Ungern – Ekonomisk översikt

Ungerns ekonomi är i dag uppbyggd kring servicesektorn – som svarar för två tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter en lika stor del av arbetsstyrkan – och industri som står för mindre än en tredjedel av BNP. EU-stöd har varit en viktig drivkraft för utvecklingen. Utländska investerare har tvekat inför osäkra rättsliga förhållanden och korruption, men storbolag har lockats av låga bolagsskatter och etablerat tillverkning i Ungern. 

I Världsbankens kategorisering av världens länder räknas Ungern till gruppen höginkomstländer – den högsta kategorin, (se översikt här).

Från att förr främst ha levererat maskiner, livsmedel och läkemedel till Sovjetunionen satsade Ungern efter kommunismens fall 1989 på att exportera konsumtionsvaror och på ett bredare utbud av jordbruksvaror. Från 1990-talet har maskiner, bildelar och elektronik samt återexport av importvaror som bearbetats i landet dominerat. Utrikeshandel spelar en viktig roll i ekonomin.

I början av 1990-talet privatiserades betydande delar av såväl industrin som finanssektorn. Många utländska intressenter köpte in sig. Det öppnade upp för internationella marknader och gav tillgång till utländska expertkunskaper.

Några år in på 2000-talet uppvisade landet stadig tillväxt, arbetslösheten sjönk och skatteinkomsterna ökade. Men utvecklingen vände och 2008 växte BNP inte ens med en procent. Instabila finanser och beroende av utländska investeringar gjorde Ungern sårbart för en global finanskris. Ekonomin krympte kraftigt året därpå, exporten minskade och ungrarna hade inte råd att konsumera som förr. Arbetslösheten steg igen.

Med regeringsbytet 2010 ändrades kursen. Den nya Fideszregeringen ökade statens ägande i banksektorn, medan statsföretag som privatiserats och ansågs ”strategiska”, köptes tillbaka. Denna politik har tillämpats inom bland annat energisektorn och mediebranschen.

Med hjälp av bland annat krislån från IMF, EU och Världsbanken återhämtade sig ekonomin. Ökad inhemsk konsumtion bidrog också. Trots det låg dock BNP per invånare kvar på en låg nivå, även jämfört med andra öst- och centraleuropeiska länder.

Ungern vände sig 2012 till IMF för samtal om nya lån, men förhandlingarna avbröts när regeringen inte kunde acceptera IMF:s krav att återställa centralbankens oberoende. Regeringen hade kritiserats av bland andra EU för lagändringar som undergrävt bankens möjlighet att agera självständigt. Ungern betalade 2013 i förtid tillbaka vad landet var skyldigt IMF för ett krislån från 2008.

Oenighet om skatter

Att få ned underskotten i statsbudgeten har varit en utmaning. Underskotten har bland annat uppstått då olika regeringar varit angelägna om att få väljarstöd och därför satsat på bland annat skatterabatter för stora familjer. Kort efter EU-inträdet satte unionen Ungern under ekonomisk övervakning eftersom budgetunderskottet överskred tillåtna 3 procent av BNP. Ovilja att följa IMF:s rekommendationer för att få ned budgetunderskottet ansträngde Ungerns kontakter med internationella finansinstitut. Från 2012 lyckades Ungern dock pressa ned underskottet under EU:s gräns.

I samband med finanskrisen drabbades ungrare hårt när räntorna steg på bolån som tecknats i utländsk valuta under de goda åren kring millennieskiftet. De utländska valutalånen blev mycket dyra när forinten föll, och regeringen lät därför låntagarna lösa dem till förmånliga kurser 2011 och senare omvandla dem till forint 2014. Ekonomer var kritiska till flera inslag så som att privata pensionsfonder förstatligades.

Regeringen höjde 2012 momsen till hela 27 procent och införde särskilda skatter för finansinstitut, energi- och telekommunikationssektorn, reklam och konsumtionshandeln. Bankskatten slog hårt mot finanssektorn och regeringen beslöt vid mitten av 2010-talet att gradvis sänka skatten till EU-nivå fram till 2019. Andra kontroversiella lagar tvingade banker att efterskänka privata låntagares skulder och gav regeringen rätt att besluta om offentliga utgifter utan parlamentets godkännande.

Ungern införde plattskatt (16 procent) för personliga inkomster under 2011. Bolagsskatterna hör till de lägsta i Europa, vilket lockat storbolag. Men de låga nivåerna har ifrågasatts av både EU och den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som menar att de riskerar att bli ett orättvist konkurrensmedel och kan gynna skatteflykt.

Stöd från EU har möjliggjort byggprojekt, bland annat upprustning av väg- och elnät. Samtidigt har inslag i ekonomin, inte minst en hätsk kampanj mot finansmannen och mecenaten George Soros, bromsat samarbetsviljan från västländer. Det gäller dock inte intresset från Ryssland, som bland annat har fått en ungersk order på utbyggnad av kärnkraft. EU har tillåtit undantag för projektet. Ungern har också utökat kontakterna med Kina. Telekomjätten Huawei bygger 5G-nätverk och en snabbtågslinje mellan Budapest och Belgrad finansieras med lån från Kina. Ungern uppgav 2023 att Kina var det land som planerade mest nya investeringar, däribland flera batteritillverkare.

Bland ekonomiska utmaningar märks bland annat den svaga tillväxten och brist på utbildad arbetskraft samt en befolkningsminskning. Forinten har försvagats mot många andra valutor vilket driver på inflation och skuldkostnader. Trots Fideszregeringens invandrarkritiska politik har arbetare från Kina, Vietnam, Sri Lanka och Indien fått jobb. Många kommer via agenturer som är specialiserade på rekrytering från Asien.

Pandemi, Ukrainakrig och undantag

När coronapandemin slog till 2020 krympte ekonomin i de flesta länder. även i Ungern. Men Ungern klarade sig snäppet bättre än snittet i EU-länderna. Nedgången var inte heller lika kraftig som under det globala finanskrisåret 2009 (se ovan). Ungern höll sig väl med både Ryssland och Kina genom att köpa in vaccin innan produkterna hunnit granskas av EU:s läkemedelsmyndighet.

Ungerns budgetunderskott och statsskuld har fortsatt att öka. Budgetunderskottet under 2025 beräknas till 4,6 procent, jämfört med EU-gränsen på 3 procent enligt den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. Likaså är statskulden över 70 procent av BNP, långt över EU:s gräns på 60 procent, visar EU beräkningar.

Rysslands krig mot Ukraina 2022 har inneburit utmaningar även för Ungern, trots att regeringen sett till att utverka undantag från västliga sanktioner mot Ryssland. Kriget har bidragit till internationella prisökningar och inflation vilket också märks i Ungern. Liksom i andra länder har centralbanken höjt räntan för att försöka bromsa inflationen. Men 2022 sjönk Ungern likafullt ned i recession, enligt definitionen två minuskvartal i rad. Landet har därefter haft svårt att få fart på tillväxten. OECD har föreslagit reformer för att göra det lättare att etablera nya företag, öka digitalisering och förbättra utbildningssystemet.

Konflikten med EU om rättstatens principer (se även Demokrati och rättigheter) har också bidragit till att EU hållit inne med finansiering. Att få loss dessa EU-medel är ett huvudmål för den nya regeringen som Péter Magyar väntas leda efter valsegern 2026. Att bekämpa korruption är också en viktig fråga. 

Ungern har lyckats utverka undantag från EU och USA för att fortsätta köpa rysk olja och gas. Premiärminister Viktor Orbán (2010–2026)  har mött Rysslands president Putin flera gånger sedan Ukrainakriget inleddes 2022. Vid mötet med Putin i slutet av 2025 betecknade Orbán Ryssland som en pålitlig energileverantör.

Redan 1990 övertog Tyskland Rysslands roll som Ungerns viktigaste enskilda handelspartner och Tyskland svarar sedan dess för en stor del av såväl export som import (en fjärdedel av Ungerns export och import år 2023). Tyska storföretag är ledande bland dem som har gjort satsningar i Ungern, inte minst inom bilindustrin (se Jordbruk och industri). Övriga EU svarar för över två tredjedelar av Ungerns export och import. Nästan 7 procent av importen kommer från Kina.

Dotterbolag till utländska storföretag står för en hög andel av Ungerns produktion och sysselsättning, uppskattningsvis 40 procent av förädlingsvärdet (2023), uppemot hälften av produktionen och 25 procent av sysselsättningen.

Liksom andra EU-medlemmar omfattas Ungern av de höjda tullar som USA:s president Trump tillkännagivit (läs mer om Trumps tullkrig mot världen här). Det väntades bland annat slå mot utländska biltillverkare, däribland tyska biltillverkare som Volkswagen, som har fabriker i Ungern varifrån fordon går på export till USA.  

Turismen är en viktig källa till inkomster, inte minst i utländsk valuta. En populär attraktion är Budapests många termalbad och kuranstalter. Medicinsk turism där utländska medborgare kommer till Ungern för jämförelsevis billiga operationer, tandvård, plastikkirurgi med mera, är en allt större marknad. Balatonsjön är det främsta turistmålet för båtsport, bad och fiske. I Mátrabergen i norr finns vandringsleder och anläggningar för vintersport.

Det finns över 130 mil farbara vattenleder däribland Balatonsjön och Tisza, men det mesta av båttrafiken sker på Donau.

Om våra källor