Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden. 
Källor: främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier som Africa Confidential och AllAfrica.com.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2024

    • Maj

    • Zuma hindras från plats i parlamentet

      Författningsdomstolen sätter stopp för den skandalomsusade expresidenten Jacob Zumas förhoppningar om att bli invald i parlamentet vid valet den 29 maj. Domstolen går på valkommissionens linje vilken innebär att Zuma inte är valbar eftersom han tidigare dömts till 15 månaders fängelse för domstolstrots (se 29 juni 2021). Enligt grundlagen kan en person som dömts till mer än 12 månaders fängelse inte sitta i parlamentet. Författningsdomstolens beslut grusar därmed Zumas anhängares ambition att få honom vald till president igen eftersom det är parlamentsledamöterna som utser presidenten inom sina egna led.

    • Ramaphosa undertecknar omstridd lag om sjukvård

      Två veckor före parlamentsvalet skriver president Cyril Ramaphosa under en kontroversiell lag som han säger ska ge alla sydafrikaner likvärdig sjukvård och råda bot på skillnaderna i dagens system där 8 av 62 miljoner sydafrikaner har en privat försäkring som ger högkvalitativ vård medan övriga får vända sig till underfinansierade statliga inrättningar. Den nya lagen stoppar privata försäkringar för sådant som det nationella systemet kommer att täcka, en särskilt kontroversiell paragraf för dem som idag har en privat försäkring. Lagens kritiker anser också att systemet kommer att bli omöjligt att finansiera utan enorma skattehöjningar och att uppbyggnaden av en nationell sjukförsäkringsfond ökar risken för korruption. Oppositionspartiet DA anklagar Ramaphosa för att använda lagen som valfläsk. Partiet har för avsikt att inleda en rättsprocess för att förhindra att lagen implementeras.  

    • April

    • Nya korruptionsanklagelser mot ANC-topp

      Talmannen i det sydafrikanska parlamentet Nosiviwe Mapisa-Nqakula åtalas i 12 fall av korruption och penningtvätt. Hon misstänks för att ha tagit emot mutor motsvarande ett värde av cirka 1,5 miljoner kronor under sin tid som försvarsminister (2014–2021). Hon förnekar anklagelserna och hävdar att åtalet är politiskt motiverat. När misstankarna började hopa sig för några veckor sedan, meddelade Mapisa-Nqakula att hon gick på ”särskild ledighet” från talmansposten. Ett försök att förhindra att hon greps misslyckades och dagen innan åtalet lades fram avgick hon från talmansposten. Skandalen är en i en lång rad av korruptionsanklagelser som skakat ANC och som kan komma att påverka utgången i valet nästa månad.

    • Mars

    • Tusentals utan vatten i Johannesburg

      Vattenkrisen i Sydafrikas ekonomiska hjärta, Johannesburg, som pågått i över ett halvår, fortsätter. Någon lösning är inte i sikte. Vissa stadsdelar har inte haft vatten i kranarna på tio dagar. Myndigheterna transporterar vatten till invånarna i tankbilar men alla områden får inte hjälp och demonstranter kräver bättring. Vattenproblemen i Johannesburg beror på en rad faktorer: gammal, underdimensionerad och dåligt underhållen infrastruktur, misskött vattenförvaltning och korruption. Parallellt lider landet brist på el och regelbundna, schemalagda strömavbrott på upp till tio timmar om dagen förvärrar problemet. Bristande samhällsservice är en viktig fråga inför det kommande valet i maj i år.  

    • Februari

    • Presidenten tillkännager valdatum

      President Cyril Ramaphosa meddelar att parlamentsvalet kommer att hållas 29 maj. Samma dag väljer sydafrikanerna provinsledning i landets nio provinser. När mandaten har fördelats i det nationella parlamentet kommer ledamöterna att utse vem som blir landets president de kommande fem åren.  

    • Januari

    • ANC stänger av expresident Zuma

      Regeringspartiet ANC stänger tillfälligt av expresident Jacob Zuma sedan denne ställt sig bakom ett annat nybildat parti – uMkhonto We Sizwe (vilket betyder Nationens spjut och var namnet på ANC:s väpnade gren under apartheidtiden). I december förklarade Zuma att han skulle arbeta för uMkhonto We Sizwe under den kommande valkampanjen. Han lämnade dock inte ANC. Jacob Zumas byte av parti riskerar att kosta ANC en del röster. Enligt en aktuell opinionsundersökning stöder nästan en av tre sydafrikaner den 81-årige Zuma. Stödet för Jacob Zuma är särskilt starkt i hans hemprovins i KwaZulu-Natal.

  • 2023

    • December

    • Israel anmäls för folkmord

      Sydafrika anmäler Israel till FN:s internationella domstol i Haag (ICJ). Sydafrika menar att Israel gjort sig skyldigt till folkmordshandlingar genom den israeliska krigföringen mot Hamas i Gaza. Enligt Sydafrika har Israel agerat "med den erforderliga specifika avsikten... att förgöra palestinier i Gaza som en del av den bredare palestinska nationella, rasistiska och etniska gruppen." Israel avvisar den sydafrikanska anmälan och kallar den både avskyvärd och absurd.

    • Augusti

    • Oppositionen bildar allians

      Landets största oppositionsparti DA och sex andra partier bildar en allians för att försöka besegra regerande ANC i parlamentsvalet 2024, rapporterat lokala medier. Partierna uppges ha nått en överenskommelse om hur de ska fördela makten vid en eventuell seger över ANC. Koalitionen består utöver DA av två andra partier som sitter i parlamentet – Inkatha – frihetspartiet och Frihetsfronten plus – samt några mindre partier som AktionSA, Förenade oberoende rörelsen, Nationella partiet spektrum och Sydafrikas nationella medborgerliga organisation. Landets tredje största parti, Ekonomiska frihetskämpar, står utanför överenskommelsen.

    • Expresident Zuma fängslas igen men släpps direkt

      Expresident Jacob Zuma följer en order från Högsta domstolen och inställer sig vid ett fängelse för att avtjäna det straff han tidigare dömts till. Zuma skrivs in i fängelsets system men släpps igen inom en timme. Enligt den nationella kriminalvårdsmyndigheten friges Zuma som en del av regeringens kampanj för att minska överbeläggningen i landets fängelser. Kampanjen innebär att fångar som inte begått våldsbrott kan släppas. I juli avvisade Högsta domstolen ett överklagande från Jacob Zuma gällande det fängelsestraff som han dömdes till i juni 2021. Zuma fick då 15 månaders fängelse för domstolstrots sedan han vägrat att vittna inför den så kallade Zondokommissionen som undersökte korruption och andra oegentligheter under Zumas ämbetsperiod (se Aktuell politik). När Zuma sattes bakom lås och bom utlöste det upplopp som övergick i plundring och krävde mer än 350 människors liv (se 9 juli 2021). Zuma frigavs två månader senare med hänvisning till dålig hälsa.

    • Juni

    • President Ramaphosa friad i skandal

      Kholeka Gcaleka, som är vikarierande Public Protector (den ombudsman för allmänheten som granskar regeringens arbete) friar slutgiltigt president Cyril Ramaphosa från misstankar om att ha brutit mot lagen i samband med ett inbrott på hans gård år 2020. Kholeka Gcaleka bekräftar därmed det som framkom i en preliminär rapport i mars och upprepar att hon inte funnit några bevis som stöder anklagelserna om maktmissbruk eller lagbrott från Cyril Ramaphosas sida i samband med inbrottet. Ramaphosa har bland annat anklagats för penningtvätt och för att ha underlåtit att rapportera inbrottet till polisen (se 9 juni 2022). Slutsatserna i rapporten avfärdas av oppositionen som betraktar Ramaphosa som fortsatt misstänkt. En parallell polisutredning pågår fortfarande. 

    • Maj

    • "Sydafrika skickade vapen till Ryssland"

      USA:s ambassadör anklagar Sydafrika för att i hemlighet ha försett Ryssland med vapen. Enligt ambassadör Reuben Brigety lastades vapen och ammunition ombord på ett ryskt fraktfartyg som anlöpte en flottbas i Kapstaden i december. President Cyril Ramaphosa reagerar med ilska på det amerikanska utspelet. Han förnekar inte anklagelserna men säger att en utredning ska tillsättas för att undersöka dem. Avslöjandet följs av ett telefonsamtal mellan Ramaphosa och Rysslands president Vladimir Putin. Enligt ryska uppgifter enas de båda ledarna om att ”intensifiera de ömsesidigt fördelaktiga förbindelserna”. Ytterligare några dagar senare åker befälhavaren för Sydafrikas armé på besök till Moskva för att diskutera samarbete. Sydafrika har vägrat att fördöma invasionen av Ukraina med motiveringen att landet vill förbli neutralt vilket har väckt kritik i väst. 

    • Mars

    • Andrum i skandal för president Ramaphosa

      Den institution som har som uppgift att granska hur staten sköter sina åtaganden, kallad Public Protector, konstaterar i en preliminär rapport att president Cyril Ramaphosa inte gjorde något fel i samband den skandal som har förföljt honom sedan sommaren 2022. President Ramaphosa misstänktes bland annat för penningtvätt efter att flera miljoner kronor i kontanter stulits från hans gård (se Juni 2022). Stölden rapporterades aldrig till polisen men utredarna lägger skulden på presidentens säkerhetsstyrka som valde att själva undersöka vad som hänt i stället för att kontakta polis. Utlåtandet innebär en lättnad för Cyril Ramaphosa som pressats hårt av affären men saken är inte helt utklarad. En polisutredning pågår fortfarande.     

    • Februari

    • Sydafrika övar med Ryssland och Kina

      Sydafrikas militär agerar värd för flottövningar med Ryssland och Kina utanför landets östra kust mot Indiska oceanen. Övningen sammanfaller med ettårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det sydafrikanska deltagandet kritiseras i väst. Övningarna avslutas den 27 februari. Ryssland är dominerande part. Från Sydafrika deltar 350 man. 

  • 2022

    • December

    • Cyril Ramaphosa omvald som ANC-ledare

      President Cyril Ramaphosa vinner partiledarvalet vid ANC:s kongress. Ramaphosa får närmare 2 500 röster mot knappt 1 900 för den tidigare hälsoministern Zweli Mkhize. Om valet hade hållits under första halvan av året skulle avståndet troligen ha varit större. Stödet för Ramaphosa har urholkats sedan sommaren då det avslöjades att han försökt dölja att tjuvar vid ett inbrott på hans gård kommit över flera miljoner i kontanter som låg gömda i en soffa. Ramaphosas agerande har lett till att presidenten misstänkts för skumraskaffärer och penningtvätt (se även 9 juni samt 20 november).

    • President Ramaphosa slipper riksrätt

      Parlamentet röstar ned ett förslag om att initiera en riksrättsprocess mot president Cyril Ramaphosa. 214 av det regerande partiet ANC:s parlamentsledamöter avvisar motionen medan 148 från oppositionen röstar för. Omröstningen sker efter det att parlamentet debatterat en rapport från en parlamentarisk panel som utrett härvan kring mörkläggningen av ett inbrott på president Cyril Ramaphosas gård (se  30 november).

    • November

    • Besvärande rapport för president Ramaphosa

      En parlamentarisk panel som utrett härvan kring mörkläggningen av ett inbrott på president Cyril Ramaphosas gård (se 9 juni) meddelar i en rapport att det kan vara så att Ramaphosa gjort sig skyldig till brott mot landets grundlag. Enligt utredarna är Ramaphosas förklaringar till varför han hade en massa pengar gömda på gården otillräckliga. Några dagar efter det att panelen lämnat sin utsaga ber Ramaphosa författningsdomstolen att ogiltigförklara rapporten.       

    • HD ger bakläxa för frisläppande av expresident Zuma

      Högsta domstolen meddelar att det var fel av fängelsemyndigheterna att året innan släppa expresident Jacob Zuma ur fängelset av medicinska skäl. Zuma släpptes när han avtjänat två månader av sitt femton månader långa straff (se 29 juni och 5 september 2021). Domstolen ger order om att Zuma ska sättas i fängelse igen. Zuma överklagar domstolens beslut som också ifrågasätts av fängelsemyndigheten.    

    • September

    • Domstol återinsätter sparkad ombudsman

      Högsta domstolen i Västra Kap-provinsen upphäver president Cyril Ramaphosas beslut att avsätta Busisiwe Mkhwebane som är landets Public Protector, dvs hon leder den oberoende instans ska se till att staten sköter sina åtaganden. President Ramaphosa avskedade Mkhwebane dagen efter att hon öppnat en utredning för att granska anklagelser om att president Ramaphosa skulle ägna sig åt penningtvätt (se 9 juni). Domstolen menar att Ramaphosas brådska att säga upp Mkhwebane indikerar att han gjorde det för att hämnas och att beslutet sålunda var olagligt. Innan Busisiwe Mkhwebane kan återvända till sitt jobb måste beslutet bekräftas av författningsdomstolen, ett steg som skulle visa sig dra ut på tiden. Medan Busisiwe Mkhwebane är borta vikarierar Kholeka Gcaleka som Public Protector.  

    • Juni

    • Plundring av statliga tillgångar under Zuma fastställs

      Efter fyra års arbete leverar Zondo-kommissionen sin slutrapport som slår fast att staten plundrats på miljarder dollar under Jacob Zumas tid som president. I rapporten anklagas Jacob Zuma för att ha varit en ”viktig spelare” när den indiska finansfamiljen Gupta tillskansade sig tillgångar från statliga företag. Enligt kommissionen gjorde Jacob Zuma allt som familjen Gupta önskade och hans son, som var anställd hos Guptas, sägs ha haft en nyckelroll som mellanhand mellan bröderna Gupta och regeringen. Även andra ANC-ledare, även tidigare och nuvarande ministrar, har enligt rapporten deltagit i eller uppmuntrat till plundring av statens tillgångar. Även den nuvarande president Cyril Ramaphosa kritiseras. Utredarna anmärker på att han gett oklara svar vid utfrågningar och att han, som på den tiden var Jacob Zumas vicepresident, kunde ha agerat mer kraftfullt när det gällde kända fall av oegentligheter. Kommissionen rekommenderar fortsatt utredning av Zumas och ett antal av hans allierades agerande vilket kan leda till åtal för korruption, bedrägerier och penningtvätt. Kommissionen föreslår vidare att lagen ändras så att presidenten i fortsättningen väljs direkt av folket.

    • President Ramaphosa anklagad för penningtvätt

      President Ramaphosa avsätter Busisiwe Mkhwebane som är landets Public Protector, dvs hon leder den oberoende instans ska se till att staten sköter sina åtaganden. Mkhwebane tillhör den falang inom regeringspartiet ANC som stödjer expresident Jacob Zuma, och har tidigare anklagat Ramaphosa för oegentligheter (se 12 augusti 2019). Mkhwebane avskedas dagen efter det att hon öppnat en utredning med anledning av att Ramaphosas rivaler anklagat presidenten för penningtvätt. Anklagelserna grundas på en polisanmälan som gjorts av landets förre spionchef, Arthur Fraser, och som gör gällande att Ramaphosa ska försökt dölja ett inbrott i gård som tillhör honom. Vid inbrottet som ägde rum 2020 ska tjuvarna ha kommit över motsvarande 4 miljoner dollar i kontanter som låg instoppade i möbler. Enligt polisanmälan ska Ramaphosa ha låtit bli att anmäla händelsen för polisen och i stället ska hans säkerhetsvakter ha kidnappat inbrottstjuvarna och mutat dem för att få dem att hålla tyst. Både oppositionen och medlemmar av regerande ANC kräver att Ramaphosa avgår. Själv avvisar Ramaphosa anklagelserna om kidnappning och mutor. Enligt Ramaphosa kom pengarna från försäljning av djur från hans gård.

    • Januari

    • Parlamentet eldhärjas

      Parlamentsbyggnaden i Kapstaden brinner ned i vad som antas var en anlagd brand. En man som brutit sig in byggnaden grips. 

  • 2021

    • December

    • Ärkebiskop Desmond Tutu avlider

      Desmond Tutu, ärkebiskop i Kapstaden och världskändis, avlider 90 år gammal. Tutu spelade en viktig roll under kampen mot apartheidsystemet (ser Modern historia) och för detta tilldelades han Nobels fredspris 1984.  Även efter övergången till demokrati på 1990-talet fortsatte Tutu att bekämpa orättvisor och tvekade inte kritisera ANC och regeringen när han tyckte att det behövdes. 

    • Frisläppande av Zuma underkänns

      En domstol underkänner den villkorliga frigivningen av expresident Jacob Zuma (se 5 september) och beordrar honom att återvända till fängelset. Senare samma dag författar Zumas advokater ett överklagande. I väntan på att det behandlas förblir Zuma på fri fot.

    • November

    • Sydafrika isoleras efter upptäckt av ny virusvariant

      Sydafrikanska forskare meddelar att de identifierat en ny mer smittsam variant av coronaviruset­. Varianten som döps till omikron får omvärlden att stänga sina gränser mot Sydafrika och stoppa flyg från landet. Därmed krossas den sydafrikanska turistbranschens förhoppningar om en någorlunda normal vintersäsong. Omvärldens reaktion orsakar stor harm bland sydafrikanerna som känner sig orättvist behandlade.

    • Rekordlågt stöd för ANC i lokalval

      Regeringspartiet ANC vinner för första gången mindre än hälften av rösterna i ett val när rösterna från lokalvalen räknas samman. Endast 46 procent av dem som röstar lägger sin röst på ANC, jämfört med 54 procent vid lokalvalen för fem år sedan. Det största oppositionspartiet DA får 22 procent av rösterna medan vänsterpartiet EFF vinner 10 procent och Inkatha – Frihetspartiet erhåller 6 procent. ANC förlorar mest i större städer och klarar sig bättre i mindre samhällen. Trots tillbakagången blir ANC största parti i 167 av landets 213 städer och kommuner. DA dominerar i 24 städer/kommuner och Inkatha – Frihetspartiet i 16. Preliminära uppgifter tyder på ett rekordlågt valdeltagande.

    • Miljardbistånd till grön omställning

      För att minska landets beroende av kolkraft lovar EU och USA att bistå Sydafrika med pengar och teknisk assistans. Löftet utverkas vid klimattoppmötet i Glasgow och hälsas av president Cyril Ramaphosa som en ”vattendelare” för att landet ska kunna föra en ambitiös klimatpolitik. Sydafrika kommer som en början att få drygt 7 miljarder euro i form av gåvor, förmånliga lån och investeringar med fokus på att omvandla systemet för elproduktion.     

    • September

    • Domen mot expresident Zuma står fast

      Författningsdomstolen avvisar expresident Jacob Zumas överklagande och bekräftar därmed domen mot honom på 15 månaders fängelse för domstolstrots. Zuma som befinner sig på sjukhus är dock villkorligt frigiven sedan några veckor av medicinska skäl och domstolens beslut påverkar inte detta faktum.

    • Lokalval 1 november

      Regeringen tillkännager att lokalval ska hållas den 1 november. Valkommissionen hade begärt att valen skulle skjutas upp till 2022 på grund av pandemin men författningsdomstolen satte stopp för den planen. Valen väntas bli en prövning för regerande ANC som är djupt splittrat och som får klä skott för ökad arbetslöshet och andra negativa effekter av pandemin. Enligt det globala opinionsinstitutet Ipsos väntas mindre än hälften av väljarna rösta på ANC.

    • Expresident Zuma släpps ur fängelse

      Landets förre president Jacob Zuma släpps ur fängelset av medicinska skäl. Zuma fängslades i juli för domstolstrots och skulle ha suttit 15 månader men fördes den 6 augusti till sjukhus för en okänd åkomma. Han opererades en vecka senare och har varit kvar på sjukhuset sedan dess. En representant för fängelsemyndigheten säger att Zuma ska avtjäna resten av straffet under övervakning utanför fängelset. Det största oppositionspartiet Demokratiska alliansen fördömer frisläppandet och kallar det olagligt samt ett hån mot rättsväsendet.       

    • Augusti

    • Regeringen ombildas efter upplopp

      President Cyril Ramaphosa genomför en omfattande regeringsombildning till följd av orosvågen i juli som krävde över 350 liv (se 9 juli). Försvarsminister Nosiviwe Mapisa-Nqakula petas från sin post och ersätts med parlamentets talman Thandi Modise. Mapisa-Nqakula hade bland annat gjort sig ovän med Ramaphosa när hon ifrågasatte presidentens uttalande om att orosvågen var ett organiserat uppror. Ramaphosa skrotar det departement som haft hand om rikets säkerhet och placerar säkerhetspolisen under sitt eget ämbete. Säkerhetsstyrkorna har fått stark kritik för att ha agerat för långsamt för att stoppa upploppen. Hälsominister Zweli Mkhize ersätts också. Den före detta läkaren Mkhize är ansedd som en skicklig strateg och har fått beröm för sin hantering av covid-19-pandemin men lämnar sin post på grund av att han är anklagad för korruption (se 8 juni). Ny hälsominister blir Mathume Joseph Phaahla. Finansminister Tito Mboweni som länge bett om att få avgå ersätts av Enoch Godongwana, ordförande för södra Afrikas utvecklingsbank.

    • Juli

    • Över 350 döda när protester övergår i våld

      Fängslandet av av ex-president Zuma (se 8 juli) leder till protester i Zumas hemprovins KwaZulu-Natal. Protesterna sprids de följande dagarna till städerna Pietermaritzburg, Durban och Johannesburg och övergår i plundring och allmän laglöshet. Vägar blockeras och varutransporter kapas. Polisen står på många håll handfallen och medborgargarden tar saken i egna händer för att stoppa plundrare. Fler än 350 människor mister livet i oroligheterna och mer än 2 500 grips. Våldet når en sådan dimension att president Cyril Ramaphosa beskriver det som ett planerat uppror. Först efter en vecka ebbar oroligheterna ut. Enligt regeringen har mer än 40 000 affärer och andra företag plundrats, bränts ned eller vandaliserats. Skadorna uppskattas till över en miljard amerikanska dollar.

    • Ex-president Zuma går i fängelse

      Efter att förgäves ha försökt få sin dom ändrad anmäler sig ex-president Jacob Zuma vid fängelset i staden Estcourt. Det sker strax innan han riskerar att bli gripen av polis. Zuma börjar därmed att avtjäna det 15 månader långa fängelsestraff som han dömdes till den 29 juni.

    • Domstol underkänner kritik mot president Ramaphosa

      Författningsdomstolen upprätthåller ett beslut av Högsta domstolen och underkännner en kritisk rapport från Busisiwe Mkhwebane, som är landets Public Protector dvs chef för den oberoende instans som ska se till att staten sköter sina åtaganden. I rapporten anklagar Mkhwebane president Cyril Ramaphosa för att ha ljugit för parlamentet om en donation (se 12 augusti 2019)  

    • Juni

    • Ex-president Zuma döms till fängelse

      I ett historiskt domslut dömer författningsdomstolen den förre presidenten Jacob Zuma till 15 månaders fängelse för domstolstrots. Domen baseras på att Zuma ett flertal gånger underlåtit att infinna sig till förhör hos den så kallade Zondo-kommissionen som tillsattes 2018 för att utreda korruption under Zumas år vid makten. Zuma är anklagad för att systematiskt ha plundrat statens kassakistor från 2009 till 2018 då han var president. Det ska bland annat ha skett genom att han gett lukrativa affärskontrakt till den inflytelserika familjen Gupta som också anses ha kunnat påverka utnämningen av ministrar. Zuma är även åtalad för korruption under 1990-talet (se 16 mars 2018).   

    • Omfattande korruption utreds i spår av pandemin

      Hälsominister Zweli Mkhize som hyllats för sina insatser mot covid-19-pandemin får tillfälligt ledigt från sin post. Han misstänks för att vara inblandad i förskingring av pengar som skulle ha använts för kommunikationsinsatser kring pandemin. Detta är ett av de mer än 4 000 fall av misstänkt korruption kopplad till pandemin som rapporterats. Utredare misstänker att summor motsvarande minst en miljard kronor hamnat hos företag med politiska förbindelser. Den speciella utredningsenheten SIU, som utreder fallet med Mkhize, uppger att åtal kommer att väckas mot 63 regeringstjänstemän medan 87 företag svartlistas.   

    • Maj

    • Rättsprocessen mot ex-president Zuma inledd

      Efter många års förhalning inleds rättegången mot förre presidenten Jacob Zuma med att han förklarar sig icke skyldig till de korruptionsbrott som åtalet gäller. Zuma anklagas för att ha tagit omfattande mutor i samband med att Sydafrika köpte stora mängder vapen från utlandet, bland annat svenska Gripenplan, i slutet av 1990-talet då Zuma var vicepresident. Rättegången väntas bli utdragen. Samtidigt pågår undersökningar kring korruptionsbrott under Zumas tid som president 2009–2018 (se 15 juli 2019).   

    • Vaccinationerna mot covid-19 kommer igång

      Efter många förseningar inleder Sydafrika ett vaccinationsprogram mot covid-19. Enligt planen ska fem miljoner äldre sydafrikaner ha fått en spruta i slutet av juni vilket motsvarar en knapp tiondel av befolkningen. En av de första som vaccineras är Nobelpristagaren och tidigare ärkebiskopen Desmond Tutu.

    • Avsatte ANC-ledaren tar strid

      ANC:s avstängde generalsekreterare går till domstol för att få beslutet om avstängning upphävt liksom partiets nyligen antagna regler för att stävja korruption. Magashule står åtalad för flera fall av korruption (se November 2020). Han avsattes i slutet av mars som ett led i president Cyril Ramaphosas utlovade antikorruptions-kampanj. Efter att ha blivit avstängd vidtog Magashule samma åtgärd mot president Ramaphosa. Han kräver nu också att domstolen godkänner den aktionen.   

    • April

    • Partier måste redovisa bidrag

      En ny lag träder i kraft som gör det obligatoriskt för partier att redovisa bidrag från externa källor. Alla penningöverföringar på motsvarande 60 000 kronor eller mer måste rapporteras till landets valkommission. Bidrag från utländska regeringar, organisationer eller privatpersoner är förbjudna. Förändringen välkomnas av organisationen My Vote Counts som kämpat för att få lagen på plats med motiveringen att den motverkar korruption och gör det lättare att ställa partierna till svars för oegentligheter. Det har tidigare hänt att politiker anklagats för att smussla med partibidrag. Bland annat utreds de mångmiljonbidrag som president Cyril Ramaphosa fick från okänt håll när han drev en kampanj för att bli vald till ANC-ledare 2017.  

    • Mars

    • ANC rensar ut brottsmisstänkta politiker

      President Cyril Ramaphosa meddelat att ANC:s partiledning beslutat att alla partimedlemmar som är åtalade för något brott måste lämna sina uppdrag inom trettio dagar. Om de inte gör det blir de avstängda. Partiets organisationer på lokal nivå ombeds nu lämna in listor över åtalade medlemmar. Åtgärden gäller alla brott men majoriteten av dem antas röra korruptionsbrott. Beslutet togs efter en intern strid inom partiet mellan den falang som stöder Ramaphosa och den grupp som står bakom partiets korruptionsåtalade generalsekreterare Ace Magashule (se November 2020). Som en konsekvens av beslutet blir Magashule avstängd från sin tjänst som generalsekreterare den 3 maj. Jessie Duarte blir tillförordnad generalsekreterare. 

    • Zulukungen dör i sviterna av diabetes

      Zulukungen, Goodwill Zwelithini, dör i sviterna av diabetes. Officiellt har kungen ingen politisk makt men Goodwill Zwelithini hade trots det ett stort inflytande i samhället, inte minst bland zulufolket som är landets största folkgrupp. Goodwill Zwelithini var ofta kontroversiell och konservativ i sina åsikter och hade innehaft sitt ämbete i över 50 år. Sex veckor senare avlider även Zwelithinis hustru, drottning Shiyiwe Mantfombi Dlamini Zulu. Efter en kort maktkamp inom familjen utses Zwelithinis och drottningens äldste son – prins Misuzulu Zulu – till ny kung över zuluerna.

       

    • Man skjuten till döds under studentprotest

      Studenter i Johannesburg, landets största stad, protesterar mot att höga studieskulder hindrar dem från att fortsätta sin utbildning. De reser barrikader, bränner plast, soptunnor och blockerar vägar i centrum. Polisen försöker skingra demonstrationen och en förbipasserande man träffas av ett skott och avlider. Det är oklart om polisen använt skarp ammunition eller endast gummikulor. Flera studenter grips i samband med protesten. Dagen efter samlas flera hundratal människor utanför en polisstation i Johannesburg för att protestera mot polisvåldet. Även president Cyril Ramaphosa fördömer polisens brutala ingripande. Studentprotester i Sydafrika mot höga universitetsavgifter är mycket vanliga och blir ofta våldsamma.

    • Nya attacker mot utländska affärsintressen

      I centrala Durban attackeras affärer som ägs av afrikanska migranter. Hemgjorda brandbomber kastas in i flera butiker och tänder eld på varor och inredning. Flera affärsägare blir knivhuggna och misshandlade. Gärningsmännen hävdar att de tillhör en grupp krigsveteraner som slogs mot den tidigare apartheidregimen, MKMVA. Organisationen låg bakom en liknande attack i fjol (se 2 november 2020) men förnekar nu inblandning i den händelsen.  

    • Februari

    • Sjuksköterska först att vaccineras mot covid-19

      En sjuksköterska i Kapstaden är den första i landet som vaccineras mot virussjukdomen covid-19. President Cyril Ramaphosa och landets hälsominister är också bland de första som får vaccin. Vaccineringsprogrammet skulle egentligen ha inletts i början av februari men fick skjutas upp på grund av den mer motståndskraftiga virusvarianten som härjar i landet (se 7 februari 2020). Ungefär samtidigt som vaccineringen inleds, öppnar de sydafrikanska skolorna vilka har varit stängda under landets andra våg av coronapandemin. En dryg vecka senare meddelar president Ramaphosa stora lättnader i landets coronarestriktioner. Antalet registrerade fall av covid-19 sjunker nu kraftigt.

    • ANC-toppar misstänkta för förskingring

      Sammanlagt 15 höjdare inom regeringspartiet ANC grips, misstänkta för korruption i samband med ex-president Nelson Mandelas begravning. Bland de gripna finns flera parlamentsledamöter, affärsmän och den sittande hälsoministern för provinsen Östra Kap. De 15 anklagas för att ha förskingrat motsvarande 680 000 amerikanska dollar.

    • Vaccinationsprogram försenas

      En studie från det sydafrikanska universitetet Witwatersrand visar att Astra-Zenecas coronavaccin inte hindrar milda till medelsvåra symtom som orsakas av den sydafrikanska varianten av covid-19. Landet skjuter därför upp sitt vaccinationsprogram som skulle ha inletts inom de kommande dagarna. Sydafrika erhöll en miljon vaccindoser för en knapp vecka sedan. Vaccinationsstoppet är ett bakslag för landet som hittills har registrerat 46 300 avlidna på grund av covid-19. Den senaste tiden har smittspridningen avstannat och vissa lättnader av coronarestriktionerna har gjorts, bland annat har stränderna öppnats och alkohol får åter säljas på vardagar.

    • Januari

    • Militären ändrar klädkod och tillåter hijab

      Den sydafrikanska militären ändrar klädkod och tillåter kvinnor att bära hijab tillsammans med uniform. En tre år lång strid är därmed över. Fallet inleddes 2019 då åtal väcktes mot en kvinnlig anställd som bar hijab under sin militära huvudbonad, vilket var förbjudet enligt dåvarande klädkod. Åtalet drogs tillbaka men eftersom militären inte officiellt ändrade reglerna drevs ärendet vidare till landets motsvarighet till Diskrimineringsombudsmannen. Militären beslutar nu att ändra regelverket. Sydafrika har en mycket progressiv grundlag som garanterar allas lika fri- och rättigheter och förbjuder all form av diskriminering.

    • Högt uppsatt ANC-minister dör av covid-19

      Jackson Mthembu, en av regeringspartiet ANC:s veteraner från frihetskampen, avlider i sviterna av covid-19. Mthembu var minister utan portfölj i president Ramaphosas regering och en av hans allierade. I Sydafrika upptäcktes före jul en ny mutation av covid-19 (se 18 december 2020). Experter har nu konstaterat att den är mer smittsam, men inte nödvändigtvis mer dödlig, än tidigare varianter av covid-19. Det är oklart hur den sydafrikanska mutationen kommer att reagera på de covidvaccin som hittills godkänts.

    • Landgränserna stängs för att hindra smittspridning

      Sydafrikas landgränser stängs fram till 15 februari. Undantags görs bland annat för godstransporter, återvändande sydafrikaner och skolelever som pendlar över gränsen. I början av året grep militären flera hundra zimbabwier som efter helgfirande i hemlandet försökte ta sig in i Sydafrika illegalt. Många zimbabwier påträffades även med falska intyg på negativa covid-19 tester. Även från andra grannländer kom rapporter om överbelastade gränsövergångar. Den nya varianten av virussjukdomen covid-19 (se 18 december 2020) har förvärrat smittläget i Sydafrika. Alla samlingar med undantag för begravningar är förbjudna. Det råder totalförbud av försäljning av alkohol, den som inte bär munskydd på allmän plats riskerar fängelse och utegångsförbud gäller mellan 21.00 och 05.00. I mitten av januari meddelar polisen att sedan slutet av december har över 20 000 sydafrikaner gripits eller bötfällts för att de inte följt landets coronarestriktioner. 

  • 2020

    • December

    • Ny variant av covid-19 upptäcks i landet

      En mer smittsam variant av viruset covid-19 har upptäckts i Sydafrika. Det är inte samma variant som redan påträffats i bland annat Storbritannien. Enligt läkare i Sydafrika drabbar den fler unga och är troligtvis en förklaring till den snabba spridningen som sjukdomen har haft under landets andra våg av coronapandemin, säger Sydafrikas hälsominister Zwelini Mkhize. Flera länder har stoppat flygtrafik från landet. Sydafrikas regering hade redan tidigare infört hårdare restriktioner för att stoppa smittan. Bland annat är det utegångsförbud efter klockan 23.00 och flera stränder på populära semesterorter har stängts, något som väckt protester.

    • Hårdare restriktioner ska stoppa en andra våg av covid-19

      I ett försök att begränsa smittspridningen inför Sydafrika hårdare coronarestriktioner lokalt. De senaste veckorna har antalet smittade ökat kraftigt i ett par provinser och president Cyril Ramaphosa varnar för en andra våg av covid-19 i samband med landets semesterperiod som inleds i mitten av december. Sydafrika är det land i Afrika som drabbats hårdast av pandemin. Hittills har 800 000 smittats av covid-19 och drygt 22 000 har avlidit.  

    • November

    • Toppolitiker i regeringspartiet åtalad

      Generalsekreteraren i regeringspartiet ANC, Ace Magashule, åtalas på flera punkter för korruption, penningtvätt och bedrägeri. Brotten ska ha begåtts 2014 då Magashule var ledare för provinsen Free State och Jacob Zuma var landets president. Enligt åtalet har många miljoner som varit avsedda för asbestsanering aldrig använts för ändamålet utan hamnat i privata fickor. Flera misstänkta i den så kallade asbesthärvan greps tidigare i år (se 30 september). Magashule, som är nära vän med ex-president Zuma, är den högst uppsatta politikern som åtalats i den komplicerade väv av korruption och ekonomiska oegentligheter som omgärdar ex-presidentens ämbetsår. Magashule förnekar anklagelserna och tänker i nuläget inte avgå trots att ANC tidigare i år beslutat att korruptionsmisstänkta som innehar en hög befattning inom partiet ska lämna sina uppdrag tills ärendet är utrett. En hårdnande maktkamp väntas nu mellan den falang inom ANC som stödjer Magashule och den som stödjer president Cyril Ramaphosa.

    • Veteraner tvingar utländska affärsinnehavare att stänga

      Organisationen för krigsveteraner Umkhonto we Sizwe Military Veterans’ Association (MKMVA), som har nära band till regeringspartiet ANC, hotar utländska affärsinnehavare i Durban och tvingar dem att stänga. MKMVA anklagar migranterna, som bland annat kommer från Somalia och Zimbabwe, för att ta jobben från fattiga sydafrikaner. De kräver att endast sydafrikaner ska få driva affärsverksamhet i Durbans centrum. Främlingsfientliga protester blossar då och då upp i landets storstäder där hundratusentals sydafrikaner är arbetslösa och lever i fattigdom.

    • Största oppositionspartiet får ny ledare

      Sydafrikas största oppositionsparti, Demokratiska alliansen (DA), väljer partiveteranen John Steenhuisen som ny ledare. Steenhuisen har varit tillförordnad på samma post sedan den förre partiledaren Mmusi Maimane avgick för drygt ett år sedan (se 23 oktober 2019).

    • Oktober

    • Konfrontation mellan vita och svarta efter mord på vit förman

      Två svarta misstänkta framträder inför domstolen i Senekal, söder om Johannesburg. De står anklagade för att ha mördat en vit 22-årig förman på en gård i området. En konfrontation uppstår mellan vita och svarta som samlats utanför domstolsbyggnaden. Polisnärvaron är hög, några dagar tidigare stormade vita män domstolen i ett försök att komma åt de två mordmisstänkta. Mannen som ledde upploppet greps. Sydafrika bär fortfarande djupa spår av apartheidpolitiken som drevs under drygt 40 år då svarta medborgare inte åtnjöt fulla rättigheter (se Modern historia). Såväl presidenten som polisministern har försökt tona ner den rasistiska retorik som präglar debatten efter mordet på 22-åringen. Ett bönemöte för fred har hållits i Senekal där vita och svarta deltog tillsammans.

    • Första korruptionsdomen mot VBS bankchef

      Domstolen dömer en av toppcheferna i den före detta banken VBS till sju års fängelse för korruption, penningtvätt och svindleri. Den åtalade har erkänt sig skyldigt till brott och inlett ett samarbete med åklagaren. Plundringen av VBS omfattar motsvarande 134 miljoner amerikanska dollar. VBS var en regional medlemsägd bank som i första hand riktade sig till småsparare och landsbygdskommuner. Ytterligare sju högt uppsatta personer inom banken väntar på rättegången och åklagaren har meddelat att fler kommer att åtalas.

    • Staten arrenderar mark till landlösa

      Regeringen viker 700 000 hektar underutnyttjad eller obrukad statlig mark åt 30-åriga arrendeavtal för landlösa. Programmet är en del av den nationella jordreformen. Arrendena ska i första hand gå till kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Endast personer som kommer att bedriva aktivt jordbruk kan komma i fråga för ett kontrakt. Den vita minoriteten äger alltjämt den största andelen av landets jordbruksmark och den skeva markfördelningen är en historisk rest från landets apartheidpolitik (se Jordbruk).

    • September

    • Korruptionsmisstänkta höjdare grips

      Sex huvudmisstänkta i en korruptionshärva som omfattar motsvarande 15 miljoner amerikanska dollar grips. En sjunde person som är iblandad i målet överlämnade sig själv till polisen dagen efter gripandena. Åtalet omfattar 60 punkter däribland förskingring, korruption och penningtvätt i samband med ett skattefinansierat asbestsaneringsprojekt i provinsen Free State. En av de åtalade, en affärsman, har erkänt att han vid flera tillfällen gjort betalningar till högt uppsatta företrädare inom regeringspartiet ANC, bland annat den nuvarande hälsoministern. Uppgifterna har kommit fram under den så kallade Zondo-kommissionens arbete. Kommissionen utreder korruptionen under ex-president Jacob Zumas år vid makten och tillsattes 2018 (se 20 augusti 2018).

    • Arbetslösheten når ny rekordnotering

      Andelen arbetslösa sydafrikaner uppgår nu till 42 procent. Sammanlagt har 2,2 miljoner arbetstillfällen gått förlorade under coronapandemin och många arbetslösa har slutat att leta efter nya anställningar. Bara inom turistnäringen har 600 000 jobb försvunnit.

    • Restriktionerna lättar och gränserna öppnas

      I takt med att antalet smittade minskar, lyfter Sydafrika restriktionerna som infördes för att skydda befolkningen från covid-19. I ett tal till nationen säger president Cyril Ramaphosa att de flesta kvarvarande restriktioner kommer helt eller delvis slopas den 20 september. De internationella gränserna kommer gradvis att öppnas från 1 oktober. Tvånget att bära ansiktsmask i offentliga miljöer kvarstår. Enligt hälsoministern har uppskattningsvis 12 miljoner, eller en femtedel av befolkningen, smittats av covid-19. Drygt 15 000 har avlidit.

    • Människorättskämpen George Bizos dör

      En av landets främsta människorättsadvokater, George Bizos, dör. Bizos var Nelson Mandelas försvarsadvokat i den så kallade Rivoniarättegången i början av 1960-talet. George Bizos blev 92 år gammal.

    • Halverad ekonomi i spåren av covid-19

      Sydafrikas BNP halverades under andra kvartalet på grund av den strikta nedstängning av landet som ägde rum från slutet av mars när coronapandemin började breda ut sig. Krisen har lett till att många företag tvingats stänga, avskeda personal eller sänka lönerna och aldrig tidigare har landets BNP sjunkit så kraftigt. Sydafrika är det land i Afrika som drabbats hårdast av covid-19. Omkring 640 000 sydafrikaner har smittats och över 15 000 har dött. Situationen har den senaste tiden förbättrats och antalet nya smittade minskar jämfört med tidigare.

    • Augusti

    • Avhoppad oppositionspolitiker startar nytt parti

      Herman Mashaba, tidigare borgmästare för landets största stad Johannesburg, startar ett nytt parti med namnet: Action SA. Mashaba lovar bland annat att bekämpa den utbredda brottsligheten och den omfattande korruptionen. Mashaba tillhörde tidigare det största oppositionspartiet Demokratiska alliansen men lämnade partiet 2019 efter ett internt bråk. Lokalval till styrande organ i landets kommuner och städer ska hållas 2021.

    • Våldsamma protester mot dödsskjutning

      Flera hundra demonstranter samlas i en förort till Johannesburg för att protestera mot dödsskjutningen av en tonåring med Downs syndrom. Tonåringen hade under oklara omständigheter skjutits ned av en polispatrull tidigare i veckan. Reaktionen mot polisens brutalitet blir våldsam och demonstranterna kastar sten mot polisen som svarar med tårgas, gummikulor och chockgranater för att skingra massorna. Ett par dagar senare grips två poliser och myndigheterna meddelar att de kommer att åtalas för mord på tonåringen.

    • Demonstration mot mord på lantbrukare

      Lantbrukare och lantarbetare protesterar i samhället Mookgophong mot våldet som drabbar jordbruksnäringen. Demonstrationen hålls samma dag som tre personer ställs inför rätta misstänkta för mordet på en lantbrukare i Mookgophong. I många år har vita lantbrukare uppmärksammat den mordvåg som de upplever riktas mot dem och som de anser att regering, rättsväsende och polis inte tar på allvar. I den senaste årssammanställningen (april 2019 till mars 2020) av landets brottsstatistik registrerades sammanlagt 21 325 mord. Av dessa hade 49 skett på gårdar. I den östra provinsen KwaZulu-Natal dödas i slutet av augusti ytterligare ett lantbrukarpar. En motorcykeldemonstration mot våldet samlar drygt 5 000 demonstranter i huvudstaden Pretoria.

    • Alkohol och tobak åter till försäljning

      Antalet nya fall av covid-19 minskar och mot den bakgrunden lättar president Cyril Ramaphosa på restriktionerna. För första gången sedan slutet av mars är det åter lagligt att sälja tobaksprodukter. Även förbudet mot alkoholförsäljning hävs. Försäljningsstoppen har varit kontroversiella och kritiker hävdar att staten förlorat många miljoner i skatteintäkter samtidigt som den illegala försäljningen av tobak och alkohol ökat.

    • Juli

    • Våldet ger en dyster bild av vardagen

      Årets brottsstatistik visar på en viss ökning av antalet mord i Sydafrika. Varje dag mördas 59 personer vilket motsvarar 36 mord per 100 000 invånare under ett år. Även antalet anmälda våldtäkter ökar liksom antalet rån.

    • Korruptionsbrott i spåren av covid-19

      President Cyril Ramaphosa meddelar att ett specialteam utreder minst 30 fall av misstänkt korruption där pengar som var öronmärkta för att bekämpa coronapandemin har försvunnit eller missbrukats. Staten har utlovat ett massivt räddningspaket för att mildra effekterna av coronapandemin (se 21 april 2020) men delar av paketet har förskingrats. Några dagar senare lämnar presidentens taleskvinna sin post sedan hennes man anklagats för inblandning i en olaglig upphandling av skyddsutrustning åt vårdpersonal. Antalet konstaterade covid-19 fall i landet stiger kraftigt och beräknas den 1 augusti till omkring 500 000. Drygt 8 000 personer har avlidit. För att försöka stoppa spridningen stänger skolorna åter under en månad.

    • Hårdare restriktioner återinförs

      Som svar på den snabba ökningen av antalet corona-smittade återinför regeringen nattligt utegångsförbud mellan 21.00 och 04.00. Det blir nu obligatoriskt att bära munskydd utomhus och även förbudet mot försäljning och distribution av alkohol återinförs. Målet är att minska det alkoholrelaterade våldet som orsakar en ökad press på landets sjukhus. Sedan den 1 juni, då det förra alkoholförbudet hävdes, har antalet intagna på landets trauma- och intensivvårdsavdelningar ökat markant.

    • Antalet coronasmittade stiger snabbt

      Sydafrika beordrar ut militärens sjukvårdspersonal i kampen mot smittspridningen av covid-19. Antalet nya fall stiger nu snabbt och hälsovården i de värst drabbade provinserna går på knäna. President Cyril Ramaphosa varnar för att tuffa ekonomiska tider väntar. Sydafrika som tidigare hade bland de striktaste nedstängningar i världen har de senaste veckorna gradvis lättat på restriktionerna. Bland annat har restauranger, casinon och biografer åter öppnat. En sidoeffekt av nedstängningen är att andelen barn som vaccineras, bland annat för mässling, har sjunkit drastiskt vilket kan få svåra häslokonsekvenser. Sydafrika är det land i Afrika som drabbats hårdast av covid-19. Omkring 188 000 invånare har registrerats smittade och närmare 3 000 har avlidit.

    • Juni

    • Korruptionsutredning återupptar arbetet

      Efter tre månaders uppehåll på grund av landets coronarestriktioner återupptar den så kallade Zondo-kommissionen sitt arbete. Kommissionens uppgift är att granska den massiva korruptionshärva som omgav Jacob Zumas presidentskap 2009–2018 (se 20 augusti 2018).

    • Domstol bekräftar förbud mot tobaksförsäljning

      Högsta domstolen tillbakavisar tobakstillverkarnas krav på att åter få sälja sina produkter till Sydafrikas omkring 11 miljoner rökare. All försäljning av tobak stoppades i mars som en del av restriktionerna i kampen mot coronapandemin (se 26 mars 2020). Ursprungligen fanns även ett förbud mot alkoholförsäljning men det togs bort som en del av lättnaderna den 1 juni. Tobaksförbudet har däremot blivit kvar. Enligt tobakstillverkarna leder förbudet till en stor illegal tobaksmarknad som kommer tvinga många lagliga företag i konkurs. I sin ansökan begärde de att få tobak klassat som ”nödvändiga varor” men enligt domstolen finns det ingen grund för kravet och försäljningsförbudet kvarstår.

    • Sämsta statsfinanserna på 90 år väntas under 2020

      Finansminister Tito Mboweni presenterar en reviderad budget som anpassats till de ekonomiska effekterna av coronapandemin.  Han säger att den sydafrikanska ekonomin, som sedan sista kvartalet 2019 redan befinner sig i recession, står inför enorma utmaningar efter flera månader av nästan total nedstängning och samtidigt kraftigt ökade samhällskostnader till följd av pandemin. Den officiella arbetslösheten uppges ha passerat 30 procent och väntas, liksom budgetunderskottet och utlandsskulderna, fortsätta att stiga. Den samlade ekonomin väntas enligt Mboweni tappa 7,2 procent under 2020, vilket skulle innebära den lägsta nivån sedan 1930-talet.

    • Nedstängningen delvis olaglig

      En domstol slår fast att delar av den strikta nedstängningen i Sydafrika strider mot författningen. I utslaget vänder sig domaren Norman Davis mot att vissa regler inkräktar på medborgarnas fri- och rättigheter utan att det finns belägg för hur restriktionerna förhindrar en smittspridning. Regeringen kommer att överklaga domslutet. Dagen efter vinner företagsorganisationen Sakeliga en annan rättslig strid med regeringen om lättnader av coronarestriktionerna. Även oppositionspartiet DA har dragit regeringen inför domstol för att pröva coronarestriktionerna.

    • Coronarestriktionerna mjukas upp

      Sydafrika lättar på de regler som gällt i försöken att begränsa coronasmittan i landet. Bland annat får kollektivtrafiken börja rulla, miljoner återgår till sina arbeten och det är nu tillåtet att köpa alkohol mellan måndagar och torsdagar, vilket orsakar långa köer utanför butikerna. Skolorna ska öppna nästa vecka. Nedstängningen som inleddes i slutet av mars har beskrivits som bland de tuffaste i världen (se 26 mars 2020) och omkring 250 000 personer har gripits eller bötfällts för att ha brutit mot reglerna. Tobak- och alkoholsmugglingen har gått upp men våldsbrotten har gått ner under de hårda coronareglerna. Nedstängningen lär ha kostat landets ekonomi många miljarder och enligt skatteverkets prognos kan så många som 1,8 miljoner jobb ha gått förlorade. Det liberala oppositionspartiet Demokratiska alliansen vill att restriktionerna ska hävas helt medan oppositionspartiet på vänsterkanten EFF kritiserar lättnaderna och varnar för en ökad smittspridning. Hittills har 705 personer av Sydafrikas knappt 60 miljoner invånare dött i sviterna av covid-19.

    • Maj

    • Oppositionen ifrågasätter åtgärder mot corona

      Demokratiska alliansen (DA) drar regeringen inför domstol för att få några av de restriktioner som införts i kampen mot corona prövade. Sydafrikas strikta regler lättade något 1 maj men DA ifrågasätter tidsbegränsningen för när på dygnet sydafrikanerna får träna samt utegångsförbudet efter klockan 20.00. DA uppmanar även regeringen att helt häva nedstängningen på grund av den höga samhällskostnaden. Sydafrika är det hårdast coronadrabbade landet i regionen och har mobiliserat sjuk- och hälsovårdspersonal för att genomföra masstester av befolkningen. Målet är att testa 10 000 personer dagligen men laboratorierna hinner inte med den ökade arbetsbördan, testmateriel börjar tryta och kritiken mot masstestningen ökar. Antalet smittade i landet fortsätter att stiga, värst drabbat är Västra Kapprovinsen.

    • Fångar släpps för att hindra smittspridning

      För att hindra smittspridning av covid-19 i landets fängelser friges 19 000 fångar villkorligt. Endast ”lågriskfångar” omfattas av frigivningen. Någon dag senare konstateras att antalet coronasmittade i Sydafrika överstiger 10 000 och knappt 200 personer har dött till en följd av virussjukdomen. Landet är hårdast drabbat i Afrika söder om Sahara. Sedan restriktionerna lättats något 1 maj har företag inom tillverknings- bygg och gruvindustrin kunnat dra igång igen. Restauranger får leverera mat för avhämtning och tre timmar varje morgon får sydafrikanerna träna utomhus. Det är fortfarande förbjudet att sälja tobak och alkohol. Sydafrika har inlett ett försök med TBC-vaccin för att minska risken att smittas av covid-19 alternativt lindra symptomen för smittade.

    • April

    • Massivt räddningspaket ska hjälpa de utsatta

      Sydafrikas president Cyril Ramaphosa meddelar att staten ska satsa motsvarande 26 miljarder amerikanska dollar på ett socialt- och ekonomiskt räddningspaket för att mildra effekterna av landets nedstängning. Bland annat ska pengarna gå till utökade socialbidrag, matpaket och stöd till arbetslösa. Även hälsobudgeten utökas för att förbättra sjukvårdens kapacitet under pandemin. Ytterligare 73 000 soldater kommer att börja patrullera landets gator för att se till att coronareglerna efterlevs. Hittills har närmare 130 offentliganställda gripits för att ha brutit mot restriktionerna, majoriteten av dem är poliser och många av dem har sålt konfiskerad alkohol till allmänheten.

    • Matupplopp och hungerkris

      Oroligheterna i de fattiga bostadsområdena växer. Över hela landet har våldsamma protester mot landets nedstängning ägt rum. Polisen möter demonstranterna med tårgas och gummikulor. Flera matbutiker har plundrats och ilskan stiger då de utlovade matpaketen från staten inte når fram till de behövande. Regeringen har öronmärkt motsvarande 2,2 miljoner amerikanska dollar till mat åt de fattiga. Några dagar senare uttrycker president Cyril Ramaphosa i sitt veckotal sin avsky inför de misstankar som seglat upp att offentliganställda i flera provinser lagt beslag på nödsändningarna för att sedan sälja matpaketen eller dela ut dem till sin familj och släktingar.

    • Nedstängningen förlängs

      I ett försök att minska takten på smittspridningen av covid-19 förlänger president Cyril Ramaphosa nedstängningen av landet med två veckor. Dagen dessförinnan straffar Ramaphosa ministern för kommunikation och IT, Stella Ndabeni-Abrahams, för att ha brutit mot de nationella restriktionerna och lunchat hos vänner. Ndabeni-Abrahams stängs av i två månader. Det är andra ministern som klandras för att inte följa de nya reglerna. I ett annat disciplinärende grips några dagar senare fyra poliser som misstänks för att bryta mot alkoholförsäljningsförbudet som gäller under nedstängningen.

    • Asylsökande och migranter avhysta

      Polisen stormar en kyrka i centrala Kapstaden och avhyser flera hundra migranter och asylsökande. De flesta av migranterna kommer från Kongo-Kinshasa och Burundi och har ockuperat kyrkan sedan i februari då de tvingades bort från det läger de hade satt upp utanför FN:s flyktingorgan. Migranterna förs till ett temporärt boende utanför staden där myndigheterna har berett plats för stadens hemlösa i enlighet med de nya coronarestriktionerna.

    • Mars

    • Våld i coronasmittans spår

      En polis och en säkerhetsvakt grips misstänkta för att ha skjutit ihjäl en man som brutit mot de nya coronarestriktionerna. Sammanlagt tros tre personer ha dödats för att de inte hörsammat reglerna som gäller under landets nedstängning (se 26 mars 2020). Flera filmklipp på sociala medier visar hur polis- och ordningsmakt gör sig skyldiga till övervåld och kränkningar. För att få köande att hålla avståndet mellan varandra har poliser skjutit med gummikulor och använt piskor. Försvarsminister, Nosiviwe Mapisa-Nqakula, fördömer övergreppen.

    • Utegångsförbud i kampen mot corona

      Vid midnatt inleder Sydafrika en tre veckor lång nedstängning för att bekämpa coronaviruset. Sedan tidigare är skolor stängda och strikta reserestriktioner har införts för resenärer till och från högriskländer. Nu skärps förbuden och militär sätts in för att hjälpa polisen med övervakningen. Enligt de nya reglerna får ingen röra sig utanför sitt hem utom för att besöka läkare, gå till banken eller köpa livsmedel och annat livsavgörande. Sjukvårdspersonal, polis och de som arbetar i samhällsavgörande funktioner är undantagna restriktionerna. All försäljning av alkohol och cigaretter är förbjuden. Alla barer, kaféer, restauranger och de flesta affärer stängs. Den som bryter mot reglerna riskerar fängelse eller böter.

    • Domstol rentvår Ramaphosa

      En domstol i Pretoria rentvår president Cyril Ramaphosa från alla misstankar om att ha mörkat en donation till sin kampanj för att bli regeringspartiet ANC:s ledare (se 12 aug 2019). Anklagelsen förs fram i en rapport från den oberoende instans som ska se till att staten sköter sina åtaganden, kallad Public Protector. Ledaren för instansen Busisiwe Mkhwebane har också anklagat Ramaphosa för penningtvätt i samband med donationen. Cyril Ramaphosa och Busisiwe Mkhwebane hör till olika läger inom ANC. Efter domstolens utslag ökar kritiken mot Busisiwe Mkhwebane och hennes ställning blir allt mer ifrågasatt.  

    • Första coronafallet konstateras

      Sydafrikas första fall av coronasmitta upptäckts när en man som varit i Italien kommer tillbaka hem och testas positivt för covid-19. Tio dagar senare konstateras inhemsk spridning i landet.  

    • Osäker elproduktion bäddar för lågkonjunktur

      För andra gången på två år går Sydafrika in i en lågkonjunktur. Skulden läggs huvudsakligen på det statliga bolaget Eskoms oförmåga att täcka landets elbehov. De schemalagda elavbrott som Eskom infört för att undvika ett totalt haveri beräknas ha kostat hundratals miljoner under 2019. Sydafrika har därtill en stor statsskuld, en mycket hög arbetslöshet, låg tillväxt och flera ekonomiska sektorer som går kräftgång.

    • Februari

    • Domstol beordrar att ex-president Zuma ska gripas

      Rättegången mot ex-president Jacob Zuma skjuts upp. Zumas advokater hänvisar till presidentens hälsotillstånd men rätten godtar inte det sjukintyg som advokaterna uppvisar. Domstolen utfärdar istället en order om att Zuma ska gripas. Ordern träder i kraft först den 6 maj då rättegången ska återupptas. Zuma misstänks bland annat ha tagit emot mutor i samband med den stora vapenaffären 1999 mellan Sydafrika och flera europeiska länder, bland annat Sverige. Målet har pågått i över ett decennium och ex-presidenten har använt varje tänkbar möjlighet att förhala rättegången. I november förlorade Zuma ytterligare ett försök att överklaga åtalet. Samtidigt pågår undersökningar kring korruptionsbrott under Zumas tid som president 2009–2018 (se 15 juli 2019).

    • Fällande dom för rasistiskt skällsord

      En man som på resa i Grekland filmade sig själv med mobilen när han lovordade att det inte fanns ”en enda kaffer i sikte” döms till två års villkorligt fängelsestraff eller böter på motsvarande 3 200 amerikanska dollar. Mannen har erkänt sig skyldig. Ordet ”kaffer” är ett rasistiskt skällsord som vita flitigt använde nedvärderande mot landets svarta majoritet under apartheidsystemet (se Modern historia). 2018 dömdes en fastighetsmäklare till tre års fängelse, varav ett villkorligt, för att upprepade gånger ha kallat en polisman för ”kaffer”. Det var den första domen av sitt slag. I ett snarlikt fall 2016 dömdes en kvinna till böter för att ha yttrat sig rasistiskt mot svarta.

    • Kaos vid parlamentets öppnande

      Oppositionspartiet på vänsterkanten, EFF, protesterar mot att apartheidregimens siste president, F W de Klerk, deltar vid öppnandet av parlamentet. Partiets representanter kallar De Klerk ”mördare” och kräver att han avlägsnar sig. Protesterna riktar sig också mot ministern för statligt ägda bolag, Pravin Gordhan, som EFF anser har kört bolagen i botten. Talmannen beslutar att tillfälligt stänga sittningen och EFF lämnar salen. I ett försenat tal till nationen lovar president Cyril Ramaphosa färre restriktioner för oberoende elproducenter, ett enklare förfarande att starta nya företag och investeringar i bland annat järnvägsnätet, billiga bostäder och studentboende. Talet uppmärksammar en rad utmaningar så som landets höga ungdomsarbetslösheten, dålig tillväxt och en hög statsskuld.

    • Illegala gruvarbetare dödas av rivaler

      Nio gruvarbetare från Sydafrikas grannland Lesotho stenas till döds. De nio arbetade illegalt i landet. Gärningsmännen som misstänks ligga bakom dådet är också de illegala gruvarbetare från Lesotho. Enligt den sydafrikanska människorättskommissionen är tusentals människor verksamma inom den illegala guldbrytningen som sker i övergivna gruvor. Arbetet är förknippat med stora faror och våld mellan rivaliserande grupper är vanligt.

  • 2019

    • December

    • Skadestånd för pojkes drunkningsdöd i latrin

      En domstol slår fast att skadestånd ska betalas ut till en familj vars femårige son drunknade i skolans latrin 2014. Pojken hamnade i latrinen när sittanordningen ovanför den kollapsade. Skadeståndet är på motsvarande 97 500 amerikanska dollar. Familjen bor i den fattiga provinsen Limpopo där många skolbyggnader är undermåligt byggda. Liksom i andra fattiga delar av landet används fortfarande hundratals skolor som byggts av lera. Dessa skolor saknar ofta ordentliga toaletter vilket också bidrar till att många flickor inte går till skolan under sin mensperiod. Eftersatt infrastruktur är en av flera orsaker till att en stor andel elever hoppar av grundskolan och endast drygt hälften av alla ungdomar går ut med fullständiga betyg efter gymnasiet.

    • Sänkt straff för vita jordägare

      Påföljden sänks för två vita jordägare som 2017 dömdes till långa fängelsestraff för mordförsök, kidnappning och överfall på en svart man (se 27 okt 2017). Filmklippet på överfallet där den svarte mannen hotas och tvingas ner i en kista, spreds i sociala medier och fick stor uppmärksamhet i Sydafrika. Trots att det gått snart 25 år sedan apartheid är landet fortfarande präglat av djupa orättvisor mellan svarta och vita. De åtalade, Willem Oosthuizen och Theo Martins Jackson, nekade till anklagelserna att och överklagade domen. Domstolen ändrar nu brottsrubriceringen ”mordförsök” till ”överfall med uppsåt att åsamka skada”. Männen dömdes tidigare till 14 respektive 11 års fängelse. Straffet blir nu fem års fängelse för båda. 

    • November

    • Ny mutskandal skakar ANC

      Parlamentsledamoten och den före detta ministern för säkerhet, Bongani Bongo, grips misstänkt för mutbrott. Bongo står nära den skandalomsusade ex-presidenten Jacob Zuma och anklagas för att ha försökt muta en högt uppsatt tjänsteman som utredde oegentligheter kopplade till det statliga elbolaget Eskom. Bongo är den högst rankade inom regeringspartiet ANC som gripits sedan den nya riksåklagaren tillträdde och lovade att sätta stopp för korruptionen inom statsapparaten (se 1 feb 2019)

    • Migranter stormar flyktingkontor

      Polisen häktar 182 utländska migranter i landets huvudstad Pretoria. Ingripandet sker i samband med att hundratals asylsökande stormar kontoret för FN:s flyktingorgan i staden. Händelsen är en fortsättning på de främlingsfientliga attacker som riktats mot afrikaner i flera stora städer de senaste månaderna.

    • Oktober

    • Avhopp inom oppositionen

      Mmusi Maimane avgår som partiledare för det största oppositionspartiet Demokratiska alliansen (DA). Partiet är sedan lång tid skakat av interna strider mellan partiets reformvänner (främst svarta) och det gamla gardet (främst vita). Maimane valdes till DA:s förste svarte ledare 2015. Tidigare har DA kritiserats för att endast representera den vita medelklassen. För två dagar sedan avgick även DA:s borgmästare i Johannesburg, Herman Mashaba. I lokalvalen 2016 fick inget parti egen majoritet i landets största stad och för första gången sedan apartheids fall fick regeringspartiet ANC lämna över styret av Johannesburg till en koalition av DA och flera mindre partier. ANC kan nu återta positionen som styrande parti i Sydafrikas ekonomiska nav.  

    • Elbrist ett hårt slag mot ekonomin

      Det statliga elbolaget Eskom klarar inte av att möta behovet av el och inför schemalagda strömavbrott så kallad load shedding. Avbrotten kommer att fortsätta under resten av året och in på 2020. Eskom har även tidigare under 2019 tvingats till samma åtgärd för att förhindra att elsystemet helt bryter samman. Misskötsel och föråldrad utrustning i kombination med korruption, ligger bakom avbrotten. Bristen på el är ett hårt slag mot landets ekonomi. 

    • September

    • Minst tolv döda i våld mot utlänningar

      Främlingsfientliga attacker ökar och 1 500 afrikanska migranter, flyktingar och asylsökande tvingas fly sina hem, enligt FN:s flyktingorgan. Värst drabbat är Johannesburg. Butiker förstörs och plundras, lastbilschaufförer angrips och dödas. Rättsgruppen Human Rights Watch uppmanar regeringen att bättre skydda utländska arbetare. Fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet är några av de bakomliggande orsakerna till kravallerna. Bara den här månaden har minst tolv personer, sydafrikaner och utlänningar, dött i upploppen. Våldet har lett till försämrade relationer mellan Sydafrika och andra afrikanska stater, främst Nigeria. Omkring 500 nigerianer har hämtats hem till Nigeria och Sydafrikas president Cyril Ramaphosa lovar att vidta åtgärder för att kväsa våldet. Många migranter uttrycker sin önskan att få återvända till sina respektive hemländer.

    • Domstol upprätthåller barns rättigheter

      Konstitutionsdomstolen slår fast att barnaga i hemmet är förbjudet enligt grundlagen. Domstolen har prövat ett fall från 2017 där en pappa fälldes för att ha slagit sin 13-åringe son. En religiös grupp överklagade domen med motiveringen att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn ”i enlighet med sin religiösa övertygelse”. De nio domarna i konstitutionsdomstolen är eniga i sitt uttalande att aga kränker barns rättigheter. Sedan 1997 är det förbjudet att aga barn i skolan.

    • Marsch för att stoppa våld mot kvinnor

      Morden på två unga kvinnor i Kapstaden utlöser en rad protestmarscher över hela landet. Demonstranterna kräver ett stopp på våldet mot kvinnor. Landets brottsstatistik när det gäller våld mot kvinnor är dyster. Var tredje timme mördas en kvinna i Sydafrika vilket är fem gånger det globala genomsnittet. Antalet våldtäkter är omgärdat av stora mörkertal men uppskattas till bland de högsta i världen.

    • Augusti

    • Inkhatas ålderman avgår

      Den 90-årige Mangosuthu Buthelezi lämnar posten som partiledare för Inkatha Freedom Party (IFP). Buthelezi grundade det zulu-nationalistiska partiet 1975. Under de följande årtionden utkämpade IFP och ANC våldsamma maktstrider som resulterade i flera tusen dödsoffer. Buthelezi har anklagats för att ha samarbetat med den vita apartheidregimen, något som han kraftfullt tillbakavisar. Efter apartheidsystemets fall var Buthelezi inrikesminister mellan 1994 och 2004.

    • Ramaphosa tar strid mot korruptionsanklagelser

      En domstol i Pretoria stoppar tillfälligt parlamentet från att agera mot president Cyril Ramaphosa. Bakgrunden är att Busisiwe Mkhwebane, som leder den oberoende instans som granskar om staten sköter sina åtaganden (Public Protector), har anklagat presidenten för att ha brutit mot uppförandekoden och försökt mörka kampanjbidrag från bolaget Bosasa (se 18 nov 2018). Företaget är indraget i en av landets största korruptionsskandaler. Pengarna ska ha betalats ut för att driva Ramaphosas kampanj för att vinna ledarstriden inom ANC 2017. Presidenten har tagit strid mot anklagelserna och säger att de saknar grund. Busisiwe Mkhwebane tillhör den falang inom regeringspartiet ANC som stödjer ex-president Jacob Zuma och utspelet uppfattas i Ramaphosas läger som ett inslag i maktstriden inom partiet.

    • Razzia mot ligor i Johannesburg

      Minst 600 utländska medborgare grips och vapen och smuggelgods tas i beslag i Johannesburgområdet, där ansvariga uppger att det är fråga om en insats mot organiserad brottslighet. Insatsen uppmärksammas stort i sociala medier, där många befarar att utpekandet av utlänningar ska leda till växande främlingsfientlighet.

    • Juli

    • Redkordmånga arbetslösa

      Arbetslösheten når nya rekordhöjder och är nu uppe i 29 procent. Det är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med första kvartalet 2019. Bland dem som är under 35 år ligger arbetslösheten på 56,4 procent. President Cyril Ramaphosa har kallat ungdomsarbetslösheten en ”nationell kris”. Under andra kvartalet i år försvann cirka 49 000 jobb, främst inom gruv- transport- och byggsektorn.

    • Expropriering av mark kan bli verklighet

      En expertpanel stödjer förslaget att tvångsinlösa mark utan att kompensera ägaren (se 21 december 2017 och 27 februari 2018). Experterna anser dock att det inte är en lösning som ska användas generellt. Vidare skriver panelen att de som köpt mark efter 1994, då demokrati infördes, bör behandlas annorlunda mot markägare vars egendom går tillbaka till apartheidtiden. När ANC tog makten 1994 lovade partiet en genomgripande landreform för att kompensera historiska orättvisor (se Jordbruk). Hittills har processen gått långsamt. Tvångsinlösning utan kompensation ses som ett sätt att skynda på förloppet.

    • Ex-president Zuma i korruptionsförhör

      Zondo-kommissionen inleder förhör med den korruptionsanklagade ex-presidenten Jacob Zuma. Kommissionen har som uppgift att reda ut den komplicerade korruptionshärva som ledde fram till vad som kallas ”state capture” (eller ”kidnappning av staten”) under Zumas nio år vid makten 2009–2018. State capture innebär att privata intressen tillåts gå före statens.  Zuma anklagas för att ha gjort sig skyldig till detta genom att på korrupt väg ha hjälpt finansfamiljen Gupta till lukrativa statliga kontrakt och dessutom ha gett familjen stort inflytande över ministerutnämningar. Flera högt uppsatta ANC-medlemmar och före detta ministrar är indragna i skandalen liksom medlemmar ur familjen Zuma bland annat ex-presidentens son. Zuma anklagas även för att ha tagit emot mutor. Zuma kallar anklagelserna för smutskastning och nekar till brott.  Zondo-kommissionen är ingen domstol men kan ge rekommendationer om framtida åtal. Zuma är sedan tidigare åtalad för korruptionsbrott under 1990-talet. Efter fyra dagars förhör avbryter Zuma sitt vittnesmål. Han säger att förhören liknar en brottsutredning och avfärdar de anklagelser som tidigare vittnen lagt fram mot honom.  

    • EFF lämnar politisk koalition

      Det lilla men inflytelserika vänsterpartiet EFF (Economic Freedom Fighters) beslutar att avsluta det koalitionsarbete som partiet inledde med landets största oppositionsparti Demokratiska alliansen (DA) efter lokalvalen 2016. Då förlorade ANC majoriteten i metropolerna Johannesburg, Pretoria och Port Elizabeth. Samarbetet mellan EFF och det liberala DA har kantats av djupa meningsskiljaktigheter.

    • Juni

    • Regeringen stäms för föroreningar

      Två miljögrupper, Ground Work och Vukani Environmental Justice Movement, stämmer regeringen för luftföroreningar i den nordöstra provinsen Mpumalanga. Enligt stämningsansökan strider utsläppen mot den grundlagsskyddade rätten om en hälsosam levnadsmiljö. Mpumalanga har världens högsta utsläpp av kvävedioxid, enligt en rapport som miljöorganisationen Greenpeace presenterade i oktober i fjol. Föroreningarna kan bland annat orsaka kroniska sjukdomar som lungcancer och astma. Mpumalanga har landets största kolbrytning och inte mindre än tolv kolkraftverk som drivs av det statliga elbolaget Eskom. Enligt stämningsansökan släpper dessa, tillsammans med ytterligare två kolkraftverk i provinsen, ut huvuddelen av de luftföroreningar som orsakar en för tidig död hos flera hundra invånare.

    • Maj

    • President Ramaphosa slimmar regeringen

      President Cyril Ramaphosa presenterar en ny och jämställd regering. För att dra ner på statens utgifter minskar Ramaphosa antalet ministrar från 36 till 28. Den internationellt respekterade finansministern Tito Mboweni behåller sin post liksom den kontroversielle vicepresidenten David Mabuza, ett tecken på presidentens svåra balansgång mellan den reformvänliga falangen inom partiet och ex-president Jacob Zumas stora skara anhängare dit Mabuza hör. Ramaphosa återvaldes till landets president efter parlamentsvalet 8 maj. Han var tidigare Sydafrikas vicepresident och tog över presidentskapet när Zuma avgick 2018. I sitt installationstal lovade Ramaphosa att bekämpa korruptionen och blåsa nytt liv i den svaga ekonomin.

    • Ny koldioxidskatt ska möta klimathotet

      President Cyril Ramaphosa undertecknar en ny lag som ska bidra till att landets koldioxidutsläpp sänks. Lagen ska börja gälla från 1 juni och är en del av Sydafrikas strävan att leva upp till Parisavtalet. Den nya utsläppsskatten har varit planerad sedan 2010 men har mött kritik från industrin. Sydafrika är helt beroende av kolkraft och det land i Afrika som släpper ut mest koldioxid.

    • Borgmästare i Durban gripen för korruption

      En högt uppsatt medlem inom regeringspartiet ANC, Zandile Gumede, grips och anklagas för korruption. Gumede är borgmästare i Durban, Sydafrikas tredje största stad. Hon anklagas för förskingring av allmänna medel och penningtvätt. Detta är den senaste i raden av korruptionsanklagelser som riktas mot högt uppsatta personer inom ANC. Gripandet kom efter den sydafrikanska specialpolisen, Hawks, utrett oegentligheter i samband med upphandlingen av stadens sophantering.

    • ANC vinner parlamentsvalet

      Parlamentsval hålls under lugna former. Regerande ANC går bakåt jämfört med valet 2014 men vinner ändå egen majoritet i parlamentet. ANC får 57,5 procent av rösterna vilket ger 230 mandat. Det är 5 procentenheter och 19 mandat mindre än 2014. Det största oppositionspartiet DA backar en dryg procent och landar på 20,7 procent och 84 mandat. Det radikala vänsterpartiet EFF vinner terräng och går från 6,4 till 10,8 procent vilket ger 44 mandat, nästan dubbelt så många som i 2014. Även Inkatha Freedom Party ökar sin röstandel från 2,4 till 3,4 procent och får 14 mandat. Partiet Frihetsfront Plus stärks också – från 0,9 till 2,4 procent vilket ger 10 mandat (läs mer om partierna i Politiskt system). 

    • Februari

    • ANC och DA slåss om tätposition mot korruption

      President Ramaphosa säger att han kommer att upprätta en domstol som ska få särskilda befogenheter för att snabbt kunna hitta och återställa statliga tillgångar som försvunnit genom korruption. Ramaphosas utspel kommer dagen efter det att oppositionspartiet Demokratiska alliansens ledare Mmusi Maimane sagt att om hans parti vinner valet i maj ska en speciell insatsstyrka mot korruption skapas.

    • Ramaphosa förnekar angiveri

      En tidigare ANC-medlem, Mosiuoa Lekota, anklagar president Ramaphosa för att under apartheidtiden ha angett sina kamrater för att slippa sändas till den beryktade fängelseön Robben Island. Lekota avger sitt vittnesmål inför parlamentet där Ramaphosa går i svaromål genom att förneka anklagelserna. Ramaphosa greps och hölls fängslad ett antal månader vid två tillfällen, 1974 och 1976, men till skillnad från Lekota och andra hamnade han aldrig på Robben Island. Ramaphosa säger att han trots brutala förhör aldrig samarbetade med säkerhetspolisen.

    • Arbetare tågar mot arbetslöshet

      Demonstrationer hålls i flera städer i protest mot den stigande arbetslösheten som 2018 uppgick till drygt 27 procent generellt och till mer än 53 procent bland personer yngre än 35 år. I Durban leds manifestationen av fackföreningen Cosatu och samlar 6 000 deltagare. Förutom åtgärder för att skapa jobb kräver demonstranterna ett slut på statlig korruption och misshushållning med resurser.

    • Ny riksåklagare lovar krafttag mot korruption

      Landets nya riksåklagare, den respekterade advokaten Shamila Batohi, tillträder sitt ämbete och lovar att sätta stopp för korruption och andra brott. Hon uppger att hon fått försäkringar av president Ramaphosa om att det inte ska förekomma några politiska påtryckningar på riksåklagarämbetet. Batohi är den första kvinnan på posten. Hennes företrädare, Shaun Abrahams, anklagades för att ha lierat sig med makten under ex-president Zumas mandattid.

    • Januari

    • Större öppenhet kring partibidrag

      President Ramaphosa skriver under en lag som reglerar offentliga och privata bidrag till politiska partier. Enligt lagen ska alla partier inför valkommissionen redovisa vilka donationer de fått. Lagen sätter också ett tak för hur stora bidragen får vara. Det väntas ta ett halvår innan valkommissionen kan tillämpa den nya lagen vilket innebär att kampanjbidragen inför parlamentsvalet i maj inte kommer att regleras.  

    • Minimilön introduceras

      Minimilön införs för första gången i landets historia. Lönen sätts till 1,39 amerikanska dollar i timmen vilket ger 243 dollar per månad. President Ramaphosa säger att detta kommer att leda till att miljoner sydafrikaner får bättre betalt medan fackföreningarna är splittrade i frågan. Vissa av dem anser att lönen är för låg. De får medhåll av oppositionspartiet på vänsterkanten EFF. Det största oppositionspartiet Demokratiska alliansen kritiserar reformen från en annan utgångspunkt. Enligt Demokratiska alliansen kommer den leda till att 750 000 jobb försvinner.  

  • 2018

    • November

    • President Ramaphosa i blåsväder

      President Ramaphosa meddelar att han ska betala tillbaka kampanjbidrag på motsvarande 35 000 amerikanska dollar till en firma med länkar till hans son. Ramaphosa erkänner också att han misslett parlamentet angående bidraget. I oktober 2017 sade han att pengarna var ersättning som han son fått för konsultarbete åt företaget Bosasa vilket arbetar åt flera regeringsorgan. Senare sade Ramaphosa att pengarna var ett bidrag till hans kampanj för att bli ANC:s ordförande. Enligt en talesman för ANC kände inte president Ramaphosa till att donationen gjordes och talesmannen uppger att alla bidrag till Ramaphosas kampanj nu ska granskas.       

    • Ännu en minister avgår

      Inrikesminister Malusi Gigaba avgår efter att han anklagats av en offentlig ombudsman för att ha begått mened i en domstolsförhandling. Domstolen granskade huruvida Gigaba lovat den välbärgade familjen Oppenheimer en privat terminal på Johannesburgs flygplats. Det är andra gången på en dryg månad som en minister hoppar av efter anklagelser om lögn (se 9 oktober 2018). Med Gigabas avgång försvinner en av ex-president Zumas lojalaste anhängare från regeringen. Gigaba som var finansminister under ex-president Zumas tid vid makten har bland annat figurerat i korruptionshärvan runt finansfamiljen Gupta som bland annat misstänks ha gynnats av Zuma vid upphandling av statliga avtal. Gigaba ersätts av Siyabonga Cwele.

    • Skattechefen får sparken

      President Ramaphosa avskedar chefen för landets skattemyndighet Tom Moyane som anklagas för att genom flerårig misskötsel ha förvandlat den en gång så effektiva myndigheten till ett kaos. Sedan den dåvarande presidenten Jacob Zuma 2014 utnämnde Moyane till chef och fyllde andra poster på skattemyndigheten med sina anhängare har de årliga målen för skatteindrivning inte kunnat uppfyllas, skriver nyhetsbyrån AFP.

    • Oktober

    • Maktkamp i Kapstaden

      Bara drygt ett halvår före parlamentsvalet våren 2019 skakas oppositionspartiet Demokratiska alliansen av en bitter strid. Borgmästaren i Kapstaden, Patricia de Lille, meddelar att hon ska avgå från sin post och lämna Demokratiska alliansen som under de senaste månaderna försökt att utesluta henne. Patricia de Lille anklagas av partiledningen för korruption och för att ha misskött sitt ämbete under sina sju år som Kapstadens borgmästare.   

    • Vita får fängelse för mord på yngling

      Två vita män befinns av en domstol skyldiga till att ha dödat en svart yngling som de anklagade för att stjäla solrosor på en gård i nordvästra delen av landet. Ynglingen bröt nacken när han kastades ut under en bilfärd. Enligt domen som meddelas senare får männen fängelsestraff på 18 respektive 23 år.  

    • Lögn fäller finansminister

      Finansminister Nhlanhla Nene avgår efter att ha erkänt att han ljugit om sina kontakter med finansfamiljen Gupta som står i centrum för en av skandalerna kring ex-president Jacob Zuma (se 20 augusti 2018). Nene har tidigare sagt att han bara träffat bröderna Gupta flyktigt i sociala sammanhang men i förhör med den offentliga undersökningskommission som utreder anklagelserna mot Zuma uppger Nene att han deltagit i sex möten på familjen Guptas residens. Nene har varit en av president Ramaphosas närmaste allierade i regeringen och även om inte Nene själv anklagas för något brott är hans avgång en motgång för Ramaphosa som lovat att ta itu med korruptionen.  

    • September

    • Ekonomiska reformer ska vända negativ utveckling

      Regeringen lanserar en rad reformer i syfte att stimulera ekonomin och locka utländska investerare till landet. Planen omfattar stora investeringar i infrastruktur och en uppluckring av visum-reglerna för att främja turismen som står för 10 procent av BNP. Pengar ska också satsas på att skapa jobb inom jordbruk, i fattiga förorter och på landsbygden. Under andra kvartalet av 2018 gick ekonomin in i recession, dvs landets BNP krympte.

    • Augusti

    • Korruption under Zumas presidenttid utreds

      En offentlig undersökningskommission, Zondo-kommissionen, inleder sitt arbete med att granska korruption på hög nivå. Först på tur står ex-president Jacob Zuma som anklagas för att systematiskt ha plundrat statens kassakistor under sin tid som president från 2009 till 2018. Zuma är tidigare åtalad för korruption under 1990-talet (se 16 mars 2018). Utredarna i Zondo-kommissionen väntas särskilt rikta in sig på Zumas kontakter med den mäktiga finansfamiljen Gupta. Zuma anklagas för att ha hjälpt familjen till förmånliga kontrakt med statliga företag och för att ha låtit den påverka utnämningen av ministrar. Ironiskt nog var det Zuma själv som tillsatte korruptionsutredningen i januari, bara en dryg månad innan han tvingades lämna presidentposten. Utredningen beräknas pågå i två år.  

    • Riksåklagaren sparkas

      Författningsdomstolen ger order om att riksåklagare Shaun Abrahams ska ersättas. Domstolen menar att Abrahams föregångare avsattes på ett grundlagsstridigt sätt och att Abrahams därför inte har rätt till sitt ämbete. Abrahams som utsågs till riksåklagare 2015 av Jacob Zuma som då var president har anklagats för att ha skyddat Zuma och hans allierade. I mars 2018, sedan Zuma avsatts som president, gav Abrahams dock grönt ljus för korruptionsåtal mot Zuma (se 16 mars 2018).  

    • Juli

    • Sydafrika ansluter sig till AU:s frihandelsavtal

      Sydafrika och fyra andra länder ansluter sig till Afrikanska unionens frihandelsavtal AFCFTA vid organisationens toppmöte i Mauretaniens huvudstad Nouakchott. Innan frihandelsområdet kan bli verklighet måste avtalet ratificeras på nationell nivå.

    • Mars

    • Klartecken för åtal mot Zuma

      Riksåklagaren Shaun Abrahams meddelar att ex-president Jacob Zuma kommer att ställas inför rätta åtalad för korruption i 16 fall. Riksåklagaren har funderat på saken sedan oktober 2017 då Högsta appellationsdomstolen meddelade att åtal kunde väckas mot Zuma för korruption i samband med den stora vapenaffären 1999, när Sydafrika köpte vapen för fem miljarder dollar från fem europeiska företag, bland annat svenska JAS-plan. 2005 åtalades Zuma för korruption, bedrägeri och penningtvätt i samband med vapenaffären, men åtalen lades ned 2009 när Zuma blev president. 

    • Februari

    • Hårdare tag mot markägare planeras

      Parlamentet röstar för att initiera en förändring av grundlagen så att det ska bli möjligt att expropriera mark utan ge ägarna kompensation. På så sätt hoppas regeringen få fart på den jordreform som iscensattes när ANC kom till makten för närmare 24 år sedan.

    • Nya regeringen presenteras

      President Ramaphosa presenterar sin nya regering. De flesta ministrar som stod ex-president Zuma nära har bytts ut. Endast fem ministrar får behålla sina poster. ANC:s vice ordförande David Mabuza blir vicepresident, Lindiwe Sisulu blir utrikesminister, Malusi Gigaba utses till inrikesminister och Nhlanhla Nene blir finansminister. Nene sparkades från samma post av Zuma i december 2015. Pravin Gordhan, som var finansminister både före och efter Nene och som också fick sparken av Zuma, blir minister med ansvar för de statliga företagen. Oppositionspartierna DA och EFF stöder utnämningarna av Nene och Gordhan. 

    • Ramaphosa ny president

      Vicepresident Cyril Ramaphosa utses av parlamentet till att efteträda Jacob Zuma på presidentposten. Ramaphosa lovar i sitt tacktal att ägna kraft åt att bekämpa korruptionen i samhället. Hans företrädare Jacob Zuma har en lång rad korruptionsåtal hängande över sig. Så länge Zuma var president kunde han inte åtalas men nu öppnas dörren för ett antal rättsprocesser. Ramaphosa har tidigare sagt att rättvisan ska ha sin gång och att det inte finns några skäl att särbehandla Zuma efter hans avgång.

    • Zuma meddelar sin avgång

      ANC hotar att fälla president Zuma genom misstroendevotum. Zuma böjer sig för trycket och meddelar att han avgår med omedelbar verkan men uppger samtidigt att han inte håller med partiledningen om att han utgör en belastning. Som skäl för sitt beslut anger Zuma att han inte vill vålla splittring inom ANC. Tidigare under dagen har polisen genomsökt finansfamiljen Guptas hem. Gupta och Zuma har nära förbindelser och finansfamiljen har anklagats för att ha skaffat sig stort politiskt inflytande genom vänskapen med Zuma. 

    • ANC ber Zuma att avgå

      ANC beslutar att "återkalla" president Zuma från presidentposten. Enligt partimedlemmar som talat med sydafrikanska medier ska Zuma ha satt sig på tvären när han nåddes av nyheten och hotat med hämnd, men den offciella version som ANC förmedlar är att partiet och Zuma är överens om att han ska avgå. Vid en presskonferens meddelar ANC:s generalsekreterare Ace Magashule att han räknar med att Zuma lämnar sin post under onsdagen den 14 februari. Mot bakgrund av krisen kring Zuma kräver oppositionspartierna ett tidigareläggande av de val som är planerade till 2019.

    • Zumas framtid i stöpsleven

      ANC:s högsta ledning beslutar att president Zumas årliga tal till nationen ska ställas in vilket ökar spekulationerna kring Zumas framtid. Partiledningen har sedan en tid planerat in ett möte för att diskutera just den frågan, men efter samtal mellan Zuma och ANC:s nyblivne ordförande Cyril Ramaphosa skjuts diskussionen fram en vecka. 

    • Nytt misstroendevotum mot Zuma

      Det radikala oppositionspartiet EFF begär att parlamentet ska hålla en ny förtroendeomröstning gällande president Zuma. Omröstningen bestäms till den 22 februari.

    • Januari

    • Zuma inleder korruptionsutredning

      President Zuma meddelar att en offentlig undersökningskommission ska tillsättas för att utreda korruptionsfall på högsta nivå inom statsapparaten. Därmed hörsammar Zuma ett beslut från Högsta domstolen i december. Zumas tillkännagivande kommer några dagar efter det att parlamentet meddelat att det snart ska inleda överläggningar om ett regelverk för avsättandet av en sittande president.  

  • 2017

    • December

    • Domstol kräver regler för att avsätta presidenten

      Författningsdomstolen kritiserar parlamentet för att president Zuma inte hållits ansvarig för att ha renoverat sin privata egendom med statliga pengar (se Mars 2014). Domstolen meddelar också att parlamentet brutit mot grundlagen genom att det inte har utformat regler för hur en sittande president ska kunna avsättas. Parlamentsledamöterna uppmanas att göra det omedelbart. I ett uttalande från parlamentet sägs att en sådan process nu är igång.   

    • Jordreform påskyndas

      I sitt första tal efter att han blivit vald till regeringspartiet ANC:s nye ledare säger Cyril Ramaphosa att ska utrota korruptionen i landet och genomföra en "radikal ekonomisk omvandling" bland annat genom att göra det möjligt för staten att konfiskera mark utan att kompensera ägarna.  Därmed hoppas ANC få fart på omfördelningen av jord från vita bönder till svarta, en process som hittils gått trögt (se Jordbruk). ANC:s kongress beslutar att initera förändringar av grundlagen i den riktningen.

    • Ramaphosa ny ledare för ANC

      ANC håller kongress och väljer vicepresident Cyril Ramaphosa till ny partiordförande efter president Zuma som inte får kandidera för en ny period. Ramaphosa får 2 440 röster. Motkandidaten, Zumas tidigare hustru Nkosazana Dlamini-Zuma, vinner 2 261 röster. Zuma lyckas få in flera av sina allierade i den nya partiledningen, däribland David Mabuza som blir vice partiordförande.

    • Högsta domstolen pressar Zuma

      Högsta domstolen underkänner president Zumas val av riksåklagare och ger vicepresident Cyril Ramaphosa i uppdrag att utse en ny inom 60 dagar. Den nuvarande riksåklagaren, Shaun Abrahams, utnämndes av Zuma 2015 och har anklagats för att skydda presidentens intressen. Domstolen utslag blir offentligt strax innan Abrahams skulle tillkännage om riksåklagarämbetet tänkte driva korruptionsåtalen mot Zuma vidare eller ej (se även 13 oktober 2017). Fem dagar senare ger Högsta domstolen Zuma en reprimand för att han motarbetat landets antikorruptionsmyndighet. Enligt domstolen har presidenten inte tagit itu med de omfattande problem som myndigheten rapporterat. Han har istället ifrågasatt myndighetens rekommendationer. HD beordrar nu Zuma att inom en månad inleda en juridisk undersökning av anklagelserna mot honom och hans medarbetare.

    • Oktober

    • Bönder marscherar mot våld

      Tusentals bönder deltar i demonstrationer i Kapstaden, Johannesburg och Pretoria. De kräver att regeringen gör något för att stoppa attackerna på vita jordägare. Enligt böndernas intresseorganisation AfriForum har antalet attacker på vita bönder stadigt ökat de senaste sex åren. Under 2017 har 72 jordägare mördats, uppger AfriForum. Sydafrikanska tjänstemän menar att siffran är överdriven.  

    • Vita jordägare får fängelse för mordförsök på svart man

      Två vita jordägare, Theo Jackson and Willem Oosthuizen, döms till långa fängelsestraff för att ha tvingat en svart man ned i en kista och hotat att sätta eld på den. Överfallet filmades med mobiltelefon och filmklippet, där offret ber för sitt liv, utlöste starka reaktioner i landet. Jackson och Oosthuizen befinns skyldiga till överfall, kidnappning och mordförsök och får 14 respektive 11 års fängelse. Duon motiverade sitt handlande med att de ville skrämma mannen som de anklagade för att ha stulit kopparkablar från deras egendom. Enligt domaren visade de anklagade inga tecken på ånger under rättegången.

    • Zuma sparkar kritiker

      President Zuma avskedar ministern för högre studier, kommunisten Blade Nzimande, som länge öppet kritiserat presidenten. Kommunistpartiet SACP kritiserar avskedandet och säger att det riskerar att leda till att alliansen mellan ANC, SACP och landsorganisationen Cosatu splittras. ANC:s generalsekreterare Gwede Mantashe "beklagar" avskedandet av Nzimande.

    • Bäddat för åtal mot president Zuma

      Högsta appellationsdomstolen beslutar att åtal kan väckas mot president Zuma för korruption i samband med den stora vapenaffären 1999, när Sydafrika köpte vapen för fem miljarder dollar från fem europeiska företag, bland annat svenska JAS-plan.  I samband med vapenaffären anklagas Zuma på 783 punkter för olika former av korruption, bedrägeri och penningtvätt. Riksåklagarämbetet ska nu ta ställning till om åtal ska väckas. Ursprungligen upprättades åtalen redan 2005 men lades ned 2009. Att de nu tas upp på nytt sker efter begäran av oppositionspartiet Demokratiska alliansen.

    • September

    • Fackmedlemmar tågar mot Zuma

      Tiotusentals fackföreningsmedlemmar demonstrerar över hela landet med krav på president Zumas avgång. Demonstrationerna leds av landets största fackförening Cosatu som formellt är allierad med Zumas parti ANC i regeringen men som på senare tid har börjat kritisera presidenten öppet. Demonstranterna anklagar Zuma för att genom korruption genomföra en massiv plundring av statens tillgångar.

    • Oppositionen försöker få igång riksrättsprocess

      Oppositionen ber författningsdomstolen inleda en utredning för att utröna om president Zuma gjort sig skyldig till något som skulle motivera att han ställs inför riksrätt

    • Augusti

    • Grace Mugabe får åtalsimmunitet

      Sydafrikanska UD ger rättslig immunitet till Grace Mugabe, som har polisanmälts för att ha misshandlat en fotomodell på ett hotell i Johannesburg. Misshandeln ska ha ägt rum när fru Mugabe upptäckte att fotomodellen umgicks med hennes två vuxna söner. Grace Mugabe återvänder till Harare tillsammans med maken president Mugabe. Oppositionen är starkt kritisk till att fru Mugabe beviljas åtalsfrihet och tillåts lämna landet.

    • Försök att avsätta Zuma misslyckas

      Oppositionens misstroendevotum mot president Zuma får stöd av 177 ledamöter. För att avsätta honom hade det krävts ytterligare 24 röster.
      Zuma har överlevt åtskilliga förtroendeomröstningar under sitt presidentskap men detta var första gången som omröstningen var hemlig. Minst 30 av ANC:s 246 parlamentsledamöter beräknas ha röstat mot Zuma.   

    • Juli

    • Sisulu vill leda ANC

      Bostadsminister Lindiwe Sisulu är först ut med att offentligt meddela att hon kandiderar att bli ordförande för ANC vid partikongressen i december. Enligt etermediebolaget SABC har minst sex avdelningar inom ANC nominerat henne. Lindiwe Sisulu tillhör en av de mest kända familjerna från kampen mot apartheid. Hennes föräldrar Walter och Albertina var båda framträdande ANC-medlemmar.

    • Kommunister utestänger Zuma

      Sydafrikanska kommunistpartiet SACP, som är nära lierat med ANC, förbjuder president Zuma att tala på partiets stundande kongress. SACP vill undvika att kongressen ska störas av högljudda protester, så som skedde vid ett möte i maj när presidenten tvingades avbryta ett tal. Kommunistpartiet hör till dem som uppmanat Zuma att avgå.

    • ICC prickar Sydafrika

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC) slår fast att Sydafrikas regering bröt mot sina åtaganden när den underlät att gripa Sudans brottsmisstänkte president al-Bashir när han besökte landet i juni 2015. ICC kritiserar också FN:s säkerhetsråd för att inte mer aktivt ha sett till att al-Bashir kunnat gripas, trots sex tidigare påstötningar. Därför struntar domstolen i att gå vidare till FN denna gång.

    • ANC-konferens blottlägger fraktionsstrider

      ANC:s partikonferens, som inleddes den 30 juni, genomsyras av konflikterna inom partiet, och mellan de två kandidater som nämns som Zumas efterträdare. Nkosazana Dlamini-Zuma, som har sin före detta makes stöd, pläderar för en radikal ekonomisk politik för att minska gapet mellan landets vita minoritet och den stora majoriteten svarta som inte fått del av landets välstånd. Hennes utmanare Cyril Ramaphosa hävdar att ökad ekonomisk tillväxt behövs för att fler ska få en del av kakan.

      Dlamini-Zumas anhängare kräver bland annat att parlamentsledamoten Derek Hanekom, som framfört skarp kritik mot Zuma och korruptionen inom partiet, ska tvingas lämna ANC:s ekonomiska kommitté. Det sker sedan han avvisat deras förslag om att ändra författningen så att privata mark kan tas i beslag av staten utan att någon kompensation betalas ut.

      Partiet ska dock ha enats om att påskynda en jordreform, och att mark i vissa fall kan exproprieras utan ersättning till den tidigare ägaren. Bedömare påpekar dock att inga reformer lär inledas förrän efter valet 2019. I sitt asvlutningstal manar Zuma till enighet inom partiet.

      Samtidigt fortsätter ekonomin att försämras sedan landet i mars gick in i en lågkonjunktur.

    • Misstroendevotum väntar Zuma i augusti

      Det står nu klart att president Zuma kommer att ställas inför ett misstroendevotum den 8 augusti. Talmannen har ännu inte bestämt om parlamentsledamöterna kan rösta i hemlighet, även om Högsta domstolen har givit sitt klartecken för det. Samtidigt ökar trycket på ANC-ledamöterna att stödja Zuma, då en ledande företrädare för partiet kallar dem som kan tänka sig att rösta emot presidenten för "självmordsbombare".

    • Juni

    • Zuma medger problem med korruptionen

      President Zuma erkänner att regeringspartiet ANC genomsyras av korruption och så allvarliga slitningar att dess maktställning hotas. Zuma, som är den som de flesta korruptionsanklagelser riktas mot, uppmanar partiet att genomföra reformer så att det kan stärkas inför valet 2019.

    • Ny gruvlag sänker aktiekurser

      Sydafrika antar nya regler för gruvbrytningen. Alla bolag som söker nya licenser för gruvprospekteringar måste ha en majoritet av svarta aktieägare. För företag med redan gällande kontrakt höjs kravet på svarta aktieägare från 26 till 30 procent. Beskedet får en rad gruvbolags aktier att tappa 5-6 procent i värde.

    • Zille straffas för twittrande

      Demokratiska alliansen tar ifrån partiets förra ordförande Helen Zille alla hennes uppdrag inom partiet. Det är straffet för att hon i ett Twittermeddelande (se Mars) skrivit att kolonialtiden inte bara var något negativt. Zille får sitta kvar på sin folkvalda post som regeringschef i Västra Kapprovinsen.

    • Oppositionsparti polisanmäler Zuma

      Det radikala oppositionspartiet EFF polisanmäler president Zuma och den nye finansministern Malusi Gigaba för att ha försnillat statliga pengar när järnvägsbolaget Transnet köpte nya lok 2012. EFF hävdar att Gigaba i egenskap av minister för offentliga företag då såg till att staten betalade för mycket för loken. 

    • Maj

    • Kritiken mot Zuma växer inom ANC

      Kritiken mot president Zuma ökar även inom ANC sedan han i mars avskedade  finansminister Pravin Gordhan. Flera ledande företrädare för partiet uppmanar Zuma att avgå. Planer på att hålla ett misstroendevotum mot honom vid ett ANC-möte stoppas av partiets verkställande kommitté. 

    • Expresidenter vill "bota" Sydafrika

      De tre expresidenterna F W de Klerk, Thabo Mbeki och Kgalema Motlanthe tar initiativ till en nationell dialog för att "bota landet från dess sjuka politik" präglad av korruption på högsta nivå och sjunkande förtroende för landets politiska ledare. Kritiken är riktad direkt mot president Zuma, som enligt de Klerk inte sköter sitt arbete enligt författningens regler. 

    • April

    • Vicepresidenten vill ha korruptionsutredning

      Vicepresident Cyril Ramaphosa föreslår att en oberoende utredning tillsätts för att granska anklagelserna om korruption på högsta politiska nivå. Han säger att anklagelserna måste granskas, annars kommer ANC att fortsätta förlora väljarstöd.

    • Ny allians mot Zuma

      En rad oppositionspartier, religiös grupper, fackförbund och samhällsaktivister går samman i en allians med namnet Frihetsrörelsen. Avsikten är att tvinga president Zuma att avgå. Bland initiativtagarna är den förre ärkebiskopen Desmond Tutu. På den sydafrikanska nationaldagen, Freedom Day (årsdagen av de första demokratiska valen 1994), en vecka senare arrangerar Frihetsrörelsen demonstrationer mot Zuma på flera platser i landet.

    • Mars

    • Nya protester mot Zuma

      Zuma genomför en plötslig ommöblering av sin regering, bland annat avskedas den respekterade finansministern Pravin Gordhan och andra ledande ANC-politiker. Det ses som ett försök av Zuma att kunna kontrollera vem som ska ta över posten som ANC-ledare när han avgår inför valet 2019.Zuma motiverar regeringsombildningen med att den behövs för en radikal omdaning av ekonomin på ett sätt som gynnar landets fattiga befolkning.  Gordhan anses under sin tid som finansminister ha verkat för bättre kontroll över statsfinanserna och för att motverka korruption. I Pretoria och Kapstaden demonstrerar företrädare för politiska partier, fackföreningar, frivilligorganisationer och andra mot Zumas politik. Protesterna organiseras av Rädda Sydafrika-rörelsen.Oppositionspartiet Demokratiska alliansen (DA) har redan tidigare lämnat in en motion för att en misstroendeomröstning ska kunna hållas i parlamentet.

    • Twittermeddelande skakar oppositionsparti

      En häftig debatt utbryter inom oppositionspartiet Demokratiska alliansen (DA) sedan partiets förra ordförande Helen Zille i ett inlägg på mikrobloggen Twitter skriver att kolonialismen även hade goda sidor, bland annat genom att bygga upp ett oberoende rättsväsen, infrastruktur för transporter och vattenledningar. Både från det egna partiet och andra kritiseras Zille för att leva kvar i ett rasistiskt tänkande.

    • Februari

    • Domstol: Brott mot författningen att lämna ICC

      Överdomstolen i provinsen North Gauteng beordrar regeringen att avbryta processen med att säga upp Sydafrikas medlemskap i Internationella brottmålsdomstolen (ICC), eftersom det skulle strida mot landets författning. Motiveringen är att ett sådant beslut måste fattas av parlamentet. En talesman för justitiedepartementet säger att regeringen ska överväga domstolens motivering innan den tar ställning till ett eventuellt överklagande.

  • 2016

    • December

    • Radio- och TV-chef avgår

      Styrelseordföranden för det statliga radio- och TV-bolaget SABC avgår. Företaget har i flera månader skakats av anklagelser för censur och slöseri. Ordföranden Mbulaheni Maguvhe lämnar in sin avskedsansökan några dagar efter det att han blivit hårt ansatt i ett förhör i parlamentet. SABC, som har tre TV-kanaler och 20 radiokanaler, har fått kritik för partisk rapportering från lokalvalen i augusti, när företaget bland annat förbjöd visning av våldsamma demonstrationer. SABC har också slutat referera tidningsartiklar som varit kritiska mot regeringen och president Zuma. Flera reportrar har avskedats eller straffats efter att ha kritiserat företags redaktionella linje.

    • November

    • ANC ger Zuma fortsatt stöd

      Efter en "svår debatt" avvisar regeringspartiet ANC:s verkställande utskott ett krav att president Zuma ska avgå. Minst fyra ministrar hade ställt sig bakom kravet.

    • Stigande arbetslöshet

      Arbetslösheten under tredje kvartalet 2016 ökar till 27,1 procent, vilket är den högsta siffran på 13 år.

    • Zuma misstänks för brottslighet

      Antikorruptionsmyndigheten riktar brottsmisstankar mot president Zuma och uppmanar åklagarmyndigheten att inleda en formell utredning. Främst gäller misstankarna att Zuma ska ha låtit sig påverkas av sina band till familjen Gupta och bland annat gett dem inflytande över utnämningar av ministrar.

    • Oktober

    • Åtalet mot finansministern läggs ned

      Riksåklagaren beslutar att lägga ned bedrägeriåtalet mot finansminister Gordhan. Han säger sig vara övertygad om att Gordhan inte avsiktligt agerat lagstridigt och att det skulle bli mycket svårt att bevisa brott. 

    • Gordhan får stöd

      Jackson Mithembu, ANC:s gruppledare i parlamentet, uppmanar hela partiledningen, inklusive president Zuma, att avgå. Han motiverar kravet med partiets dåliga lokalval i augusti, fraktionsstrider och inte minst bedrägeriåtalet nyligen mot finansminister Pravin Gordhan. Mithembu hävdar att åtalet är politiskt grundat och väcker frågor om vart partiet är på väg. Tidigare har bland andra vicepresident Cyril Ramaphosa uttalat stöd för finansministern. I en tidningsannons kräver också ett 80-tal chefer för mestadels börsnoterade sydafrikanska företag att åtalet mot Gordhan läggs ned. De säger att interna politiska uppgörelser bara ytterligare skadar landets redan inbromsande ekonomi. 

    • Oppositionen överklagar ICC-beslut

      Oppositionspartiet DA överklagar regeringens beslut att lämna ICC till författningsdomstolen. DA säger att det strider mot landets författning att anta ett sådant beslut och meddela det till FN utan att först förankra det hos parlamentet, som en gång ratificerade Sydafrikas medlemskap i Internationella brottmålsdomstolen. 

    • Sydafrika lämnar ICC

      Sydafrikas regering beslutar att landet ska avbryta sitt medlemskap i Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Den direkta orsaken är konflikten med ICC som utbröt när Sydafrika 2015 underlät att gripa Sudans efterlyste president Omar al-Bashir när denne deltog i ett AU-toppmöte. Enligt domstolens stadgar var Sydafrika förpliktat att gripa honom och överlämna honom till ICC. Justitieminister Michael Masutha hänvisar också till den allmänna uppfattningen i Afrika att ICC i stort sett bara åtalar afrikaner. Sydafrikas avhopp ses som ett stort bakslag för ICC:s trovärdighet och befaras locka fler afrikanska länder att lämna domstolen. Amnesty International anklagar Sydafrika för att "svika miljoner offer för de allra värsta brotten mot de mänskliga rättigheterna". Enligt Amnesty undergräver beslutet det internationella rättsväsendet. Human Rights Watch säger att Sydafrika visar en "häpnadsväckande nonchalans för rättvisan" trots att landet länge betraktats som en ledare i människorättsfrågor.

    • EFF stämmer bröderna Gupta

      Det radikala oppositionspartiet EFF lämnar in en stämningsansökan mot bröderna Gupta samt mot Duduzane Zuma, en av presidentens söner, och Mosebenzi Zwane, minister med ansvar för landets mineraltillgångar. I stämningen anklagas samtliga för korruption, stöld, bedrägeri, penningtvätt, organiserad brottslighet och andra ekonomiska brott.

    • Zuma söker stoppa känslig rapport

      President Zuma går till domstol för att blockera en rapport om finansfamiljen Guptas inflytande över regeringen. De tre bröderna Gupta som kom till Sydafrika på 1990-talet har byggt upp ett imperium kring gruvnäring och medier och har utveckla nära band till president Zuma. Enligt anklagelser har familjen Gupta påverkat utnämning av ministrar och beslut kring statliga kontrakt och företag (se även Mars 2016). Rapporten är författad av Thuli Madonsela, som är chef för den instans (Public Protector) som har som uppgift att granska att staten sköter sin åtaganden. Thuli Madonsela har tidigare gått i clinch med Zuma kring renoveringen av hans privata lantställe (se Mars 2014). Rapporten skulle presenteras på Madonselas sista arbetsdag innan hennes mandat går ut men i sista stund skjuter domstolen upp offentliggörandet till den 1 november. Dagen innan har finansminister Gordhan försett en domstol med papper som sägs visa att familjen Gupta varit inblandad i "misstänkta" transaktioner. 

    • Finansministern inför rätta

      En rättslig process inleds mot finansminister Pravin Gordhan som anklagas för att ha skapat en olaglig enhet för skatteövervakning när han var chef för landets skattemyndighet. Han är också anklagad för att ha lurat staten på motsvarande 675 000 kronor som en av hans kollegor fick som avgångsvederlag 2010. Gordhan avfärdar anklagelserna och menar att de tillkommit för att tysta honom. Gordhan som i sitt ämbete hållit en hög profil mot korruption har många gånger kommit i konflikt med personer runt Zuma kring hur statens medel ska användas.

    • Studenter ger sig inte

      Ett försök att öppna Wits-universitetet i Johannesburg som varit stängt till och från under de senaste veckornas studentprotester utlöser nya sammanstötningar mellan studenter och polis.

    • September

    • Studentprotesterna växer

      Studentprotesterna sprider sig över landet och polisen använder gummikulor mot demonstranter i Johannesburg och Grahamstown.

    • Våldsamma studentprotester

      En demonstration vid Wits-universitetet i Johannesburg mot höjda studieavgifter urartar i våld när säkerhetsvakter på campus drabbar samman med studenterna. Polisen ingriper dagen efter och använder chockgranater och tårgas för att skingra demonstranterna. Även i Kapstaden, Pretoria och Bloemfontein hålls demonstrationer mot de höjda avgifterna. Regeringen har lovat att kompensera de fattigaste studenterna för höjningen, men demonstranterna vill att utbildning ska vara gratis för alla. Studentdemonstrationer har blivit allt vanligare under det gångna året. 

    • Zuma gör sig skuldfri

      Finansdepartmentet meddelar att president Zuma har betalat in de pengar han är skyldig staten för överflödiga renoveringar på sitt lantställe (se Juni 2016). Zuma uppges ha fått ihop pengarna, nära 4,6 miljoner, genom att ta ett lån på sin bostad. 

    • Augusti

    • ANC rasar i val

      Skandalerna kring president Zuma och landets ekonomiska problem ser ut att ge avtryck när sydafrikanerna går till valurnorna för att välja representanter på lokal nivå. ANC gör sitt sämsta val sedan partiet kom till makten för 22 år sedan. ANC förlorar sin majoritet i storstaden Johannesburg och får se sig av det största oppositionspartiet DA i huvudstaden Pretoria. DA vinner drygt 43 procent av rösterna mot 41 procent för ANC. Regeringspartiet åker också på ett rejält bakslag i ett av sina starkaste fästen, hamnstaden Port Elisabeth. Lokalvalen var de första för oppositionspartiet EFF som vann drygt 8 procent av rösterna i snitt.

    • Juli

    • Kritik mot SABC

      Demonstranter samlas utanför landets radio- och TV-bolag som anklagas för att vinkla sina sändningar till förmån för regeringen inför de planerade lokalvalen i augusti. Bolaget har bannyst inslag som visar våldsamma protester mot regeringens politik och anklagas för att ha hindrat oppositionen från att annonsera i bolagets kanaler. Journalister som kritiserat den nya redaktionella linjen ska ha utsatts för repressalier och bolagets VD har lämnat sin post i protest. 

    • Juni

    • Zuma skyldig statskassan miljoner

      Finansdepartmentet meddelar att president Zuma är skyldig staten närmare 8 miljoner rand, motsvarande 4,6 miljoner kronor, som använts för att renovera hans privata sommarställe. Summan som enligt ett tidigare domstolsutslag ska betalas tillbaka avser åtgärder som inte var säkerhetsrelaterade, t ex byggandet av en swimmingpool (se även Mars 2014 och Mars 2016).

    • Zuma överklagan avslås

      Högsta domstolen i Pretoria underkänner president Zumas försök att få ett av domstolens tidigare utslag prövat. Det gäller ett utslag från april om att nära 800 åtalspunkter mot presidenten ska tas upp igen (se April 2016).

    • Två döda i valrelaterat våld

      Huvudstadsområdet skakas av våldsamma sammanstötningar mellan olika politiska läger inför de lokalval som ska hållas i början av augusti. Konflikten gäller vem som utses till ANC:s kandidat till borgmästarposten i Pretoria. Två människor dödas under oroligheterna och omkring 40 grips av polis.

    • Maj

    • HD-utslag om Zuma överklagas

      Åklagarmyndigheten meddelar att den kommer att begära att utslaget från en domare i Högsta domstolen prövas. Domaren kom i april kom fram till att åklagarmyndigheten gjort fel när den 2009 lade ner nära 800 åtalspunkter mot president Zuma gällande korruption. Även Zuma säger att han kommer att begära att utslaget prövas. 

    • Nytt bråk i parlamentet

      Slagsmål utbryter i parlamentet när runt tio parlamentsledamöter från Malemas parti EFF försöker hindra president Zuma från att hålla sitt budgettal. Bråket slutar med att tillkallade vakter tvingar parlamentsledamöterna att lämna kammaren. Knappt två veckor senare inträffar samma sak igen. EFF säger att partiet inte längre betraktar Zuma som landets president och att det är han som borde kastas ut ur parlamentet. Enligt EFF kommer samma scen upprepas varje gång Zuma försöker tala i parlamentet. 

    • April

    • Korruptionsåtal mot Zuma aktuellt igen

      Pressen på president Zuma ökar när Högsta domstolen i Pretoria underkänner ett beslut av åklagarmyndigheten från 2009 då åklagarna valde att lägga ned nära 800 åtalspunkter mot Zuma för korruption i samband med en stor vapenaffär. Domaren kallar beslutet irrationellt och förordrar att åtalspunkterna ska tas upp igen. Presidentens administration påpekar i en kommentar att anklagelserna mot Zuma har dragits tillbaka men säger att domarens utslag ska analyseras. 

    • ANC polisanmäler Malema

      ANC startar en rättslig process mot oppositionspolitikern Julius Malema som anklagas för landsförräderi sedan han i en intervju hotat att ta till vapen om regeringen fortsätter bemöta fredliga protester med våld. 

    • Zuma undgår riksrätt

      Oppositionens förslag om att ställa president Zuma inför riksrätt röstas ned med stor marginal av ANC:s ledamöter i parlamentet.

    • Mars

    • President Zuma åthutad av domstol

      Författningsdomstolen förkunnar att president Jacob Zuma brutit mot landets grundlag då han underlåtit att följa rekommendationerna från den oberoende instans som granskar statens affärer (Public Protector) vilken i mars slog fast att Zuma borde betala tillbaka en del av de statliga medel som använts för att renovera hans privata sommarställe (se Mars 2014). Finansdepartementet åläggs att inom 60 dagar avgöra hur mycket Zuma ska betala tillbaka och presidenten får därefter 45 dagar på sig att inkomma med summan. Efter domstolens utslag blir Zuma föremål för en våg av fördömanden. Även inom ANC höjs kritiska röster, och Zuma säger att han ska betala. Oppositionen startar en process för att dra Zuma inför riksrätt

    • Ny skandal pressar Zuma

      President Zuma kommer under ökat tryck sedan landets vice finansminister avslöjat att han erbjudits jobbet som finansminister av finansfamiljen Gupta med nära band till presidenten. Nyheten väcker stark kritik inom ANC och oppositionen säger att den kommer att försöka få familjen Gupta åtalad för korruption. Efter ett tre dagar långt möte ställer sig dock ANC:s högsta beslutande organ bakom Zuma och förklarar att partiet har fullt förtroende för presidenten. 

    • Torka plågar jordbruket

      Liksom andra länder i södra Afrika har Sydafrika drabbats av en utdragen torka till följd av väderfenomenet El Niño. Enligt uppgifter från landets statistiska centralbyrå har jordbrukssektorn under 2016 minskat med 16 procent, och regeringen kallar torkan för den värsta på ett sekel. För att förhindra hungersnöd planerar regeringen att importera minst fyra miljoner ton majs. 

    • Zuma klarar misstroendevotum

      Med 225 röster mot 99 avfärdas oppositionens misstroendeförklaring mot president Zuma. Bakgrunden till omröstningen är den ekonomiska kris som utlösts av bytena på finansministerposten i december. Enligt misstroendeförklaringen skulle Zumas "irrationella, oansvariga och dumdristiga ledarskap" ha orsakat landets ekonomi "omätliga skador". 

    • Korruptionsåtal kan prövas på nytt

      En domstol prövar en begäran av oppositionen om att åter pröva korruptionsanklagelser från ett åtal som lades ned 2009. 

  • 2015

    • December

    • Finansministern avskedas

      President Zuma avskedar överraskande finansminister Nhlanhla Nene, vilket får värdet på landets valuta, rand, att rasa. Zuma ger inget skäl för sitt agerande. Enligt spekulationer i medierna ska avskedet bero på att Nene har kritiserat det halvstatliga flygbolaget SAA:s agerande samt dömt ut ett kärnkraftsverksprojekt. Både SAA och kärnkraftsprojektet kontrolleras av personer som står Zuma nära. Överhuvudtaget har Nene visat återhållsamhet när det gäller regeringens utgifter. Han har bland annat varit kritisk mot löneökningar för de offentliganställda och sagt nej till ett nytt privat flygplan för Zuma. Beslutet att avskeda Nene och ersätta honom med en tämligen okänd ANC-parlamentariker, David van Rooyen, kritiseras av oppositionen och av ekonomiska bedömare. Avskedandet kommer bara några dagar efter det att två internationella kreditvärderingsinstitut sänkt Sydafrikas betyg till närmare "skräpnivå" på grund av landets ekonomiska problem med stagnerande tillväxt, hög inflation och höga räntor. Några dagar senare verkar Zuma ha tagit till sig kritiken och ersätter Van Rooyen med Pravin Gordhan som var välrenommerad finansminister mellan 2009 och 2014. Ministerbytet stärker uppenbarligen förtroendet för Sydafrikas ekonomi i omvärlden och valutan stiger i värde.

    • Kinas president på statsbesök

      Kinas president Xi Jinping besöker Sydafrika och länderna undertecknar en rad samarbetssavtal som motsvarar kinesiska investeringar på 6,5 miljarder dollar. Pengarna ska i första hand användas för att förbättra Sydafrikas infrastruktur. Vid ett toppmöte i Pretoria mellan Jinping och ett antal afrikanska ledare lovar Kina att tillhandahålla 60 miljarder dollar i bistånd och lån till Afrika som helhet. Jinping uppger att ytterligare hjälp ska ges för att lindra effekterna av den torka som drabbat kontinenten. 

    • September

    • Utredning beordras

      President Zuma beordrar en utredning om vilken roll polischefen Riah Phiyega spelade när 34 gruvarbetare sköts ihjäl av poliser under en strejk 2012. De tre som gör utredningen ska undersöka om polisen försökt dölja information. Phiyega, som då var ny på posten, saknade tidigare erfarenhet av polisarbete.

    • Juni

    • Sudans president på statsbesök – Sydafrika går emot ICC

      När Sudans president Omar Hassan Ahmad al-Bashir besöker Sydafrika i samband med ett AU-möte uppmanar Internationella brottmålsdomstolen (ICC), där han är efterlyst för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord (se Sudan:Politiskt system), att han ska gripas. Sydafrika är som medlem ICC skyldig att ingripa, men den sydafrikanska regeringen förefaller inte villig att ingripa. En människorättsorganisation, Southern Africa Litigation Centre, vänder sig dock till domstol för att få saken prövad. Domstolen beordrar den sudanesiska presidenten att inte lämna landet innan hans fall har prövats. När domstolen utfärdar en häktningsorder har al-Bashir redan hunnit lämna landet. Regeringen får kritik för hur man hanterat saken, och domaren i målet vänder sig till åklagare för att de ska avgöra om regeringen ska åtalas för att den låtit al-Bashir lämna landet.

    • Nytt frihandelsavtal

      Sydafrika och 25 andra länder enas om ett nytt frihandelsavtal, Tripartite Free Trade Area, som omfattar större delen av Afrika mellan Egypten i norr till Sydafrika i söder. Innan avtalet kan träda i kraft krävs dock förhandlingar och att överenskommelsen godkänns av ländernas parlament. 

    • Zuma inte skyldig att betala tillbaka pengar

      Landets polisminister förklarar att Zuma inte behöver betala tillbaka pengar för den kritiserade renoveringen av presidentbostaden (se Mars 2014). Även bygget av poolen är en "säkerhetsuppdateringen" enligt ministern. Den kan enligt honom användas som vattenreservoar vid en eventuell brand. 

    • Maj

    • Första färgade partiledaren

      Oppsitionspartiet Demokratiska alliansen får för första gången en färgad partiledare när partitalesmannen Mmusi Maimane väljs till ny ordförande efter avgående Helen Zille.

    • April

    • 12 000 grips till följd av upplopp

      Upploppen följs av polis- och armékampanjen ”Operation Fiela” med syfte att finna illegala invandrare i slumområden. Mer än 12 000 personer grips.

    • Främlingsfientlighet leder till upplopp

      Främlingsfientliga stämningar leder till upplopp och attacker mot invandrare. Sju människor dödas i olika incidenter. Våldet har sin grund i den höga arbetslösheten; många av dem som saknar jobb riktar sin ilska mot invandrare från fattigare grannländer som konkurrerar om jobben. Många utländska affärsinnehavare stänger sin affärer efter plundringar. Armén sätts in för att stävja våldet medan tusentals människor flyr till sina hemländer. Zuluernas kung Goodwill Zwelithini anklagas för att ha underblåst våldet när han i ett tal givit invandrarna skulden för den ökade brottsligheten och sagt att de måste lämna landet. Zwelithini säger att han blivit missförstådd. Även president Zuma måste värja sig mot kritik. Zuma anklagas för att ha varit sen med att fördöma våldet och för att ha uttryckt sig vagt när han väl tog till orda. 

    • Februari

    • Löften från Zuma

      I sitt tal till nationen utlovade president Zuma nya lagar som ska göra det olagligt för utlänningar att äga mark i Sydafrika och begränsa inhemska ägares jordegendomar. Lagarna ska enligt Zuma läggas fram för parlamentet senare under 2015.

    • Kaos utbryter i parlamentet

      Kaos utbryter i parlamentet när president Zuma ska hålla sitt årliga tal till nationen. Medlemmar ur Julius Malemas parti EFF avbryter talet med högljudda uppmaningar till Zuma att betala tillbaka de stora summor han lagt på att renovera presidentpalatset. Ordningsvakter tillkallas och lyfter ut EFF:s parlamentariker. Demokratiska alliansens medlemmar tågar ut ur parlamentet i protest mot vakternas ingripande. 

    • Januari

    • De Kock friges

      Yrkesmördaren Eugene de Kock friges efter 20 år i fängelse. De Kock ledde under apartheidtiden en dödsskvadron inom polisen som hade i uppdrag att döda regimmotståndare. Inför den tros- och sanningskommission som tillsattes 1995 för att göra upp med arvet efter apartheid erkände de Kock runt 100 fall av mord, tortyr och andra brott. De Kock fick amnesti för de flesta av brotten men han dömdes till långa fängelsestraff för sex mord som inte ansågs ha haft någon direkt politisk anknytning. Regeringen menar att frigivningen av de Kock ska stärka nationsbyggandet och försoningsprocessen. Nyheten väcker blandade känslor bland offrens anhöriga.

    • Motorväg namnges efter ex-president

      Efter ett kaotiskt möte i Kapstadens styrande församling namnges en sektion av en motorväg i staden efter ex-president F W de Klerck som ledde Sydafrika under övergången från apartheid till demokrati (se Modern historia). Namnändringen stöddes av Demokratiska alliansen som har makten i Kapstaden men mötte häftig opposition från ANC. Förslaget kunde röstas igenom först sedan DA låst ANC:s representanter ute från samlingssalen. 

    • Minst sex människor dör i upplopp

      Minst sex människor mister livet under en veckas upplopp i kåkstaden Soweto utanför Johannesburg. Plundare ger sig på butiker som ägs av utlänningar sedan en utländsk affärsägare skjutit ihjäl en tonåring som försökte råna honom. 

  • 2014

    • November

    • Förbund utesluts

      Fackföreningsrörelsen Cosatu utesluter sitt största förbund, metallarbetarfacket Numsa, som kommit på kollisionskurs med regerande ANC. Samtidigt häver sju andra fackförbund tillfälligt sitt medlemskap i Cosatu i solidaritet med Numsa. Efter uteslutningen meddelar Numsa att rörelsen ämnar bilda en politisk organisation, Förenade fronten.

    • Undersökning inleds

      Polisen bekräftar att en undersökning inletts av omständigheterna kring renoveringen av president Zumas hus i Nkandla (se Mars). 

    • September

    • Rättegång skjuts upp

      Den planerade korruptionsrättegången mot oppositionspolitikern Julius Malema skjuts upp till augusti 2015.

    • Augusti

    • Kaos under parlamentsdebatt

      En parlamentsdebatt slutar i kaos och polis tillkallas när medlemmar ur EFF öppet visar sitt missnöje med president Jacob Zuma. Under debatten grillas Jacob Zuma för att han använt skattepengar till att renovera sin bostad (se Mars). "Betala tillbaka pengarna" skanderar EFF-parlamentarikerna som också slår på sina bänkar. president Zuma lämnar salen och debatten avbryts. Några dagar senare kräver chefen för den instans som granskar att staten sköter sitt jobb (Public Protector) att Zuma inom två veckor förklarar varför han inte ska behöva betala tillbaka pengarna.

    • Juni

    • Strejk avbryts

      Den fem månader långa strejken i platinagruvorna avbryts.

    • Zuma vårdas på sjukhus

      President Jacob Zuma, som nyligen svurits in för en andra presidentperiod, vårdas på sjukhus och installationstalet till nationen skjuts upp. Orsaken uppges vara överansträngning. Jacob Zuma är 72 år gammal. 

    • Maj

    • Strejk leder till omfattande förlust

      Streken i landets platinagruvor, som omfattar 70 000 arbetare, beräknas nu ha kostat företagen omkring 10 miljarder kronor. Till följd av strejken skriver IMF ned sin tillväxtprognos för 2014 från 2,8 till 2,3 procent.

    • Valresultat

      ANC gör sitt sämsta val hittills när Sydafrika firar 20 år som demokrati. Missnöje med den ekonomiska utvecklingen och politiska korruptionsskandaler tros ligga bakom valresultatet på 62,15 procent, vilket är en minskning med nära fyra procent jämfört med valet 2009. Oppositionspartiet Democratic Alliance får 22,2 procent av rösterna, vilket är en ökning med drygt fem procent sedan förra valet. Ökningen tros bero på att DA fått många röster från Cope, ett tidigare utbrytarparti från ANC som efter att ha samlat 7 procent av rösterna 2009 detta år får mindre än under en procent. Julius Malemas parti EFF får 6,35 procent av rösterna. Resultatet innebär att ANC och EFF tillsammans når två tredjedelars majoritet i nationalförsamlingen och därmed kan göra ändringar i konstitutionen om de lyckas komma överens. 

    • Mars

    • President Zuma ombeds betala tillbaka pengar

      En rapport från den oberoende instans som granskar statens affärer (Public Protector) slår fast att president Zuma gjort personlig vinning när hans privatbostad i Nkandla renoverats. Ombyggnaden som kallats en "säkerhetsuppdatering" har kostat 24 miljoner amerikanska dollar och omfattar bland annat anläggandet av en amfiteater och en swimmingpool. Chefen för instansen, Thuli Madonsela, säger i rapporten att Zuma bör betala tillbaka pengarna för de delar av renoveringen som uppenbarligen inte är kopplad till säkerheten. Affären tär mer på Zumas popularitet än tidigare skandaler och många propagerar för att Zuma ska lämna presidentposten till förmån för sin ställföreträdare, Cyril Ramaphosa.

    • Januari

    • Valrörelser slås ihop

      De två oppositionspartierna Demokratiska Alliansen och Agang slår ihop sina valrörelser och lanserar Agang partiledare Mamphela Ramphele som kandidat till presidentposten. Samarbetet spricker efter bara några veckor.

    • Strejk inom platinaindustrin

      Platinaindustrin lamslås när 70 000 medlemar i gruvfacket Amsu går ut i strejk. Arbetarna kräver ingångslöner på 12 500 rand i månaden, vilket motsvarar ungefär 8 100 kronor. Sydafrika är världens största producent av platina och platina står för 17 procent av landets totala export. 

    • Krafttag mot korruption

      ANC lanserar ett valmanifest där man utlovar krafttag mot korruptionen. Bland annat ska offentliga tjänstemän inte få göra affärer med staten. Partiet lovar också att skapa sex miljoner nya jobb fram till 2019 genom offentliga investeringar. För att skapa tillväxt vill ANC följa den utvecklingsplan fram till 2030 (National Development Plan) som tidigare har lanserats. Planen kritiseras för att i stor utsträckning likna en tidigare utvecklingsplan från 1996, (Gear), som enligt oppositonen har bidragit till att bibehålla stora ekonomiska klyftor i landet. 

  • 2013

    • December

    • Mandela avlider 95 år gammal avlider

      Nelson Mandela i sitt hem efter en längre tids sjukdom. På en mässa dagen efter manar tidigare ärkebiskopen Desmond Tutu sydafrikanerna att ära fredskämpen genom att visa sammanhållning. Ett 60-tal ledare från hela världen, inklusive USA:s president Barack Obama, deltar i en officiell minnescermoni i Johannesburg. Sverige representeras av kronprinsessan Victoria och statsminister Fredrik Reinfeldt. Den 15 december begravs Nelson Mandela i sin hemby i nordöstra Sydafrika.

    • Malema ställs inför rätta för korruption

      En domstol slår fast att Julius Malema ska ställas inför rätta anklagad för korruption. Rättegången planeras till september 2014. 

    • November

    • Nytt stöd till EFF

      Det nya vänsterpartiet Ekonomiska frihetskämpar, EFF, som leds Julius Malema får tungt stöd av flera tidigare ANC-politiker. Bland annat ansluter sig Dali Mpofu, advokaten som företräder offren för dödskjutningarna vid Marikanagruvan 2012.

    • Oktober

    • Ledare för fackförening mördas

      En lokal ledare inom fackföreningen för gruvarbetare NUM skjuts i hjäl i den oroliga gruvstaden Marikana. Rivalitet mellan NUM och AMCU, det mer radikala fackförbundet för gruvarbetare, misstänks ligga bakom.

    • Zuma kopplas till skandal

      Tidningen Mail and Guardian publicerar uppgifter om att president Jacob Zuma ska ha personlig koppling till en skandal tidigare under året då en av landets rikaste familjer tillåtits flyga in ett par hundra bröllopsgäster från Indien till en av landets viktigaste militärflygplatser. Samtidigt stämmer familjen tidningen på 500 miljoner rand för att publicerat felaktiga uppgifter i samband med skandalen. 

    • Fortsatta strejker

      Strejkerna inom gruvindustrin fortsätter. IMF publicerar en rapport som spår att tillväxttakten i ekonomin, bland annat på grund av strejkerna, minskar till 2 procent under 2013, jämfört med 2,5 procent under 2012. 

    • September

    • Gruvarbetare återvänder till arbetet

      Fler än 80 000 gruvarbetare återvänder till arbetet efter att ha strejkat för högre löner. Arbetarna hade ursprungligen krävt ett lönelyft på 60 procent medan arbetsgivaren erbjudit sex procent, vilket motsvarar inflationstakten. Nu enades parterna om åtta procent. Vid flera gruvor fortsatte dock strejkerna. Vid världens största platinagruva, som drivs av företaget Amplants, i närheten av Rustenburg,strejkade arbetare mot stora uppsägingar.

    • Augusti

    • Mandela lämnar sjukhuset

      Nelson Mandela får lämna sjukhuset och vårdas i hemmet.

    • Omfattande strejker

      Omfattande strejker pågår inför att flera centrala löneavtal ska omförhandlas. 

    • Juli

    • AMCU som förhandlingspartner

      Två av landets ledande gruvföretag accepterar det radikala facket AMCU som förhandlingspartner, eftersom det nya facket fått fler medlemmar i bolagens gruvor än det traditionella gruvarbetarfacket NUM. Beslutet väcker förhoppningar om ett slut på de många vilda strejker som skakat gruvnäringen.

    • Ny politisk rörelse

      Julius Malema lanserar en ny politisk rörelse som får namnet Economic Freedom Fighters. Han beskriver den som en radikal antikapitalistisk och antiimperialistisk vänsterrörelse. Avsikten är enligt Malema att utmana ANC i valet 2014. 

    • Regeringen ombildas

      President Zuma ombildar regeringen. Bland dem som tvingas avgå är den framträdande antiapartheidaktivisten Tokyo Sexwale, som betraktats som en potentiell utmanare till Zuma om ledarställningen i ANC. Det väcker visst uppseende att ministrar som figurerat i korruptionsaffärer eller andra skandaler får behålla sina uppdrag. 

    • Juni

    • Nytt politiskt parti bildas

      Den tidigare ANC-profilen och läkaren Mamphela Ramphele startar att ett nytt politiskt parti, Agang, med syfte att utmana ANC. ANC:s korrupta ledarskap är ett hot mot landet, anser Ramphele som vill återuppliva ett ledarskap i Nelson Mandelas anda. Under apartheidtiden satt Ramphele i husarrest i sju år på grund av sin politiska kamp.

    • Mandela vårdas på sjukhus

      Nelson Mandela vårdas på ett sjukhus i Pretoria för en lunginfektion. Hans tillstånd är kritiskt och folket förbereder sig på att Mandela ska dö. 

    • Maj

    • Juridisk process återupptas

      Efter 14 års vila återupptas en juridisk process med syfte att kompensera ättlingar till personer som förlorade mark när raslagarna infördes 1913. Processen ska vara klar 2018.

    • Den ekonomiska tillväxten avtar

      Nya siffror visar att tillväxttakten i landets ekonomi avtar. 

    • Högt uppsatta ämbetsmän och officerare stängs av

      Ett antal högt uppsatta ämbetsmän och officerare avstängs sedan en av landets rikaste familjer tillåtits flyga in ett par hundra bröllopsgäster från Indien till en av landets viktigaste militärflygplatser. Skandalen skakar regeringen, eftersom flera av familjens företrädare har nära kontakter med president Zuma. 

    • April

    • Kritiserad medielag antas

      Parlamentet antar en hårt kritiserad medielag som ger myndigheterna vidsträckta befogenheter att hemligstämpla dokument.

    • Mars

    • Brics samlas i Durban

      I Durban samlas de fem tillväxtekonomierna under förkortningen Brics, det vill säga Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, för att diskutera gemensamma politiska och ekonomiska intressen. Bland annat vill man öka handeln med Afrika och skapa en gemensam utvecklingsbank.

    • 13 soldater dödas

      I Centralafrikanska republiken dödas 13 sydafrikanska soldater och ytterligare 17 skadas när rebeller tar över makten. Sydafrika beslutar att dra tillbaka sina styrkor från landet. 

    • Kritik mot utredande kommission

      Flera medlemmar i kommissionen som ska utreda om brott har begåtts i samband med vapenaffären där svenska Jas-plan ingick har avgått eller är på väg att avgå, rapporterar sydafrikanska The Times. Orsaken är enligt uppgifter till tidningen att kommissionen är politiskt styrd och har för avsikt att fria regeringspartiet ANC och dess ledare. 

    • Februari

    • Sammandrabbningar mellan fackförningar

      Tretton gruvarbetare i Rustenburg skadas i sammandrabbningar mellan två fackföreningar vid en platinumgruva. Läget är kritiskt för minst tre av de skadade. Enligt polisen har offren blivit attackerade med hackknivar och andra skarpa föremål.

    • Höjd minimilön

      Regeringen beslutar att minimilönen för lantarbetare ska höjas från 69 rand till 105 rand om dagen (motsvarande 80 kronor). Strejkerna i västra Kapprovinsen avblåses. 

    • Januari

    • Oförändrad styrränta

      Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad när nya siffror visar att inflationen är 5,7 procent, vilket är den högsta siffran på ett år. Riksbanken uttrycker oro för att löneökningar ska leda till högre inflation framöver.

    • Oroligheter längs motorväg

      Motorvägen mellan Kapstaden och Johannesburg blockeras och flera bilar sätts i brand. I området The Doorms omkommer en person sedan han träffats av polisens gummikulor i samband med upploppen. 

    • Strejk i Kapprovinsen

      I västra Kapprovinsen strejkar lantarbetare och kräver att minimilönen på 69 rand om dagen fördubblas till 150 rand. De protesterar också mot att en ny lag gör att de inte längre får bo på gårdarna där de arbetar. Fackförbundet Cosatu uppmanar till en internationell bojkott av jordbrukdsprodukter från västra Kapprovinsen om villkoren inte förbättras. Strejken hotar årets vinskörd och piskar upp rasistiska stämningar mellan färgade lantarbetare och vita landägare. 

  • 2012

    • December

    • November

    • Oktober

    • September

    • Augusti

    • Juli

    • Juni

    • Maj

    • April

    • Mars

    • Februari

    • Januari

  • 2011

    • December

    • November

    • Oktober

    • September

    • Augusti

    • Juli

    • Juni

    • Maj

    • April

    • Mars

    • Februari

    • Januari

  • 2010

    • Augusti

    • April

    • Mars

Varukorg

Totalt 0