Ungern – Sociala förhållanden

Den förväntade livslängden i Ungern har ökat under 2010-talet, men inte lika snabbt som i majoriteten av EU-länderna. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanliga dödsorsaker. Bakom den dåliga hälsostatistiken finns bland annat faktorer som rökning, hög alkoholkonsumtion och dåliga matvanor. 

Ungern är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Ungern plats 46, se lista här. Men regionala skillnader, både vad gäller arbetslöshet och välfärd, råder mellan nordöstra Ungern och de centrala och västra delarna av landet. Arbetslösheten i nordöst är högre än genomsnittet för hela landet. Områden i västra Ungern anpassade sig tidigt till närheten till Västeuropa, och det var där utländska företag började att etablera sig.

Hälso- och sjukvården har fått kritik för att ha stora brister. Sjukvården är avgiftsfri för alla som omfattas av sjukförsäkringssystemet, men underfinansiering av vården har länge debatterats. Det finns möjlighet att få vård privat, även om den statliga sjukvården dominerar. Sjukvården har länge plågats av personalbrist eftersom många läkare och sköterskor flyttat utomlands för att få mer betalt. En lag antogs 2020 som begränsade offentliganställda sjukvårdspersonals möjlighet, utom i undantags fall, att extraknäcka vid privatkliniker. Det har lett till missnöje.

Ungern släpar efter flertalet övriga EU-länder när det gäller hur stor andel av BNP som avsätts till sjukvårdssektorn (jämför EU-statistik). IMF anser att resurserna används ineffektivt.

När den internationella forskarvärlden börjat utveckla vaccin mot covid-19 valde Ungern snabbt att godkänna ryska och kinesiska vacciner innan dessa hade fått klartecken i övriga EU.

Befolkningen har minskat långsiktigt på grund av låga födelsetal. Det har fått regeringen att införa premier till dem som väljer att ha stora familjer, bland annat billiga lån och skattenedsättning, därtill gratis provrörsbefruktning. Skattebefrielsen utvidgades 2025 till kvinnor med två eller tre barn. Ungerska kvinnor födde 2010 i genomsnitt 1,23 barn (lägst i EU), och regeringen Orbáns mål är 2,1 barn per kvinna 2030.

Enligt EU ger det sociala skyddsnätet inte tillräckligt med skydd för de invånare som lever under de mest utsatta förhållandena. Socialförsäkringssystemet är ett av de minst generösa i Europa.

Den officiella pensionsåldern har höjts gradvis från 62 år till 65 år. Fideszregeringen under Viktor Orbáns tid som premiärminister (2010–2026) har genom olika åtgärder försökt att öka sysselsättningen, bland annat genom att göra det svårare att få förtidspension. Parlamentet antog 2011 en plan att få fler i arbete bland annat begränsades strejkrätten och antalet talet det gick att få arbetslöshetsersättning. Målet var att få fler i arbete och färre beroende av bidrag.

Romernas sociala utsatthet och bristfälliga integration i samhället har på senare år uppmärksammats av såväl EU som frivilligorganisationer. Den romska modeskaparen Erika Varga och hennes syster Helena driver ett modehus som följs med intresse, eftersom den romska minoriteten också är ekonomiskt marginaliserad. De skapar kläder med anknytning till romsk tradition, men även andra än romer finns bland kunderna. De driver också i liten skala ett mentorprogram för unga romer.

Ungerns behandling av asylsökande och migranter väcker irritation inom EU och oro hos organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna (läs även i Demokrati och rättigheter).

Ungerns hbtq-personer har varit under hårt tryck från Orbánregeringen. Sedan 2020 är det förbjudet att officiellt registrera könsbyte eller juridiskt erkänna transpersoners könsidentitet. Samma år antogs en lag som förbjuder samkönade par att adoptera. År 2021 blev det förbjudet att tala om könsbyte och hbtq-frågor med minderåriga. Sedan lagen började gälla är tv- och radiobolag förbjudna att sända program med hbtq-innehåll under dagtid och butiker får inte sälja hbtq-produkter inom 200 meters avstånd från skolor eller kyrkor. Men EU-domstolen slog fast i april 2026 att lagen strider mot EU:s grundläggande värderingar och EU-rätten. Det innebär att EU anser att Ungern bör ändra lagen, annars riskerar landet böter exempelvis.

Skärpningar har också införts i grundlagen. Parlamentet godkände 2025 ett grundlagstillägg som slår fast att det bara finns två kön, man eller kvinna.

EU-domstolen slog i slutet av 2025 fast att samkönade äktenskap som registrerats i andra EU-länder måste erkännas i alla EU-länder, även de som i likhet med Ungern inte erkänner samkönade äktenskap. Domstolens beslut byggde på ett fall där ett samkönat polskt par gifte sig i Berlin 2018 och senare ville flytta tillbaka till Polen. Där vägrade polska myndigheter att erkänna parets tyska vigselbevis. EU-domstolen ansåg att denna vägran bland annat bröt mot unionens princip om fri rörlighet och bosättning.

Parlamentet förbjöd Prideparader i  mars 2025. Deltagare och arrangörer som trotsade förbudet riskerar böter. Förbudet avser att skydda minderåriga från information om homosexualitet i enlighet med lagen från 2021. Hbtq-rörelsen kritiserade beslutet liksom politiker och människorättsgrupper i och utanför landet, däribland EU:s jämställdhetskommissionär. Trots förbudet hölls i juni 2025 en Prideparad som drog upp emot 200 000 deltagare. 

Om våra källor