Ungern – Befolkning och språk

Ungerns befolkning har minskat en aning varje år sedan 1981 i takt med att dödstalen kommit att överstiga födelsetalen. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen – var femte invånare är äldre än 65 år och från 2060 väntas andelen ha stigit till nära 30 procent. Sju av tio invånare bor i tätorter, främst i huvudstaden Budapest där drygt var femte ungrare är bosatt.

Ungrarna (magyarerna) är ett finsk-ugriskt folk som bosatte sig på det ungerska slättlandskapet på 800-talet. Under medeltiden utvidgade de sitt område och var ett av Östeuropas härskarfolk tills osmanerna tog makten 1526 (se Äldre historia). När Ungern efter första världskriget tvingades avträda två tredjedelar av sitt territorium till Rumänien, Tjeckoslovakien och Jugoslavien hamnade miljoner ungrare i grannländerna. Några år in på 2010-talet bodde enligt uppskattningar omkring 2,4 miljoner etniska ungrare i främst Rumänien, men också i Slovakien, Serbien och Ukraina. Det finns dessutom ungrare i Österrike, Kroatien och Slovenien.

Antalet judar i dagens Ungern uppskattas till mellan 35 000 och 120 000. Många tros ha valt att "ligga lågt" med sin judiska härkomst. Förföljelser under andra världskriget följdes av ett kommuniststyre som också innebar svårigheter för judar, och senare av oro för den starkt nationalistiska politik som förts av högerregeringar på 2000-talet. Under 1930-talet och andra världskriget, då Ungern stod Nazi­tyskland nära, decimerades den judiska minoriteten kraftigt. Enbart under 1944 deporterades mer än hälften av landets över 800 000 judar. Ytterligare 150 000 dog av umbäranden eller avrättades. Tiotusentals judar räddades genom utländska insatser, av bland andra den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. (Regissören Kjell Gredes spelfilm God afton, Herr Wallenberg från 1990, som bygger på verkliga händelser, är inspelad i Budapest.)

Efter kriget fördrevs större delen av den tyska minoriteten. I ett folkutbyte med Tjeckoslovakien flyttade 65 000 slovaker ut ur Ungern medan lika många ungrare flyttade in.

I det moderna Ungern var befolkningen som störst 1980. Sedan dess noteras stadig nedgång. Den invandring som sker kommer nästan uteslutande från grannländer.

Etniska ungrare utgör cirka 84 procent av landets medborgare. Största minoritetsgrupp är romerna. De utgör cirka 7 till 9 procent av befolkningen. Men metodiken som brukas vid folkräkningarna gör svaren svårbedömda och alla anger inte sin etnicitet. Det verkliga antalet uppskattas till mellan 500 000 och 800 000. I landet bor även tyskar, serber, slovaker, rumäner, kroater, slovener och polacker samt mindre grupper av greker, armenier, bulgarer, ukrainare och rutener. De 13 officiellt erkända minoriteterna har bland annat lagstadgad rätt att använda sitt modersmål i kontakter med myndigheterna och att inrätta egna folkvalda organ som kan besluta i bland annat kultur- och utbildningsfrågor. Trots lagstiftningen diskrimineras romerna och förhållandena tycks snarast ha förvärrats under de senaste åren.

Fideszregeringen under Viktor Orbán har med "morötter" uppmuntrat ungrare att skaffa fler barn. Familjepolitiken innehåller inslag som skattelättnader för stora familjer och gratis provrörsbefruktning. Samtidigt har invandring och flyktingmottagande motarbetats, inte minst i EU-sammanhang. Ungern motsatte sig länge EU:s migrationspakt, som antogs 2024, som går ut på att fördela asylsökande mellan EU-länderna eller betala andra EU-länder som tar stort ansvar. Likaså har Ungern tagit emot jämförelsevis få flyktingar från Ukraina efter det ryska anfallskriget, jämfört med andra länder i regionen. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat fanns i början av 2026 drygt 44 000 ukrainska flyktingar i landet. Ett dekret som premiärminister Orbán skrev under i juni 2024 begränsar bidrag till flyktingar från områden som inte ansågs beröras av den ryska invasionen. När stödet drogs in började en del privata flyktingboenden vräka ukrainska flyktingar.

Fram till 1844 var latin officiellt språk i Ungern. I dag talar hela befolkningen ungerska, som tillhör den finsk-ugriska språkgruppen och skrivs med latinska bokstäver.

Minoriteterna talar också sina egna språk. Ryska och tyska är mest gångbara utländska språk. Tyskan är traditionellt stark, särskilt bland äldre människor och i västra Ungern. Det blir vanligare att ungdomar förstår och talar engelska, som har ersatt ryska som första främmande språk i skolan. Engelska är dock mindre spridd än i de flesta andra europeiska länder.

Ungersk uttalsguide

Släktskapet mellan ungerska och finska framträder särskilt om man tittar på mycket gamla ord, som orden för hand (kéz, finska käsi) och blod (vér, finska veri).

Ungerska är inte ett av de lättare europeiska språken, och alla nyanser i uttalet har sin exakta stavning. Här ges ett litet hum om hur det ska låta.

Generellt kan sägas att vokaler utan accent över är "mörka" och korta, och att de med accent blir "ljusare" och längre:

A/Á = fart/hals (ungerskt a har ibland också en dragning åt å), E/É = herr/het, O/Ó = boll/mor, Ö/Ő = hörsel/lök, U/Ú = hosta/hota, Ü/Ű = ylle/yta

Ly, Ny, Ty låter alla nästan som ett mjukt svenskt j med ett knappt hörbart l, n eller t före, Gy låter närmast som ett mjukt dj

C = ts, G = alltid hårt, som gata, S = sch, Z = tonande

Cs = tj, Sz = s, Zs = tonande zj, som ett franskt j

Några exempel:

Székesfehérvár ≈ Seekäschfäheervaar

Debrecen ≈ Däbrätsän

Mangalica ≈ Man-galitsa

Om våra källor