Sydafrika – Kultur

Sydafrika har ett rikt och varierat kulturliv där landets politiska historia, kampen mot apartheidsystemet och frågor om arv och identitet länge har spelat, och fortfarande spelar, en framträdande roll.

Dans, musik och teater var viktiga ingredienser i motståndet mot apartheid. I landets svarta townshipområden, det vi på svenska kallar kåkstäder, utvecklades en rad olika stilar, som protestdansen toyi-toyi och körtraditionen isicathamiya, som framförs a capella (utan instrument). Isicathamiya har rötterna i zulukulturen och är vanlig bland gruvarbetare. Jazzmusik av olika typer har alltid varit starkt rotad bland svarta sydafrikaner och var en viktig del av proteströrelsen under apartheid. Marabi, kwela och mbqanga är olika inriktningar av kåkstadsjazz. Även bland färgade sydafrikaner spelar jazzen en viktig roll, inte minst i Kapstaden där cape jazz, ett slags paradjazz, alltjämt är en stark tradition.

Dagens musikliv kännetecknas dels av modern musik från Europa och USA, dels av afrikansk folkmusik. Nya stilar som blandar afrikansk musik med influenser från olika delar av världen har också vuxit fram. Bland afrikanderna (se Befolkning och språk) är en form av dansvänlig folkmusik populär. Stilmässigt har den drag av amerikansk countrymusik och svensk dansbandsmusik och både musiken och dansen kallas langarm eller sokkie.

Den starkaste gemensamma musikaliska nämnaren mellan folkgrupperna är körmusik. Många svarta sydafrikaner har tagit till sig den västerländska liturgiska körmusiken och de västerländska körerna har tagit upp de afrikanska kulturernas folkmusik. Körtraditionen är stark och Sydafrika har flera internationellt ansedda körer.

Bland de mest kända sydafrikanska artisterna genom åren finns sångerskorna Miriam Makeba och Brenda Fassie, jazzpianisten Abdullah Ibrahim, trumpetaren Hugh Masekela, folkpopmusikern Johnny Clegg och manskören Ladysmith Black Mambazo. Ett modernare tillskott bland internationellt uppmärksammade artister är till exempel popgruppen Freshleyground.

Under de politiskt oroliga 1970- och 1980-talen utvecklades en protestteater med förbjudna pjäser i undangömda källarlokaler. Pjäserna var underhållande och förmedlade samtidigt information om livsvillkoren för svarta sydafrikaner under förtrycket. Känd är exempelvis Market Theatre från Johannesburg som har samarbetat med Stockholms stadsteater.

Liksom musik och teater präglas den sydafrikanska litteraturen av landets politiska historia. Kritik av raspolitiken under 1900-talet spelade en viktig roll och bland de främsta författarna finns Nadine Gordimer (Nobelpris 1991), André Brink och Breyten Breytenbach. Till de mer kända svarta författarna under 1900-talet hör de så kallade Sowetodiktarna, som Mongane Wally Serote, Oswald Mtshali och Sipho Sepamla. Avskaffandet av apartheid och införandet av demokrati i början av 1990-talet innebar en stor omställning för många samhällskritiska författare.

Bland landets övriga moderna författare märks JM Coetzee (Nobelpris 2003), Pamela Jooste, Sindiwe Magona, Peter Abrahams och Fred Khumalo. Deckarförfattaren Deon Meyer har fått stor internationell uppmärksamhet på senare år, liksom författarinnan Marlene van Niekerk. År 2021 fick Damon Galgut Booker-priset för sin roman Löftet som handlar om en vit familj under apartheidsystemets sönderfall och framåt.

Sydafrikansk film har haft flera framgångar. Guldbjörnen vid Berlins filmfestival gick 2005 till U-Carmen e-Khayelitsha, en filmatisering av Georges Bizets opera Carmen på xhosa i regi av Mark Dornford-May. Drum av Zola Maseko vann 2005 filmfestivalen i Oagadougou. 2006 fick Gavin Hood en Oscar för bästa utländska film för Tsotsi.

Sydafrika har också en stark underhållningstradition som bottnar i politisk satir. Skådespelaren Pieter-Dirk Uys med sitt alter ego Evita Bezuidenhout hör till de mest kända, liksom satirtecknaren Jonathan Shapiro (verksam under signaturen Zapiro). Moderna ståuppkomiker i samma anda är bland andra Trevor Noah och Nik Rabinowitz.

Om våra källor

115088

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

88678

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0