Sydafrika – Seder och bruk

Sydafrikas mångkulturella befolkning gör att seder och bruk kan skilja sig väldigt mycket åt mellan olika folkgrupper och olika landsdelar. Generellt sett är sydafrikaner gästvänliga och de allra flesta är troende.  Sportsliga framgångar förenar nationen som nästan ingenting annat.

De första åren efter apartheids fall 1994 var sydafrikaner lite reserverade mot utlänningar. Landet hade under decennier varit stängt mot omvärlden och såväl service- som turistsektorn hade hamnat på efterkälken. Ett kvartssekel efter demokrati infördes har det mesta förändrats. De flesta sydafrikaner är idag öppna och välkomnande och bjuder gärna in även nya bekantskaper till en måltid. Få saker förenar dem som idrottsliga framgångar, främst om det rör sig om rugby eller fotboll.

De flesta hälsar genom att skaka hand, med undantag för en mindre grupp djupt troende muslimer. Det finns lokala versioner på handskakningar som är förknippade med etnicitet men som är välkända i landet och likaväl kan användas av någon utanför den etniska gruppen.

I många svarta kulturer åtnjuter äldre stor respekt och den yngre generationen säger sällan emot en ålderman eller -kvinna.

Tid kan vara ett flytande begrepp. I affärssammanhang är en avtalad tid viktig och hålls för det mesta. I privata sammanhang är en avtalad tid mer ungefärlig. Det finns ett särskilt engelskt uttryck som väl beskriver detta. Om en person säger att något händer ”just now” betyder det ”i framtiden”, men exakt när är oklart.

Måltider och typisk mat
Sydafrikansk mat varierar mycket beroende på kultur och religion. Vad nästan alla har gemensamt är förkärleken för kött. En sydafrikansk grill kallas för braai och då tillagas ofta två slags kött och korv. Boerwors (”bondkorv” på afrikaans) är en grovmalen färskkorv som nästan kan betraktas om nationalrätt.

Bland flera svarta kulturer är gröt gjord på majsmjöl, pap, basföda. Även de vita afrikanderna (se Befolkning och språk) äter ofta och gärna pap. Bönstuvning samp är också en uppskattad maträtt hos många svarta sydafrikaner. Vid högtidliga tillfällen slaktas ofta en tjur, ko eller en get och äts direkt.

I Kapstaden och Västra Kapprovinsen har en särskild matkultur, Cape Malay, utvecklats. Den har sina rötter i 1600- och 1700-talens import av slavar från dagens Indonesien, Malaysia och Indien (se Äldre historia). Curryrätterna som serveras i Cape Malay-köket är ganska milda och har gärna inslag av torkad frukt. En klassisk rätt är bobotie, en ugnsbakad köttfärscurry som täcks med ett lager äggstanning. Samosa, friterade trekantsknyten av filodeg fyllda med kött- eller grönsaksröror, är ett populärt tilltugg. Ett annat mycket typiskt sydafrikanskt tilltugg är biltong, tunna skivor torkat kött, ofta kryddat med koriander.I staden Durban dominerar det indiska köket som ett arv efter den indiska arbetskraftsinvandringen i slutet av 1800-talet.

Den sydafrikanska vinindustrin har expanderat rejält sedan i början av 1990-talet då den ekonomiska isoleringen av landet bröts. I dag tävlar Sydafrika med Chile om platsen som världens sjunde största vinproducent.  

Klädsel
I princip alla sydafrikaner, oavsett religion och kultur, klär sig i västerländska kläder. Muslimska kvinnor täcker ofta sitt hår med en sjal men använder mycket sällan nikab. I flera afrikanska kulturer måste gifta kvinnor täcka håret med en huvudbonad, så kallad doek, den kan bäras som sjalett eller svepas till en hög turban. Till fredagsbönen bär många muslimska män en mer traditionell klädsel. Annars bär män och kvinnor från alla sydafrikanska kulturer endast traditionella dräkter och huvudbonader vid olika högtider, särskilt bröllop.

Helgdagar
Sydafrika har tolv helgdagar varav flera tillkommit efter 1994. Exempel på sådana är Människorättsdagen 21 mars som firas på årsdagen av upprättandet av den sydafrikanska människorättskommissionen, Frihetsdagen 27 april som firar årsdagen av de första fria valen i landet 1994 brukar räknas som Sydafrikas nationaldag. Ungdomens dag 16 juni högtidlighåller minnet av skolupproret 1976 (se Modern historia).

Försoningsdagen 16 december kallades tidigare Löftesdagen och firades av afrikanderna till minne av ”slaget vid Blood River” 1838, då en liten styrka av vita soldater segrade över flera tusen zulukrigare och floden Ncomes vatten färgades rött av blod. Flera högtidsdagar som anspelade på landets koloniala historia togs bort i samband med övergången till demokrati, exempelvis Van Riebeecks dag den 6 april och Paul Krugers dag den 10 oktober. Kristna högtider så som jul och påsk är också helgdagar.

115088

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

88678

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0