Ungern – Demokrati och rättigheter

Ungern har i flera år backat i fråga om flera fri- och rättigheter, skriver Freedom House (se karta ).  

Även EU-kommissionen har riktat återkommande kritik mot brister i rättsstaten. I dess rapport från 2025 pekar kommissionen på att Ungern inte har gjort framsteg vad beträffar att bekämpa korruption, stärka civilsamhället eller säkerställa mediernas oberoende. Sedan 2018 pågår ett så kallat Artikel 7-förfarande mot Ungern på grund av bristerna i rättsstaten.

Möjligheterna för oppositionspartier att verka kringskars genom nya lagar samt tuffare bestämmelser om alliansbyggen och de hade svårare att få utrymme i medierna.

Under ledning av Orbán och hans parti Fidesz slog Ungern in på en politik präglad av motstånd mot alla former av invandring. I flera fall har sådana beslut lett till mål i EU-domstolen, där Ungern har fällts. Inte bara regeringens åsikter, utan också dess handlande – på åtskilliga samhällsområden – har väckt farhågor. Straffskatt och särskilda krav har införts för organisationer som hjälper migranter. FN och EU-domstolen ansåg att områden där Ungern tillåtit asylsökande att vistas under flyktingkrisen 2015 i vissa avseenden fungerat som interneringsläger.

Antisemitiska utfall präglade en kampanj som regeringen drev mot den ungerskfödde judiske investeraren och filantropen George Soros, som bland annat finansierat ettuniversitet i Budapest. Förbudet som antogs 2017 mot att ta emot finansiering från utlandet uppfattades som ett sätt att stoppa stöd till regeringspartiet Fidesz kritiker. Efter EU-kritik revs lagen upp, i stället drev Fideszregeringen 2023 genom lagar för att göra det svårare att få stöd från utlandet.

Möjligheter att tillfälligt upphäva medborgerskap för ungrare med dubbel medborgarskap, även om de fötts i Ungern, har införts.

2025 slopade parlamentet ett tidigare tak för politiska kampanjbidrag.

Fideszregeringen avskaffade vetenskapsdiscipliner som den ogillade, tog kontroll över forskning och genomförde kampanjer mot enskilda forskare (se Utbildning). 

Även sexuella minoriteter pressades hårt av Orbánregeringen (se Sociala förhållanden).

Ungern har fått kritik för att inte i tillräcklig usträckning bekämpa eller förebygga våld mot kvinnor. Landet har till exempel inte antagit Europarådets Istanbulkonvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Enligt Amnesty International uteblir ofta rättsliga efterräkningar.
Kvinnor har en eftersatt roll i politiken och är underrepresenterade i parlamentet. Landets första kvinnliga president valdes 2022, men tvingades avgå två år senare sedan det framkommit att hon benådat en man som dömts för att ha dolt övergrepp på minderåriga på ett barnhem.

Infödda romer diskrimineras, bland annat inom skolan, sjukvården och på bostads- och arbetsmarknaden. Det har lett till hård kritik från människorättsorganisationer och EU.

Ungern delar plats 84 bland 182 länder enligt organisationen Transparency Internationals översikt över hur befolkningen upplever korruption, se lista här (2025). Misstankar om fusk med stödpengar från EU hör till det som enligt EU-institutioner inte hanteras väl i Ungern.

Ungern meddelade i juni 2025 att landet drar sig ur Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som dåvarande Orbánregeringen ansåg blivit "för politisk". Processen att lämna ICC tar ungefär ett år. Men efter valsegern 2026 meddelade Péter Magyar att hans blivande regering vill vara kvar i ICC och även gripa personer domstolen efterlyser.

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Massmediernas frihet och mångfald har beskurits stadigt under en följd av år. En del av kritiken handlar om att det statliga medierådet inte representerar olika partier och grupper, utan består av regeringstrogna ledamöter som tillsatts av parlamentsmajoriteten. Medierådet nominerar chefer för statsägda medier och kontrollerar innehållet i medierna. Rådet kan utdöma höga böter, journalister kan dömas för ärekränkning och det är vanligt att politiker gör anmälningar om förtal.

Annan kritik rör framväxten av stiftelsen Kesma. Den äger hundratals medier och är på pappret privat, men i praktiken fungerar som en del av regeringens kommunikationsapparat.

Möjligheterna för journalister och andra att få ta del av offentliga handlingar har begränsats. Granskning och mångfald på mediemarknaden hotas också av att myndigheter och andra offentliga organ annonserar i statsägda medier eller privata regeringsvänliga medieföretag på bekostnad av oberoende och oppositionella medier. Den undersökande journalistiken, med avslöjanden av bland annat muthärvor, har till stor del flyttat till internet.

I Reportrar utan gränsers pressfrihetsrankning ges Ungern plats 68, se lista här (2025). Ungern har fallit i flera år på RUG-listan, bland annat då utgivningsbevis och sändningsrättigheter i etern togs över av regeringsvänliga intressen. Medierna användes ofta till att smutskasta den politiska oppositionen. Oberoende Népszabadság, förr socialistpartiets språkrör, var en av landets största dagstidningar tills den plötsligt lades ned 2016. Fyra år senare skaffade sig affärsintressen med Orbánsympatier inflytande över nyhetsportalen Index, och gav chefredaktören sparken. Det ledde till massavhopp från redaktionen och en demonstration i Budapest. Stationen Klubrádió, som brukat släppa fram kritik mot regeringen, förlorade 2021 sin frekvens, som gavs till Spirit FM vars ägare stöder Orbán. Även i det fallet har EU-kommissionen agerat mot regeringen. Index har på senare år publicerat ofördelaktiga nyheter om flera ledande oppositionspolitiker, ofta med hänvisning till anonyma källor.

EU-kommissionen meddelade i slutet av 2025 att en process skulle inledas mot Ungern eftersom landet inte följer flera bestämmelser i den europeiska mediefrihetsförordningen. (Förordningen syftar bland annat till att skydda mediers redaktionella oberoende, och stärka möjligheten att se vem som äger och kontrollerar olika medier.)

Hösten 2025 sålde det schweiziska medieföretaget Ringier Ungerns mest lästa tabloidtidning Blikk och flera andra titlar till en ungersk grupp som anses stå nära Orbáns parti Fidesz. Blikks nyhetssajt är en av Ungerns fem största.

De USA-finansierade radiosändningarna på ungerska från Radio Free Europe/Radio Liberty upphörde i november 2025. Sändningarna började under kalla kriget men upphörde efter Sovjetunionens upplösning. Szabad Európas sändningar återupptogs 2020 på grund av tilltagande oro för mediefriheten i Ungern. En del av innehållet ska fortsättningsvis finnas online.

I mitten av 1990-talet slopades det statliga tv- och radiomonopolet och privata bolag startades. Det ledde till omkring 200 nya radiokanaler och nästan 500 tv-kanaler. Public service-utbudet var regeringsvänligt under Orbán.

Statsradion sänder på bland annat engelska, tyska, rumänska, slovakiska och ryska. En romskspråkig radiokanal, Rádió Dikh, sänder på FM-bandet i Budapest sedan 2022. Systerkanalen Dikh TV, startades via Youtube 2015.  Dikh ("Titta" på romska) sänds sedan 2019 i kabel-tv. Bland ägarna märks mediegruppen TMG.

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

I det Fideszdominerade parlamentet (2010–2016) antogs flera lagar som gav regeringen mer kontroll över domstolarna.

En central juridisk myndighet skapades, vars chef utnämns av två tredjedelars majoritet i parlamentet på nio års mandat. Chefen har rätt att förflytta domare och avgöra vilken domare som ska ta sig an ett visst rättsfall.

Författningsdomstolen, som inrättades 1990, ska se till att nya lagar inte kränker grundlagen eller medborgarnas rättigheter. Men under sitt styre utökade regeringspartierna Fidesz och kristdemokraterna antalet domare i författningsdomstolen och tillsatte partilojala jurister. Domstolen fråntogs även rätten att granska ändringar av författningen och att yttra sig om lagar som kan påverka statsbudgeten. Lagar som författningsdomstolen tidigare förkastat har genomförts ändå genom att de getts författningsstatus och antagits med två tredjedelars majoritet i parlamentet.

Parlamentet antog 2018 ett regeringsförslag om att inrätta nya förvaltningsdomstolar, där till exempel bygglovs- eller skatteärenden avgörs. Förvaltningsdomstolarna skulle direkt underställas regeringen. Regeringen backade 2019 sedan reformen fått kritik från bland annat Venedigkommissionen, Europarådets expertkommitté för författningsfrågor.

I World Justice Projects index (2025) över hur rättsstaten fungerar i 143 länder hamnade Ungern på plats 79, ett fortsatt tapp jämfört med föregående år. Landet hör till en grupp om 20 länder där problemen tilltagit mest (se lista här).

Rättegångar är offentliga om inte annat stadgas i lag. De åtalades rätt till försvarare är grundlagsfäst. Rättsväsendet har fått kritik för långa häktningstider och långsamma processer. Kriminalvården kritiseras i sin tur för överfulla fängelser.

Dödsstraffet avskaffades 1990, men Viktor Orbán uttalade sig som premiärminister för att återinföra det.

Om våra källor