2021

• September

• Jakt med förhinder på utmanare till Orbán

  18 september

  Ungerska oppositionspartier vill samarbeta mot det konservativa regeringspartiet Fidesz och försöker genomföra primärval för att hitta både en gemensam motkandidat till premiärminister Orbán och alternativ till Fideszkandidater i de 106 valdistrikten. Men valstarten misslyckas; omröstningen stoppas redan efter ett par timmar och partierna uppger att de har utsatts för en cyberattack, en överlastningsattack. Inför nästa parlamentsval, i april 2022, ser valresultaten ut att vara mer svårtippade än de har brukat vara sedan Orbán kom till makten 2010. Oppositionens primärval ska fortsätta under hösten.

• Juli

• Vårdpersonal demonstrerar

  31 juli

  Vårdanställda demonstrerar i Budapest för höjda löner och i protest mot nya anställningsvillkor (se 1 mars). Läkarlönerna har höjts kraftigt för att förmå läkarkåren att stanna kvar i landet, men också sköterskor och andra grupper av anställda är missnöjda. Systemförändringarna ger dem dessutom sämre ersättning för arbete på obekväma tider, samtidigt de inte tillåts ha extraknäck. Det råder redan brist på personal inom vården, och fackförbundsenkäter tyder på att många vill byta jobb.

• EU-kritik i ny årsrapport

  20 juli

  EU-kommissionen offentliggör sina andra årliga rapport om rättssystem, korruptionsbekämpning och massmediefrihet i unionen. EU-kommissionens och EU-parlamentets oro för utvecklingen i Polen och Ungern lyfts fram; rättsliga förfaranden pågår mot båda länderna, som enligt EU-organ bryter mot EU-rätten och mot centrala värderingar i unionen. Kritiken mot Polens system för domarutnämningar upprepas, liksom andra förhållanden som undergräver rättsväsendets oberoende. Justitieministern är också riksåklagare, vilket rapportförfattarna ser som att innehavaren sitter på dubbla stolar. Ungern får i rapporten kritik för otillräckliga insatser mot korruption och för lagändringar som gör det svårare att vara politisk motståndare till regeringen. Massmediernas fria roll begränsas i båda länderna, av åtgärder som statens sätt att annonsera i pressen och av att ägandet i medierna domineras av regeringsvänliga kretsar.

• EU agerar mot Polen och Ungern

  15 juli

  EU-kommissionen inleder så kallade överträdelseförfaranden mot medlemsländerna Polen och Ungern. I båda länderna driver de konservativa regeringarna en politik som från Bryssel ses som diskriminerande mot medborgare med hbtq-orientering, och diskriminering betraktas som ett brott mot EU-rätten. De processer kommissionen nu drar i gång har flera steg, men kan leda till att EU-domstolen utdömer dryga böter. Polen och Ungern har två månader på sig att bemöta EU-kommissionens argument.

• EU-kritik mot Ungern för ny lag

  8 juli

  Den nya ungerska lag som ska skydda barn och unga mot övergrepp, men kritiseras för att vara homofob och förbjuda sexualundervisning, träder i kraft (se 15 juni 2021). Lagen fördöms i en resolution som antas i EU-parlamentet. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen att agera mot Ungern. I debatten anklagar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Ungerns regering för att med barn och unga som förevändning diskriminera människor för deras sexuella läggning. Ungerska medier har rapporterat flera homofoba attacker sedan lagen antogs och ställer frågan om lagen bidrar till att legitimera hatbrott.