta sydafrikaner. Det var de som utgjorde kärnan i de protester som övergick till våldsamma upplopp när Zuma i juli 2021 sattes i fängelse (se ovan). Oroligheterna pågick i mer än vecka och krävde 337 människors liv (läs mer i Kalendarium).   

Missnöjet med regeringen kom till tydligt uttryck i lokalvalen den 4 november. För första gången sedan partiet kom till makten fick ANC mindre än 50 procent av rösterna (läs mer i Kalendarium.)

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Sydafrika i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Rättegång mot ex-president ger fingervisning om Sydafrikas framtid (2021-06-11)
Partisplittring hämmar utvecklingen i Sydafrika (2019-12-12)
Sydafrikas skolsystem förfaller trots satsningar (2019-11-26)
Sydafrikanerna hoppas på Ramaphosas superkrafter (2019-06-18)
Besvikna sydafrikaner vänder politiken ryggen (2019-04-19)
Sydafrikaner vill inte vänta längre på jordreform (2018-11-22)
Duschteknik samtalsämne i vattenbristens Kapstaden (2018-03-19)

Fördjupning om Sydafrika finns även i Världspolitikens Dagsfrågor
Sydafrika går till val: Tålamodet tryter
 (nr 1 2019)

Varukorg

Totalt 0