Sydafrika – Demokrati och rättigheter

Det tidigare apartheidsystemet som gynnade de vita och höll de svarta borta från makten har ersatts av demokratiska institutioner, ett livskraftigt civilsamhälle och fria medier. Men utmaningar kvarstår, inte minst när det gäller korruption.

Sydafrika är en fungerande demokrati med flera partier. Även om partiet ANC har suttit vid makten sedan 1994 har oppositionen goda möjligheter att göra sin röst hörd. Detta gäller inte minst på kommunal och regional nivå. Internationella valobservatörer har klassat de senaste valen som fria och väl genomförda.

Grundlagen garanterar alla medborgares lika rättigheter oberoende av ras, kön och sexuell läggning. I praktiken slår arvet från apartheid fortfarande igenom och skillnader i villkor och möjligheter kan vara mycket stora beroende på om man är svart, färgad eller vit sydafrikan. Invandrargrupper från andra afrikanska länder har det särskilt svårt och sedan 2008 har hundratals invandrare dött i främlingsfientliga attacker.

Andelen kvinnor i parlamentet är internationellt sett hög, 46 procent efter valet 2019. Sydafrika är världens 20:e mest jämställda land att leva i, enligt World Economic Forums ranking av 146 länder 2023. Ändå är situationen för kvinnor, i synnerhet färgade och svarta, ofta sämre än för män i motsvarande grupper. Arbetslösheten är högre bland kvinnor och könsbaserat våld är vanligt.

Civilsamhället är livskraftigt och lämnar ett tydligt avtryck i debatten. Enligt författningen råder mötes- och föreningsfrihet, men det finns rapporter om att polisen har brukat våld för att upplösa fredliga demonstrationer.

Författningen garanterar religionsfrihet och det efterlevs i allmänhet väl.

Korruption

Närmare hälften av landets invånare anser att korruptionen är utbredd i samhället. I ett index över upplevd korruption i 180 länder som Transparency International upprättar, hamnar Sydafrika på plats 83 i sällskap med Burkina Faso. Det är en försämring jämfört med året innan men Sydafrika ligger ändå bättre till än de flesta andra afrikanska länder (se rankningslistan här). Av länderna i södra Afrika hamnar Namibia och Botswana högre upp på listan.  

Korruptionsmisstankarna mot landets förre president Jacob Zuma har fått stort utrymme i media. 2018 beslutade riksåklagaren att återuppta åtalet för brott begångna i samband med en stor vapenaffär på 1990-talet (se Modern historia). En rättegång inleddes i maj 2021 men sedan dess har Zuma lyckats få förhandlingarna uppskjutna flera gånger. En annan utredning har visat att statskassan systematiskt plundrats på pengar under Zumas tid som president (se Modern historia). Utredningen, den så kallade Zondo-kommissionen, blev klar sommaren 2022 men har ännu inte resulterat i någon rättsprocess mot ex-presidenten. Flera åtal har däremot väckts mot högt uppsatta personer inom näringslivet, regeringstjänstemän, och ANC-politiker.

När den nuvarande presidenten Cyril Ramapahosa blev ledare för regeringspartiet ANC i slutet av 2017 utlovade han krafttag mot korruptionen. Även om han vidtagit fler åtgärder mot korruption i allmänhet har han fått kritik för att inte agera tillräckligt snabbt och kraftfullt mot korruption i de egna leden. Han har också själv anklagats för flera fall av ekonomiska oegentligheter men friats (se Aktuell politik).

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Pressfriheten var beskuren under apartheidåren men garanteras i dag i författningen. Sydafrika har en livaktig press och flera privatägda tidningar som bedriver kritiskt granskande journalistik.

ANC-regeringen har periodvis haft svårt att acceptera pressens granskning och det har förekommit förslag om att försöka begränsa den genom en särskild mediekommission. Enligt Reportrar utan gränser förekommer det att journalister avlyssnas av säkerhetstjänsten, liksom att journalister som rapporterar om korruption inom ANC trakasseras. Hat och hot mot journalister har även uttryckts av ledande oppositionspolitiker, främst från det radikala vänsterpartiet EFF. Reportrar utan Gränser placerade 2023 Sydafrika på plats 25 i sitt index över pressfriheten i 180 länder (se listan här). 

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Rättsväsendets oberoende är skyddat i grundlagen och efterlevs i allmänhet väl, men rättssystemet lider av andra problem som överbelastning, snåriga byråkratiska rutiner, brist på kvalificerad personal och korruption. I kombination med mycket hög brottslighet resulterar detta ibland i att brottsmisstänkta inte lagförs inom rimlig tid eller att det sker på undermåliga grunder.

Hundratals poliser har dömts för korruption och tusentals har avskedats efter att ha begått brott. Varje år inträffar många dödsfall vid polisingripanden och i häkten. Tortyr är enligt lag förbjudet men enligt flera människorättsorganisationer förekommer tortyr i häkten.

World Justice Project rankar Sydafrika på plats 54 i sitt index över hur rättsstaten fungerar i 140 undersökta länder 2022, se listan här).

Landets fängelser är överbelagda och lever inte upp till internationell standard.

Dödsstraffet avskaffades 1997.

Om våra källor

115088

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

88678

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0