Ungern – Kultur

Även om konst, vetenskap, bokutgivning och andra kulturyttringar styrdes av staten under kommunistregimen (1949–1989) var kulturklimatet i Ungern friare än i de flesta andra kommunistländer. De senaste åren, under Viktor Orbáns och Fidesz regeringstid, har svängrummet för kulturlivet minskat.

Trots att ungerska är ett litet språk har den klassiska ungerska litteraturen vunnit internationell ryktbarhet. De äldsta bevarade litterära verken är från 1200-talet, men först i början av 1800-talet uppstod en mer omfattande litteratur på ungerska. Den stupade revolutionären Sándor Petőfi (1823–1849) räknas för sina natur- och kärleksdikter i folkvisestil som Ungerns nationalskald och främste romantiske lyriker. Andra stora författare är János Arany (1817–1882) och Mór Jókai (1825–1904).

Några 1900-talsförfattare som har blivit kända i omvärlden är László Németh, Gyula Illyés, Sándor Weöres, Tibor Déry, György Konrád, Péter Esterházy och Péter Nádas. Den ungersk-judiske författaren Imre Kertész (död 2016) fick Nobelpriset i litteratur 2002. Flera av hans böcker finns översatta till svenska. László Krasznahorkai (född 1954) tilldelades Nobelpriset i litteratur 2025. Han fick 2015 det prestigefyllda litteraturpriset Man Booker International för sitt författarskap, flera av hans verk finns också i svensk översättning. Krasznahorkai debuterade 1985 med romanen Satantango, som också filmats. 

Brittisk-ungerske författaren David Szalay tilldelades 2025 års Man Booker-pris för romanen Flesh (Kött). Flerfaldigt prisbelönta Ágota Kristóf (1935–2011) var bosatt i Schweiz och skrev sina verk på franska.

Det finns ett fyrtiotal permanenta teaterscener, varav hälften i Budapest. 1800-talspjäsen Bánk bán, skriven av József Katona och tonsatt av Ferenc Erkel, räknas som Ungerns nationaldrama och spelas fortfarande. Ungern har haft en betydande filmindustri som växte fram under mellankrigstiden. Den internationellt mest kände regissören är István Szabó (Mephisto, Överste Redl, men Béla Tarr (som samarbetat nära med László Krasznahorkai, 2025 års Nobelpristagare i litteratur), Miklós Jancsó, Pál Gábor och Károly Makk har också haft internationella framgångar. László Nemes film Sauls son  har belönats med flera internationella priser däribland en Oscar i kategorin bästa utländska film 2016.

Tonsättaren och pianisten Franz Liszt (1811–1886) gjorde ungersk musik världsberömd. Béla Bartók (1881–1945) och Zoltán Kodály (1882–1967) är ledande 1900-talstonsättare. Bland operettkompositörer är Emmerich (Imre) Kálmán (1882–1953, bland annat Czardasfurstinnan) och Franz Lehár (1870–1948, bland annat Glada änkan) mest kända.

I Budapest, som också är känt för sina badhus, finns gott om arkitektoniska pärlor och vackra broar. Parlamentet i nygotisk stil som stod färdigt 1902 brukar nämnas som den mest berömda. Szentendre (S:t Andreas), som liksom Budapest ligger vid Donau men uppströms, är en mindre stad med verksamma konstnärer, gallerier och museer, bland dem ett över keramikern Margit Kovács (1902–1977). Där finns också ett friluftsmuseum efter svensk förebild som heter Skanzen.

Under det nationalkonservativa partiet Fidesz (som kom till makten 2010) har kulturklimatet hårdnat betydligt. Centralstyrningen har tilltagit, statliga kulturstöd har minskats eller dragits in.  Chefer har bytts ut vid kulturinstitutioner vilket tolkats som försök av regeringen att tysta liberala och socialistiska röster inom kulturlivet.

En del statliga stödprogram har införts för att främja traditionell kultur och musik, men även stöd för ungersk rockmusik.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0