Ungern

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ungern/

I Donauflodens bäcken i Centraleuropa ligger Ungern, ett land med rik kultur och dramatisk historia. Sedan järnridåns fall, då Ungern hade en nyckelroll, har samhället förändrats radikalt, men under premiärminister Viktor Orbán har Ungern sedan 2010 blivit mer auktoritärt och nationalistiskt, och ofta hamnat på kollisionskurs med EU.

Ungern – Geografi och klimat

Ungern, som till ytan är något större än Götaland, ligger i Donaubäckenet (Karpaterbäckenet) i Centraleuropas inland. Floden Donau utgör gräns mot Slovakien i nordväst innan den vänder söderut och skär rakt genom landet från norr till söder. Floden delar huvudstaden Budapest i den gamla staden Buda på den bergiga väststranden och det administrativa och kommersiella centret Pest i öster.

Yta: 93 033 km2 (2022)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Ukraina, Rumänien, Serbien, Kroatien, Slovenien, Österrike, Slovakien
Huvudstad med antal invånare: Budapest 1 768 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer: Debrecen 204 000, Szeged 163 000, Miskolc 160 000, Pécs 146 000 (2015)
Högsta berg: Kékes (1014 m ö h)
Viktiga floder: Donau, Tisza

Källor

Ungern – Befolkning och språk

Befolkningen har minskat en aning varje år sedan 1981 i takt med att dödstalen kommit att överstiga födelsetalen. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen – var femte invånare var äldre än 65 år 2020 och från 2060 väntas andelen ha stigit till nära 30 procent. Sju av tio invånare bor i tätorter, främst i Budapest där drygt var femte ungrare är bosatt.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: ungrare ca 92 %, romer officiellt 2 %, dock omstridd siffra, tros kunna vara minst 5 %, övriga 3-6 % (folkräkning 2001) ¹
Antal invånare: 9 709 886 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 107 (2020)
Andel invånare i städerna: 72 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 9,6 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 14,5 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: -0,4 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 1,5 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 52,4 procent (2020)
Förväntad livslängd: 76 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 73 år (2019)
Språk: ungerska är officiellt språk, romani och flera andra minoritetsspråk talas också

1. Ny folkräkning planeras ske 2022.

Källor

Ungern – Religion

De flesta troende ungrare är kristna och tillhör romersk-katolska kyrkan. Det finns också många protestanter, främst anhängare av reformerta kyrkor men även lutheraner, samt mindre grupper av ortodoxa kristna, judar, muslimer och buddister.

Ungern – Utbildning

De flesta elever går i statliga skolor, men det finns också ett mindre antal privata skolor som bland annat drivs av religiösa samfund. Ungerns officiellt erkända minoriteter kan få undervisning på sitt eget språk, men särskilt romer diskrimineras i skolväsendet. På högskolenivå är regeringen i konflikt med stora delar av den akademiska världen.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 90,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 11 (2016)
Läs- och skrivkunnighet: 99,1 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,1 procent (2018)

Källor

Ungern – Kultur

Även om konst, vetenskap, bokutgivning och andra kulturyttringar styrdes av staten under kommunistregimen (1949–1989) var kulturklimatet i Ungern friare än i de flesta andra kommunistländer. Trots att ungerska är ett litet språk har den klassiska ungerska litteraturen vunnit internationell ryktbarhet.

Ungern – Sociala förhållanden

Den förväntade livslängden i Ungern har ökat under 2010-talet, men inte lika snabbt som i majoriteten av EU-länderna. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanliga dödsorsaker. Bakom den dåliga hälsostatistiken finns bland annat faktorer som rökning, hög alkoholkonsumtion och dåliga matvanor.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 3 per 1000 födslar (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 100,0 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 98,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 6,7 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 1 082 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 12 procent (2020)

Källor

Ungern – Äldre historia

Ungerns historia går tillbaka till magyarfolket, som invandrade på 800-talet. Efter sekler som mäktigt kungadöme kom Ungern att behärskas av turkarna och sedan av det österrikiska kejsardömet. Genom första världskriget förlorade Ungern stora områden. I andra världskriget fick landet först en naziregim och ockuperades därefter av sovjettrupper. Efter kriget tog kommunisterna makten under Moskvas kontroll.

Ungern – Modern historia

I det kommuniststyrda Ungern utbröt ett folkuppror 1956, men det slogs ner av sovjetisk militär och följdes av en hård och Moskvatrogen regim. Många flydde landet, men efter hand växte kraven på reformer. Sedan Ungern 1989 avskaffade kommunistväldet och blev en flerpartidemokrati har landet präglats av starka spänningar mellan socialister, med rötter i kommunismen, och liberala och konservativa krafter.

Ungern – Politiskt system

Efter 1989 använde Ungern en grundligt reviderad version av den kommunistiska författning som införts 1949. Först 2012 fick landet en författning som helt utformats av ett demokratiskt valt parlament. Ungern är i dag en parlamentarisk demokrati – men systemet ger partier i regeringsställning starkt grepp om både beslutsfattande och utnämningar till viktiga jobb.

Ungern – Demokrati och rättigheter

Utvecklingen i Ungern sedan 2010 har väckt oro i omvärlden för att demokratin håller på att urholkas. Yttrande- och pressfrihet är inskrivna i författningen, men regeringen har stärkt sin kontroll över såväl rättsväsen och utbildning som medier.

Ungern – Aktuell politik

Ungerns regering kritiseras av EU och inhemsk opposition för att inskränka demokratiska rättigheter och utöva politisk styrning över statliga institutioner, rättsväsende, utbildning och massmedier. Premiärminister Viktor Orbán och hans parti har genomfört den mest radikala samhällsförändringen i Europa sedan kommunistregimernas fall 1989. Men 2022 kan Orbán ha säkrat en valseger genom att beskriva sig själv som garant för att Ungern inte ska dras in i kriget i Ukraina.

Fakta – politik

Officiellt namn: Magyarország/ Ungern
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Katalin Novák (2022–)
Regeringschef: premiärminister Viktor Orbán (2010–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Ungerska medborgarunionen (Fidesz) och Kristdemokratiska folkpartiet (KDNP) 135, Enade för Ungern 57, Vårt hemland (Mi Hazánk) 6 (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Ungerska medborgarunionen (Fidesz) tillsammans med Kristdemokratiska folkpartiet KDNP 133, Rörelsen för ett bättre Ungern (Jobbik) 26, Ungerska socialistpartiet−Dialog för Ungern (20), Demokratiska koalitionen 9, Politik kan vara annorlunda (LMP) 8 (2018)
Valdeltagande: 69 procent i parlamentsvalet 2022
Kommande val: parlamentsval 2026

Källor

Ungern – Utrikespolitik och försvar

Med medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato uppnådde Ungern två av sina främsta utrikespolitiska mål, efter det att de sista sovjetiska trupperna lämnade ungersk mark 1991. Sedan 2010, när Ungern fick en högerregering ledd av partiet Fidesz, har relationerna till EU och flera västländer försämrats. Premiärminister Viktor Orbán har prioriterat att stärka samarbetet med Ryssland och Kina.

Fakta – försvar

Armén: 10 450 man (2020)
Flygvapnet: 5 750 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,6 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 3,1 procent (2020)

Källor

Ungern – Ekonomisk översikt

Ungerns ekonomi är i dag uppbyggd kring servicesektorn – som svarar för två tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter en lika stor del av arbetsstyrkan – och industri som står för mindre än en tredjedel av BNP. EU-stöd har varit en viktig drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Utländska investerare har tvekat inför osäkra rättsliga förhållanden och korruption, men många storbolag har lockats av låga bolagsskatter och etablerat tillverkning i Ungern.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 15 981 US dollar (2020)
BNP-tillväxt: 7,6 procent (2021)
Total BNP: 155 808 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 3,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 24,5 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 56,6 procent (2020)
Inflation: 10,3 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 80,4 procent (2020)
Valuta: forint
Varuexport: 102 071 miljoner US dollar (2020)
Varuimport: 103 622 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans: -2,3 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP: 151 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: maskiner och transportutrustning, andra industrivaror, livsmedel
Största handelspartner: Tyskland, Österrike, Italien, Ryssland, Rumänien, Slovakien, Kina

Källor

Ungern – Naturtillgångar, energi och miljö

Ungerns viktigaste naturresurs är dess bördiga jord. Brunkol finns i större mängder, men kvaliteten varierar och användningen har minskat under senare år. Det finns små olje- och naturgasreserver. Landet har även stora tillgångar av bauxit och mindre reserver av mangan, uran och järn. Kärnkraften ska byggas ut.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 2 433 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person: 3966 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 46 380 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,7 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 13,6 procent (2019)

Källor

Ungern – Jordbruk

Ungerns läge vid Centraleuropas största flodsystem, de bördiga jordarna och klimatet gör landet väl lämpat för jordbruk. Återkommande översvämningar och torrperioder leder dock till tidvis ojämn produktion. Jordbrukets andel av ekonomin har minskat stadigt sedan början av 1990-talet.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 3,4 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 58,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 22,5 procent (2020)

Källor

Ungern – Industri

Ungerns ekonomi har blivit mindre beroende av industrin, även om den fortfarande spelar en viktig roll. 1990 svarade industrisektorn för 45 procent av bruttonationalprodukten (BNP), 2020 låg andelen på knappt 25 procent.

Ungern – Seder och bruk

En lätt puss på båda kinderna, den vänstra först, är det normala sättet att hälsa på varandra när ungerska vänner möts. Annars räcker det med en handhälsning, fast en man som hälsar på en kvinna bör vänta på att hon först sträcker fram handen.