Ungern
Floden Donau rinner genom huvudstaden Budapest. Foto: Shutterstock

Ungern

I Donauflodens bäcken i Centraleuropa ligger Ungern, ett land med rik kultur och dramatisk historia. Sedan järnridåns fall, då Ungern hade en nyckelroll, har samhället förändrats radikalt, men under premiärminister Viktor Orbán har Ungern sedan 2010 blivit mer auktoritärt och nationalistiskt, och ofta hamnat på kollisionskurs med EU. 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2022

    • November

    • EU-pengar: Kommissionen sätter hårt mot hårt

      EU-kommissionen vill att EU ska fortsätta hålla inne 13 miljarder euro avsedda för Ungern till följd av den ungerska regeringens bristande respekt för principer som tillhör kärnvärdena i det europeiska samarbetet. Framför allt handlar det om senfärdighet med åtgärder mot korruption och reformer som garanterar insyn och rättsväsendets oberoende från politisk styrning. Senast den 19 december ska medlemsländerna ha tagit ställning till kommissionens rekommendation. I de belopp som kommissionen även fortsättningsvis vill hålla ”frysta” ingår cirka 7,5 miljarder ur EU:s budget, eller 65 procent av de utbetalningar som är öronmärkta för Ungern, och 5,8 miljarder euro ur EU:s coronakrisfond. Frysningen består om förslaget stöds av minst 55 procent av EU:s medlemsländer. ”Om EU-medborgarnas skattepengar inte kan skyddas mot oegentligheter, kan de inte betalas ut”, säger Petri Sarvamaa, ledamot av EU-parlamentets utskott för budgetkontroll, enligt nyhetskanalen Deutsche Welle.

    • Beslut om svensk Natoansökan 2023

      Ungern har inga invändningar mot att Sverige och Finland upptas som medlemsländer i försvarsalliansen Nato, säger premiärminister Orbán. Enligt honom kommer frågan att tas upp i parlamentet vid nästa session, som börjar i februari 2023. Alla Natoländer måste godkänna ansökningarna, som lämnats in sedan Rysslands invasion i Ukraina 2022 väckt utökat krigshot i Europa. Ungern är det enda medlemslandet utöver Turkiet som inte har gett klartecken. Orbánkritiker hävdar att en omröstning i Ungerns parlament har fördröjts med avsikt: Orbáns regering vårdar goda relationer med Turkiet, vars president har luftat en kravlista för att godkänna Sveriges och Finlands medlemskap. 

    • Orbán i bråk med EU om Ukrainastöd

      Premiärminister Orbán deklarerar att han är emot EU:s planerade ekonomiska stöd till Ukraina. Tanken är att stödet ska ske genom att EU-kommissionen tar upp lån på kapitalmarknaden, lånar pengarna vidare till Ukraina på förmånliga villkor och tar upp räntekostnaderna i EU:s budget. Orbán säger att han vill att stödet ska ske i annan form, men Ungern anklagas nu för att använda biståndet till Ukraina i utpressningssyfte. Orbán tros vilja påverka EU att släppa ifrån sig pengar till Ungern som hålls inne för att landets regering ska genomföra åtgärder mot korruption.

    • Orbán-allierad affärsman blir energiminister

      László Palkovics, minister med ansvar för teknik och industri, avgår. Anledningen uppges vara att han inte gillar regeringens energipolitik, som prioriterar kärnkraft framför sol och vind. Den rådande energikrisen, som är kopplad till kriget i grannlandet Ukraina, leder till att området nu får en egen portfölj. Energiminister blir premiärminister Orbáns förtrogne Csaba Lantos, som har bakgrund som bankman.

    • Oktober

    • Regeringen söker eldunderstöd mot Bryssel

      Regeringen lägger ut en enkät där ungarna tillfrågas vad de anser om EU:s sanktioner mot Ryssland. Enkäten omfattar sju frågor och det är ingen tvekan om vilka svar regeringen vill se: ”Vi anser att sanktionerna krossar oss”, skriver den på Facebook, i ungefärlig översättning. Ungern är starkt beroende av energiimport från Ryssland och premiärminister Orbán har, samtidigt som Ungern godkänt EU-sanktionerna, sett till att ordna undantag som gör det möjligt för Ungern att fortsätta köpa rysk olja. Senast den 9 december ska hushållen ha svarat på frågorna.

Till kalendariet
133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0