Sydafrika – Naturtillgångar, energi och miljöoch energi

Sydafrika har stora mineraltillgångar, bland annat platina och guld. Inhemskt kol är den viktigaste energikällan. Betydande fynd av fossilgas har gjorts och sökande efter olja pågår utanför kusten. Utvecklingen av förnybara energikällor går långsamt. Ett stort samhällsproblem är bristen på elektricitet.

Sydafrikas exportintäkter kommer till stor del från metaller och mineral. Sydafrika har världens största reserver av platina och är världens främsta producent av krom. Sydafrika beräknas också ha hälften av världens guld och tre fjärdedelar av allt mangan. Landet har även stora fyndigheter av vanadium liksom diamanter och uran.

Platina är Sydafrikas viktigaste exportprodukt, därefter följer kolbriketter och guld. Även järnmalm är viktigt för exporten. Sammanlagt står metallprodukter, mineral och ädelstenar för omkring 8 procent av landets BNP (gruvsektorn är också en viktig arbetsgivare med närmare 500 000 anställda).

Gruvnäringen har dock varit på tillbakagång under flera år, med stora produktionsstörningar under coronapandemin 2020–2021 då Sydafrika införde strikta restriktioner vilket försvårade såväl produktion som export. Efter pandemin har landets stora brist på elektricitet drabbat gruvnäringen hårt. Ytterligare ett problem är den statliga järnvägen som fungerar dåligt vilket försvårar transporterna.

Fyndigheter av fossilgas (naturgas) finns främst till havs och utvinns på flera olika platser. Fler fält är under uppbyggnad.

Sökandet efter olja, liksom metoden att utvinna fossilgas genom så kallad frackning har väckt stor debatt i landet. Frackning kallas också för hydraulisk spräckning, och går ut på att stora mängder vatten och kemikalier injiceras i marken, något som kan få mycket negativa miljökonsekvenser. Planera på att utvinna fossilgas genom frackning i halvöknen Karoo har, efter många år i träda, återupptagits. Lantbrukare och miljöorganisationer motsätter sig planerna.

Oljebolaget Shells seismiska kartläggning av havsbotten utanför den naturkänsliga Wild Coast i östra Sydafrika, har dragits inför domstol av miljöorganisationer. I sitt utslag stoppade domstolen vidare exploatering bland annat med argumentet att lokalbefolkningen inte konsulterats. Shell har överklagat utfallet.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Sydafrika är helt beroende av billig inhemsk kol för sin energiförsörjning. Drygt 70 procent av landets samlade energiproduktion kommer från kol. Olja är den näst största energikällan, därefter kommer biobränsle och andra förnybara energikällor. Kolets andel har i princip varit konstant sedan 1990. Sedan mitten av 2010-talet pågår utbyggnaden av vind- och solkraft men utvecklingen går mycket långsamt och har i vissa perioder stått helt stilla.

Att fasa ut kolkraften är en politiskt het fråga eftersom det skulle innebära att tusentals människor förlorar sina jobb. Den gröna omställningen väcker därför oro i de lokalsamhällen som berörs.

Sydafrikas elektricitet produceras till 86 procent av kol. Endast 9 procent av elektriciteten kommer från förnybara källor som vattenkraft, vindkraft och solenergi.

Sydafrika har ett kärnkraftverk som togs i bruk 1984. I slutet av 2023 meddelade regeringen att de planerar att bygga ut kärnkraften som i dag står för 2,5 procent av energiförsörjningen och 5 procent av elproduktionen.

Andelen hushåll med elektricitet har från 1994 till 2021 ökat från 50 till 89 procent men kapaciteten i kraftverken räcker inte till. Eftersatt underhåll och ekonomisk vanskötsel av den statliga elproducenten Eskom är tillsammans med ökad förbrukning bidragande faktorer. Planerade elavbrott, så kallad ”load shedding” förekommer i hela landet. Trots löften om att fasa ut behovet av load shedding var 2023 det värsta året någonsin med perioder då strömavbrotten sammanlagt kunde uppgå till 10–12 timmar dagligen. Normalt är strömmen borta 2–4 timmar om dagen.

KLIMAT OCH MILJÖ

Sydafrika räknas bland de 20 länder i världen som släpper ut mest växthusgaser. Det stora beroendet av kolkraft gör att Sydafrika också är det landet i Afrika som släpper ut mest växthusgaser totalt sett. Om man mäter utsläpp per invånare hamnar landet däremot på en fjärde plats, långt efter grannen Botswana som ligger i topp.

De sydafrikanska utsläppen steg med 70 procent från 1990 till en topp nåddes 2019.

Sydafrika har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) och en långsiktig strategi (LTS) för hur målen i Parisavtalet ska uppnås. Enligt den nationella klimatplanen ska utsläppen minska med en tredjedel fram till 2030. Målet att nå nettonollutsläpp är satt till 2050.

Under det internationella klimatmötet i Glasgow 2021, COP26, slöt Sydafrika och flera västerländska nationer ett pilotavtal rörande klimatfinansiering. Avtalet har kritiserats av bland annat miljöorganisationer eftersom de utlovade pengarna inte är bidrag utan utgörs av lån, vilket går emot principen att rika länder ska bistå fattiga länder att fasa ut smutsiga energikällor.

Den sydafrikanska regeringen har antagit en färdplan för en rättvis energiomställning. Planen, som beräknas kosta 25 miljarder dollar, kan endast genomföras med ekonomiskt stöd utifrån. I slutet av 2023 meddelade Världsbanken att den beviljat ett lån på 1 miljard dollar för att hjälpa Sydafrika i förändringsarbetet av energisektorn.

Klimatutmaningar

Sydafrika ligger i mitten av klimatanpassningsindexet ND-Gain (se hela listan här). Enligt ND-Gains sammanställning är Sydafrikas sårbarhet för klimatförändringar mindre än många andras länders, särskilt jämfört med andra länder i Afrika, men landet har också låg kapacitet att hantera ett ändrat klimat.

Sydafrika är ett torrt land och vattenbrist är i vissa regioner ett stort problem. Mellan 2015 och 2018 var Västra Kapprovinsen särskilt hårt drabbat efter flera år med dåliga regn. På många platser, inklusive i mångmiljonstaden Kapstaden, tvingades myndigheter och invånare till extrem sparsamhet för att inte få helt slut på vatten. Den sydafrikanska vintern 2018 regnade det till slut tillräckligt för att avhjälpa den mest akuta krisen men problemet väntas återkomma. I landets östra delar är häftiga regn och översvämningar ett allt vanligare problem. I april 2022 dödades omkring 450 människor i översvämningar och 4 000 hem förstördes.

Övriga miljöproblem

Farliga utsläpp och restprodukter från gruvindustrin som inte tas om hand hotar miljön. Kemikalier som används i gruvorna fälls ut i jorden och förorenar närliggande vattendrag.

En del vatten importeras från ett stort vattenprojekt i Lesotho. Projektet har kritiserats av miljövänner som menar att anläggningarna stör den ekologiska balansen.

Jordar överutnyttjats och utarmas vilket leder till jordförstöring. Andra bekymmer är omfattande luftföroreningar i storstäderna och de hot som en växande befolkning utgör mot landets unika flora och fauna. Miljö- och rättsgrupper har stämt regeringen för den dåliga luftkvaliteten i områden där landets kolkraftverk ligger. En domstol slog 2022 fast att de stora utsläppen bryter mot invånarnas rätt till en hälsosam levnadsmiljö. Delar av utslaget har överklagats av regeringen.

Om våra källor

115088

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

88678

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0