Ungern – Seder och bruk

En lätt puss på båda kinderna, den vänstra först, är det normala sättet att hälsa på varandra när ungerska vänner möts. Annars räcker det med en handhälsning, fast en man som hälsar på en kvinna bör vänta på att hon först sträcker fram handen.

Blir man som utländsk besökare hembjuden till en ungersk familj är det lämpligt att ha med sig till exempel en kartong fin choklad eller en flaska västerländsk sprit. Utländskt vin kan vara mindre lyckat, för det kan såra stoltheten över det egna ungerska vinet. Blommor är också en lämplig present, men i så fall ett udda antal, eftersom ett jämnt antal är reserverat för begravningar. Som på många andra håll kan människor bli illa till mods av antalet 13, ett gammalt olyckstal. Liljor, krysantemer och röda rosor är begravningsblommor. Gula blommor avråds också.

Vid en middagsbjudning ska man vara i tid. Högst fem minuter för sent anses godtagbart. Vid en mer öppen tillställning kan en halvtimmes marginal godtas.

När maten har serverats bör man vänta tills värden eller värdinnan har börjat äta innan man själv hugger in. Till god uppfostran hör att hålla händerna synliga, inte i knät, och att inte vila armbågarna på bordet. Det serveras ofta många rätter, och många tillbehör, och man bör åtminstone smaka på allting. Den som är middagens hedersgäst förväntas utbringa den första skålen och önska allas välgång. Vinglas fylls i allmänhet på så fort det är tomt, så den som inte vill ha mer ska lämna en liten slatt kvar. När man skålar med bordsgrannarna är det brukligt att knacka vinglasen lätt mot varandra. Däremot anses det inte fint att slå ihop ölglas.

Även om middagen har anknytning till en affärsuppgörelse ska man låta affärsfrågor vila till efter maten. Måltiden ägnas hellre åt att prata om sport, kultur eller ungerska viner – men inte gärna politik eller religion.

Samtal, vare sig de är privata eller gäller affärer, är ofta rättframma. Man säger vad man tycker, om än i en artig ton, och håller ögonkontakt med motparten. Den som slår undan blicken kan misstänkas ha något att dölja eller vara uttråkad. Det är ganska oartigt att ha handen i byxfickan när man pratar med någon. Vill man å andra sidan ta till gester för att understryka en uppfattning ska man minnas att det anses vulgärt att göra tummen ned, liksom att knyta näven med tummen mellan pekfingret och långfingret.

Ungerns mest kända bidrag till matlagningskonsten är förmodligen paprikapulvret, som finns med i många rätter. Den maträtt som mest förknippas med det ungerska köket är gulasch (gulyás), en gryta på nötkött, paprika, potatis och andra grönsaker som spritt sig till nästan hela Europa. Med mer vätska förvandlas grytan till soppa. Fläsk med ris, också som långlagad gryta, är populärt, liksom kyckling med paprika och crème fraiche, paprikás csirke. Potatis och ris utgör ofta basen i en maträtt, men ännu vanligare är olika sorters nudlar eller andra tillbehör av deg. Till det sistnämnda hör också lángos, ett slags friterad eller stek flatbbröd som ofta serveras med färskost eller syrad grädde. Ungersk mat kan vara kaloririk och är alltid mättande.

Bland efterrätter är pannkakor, kanske med honung eller valnötter, populära, liksom andra söta bakverk, fruktkompotter eller kalla fruktsoppor på till exempel persika eller körsbär.

I Ungern har det odlats vin i tusentals år. Mest berömda är det röda Egri Bikavér och de söta vita vinerna, tokajer, från distriktet Tokaj i nordöstra Ungern. Bland starkare alkoholdrycker märks fruktbrännvinet pálinka, ofta gjort på aprikoser (barackpálinka).

Även om långtifrån alla ungrare är särskilt religiösa firar de, liksom svenskarna, alla de kristna helgerna men med en ganska profan ton. För ungdomar är påskens höjdpunkt annandagen, húsvéthétfő, när pojkar och unga män går runt till grannarna och sprutar vatten eller billig parfym över flickorna efter att ha läst en liten dikt om att flickan är som en ljuv blomma som måste vattnas för att inte vissna. Som "belöning" får pojkarna sötsaker, till exempel chokladägg.

Julfirandet liknar det svenska med god mat, julgran och julklappar som liksom i Sverige delas ut på julafton. Barnen får dessutom några enklare små julklappar redan den 6 december, när tomten Szent Miklós (S:t Nikolaus) kan komma på besök. Även om den ungerske tomten ser mer ut som en biskop har han samma uppgift att hålla reda på vilka barn som varit snälla under året.

Ungern har två nationaldagar, nemzeti ünnep. Den 15 mars minns man revolutionen 1848 när ungrarna reste sig mot Österrike. Det är en högtidlig dag med minnestal och musik, och många pryder sig med en kokard (rund rosett) i de ungerska färgerna rött, vitt och grönt. Den 23 oktober firar man både utropandet av den tredje ungerska republiken 1989 och den folkliga resningen 1956.

1 maj är både den traditionella arbetardagen och minnet av Ungerns inträde i EU 2004.

På S:t Stefans-dagen den 20 augusti firas Szent István király, Ungerns förste kung (cirka 975–1038), med ett praktfullt fyrverkeri vid Donaus strand i Budapest.

Ungrarna är ivriga karnevalsfirare. Den mest kända karnevalen är busójárás som firas i slutet av karnevalperioden, farsang, i staden Mohács längst nere i söder. Deltagarna klär sig i pälskostymer och bär groteska masker för att enligt traditionen skrämma bort turkiska invasionsstyrkor. Busójárás är ett  immateriellt kulturarv enligt Unesco. I Budapest förekommer också maskerader och mer formella baler under karnevalen, som även är ett tillfälle att frossa i mat som fläsk med surkål och flottyrmunkar. 

I Budapest hålls varje år en festival tillägnad ullsvinet, mangalica, grisen som är känd för sitt smakrika kött. Korvar och andra rätter tillagade av mangalicafläsk serveras, det tävlas om att tillaga mangalica på bästa sätt, och det dansas folkdanser och dricks ungersk sprit. 

Om våra källor