2023

• November

• Ungern lägger krokben för Ukrainastöd

  22 november

  Premiärminister Viktor Orbán kräver att EU:s Ukrainapolitik omprövas i sin helhet: finansiellt och militärt stöd, förhandlingar om ukrainskt framtida medlemskap i unionen och eventuellt utökade sanktioner mot Ryssland. Kraven framförs i ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel som är odaterat men bär stämpel från Orbáns kansli. Han hotar inte uttryckligen med att lägga in ungerskt veto mot beslut, men en diplomat som talat med redaktionen Politico beskriver det som att Orbán ”försåtsminerar” EU:s kommande toppmöte i mitten av december. EU har planer på att stödja Ukraina med 50 miljarder euro till återuppbyggnad, men håller samtidigt inne miljarder euro till Ungern av oro för att regeringen i Budapest inte respekterar grundläggande krav på hur en rättsstat ska fungera. Även EU:s planer på militärt stöd till Ukraina (vapen och upphandling av försvarsmateriel) hamnar i stöpsleven. EU-länder överväger bilaterala överföringar av finansiellt stöd till Ukraina om Ungern blockerar gemensamma EU-beslut. Det skulle medföra press på Ungern, som får fortsätta vänta på EU-pengar. Den 23 november framkommer dock att Ungern kommer att kunna lyfta närmare 1 miljard euro ur EU:s fonder för återhämtning efter covid-19-pandemin.

• Fideszförslag kan slå mot oppositionella

  21 november

  Regeringspartiet Fidesz vill förbjuda finansiering från utlandet till valkampanjer. En ny myndighet ska inrättas för att övervaka enskilda organisationer. Det är innebörden i lagförslag som partiet väcker i parlamentet och motiverar med att det handlar om skydd för landets oberoende. Förslagen uppfattas som åtgärder från premiärminister Orbáns krets för att stoppa politiska motståndare och kritik inför förestående val, närmast val till EU-parlamentet och lokala val. Orbán har bland annat hävdat i amerikansk TV (kanalen Fox) att amerikanska skattebetalares pengar har använts för att minska hans egna utsikter till att vinna val. Enligt oppositionspartier kommer bidrag från ungrare i exil. Om förslagen, som berör flera olika lagar, antas ska en kandidat som tar emot kampanjbidrag från utlandet kunna straffas med tre års fängelse. 2017 drev regeringen igenom en lag som förbjöd organisationer att ta emot bidrag från utlandet, men lagen revs upp efter EU-kritik.

• Oktober

• Svensk Natoansökan i långbänk

  24 oktober

  Premiärminister Orbáns regeringsparti Fidesz blockerar ett förslag om att fastslå ett datum för när parlamentet ska rösta om Sveriges Natoansökan, uppger den politiska oppositionen. Alla medlemsländer i försvarsalliansen måste ratificera en ansökan för att ett nytt medlemsland ska tas in, och i Turkiet (det andra landet som återstår för Sveriges del) har frågan nu förts vidare från presidentkansliet till parlamentet. Enligt en ledande Fideszledamot är det inte sannolikt att omröstningen i Ungern sker före årets slut.

• Besk kritik mot Ungern för migrantströmmar

  24 oktober

  Flera EU-länder har återinfört gränskontroller mot Ungern till följd av inströmning av migranter via Ungern. Politiker i Slovakien hävdar att Ungern släpper igenom migranterna avsiktligt i syfte att lägga press på EU-systemet och grannländerna. I september registrerade Slovakien 13 000 inkommande, fler än under hela 2022. Tidigare under 2023 har Ungern retat Österrike och EU-kommissionen genom att släppa flyktingsmugglare med utländskt medborgarskap ur fängelse med hänvisning till att det sparar pengar. Fler än 1 500 har släppts och fått tre dagar på sig att lämna landet, rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till kriminalvården i Ungern. Enligt EU-källor sker det utan kontroller av om de frigivna lämnar landet. De flesta migranter rapporteras vilja ta sig till Tyskland, som under 2023 har tagit emot en kvarts miljon asylansökningar. 2022 fick bara tio personer flyktingstatus i Ungern (se 22 juni 2023).

• Orbán provocerar med Putinträff

  17 oktober

  Premiärminister Orbán deltar i ett toppmöte i Kina, där han bland annat skakar hand med ryske president Putin inför fotografer. Det sker när Kina håller tioårsfirande för landets internationella jätteprojekt Sidenvägsinitiativet (BRI i engelsk förkortning). Orbán och Putin signalerar ömsesidig belåtenhet med bilateralt samarbete på energiområdet: gas, olja och kärnkraft. Eftersom Orbán leder ett EU- och Natoland i tider då det finns sanktioner mot den ryska statsledningen och stöd för Ukraina militärt och ekonomiskt i ett krig mot Ryssland förväntar sig EU och Nato-länder ett mindre hjärtligt utbyte. EU håller fortsatt inne med pengar till Ungern med hänvisning till hur regeringen Orbán hanterar rättsstaten (se bland annat 3 maj 2023).