Ungern

Ungern – Geografi och klimat

Ungern, som till ytan är något större än Götaland, ligger i Donaubäckenet (Karpaterbäckenet) i Centraleuropas inland. Floden Donau utgör gräns mot Slovakien i nordväst innan den vänder söderut och skär rakt genom landet från norr till söder. Floden delar huvudstaden Budapest i den gamla staden Buda på den bergiga väststranden och det administrativa och kommersiella centret Pest i öster.

Det låglänta landet består till två tredjedelar av slätter. Bara två procent av landytan når högre än 400 meter över havet med Kékes i de nordliga Mátrabergen som högsta topp, drygt 1 000 meter. Öster om Donau ligger Stora slätten (Alföld) som upptar ungefär halva Ungern och som tidigare var ett vidsträckt stäpplandskap, pustan. I dag är slätterna till stora delar uppodlade och utgör landets främsta jordbruksområden. Genom Stora slätten rinner Donaus längsta biflod Tisza. I nordväst ligger Lilla slätten (Kisalföld).

Väster om Donau finns låga berg, som är utlöpare av Alperna. Sydöst om dessa ligger låglandet Transdanubien (Dunántúl) och Centraleuropas största insjö, Balatonsjön. På norra sidan om sjön är landskapet kuperat och hyser bland annat vingårdar, på södra sidan finns omtyckta badorter. I Ungern finns också Europas största varmvattensjö Hévíz, där vattnet året runt håller en temperatur på 30 grader eller mer.

Ungern har ett inlandsklimat med heta somrar och kalla vintrar, då kylig luft från Ryssland drar in över landet. Nederbörden är något mindre än i övriga Centraleuropa. Det mesta regnet kommer om våren och försommaren.

Läs om klimatförändringar i Naturtillgångar, energi och miljö.

Om våra källor

Ungern – Befolkning och språk

Ungerns befolkning har minskat en aning varje år sedan 1981 i takt med att dödstalen kommit att överstiga födelsetalen. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen – var femte invånare är äldre än 65 år och från 2060 väntas andelen ha stigit till nära 30 procent. Sju av tio invånare bor i tätorter, främst i huvudstaden Budapest där drygt var femte ungrare är bosatt.

Ungrarna (magyarerna) är ett finsk-ugriskt folk som bosatte sig på det ungerska slättlandskapet på 800-talet. Under medeltiden utvidgade de sitt område och var ett av Östeuropas härskarfolk tills osmanerna tog makten 1526 (se Äldre historia). När Ungern efter första världskriget tvingades avträda två tredjedelar av sitt territorium till Rumänien, Tjeckoslovakien och Jugoslavien hamnade miljoner ungrare i grannländerna. Några år in på 2010-talet bodde enligt uppskattningar omkring 2,4 miljoner etniska ungrare i främst Rumänien, men också i Slovakien, Serbien och Ukraina. Det finns dessutom ungrare i Österrike, Kroatien och Slovenien.

Antalet judar i dagens Ungern uppskattas till mellan 35 000 och 120 000. Många tros ha valt att "ligga lågt" med sin judiska härkomst. Förföljelser under andra världskriget följdes av ett kommuniststyre som också innebar svårigheter för judar, och senare av oro för den starkt nationalistiska politik som förts av högerregeringar på 2000-talet. Under 1930-talet och andra världskriget, då Ungern stod Nazi­tyskland nära, decimerades den judiska minoriteten kraftigt. Enbart under 1944 deporterades mer än hälften av landets över 800 000 judar. Ytterligare 150 000 dog av umbäranden eller avrättades. Tiotusentals judar räddades genom utländska insatser, av bland andra den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. (Regissören Kjell Gredes spelfilm God afton, Herr Wallenberg från 1990, som bygger på verkliga händelser, är inspelad i Budapest.)

Efter kriget fördrevs större delen av den tyska minoriteten. I ett folkutbyte med Tjeckoslovakien flyttade 65 000 slovaker ut ur Ungern medan lika många ungrare flyttade in.

I det moderna Ungern var befolkningen som störst 1980. Sedan dess noteras stadig nedgång. Den invandring som sker kommer nästan uteslutande från grannländer.

Etniska ungrare utgör cirka 84 procent av landets medborgare. Största minoritetsgrupp är romerna. De utgör cirka 7 till 9 procent av befolkningen. Men metodiken som brukas vid folkräkningarna gör svaren svårbedömda och alla anger inte sin etnicitet. Det verkliga antalet uppskattas till mellan 500 000 och 800 000. I landet bor även tyskar, serber, slovaker, rumäner, kroater, slovener och polacker samt mindre grupper av greker, armenier, bulgarer, ukrainare och rutener. De 13 officiellt erkända minoriteterna har bland annat lagstadgad rätt att använda sitt modersmål i kontakter med myndigheterna och att inrätta egna folkvalda organ som kan besluta i bland annat kultur- och utbildningsfrågor. Trots lagstiftningen diskrimineras romerna och förhållandena tycks snarast ha förvärrats under de senaste åren.

Fideszregeringen under Viktor Orbán har med "morötter" uppmuntrat ungrare att skaffa fler barn. Familjepolitiken innehåller inslag som skattelättnader för stora familjer och gratis provrörsbefruktning. Samtidigt har invandring och flyktingmottagande motarbetats, inte minst i EU-sammanhang. Ungern motsatte sig länge EU:s migrationspakt, som antogs 2024, som går ut på att fördela asylsökande mellan EU-länderna eller betala andra EU-länder som tar stort ansvar. Likaså har Ungern tagit emot jämförelsevis få flyktingar från Ukraina efter det ryska anfallskriget, jämfört med andra länder i regionen. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat fanns i början av 2026 drygt 44 000 ukrainska flyktingar i landet. Ett dekret som premiärminister Orbán skrev under i juni 2024 begränsar bidrag till flyktingar från områden som inte ansågs beröras av den ryska invasionen. När stödet drogs in började en del privata flyktingboenden vräka ukrainska flyktingar.

Fram till 1844 var latin officiellt språk i Ungern. I dag talar hela befolkningen ungerska, som tillhör den finsk-ugriska språkgruppen och skrivs med latinska bokstäver. 

Minoriteterna talar också sina egna språk. Ryska och tyska är mest gångbara utländska språk. Tyskan är traditionellt stark, särskilt bland äldre människor och i västra Ungern. Det blir vanligare att ungdomar förstår och talar engelska, som har ersatt ryska som första främmande språk i skolan. Engelska är dock mindre spridd än i de flesta andra europeiska länder. 

Ungersk uttalsguide

Släktskapet mellan ungerska och finska framträder särskilt om man tittar på mycket gamla ord, som orden för hand (kéz, finska käsi) och blod (vér, finska veri).

Ungerska är inte ett av de lättare europeiska språken, och alla nyanser i uttalet har sin exakta stavning. Här ges ett litet hum om hur det ska låta.

Generellt kan sägas att vokaler utan accent över är "mörka" och korta, och att de med accent blir "ljusare" och längre:

A/Á = fart/hals (ungerskt a har ibland också en dragning åt å), E/É = herr/het, O/Ó = boll/mor, Ö/Ő = hörsel/lök, U/Ú = hosta/hota, Ü/Ű = ylle/yta

Ly, Ny, Ty låter alla nästan som ett mjukt svenskt j med ett knappt hörbart l, n eller t före, Gy låter närmast som ett mjukt dj

C = ts, G = alltid hårt, som gata, S = sch, Z = tonande

Cs = tj, Sz = s, Zs = tonande zj, som ett franskt j

Några exempel:

Székesfehérvár ≈ Seekäschfäheervaar

Debrecen ≈ Däbrätsän

Mangalica ≈ Man-galitsa 

Om våra källor

Ungern – Religion

De flesta troende ungrare är kristna och tillhör romersk-katolska kyrkan. I Ungern finns också många protestanter, främst anhängare av reformerta kyrkor men även lutheraner, samt mindre grupper av ortodoxa kristna, judar, muslimer och buddister. 

Under Ungerns kommuniststyre (1949–1989) tvingades kyrkorna att visa sig lojala mot folkrepubliken och dess ledare. 1990 skrevs religionsfrihet in i författningen, stat och kyrka skildes åt och staten förbjöds att lägga sig i religiösa angelägenheter. Parlamentet beslöt 1991 att de religiösa samfunden skulle återfå all egendom som tagits i beslag under kommunistregimen.

Författningen från 2012 medförde stora förändringar av de religiösa samfundens status. Lagen fick kritik av författningsdomstolen. Enligt ett domslut från 2014 av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bröt den mot förenings- respektive religionsfrihet. Bland annat kritiserades den för att ett stort antal samfund med särskild status som gav rätt till skattebefrielse och att driva skolor, nu förlorat sin ställning eftersom de inte uppfyllde nya krav, som att ha verkat i landet i 20 år. Att det är parlamentet som avgör om ett samfund ska ha rätt till denna särskilda samhällsstatus har också kritiserats.

Regeringspolitiken har på senare år (under Viktor Orbáns period som premiärminister 2010-) alltmer uttalat åberopat "kristna värden", i praktiken konservativa sociala normer som motstånd mot sexuella minoriteter, mot homosexuellas möjligheter att adoptera barn och mot invandring av icke-kristna personer. Upprustning av kyrkobyggnader sätts också i samband med regeringspolitiken.

Uppgifter om antalet judar i landet är osäkra. Många tros ha dolt sitt judiska ursprung på grund av de mycket svåra förföljelser som ungerska judar utsatts för, i synnerhet under andra världskriget (se Befolkning och språk och Äldre historia). Organisationen Judiska världskongressen (WJC) beräknade 2025 att det fanns drygt 47 000 judar i Ungern.

Om våra källor

Ungern – Utbildning

De flesta elever i Ungern går i statliga skolor, men det finns också ett mindre antal privata skolor som bland annat drivs av religiösa samfund. Ungerns officiellt erkända minoriteter kan få undervisning på sitt eget språk, men särskilt romer diskrimineras i skolväsendet. På högskolenivå är regeringen i konflikt med stora delar av den akademiska världen. 

Skolplikt råder för alla barn mellan 6 och 16 år, och undervisningen är avgiftsfri. Det är också obligatoriskt att delta i treårig förskola från tre års ålder. Nio av tio barn går i den åtta år långa grundskolan och kan därefter välja att fortsätta i gymnasium eller yrkesskola. Båda dessa högre stadier pågår i fyra år, varav de två första är obligatoriska.

Under 2000-talet har insatser gjorts för att få bukt med diskriminering och segregering av romska barn i skolan. Men uttalade ambitioner att stärka den romska kulturen genom särskilda skolor för romska barn har också ansetts befästa minoritetens isolering från det övriga samhället. Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) har behandlat flera fall som rör diskriminering och felaktig placering av romska barn i särskolor för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Romska barn utgör drygt hälften av andelen som hoppar av skolan.

Under Fidesz regeringstid (från 2010) har styrningen av skolorna och kursplanerna centraliserats. Förändringarna har mött motstånd bland lärare, föräldrar och elever, med demonstrationer och strejker. Kritik har väckts bland annat mot målet att "patriotisk" kurslitteratur ske ge utbildningen mer nationalistisk inriktning. Den ungerska lärarkåren har de lägsta lärarlönerna i EU, enligt sammanställningar från samarbetsorganisationen OECD. Men lönerna har höjts på senare år  genom regeringsbeslut, delvis för att göra yrket mer lockande. Under 2022 och 2023 förekom stora lärarstrejker eftersom strejkrätten begränsades.

Under 2000-talet har det blivit allt populärare bland unga att studera på landets drygt 60 universitet och högskolor. Men andelen 25–64-åringar som har högre utbildning är fortfarande förhållandevis låg, en fjärdedel, jämfört med övriga EU.

2012 minskade regeringen studieplatserna vid de statliga universiteten. Samtidigt infördes en regel om att alla som tar en examen vid en offentligt finansierad högskola måste förbinda sig att tills vidare stanna kvar i Ungern. I genomsnitt avkrävs akademiker att arbeta i Ungern ungefär dubbelt så många år som själva studierna tog. Nedskärningarna ledde till protester.

Även på högskoleområdet har regeringen tagit kontroll över institutioner och forskningsmedel. Det gäller även forskningsmedel som Ungerska vetenskapsakademin (MTA i ungersk förkortning, grundad 1825) tidigare förfogat över självständigt. Syftet är att gynna forskning som skapar inkomster. Högskolor har gjorts om till stiftelser, och medlemmar som utsetts till de nya styrelserna har ofta band till regeringsmakten. Regeringen har också stoppat kurser (exempelvis i genusvetenskap). Från universitetshåll ses sådana åtgärder som begränsningar av den akademiska friheten.

2018 beslöt privata Centraleuropeiska universitetet (CEU) att lämna landet. Den ungerska regeringen hade då under lång tid bedrivit en kampanj mot CEU:s grundare och finansiär, ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros. Den nya högskolelag som kringskar CEU:s verksamhet underkändes 2020 av EU-domstolen som en kränkning av EU-rätten.

Mathias Corvinus Collegium (MCC) i den gamla staden Esztergom erbjuder kurser från lågstadium till doktorsgrad. Skolan fungerar i praktiken som "plantskola" för de mycket konservativa kretsarna kring premiärminister Orbán, som vill hämta framtidens elit bland skolans elever och studenter. Regeringen bidrar till budgeten.

Planer finns att bygga ett campus i Budapest med koppling till det Shanghaibaserade Fudan-universitetet, ett  i Budapest. Avtal ingicks 2021, men projektet är försenat och har utlöst protester, rättsliga turer och frågor om finansiering.

Ungern har stolta traditioner på det naturvetenskapliga området. Läkaren Ignác Semmelweis (1818–1865) blev känd för att ha sett sambandet mellan barnsängsfeber och bristfällig handhygien i samband med förlossning.  I dag bär ett universitet med läkarutbildning Semmelweis namn.

I början av 1900-talet upptäcktes vitamin C av läkaren Albert Szent-Györgyi de Nagyrápolt.

Biokemisten Katalin Karikó, verksam i USA men utbildad vid universitetet i Szeged, öppnade med sin grundforskning vägen till mRNA-vaccinerna som möjliggjorde snabba insatser mot covid-19-pandemin. Hennes och pristagarkollegans upptäckter ledde till Nobelpris i medicin 2023.

Bland fysikpristagarna 2023 hittar man Ferenc Krausz med rötter i Mór, verksam i Österrike och Tyskland. I det fallet är det forskning om hur elektroner rör sig i atomer som lett fram till Nobelpris. 

Om våra källor

Ungern – Sociala förhållanden

Den förväntade livslängden i Ungern har ökat under 2010-talet, men inte lika snabbt som i majoriteten av EU-länderna. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanliga dödsorsaker. Bakom den dåliga hälsostatistiken finns bland annat faktorer som rökning, hög alkoholkonsumtion och dåliga matvanor. 

Ungern är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Ungern plats 46, se lista här. Men regionala skillnader, både vad gäller arbetslöshet och välfärd, råder mellan nordöstra Ungern och de centrala och västra delarna av landet. Arbetslösheten i nordöst är högre än genomsnittet för hela landet. Områden i västra Ungern anpassade sig tidigt till närheten till Västeuropa, och det var där utländska företag började att etablera sig.

Hälso- och sjukvården har fått kritik för att ha stora brister. Sjukvården är avgiftsfri för alla som omfattas av sjukförsäkringssystemet, men underfinansiering av vården har länge debatterats. Det finns möjlighet att få vård privat, även om den statliga sjukvården dominerar. Sjukvården har länge plågats av personalbrist eftersom många läkare och sköterskor flyttat utomlands för att få mer betalt. En lag antogs 2020 som begränsade offentliganställda sjukvårdspersonals möjlighet, utom i undantags fall, att extraknäcka vid privatkliniker. Det har lett till missnöje. 

Ungern släpar efter flertalet övriga EU-länder när det gäller hur stor andel av BNP som avsätts till sjukvårdssektorn (jämför EU-statistik). IMF anser att resurserna används ineffektivt.

När den internationella forskarvärlden börjat utveckla vaccin mot covid-19 valde Ungern snabbt att godkänna ryska och kinesiska vacciner innan dessa hade fått klartecken i övriga EU. 

Befolkningen har minskat långsiktigt på grund av låga födelsetal. Det har fått regeringen att införa premier till dem som väljer att ha stora familjer, bland annat billiga lån och skattenedsättning, därtill gratis provrörsbefruktning. Skattebefrielsen utvidgades 2025 till kvinnor med två eller tre barn. Ungerska kvinnor födde 2010 i genomsnitt 1,23 barn (lägst i EU), och regeringen Orbáns mål är 2,1 barn per kvinna 2030. 

Enligt EU ger det sociala skyddsnätet inte tillräckligt med skydd för de invånare som lever under de mest utsatta förhållandena. Socialförsäkringssystemet är ett av de minst generösa i Europa. 

Den officiella pensionsåldern har höjts gradvis från 62 år till 65 år. Fideszregeringen under Viktor Orbáns tid som premiärminister (2010–2026) har genom olika åtgärder försökt att öka sysselsättningen, bland annat genom att göra det svårare att få förtidspension. Parlamentet antog 2011 en plan att få fler i arbete bland annat begränsades strejkrätten och antalet talet det gick att få arbetslöshetsersättning. Målet var att få fler i arbete och färre beroende av bidrag. 

Romernas sociala utsatthet och bristfälliga integration i samhället har på senare år uppmärksammats av såväl EU som frivilligorganisationer. Den romska modeskaparen Erika Varga och hennes syster Helena driver ett modehus som följs med intresse, eftersom den romska minoriteten också är ekonomiskt marginaliserad. De skapar kläder med anknytning till romsk tradition, men även andra än romer finns bland kunderna. De driver också i liten skala ett mentorprogram för unga romer.

Ungerns behandling av asylsökande och migranter väcker irritation inom EU och oro hos organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna (läs även i Demokrati och rättigheter).

Ungerns hbtq-personer har varit under hårt tryck från Orbánregeringen. Sedan 2020 är det förbjudet att officiellt registrera könsbyte eller juridiskt erkänna transpersoners könsidentitet. Samma år antogs en lag som förbjuder samkönade par att adoptera. År 2021 blev det förbjudet att tala om könsbyte och hbtq-frågor med minderåriga. Sedan lagen började gälla är tv- och radiobolag förbjudna att sända program med hbtq-innehåll under dagtid och butiker får inte sälja hbtq-produkter inom 200 meters avstånd från skolor eller kyrkor. Men EU-domstolen slog fast i april 2026 att lagen strider mot EU:s grundläggande värderingar och EU-rätten. Det innebär att EU anser att Ungern bör ändra lagen, annars riskerar landet böter exempelvis.

Skärpningar har också införts i grundlagen. Parlamentet godkände 2025 ett grundlagstillägg som slår fast att det bara finns två kön, man eller kvinna.

EU-domstolen slog i slutet av 2025 fast att samkönade äktenskap som registrerats i andra EU-länder måste erkännas i alla EU-länder, även de som i likhet med Ungern inte erkänner samkönade äktenskap. Domstolens beslut byggde på ett fall där ett samkönat polskt par gifte sig i Berlin 2018 och senare ville flytta tillbaka till Polen. Där vägrade polska myndigheter att erkänna parets tyska vigselbevis. EU-domstolen ansåg att denna vägran bland annat bröt mot unionens princip om fri rörlighet och bosättning.

Parlamentet förbjöd Prideparader i  mars 2025. Deltagare och arrangörer som trotsade förbudet riskerar böter. Förbudet avser att skydda minderåriga från information om homosexualitet i enlighet med lagen från 2021. Hbtq-rörelsen kritiserade beslutet liksom politiker och människorättsgrupper i och utanför landet, däribland EU:s jämställdhetskommissionär. Trots förbudet hölls i juni 2025 en Prideparad som drog upp emot 200 000 deltagare. 

Om våra källor

Ungern – Kultur

Även om konst, vetenskap, bokutgivning och andra kulturyttringar styrdes av staten under kommunistregimen (1949–1989) var kulturklimatet i Ungern friare än i de flesta andra kommunistländer. De senaste åren, under Viktor Orbáns och Fidesz regeringstid, har svängrummet för kulturlivet minskat.

Trots att ungerska är ett litet språk har den klassiska ungerska litteraturen vunnit internationell ryktbarhet. De äldsta bevarade litterära verken är från 1200-talet, men först i början av 1800-talet uppstod en mer omfattande litteratur på ungerska. Den stupade revolutionären Sándor Petőfi (1823–1849) räknas för sina natur- och kärleksdikter i folkvisestil som Ungerns nationalskald och främste romantiske lyriker. Andra stora författare är János Arany (1817–1882) och Mór Jókai (1825–1904).

Några 1900-talsförfattare som har blivit kända i omvärlden är László Németh, Gyula Illyés, Sándor Weöres, Tibor Déry, György Konrád, Péter Esterházy och Péter Nádas. Den ungersk-judiske författaren Imre Kertész (död 2016) fick Nobelpriset i litteratur 2002. Flera av hans böcker finns översatta till svenska. László Krasznahorkai (född 1954) tilldelades Nobelpriset i litteratur 2025. Han fick 2015 det prestigefyllda litteraturpriset Man Booker International för sitt författarskap, flera av hans verk finns också i svensk översättning. Krasznahorkai debuterade 1985 med romanen Satantango, som också filmats. 

Brittisk-ungerske författaren David Szalay tilldelades 2025 års Man Booker-pris för romanen Flesh (Kött). Flerfaldigt prisbelönta Ágota Kristóf (1935–2011) var bosatt i Schweiz och skrev sina verk på franska.

Det finns ett fyrtiotal permanenta teaterscener, varav hälften i Budapest. 1800-talspjäsen Bánk bán, skriven av József Katona och tonsatt av Ferenc Erkel, räknas som Ungerns nationaldrama och spelas fortfarande. Ungern har haft en betydande filmindustri som växte fram under mellankrigstiden. Den internationellt mest kände regissören är István Szabó (Mephisto, Överste Redl, men Béla Tarr (som samarbetat nära med László Krasznahorkai, 2025 års Nobelpristagare i litteratur), Miklós Jancsó, Pál Gábor och Károly Makk har också haft internationella framgångar. László Nemes film Sauls son  har belönats med flera internationella priser däribland en Oscar i kategorin bästa utländska film 2016.

Tonsättaren och pianisten Franz Liszt (1811–1886) gjorde ungersk musik världsberömd. Béla Bartók (1881–1945) och Zoltán Kodály (1882–1967) är ledande 1900-talstonsättare. Bland operettkompositörer är Emmerich (Imre) Kálmán (1882–1953, bland annat Czardasfurstinnan) och Franz Lehár (1870–1948, bland annat Glada änkan) mest kända.

I Budapest, som också är känt för sina badhus, finns gott om arkitektoniska pärlor och vackra broar. Parlamentet i nygotisk stil som stod färdigt 1902 brukar nämnas som den mest berömda. Szentendre (S:t Andreas), som liksom Budapest ligger vid Donau men uppströms, är en mindre stad med verksamma konstnärer, gallerier och museer, bland dem ett över keramikern Margit Kovács (1902–1977). Där finns också ett friluftsmuseum efter svensk förebild som heter Skanzen.

Under det nationalkonservativa partiet Fidesz (som kom till makten 2010) har kulturklimatet hårdnat betydligt. Centralstyrningen har tilltagit, statliga kulturstöd har minskats eller dragits in.  Chefer har bytts ut vid kulturinstitutioner vilket tolkats som försök av regeringen att tysta liberala och socialistiska röster inom kulturlivet.

En del statliga stödprogram har införts för att främja traditionell kultur och musik, men även stöd för ungersk rockmusik.

Om våra källor

Ungern – Seder och bruk

En lätt puss på båda kinderna, den vänstra först, är det normala sättet att hälsa på varandra när ungerska vänner möts. Annars räcker det med en handhälsning, fast en man som hälsar på en kvinna bör vänta på att hon först sträcker fram handen.

Blir man som utländsk besökare hembjuden till en ungersk familj är det lämpligt att ha med sig till exempel en kartong fin choklad eller en flaska västerländsk sprit. Utländskt vin kan vara mindre lyckat, för det kan såra stoltheten över det egna ungerska vinet. Blommor är också en lämplig present, men i så fall ett udda antal, eftersom ett jämnt antal är reserverat för begravningar. Som på många andra håll kan människor bli illa till mods av antalet 13, ett gammalt olyckstal. Liljor, krysantemer och röda rosor är begravningsblommor. Gula blommor avråds också.

Vid en middagsbjudning ska man vara i tid. Högst fem minuter för sent anses godtagbart. Vid en mer öppen tillställning kan en halvtimmes marginal godtas.

När maten har serverats bör man vänta tills värden eller värdinnan har börjat äta innan man själv hugger in. Till god uppfostran hör att hålla händerna synliga, inte i knät, och att inte vila armbågarna på bordet. Det serveras ofta många rätter, och många tillbehör, och man bör åtminstone smaka på allting. Den som är middagens hedersgäst förväntas utbringa den första skålen och önska allas välgång. Vinglas fylls i allmänhet på så fort det är tomt, så den som inte vill ha mer ska lämna en liten slatt kvar. När man skålar med bordsgrannarna är det brukligt att knacka vinglasen lätt mot varandra. Däremot anses det inte fint att slå ihop ölglas.

Även om middagen har anknytning till en affärsuppgörelse ska man låta affärsfrågor vila till efter maten. Måltiden ägnas hellre åt att prata om sport, kultur eller ungerska viner – men inte gärna politik eller religion.

Samtal, vare sig de är privata eller gäller affärer, är ofta rättframma. Man säger vad man tycker, om än i en artig ton, och håller ögonkontakt med motparten. Den som slår undan blicken kan misstänkas ha något att dölja eller vara uttråkad. Det är ganska oartigt att ha handen i byxfickan när man pratar med någon. Vill man å andra sidan ta till gester för att understryka en uppfattning ska man minnas att det anses vulgärt att göra tummen ned, liksom att knyta näven med tummen mellan pekfingret och långfingret.

Ungerns mest kända bidrag till matlagningskonsten är förmodligen paprikapulvret, som finns med i många rätter. Den maträtt som mest förknippas med det ungerska köket är gulasch (gulyás), en gryta på nötkött, paprika, potatis och andra grönsaker som spritt sig till nästan hela Europa. Med mer vätska förvandlas grytan till soppa. Fläsk med ris, också som långlagad gryta, är populärt, liksom kyckling med paprika och crème fraiche, paprikás csirke. Potatis och ris utgör ofta basen i en maträtt, men ännu vanligare är olika sorters nudlar eller andra tillbehör av deg. Till det sistnämnda hör också lángos, ett slags friterad eller stek flatbbröd som ofta serveras med färskost eller syrad grädde. Ungersk mat kan vara kaloririk och är alltid mättande.

Bland efterrätter är pannkakor, kanske med honung eller valnötter, populära, liksom andra söta bakverk, fruktkompotter eller kalla fruktsoppor på till exempel persika eller körsbär.

I Ungern har det odlats vin i tusentals år. Mest berömda är det röda Egri Bikavér och de söta vita vinerna, tokajer, från distriktet Tokaj i nordöstra Ungern. Bland starkare alkoholdrycker märks fruktbrännvinet pálinka, ofta gjort på aprikoser (barackpálinka).

Även om långtifrån alla ungrare är särskilt religiösa firar de, liksom svenskarna, alla de kristna helgerna men med en ganska profan ton. För ungdomar är påskens höjdpunkt annandagen, húsvéthétfő, när pojkar och unga män går runt till grannarna och sprutar vatten eller billig parfym över flickorna efter att ha läst en liten dikt om att flickan är som en ljuv blomma som måste vattnas för att inte vissna. Som "belöning" får pojkarna sötsaker, till exempel chokladägg.

Julfirandet liknar det svenska med god mat, julgran och julklappar som liksom i Sverige delas ut på julafton. Barnen får dessutom några enklare små julklappar redan den 6 december, när tomten Szent Miklós (S:t Nikolaus) kan komma på besök. Även om den ungerske tomten ser mer ut som en biskop har han samma uppgift att hålla reda på vilka barn som varit snälla under året.

Ungern har två nationaldagar, nemzeti ünnep. Den 15 mars minns man revolutionen 1848 när ungrarna reste sig mot Österrike. Det är en högtidlig dag med minnestal och musik, och många pryder sig med en kokard (rund rosett) i de ungerska färgerna rött, vitt och grönt. Den 23 oktober firar man både utropandet av den tredje ungerska republiken 1989 och den folkliga resningen 1956.

1 maj är både den traditionella arbetardagen och minnet av Ungerns inträde i EU 2004.

På S:t Stefans-dagen den 20 augusti firas Szent István király, Ungerns förste kung (cirka 975–1038), med ett praktfullt fyrverkeri vid Donaus strand i Budapest.

Ungrarna är ivriga karnevalsfirare. Den mest kända karnevalen är busójárás som firas i slutet av karnevalperioden, farsang, i staden Mohács längst nere i söder. Deltagarna klär sig i pälskostymer och bär groteska masker för att enligt traditionen skrämma bort turkiska invasionsstyrkor. Busójárás är ett  immateriellt kulturarv enligt Unesco. I Budapest förekommer också maskerader och mer formella baler under karnevalen, som även är ett tillfälle att frossa i mat som fläsk med surkål och flottyrmunkar. 

I Budapest hålls varje år en festival tillägnad ullsvinet, mangalica, grisen som är känd för sitt smakrika kött. Korvar och andra rätter tillagade av mangalicafläsk serveras, det tävlas om att tillaga mangalica på bästa sätt, och det dansas folkdanser och dricks ungersk sprit. 

Om våra källor

Ungern – Äldre historia

Ungerns historia går tillbaka till magyarfolket, som invandrade på 800-talet. Efter sekler som mäktigt kungadöme kom Ungern att behärskas av turkarna och sedan av det österrikiska kejsardömet. Genom första världskriget förlorade Ungern stora områden. I andra världskriget fick landet först en naziregim och ockuperades därefter av sovjettrupper. Efter kriget tog kommunisterna makten, men stod under Moskvas kontroll.

Området kring Donaus mellersta lopp var bebott flera tusen år före vår tideräknings början. Under det första årtiondet före Kristus blev det en romersk provins. Trehundra år senare stred germanska folk och asiatiska nomader om att få bosätta sig i det bördiga Donaubäckenet. Namnet Ungern kommer från ett av de magyariska nomadfolk, ryttarfolket onogurerna, som på 800-talet slog sig ner där. Magyarerna kom ursprungligen från Uralbergen.

På 900-talet började kristendomen spridas i området, och under kung Stefan (István) grundades kungariket Ungern år 1001. Från att ha levt som nomad- och ryttarfolk började magyarerna nu bruka jorden. Parallellt fortsatte försöken att erövra nya områden och fram till 1100-talet utvidgades riket med territorier som i dag tillhör bland andra Slovakien, Rumänien och Kroatien. 1241 ödelades landet av invaderande mongoler, men när de något år senare drog sig tillbaka kunde landet återhämta sig.

Osmansk ockupation

En blomstringstid följde fram till 1500-talet då Ungern led ett bittert nederlag mot Osmanska riket  i slaget vid Mohács 1526. Förlusten ledde till att landet splittrades: centrala och södra Ungern kom under osmansk ockupation, den västra och norra delen föll under de österrikiska habsburgarnas välde medan Transsylvanien i öster blev ett eget furstendöme. Sedan österrikarna besegrat osmanerna vid slutet av 1600-talet hamnade hela Ungern under kejsardömet Habsburg.

Efter en rad revolter mot österrikarna växte en nationell rörelse fram vid 1800-talets början. Det största upproret, revolutionen 1848–1849 ledd av frihetshjälten Lajos Kossuth, kunde kejsarens trupper slå ned med rysk hjälp. Men 1867 tvingades Österrike, försvagat efter krigsnederlag mot Frankrike och Preussen och av flera ungerska upprorsförsök, låta Ungern bli en likvärdig del av dubbelmonarkin Öster­rike­–Ungern. Österrikes kejsare Frans Josef var kung över hela riket och utrikes-, försvars- och finanspolitiken var gemensam men Ungern fick egen regering och lagstiftande församling.

Förluster i världskrigen

Under första världskriget stod Österrike-Ungern på Tysklands sida och tillhörde förlorarna. I och med nederlaget upplöstes dubbelmonarkin. I Trianonfördraget 1920 förlorade Ungern två tredjedelar av sitt territorium, och mer än tre miljoner ungrare hamnade utanför landet. Transsylvanien införlivades med Rumänien och höglandet i norr med Tjeckoslovakien, medan nuvarande Kroatien och området Vojvodina i Serbien gick till Jugoslavien.

Under några månader, mars–augusti 1919, var Ungern en kommunistisk republik under Béla Kun. 1920 återupprättade flottans chef, amiral Miklós Horthy, monarkin med sig själv som ”riksföreståndare”. Under hans auktoritära styre härjades landet av ekonomiska kriser. På 1930-talet närmade Ungern sig det fascistiska Italien och Nazityskland i hopp om att återfå förlorat  territorium.

I andra världskriget stred Ungern mot Sovjetunionen från 1941 och deltog i tyskarnas angrepp på Jugoslavien. När motgångarna kom försökte ungrarna dra sig ur kriget, varpå Tyskland ockuperade Ungern i mars 1944. Horthy blev fängslad efter att i hemlighet ha förhandlat med de allierade om vapenvila. Han efterträddes av den ungerske naziledaren Ferenc Szálasi. Hösten 1944 trängde sovjetiska trupper in i Ungern och i april året därpå drevs de sista tyska soldaterna ut.

Många av de bittra minnena från andra världskriget är knutna till Szálasis Pilkorsrörelsen. Pilkorsarna, som drev nationalistisk och antisemitisk politik, samarbetade med nazisterna. I Budapest, på en kaj vid Donau, finns ett gripande minnesmärke över judar som mördades av pilkorsare: mängder av skor som ska minna om människor som sköts och kastades i floden. Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg var en av dem som under krigets sista år försökte rädda ungerska judar undan Förintelsen (se Befolkning och språk.)

Om våra källor

Ungern – Modern historia

I det kommuniststyrda Ungern utbröt ett folkuppror 1956, som slogs ned av sovjetisk militär och följdes av en hård och Moskvatrogen regim. Många flydde landet, men efter hand växte kraven på reformer. Sedan Ungern 1989 avskaffade kommunistväldet och blev en flerpartidemokrati har landet präglats av starka spänningar mellan socialister, med rötter i kommunismen, och liberala och konservativa krafter.

I ett relativt fritt och demokratiskt parlamentsval hösten 1945 segrade det borgerliga Småbrukarpartiet överlägset, men pressades av den sovjetiska ockupationsmakten att bilda en samlingsregering med de tre andra stora partier som valts in i parlamentet: Socialdemokraterna, Kommunisterna och Nationella bondepartiet. Under de närmaste åren stärkte kommunisterna sin ställning och tog i valet i juni 1949 full kontroll över parlamentet. Två månader senare antogs en ny författning som förvandlade Ungern till en kommunistisk enpartistat med förstatligad, centralstyrd ekonomi. Landet fördes in under Moskvas kontroll i det nybildade sovjetblocket och blev 1955 medlem i försvarssamarbetet i Warszawapakten.

Under ledning av stalinisten Mátyás Rákosi drev kommunistpartiet hård politik mot oliktänkande, med gripanden och arbetsläger. Efter sammanslagning med socialdemokraterna 1948 döptes partiet om till Ungerska arbetarpartiet (MDP). Efter sovjetledaren Josef Stalins död 1953 ersattes Rákosi som regeringschef av den reformsinnade kommunisten Imre Nagy och förtrycket mildrades. Rákosi behöll dock greppet över partiledningen och fick Nagy avskedad 1955. Året därpå, då Sovjetunionens nye ledare Nikita Chrusjtjov tagit officiellt avstånd från Stalins politik, blev Rákosi själv tvungen att avgå. Det väckte hopp om mer demokratisk utveckling, och studenter och andra oppositionella krävde Nagy åter. Den 23 oktober 1956 utbröt en spontan folkresning i Budapest. Den spred sig snabbt över landet.

Folkresning slås ned 1956

Nagy återkom som premiärminister, avskaffade enpartisystemet och utlovade fria val. Men när han även aviserade en neutral utrikespolitik och utträde ur Warszawapakten slog Moskva till. Den 4 november 1956 ryckte sovjetstyrkor in i Budapest och avsatte Nagy. Efter flera dagar av hårda strider var ungrarnas motstånd krossat. Av 20 000 gripna upprorsmän avrättades 2 000. János Kádár, som ingått i Nagys koalitionsregering och just tillträtt som kommunistpartiledare, bildade en ny, Moskvatrogen regering. Nagy fick fri lejd av Kádár men greps av sovjettrupper och hängdes 1958. Kádár styrde nu med järnhand. Icke-kommunistiska partier och grupper upplöstes och oliktänkande förföljdes. Omkring 200 000 ungrare flydde landet åren efter folkupproret.

En liberalisering inleddes 1961 och många dissidenter fick amnesti. I hopp om att högre levnadsstandard skulle minska ungrarnas missnöje prövade Kádár att lätta upp planekonomin med försiktiga reformer i marknadsekonomisk riktning. Kommunistpartiet, omorganiserat 1956 av kretsen kring Nagy och omdöpt till Ungerska socialistiska arbetarpartiet (MSzMP), behöll sitt maktmonopol men gav organisationer, företag och statliga och kommunala organ visst självstyre. Samhällsdebatten var öppnare än i andra öststater.

På 1970-talet började ekonomin stagnera och oppositionen mot regimen tilltog. 1980-talets ekonomiska kris och omvälvningarna i Sovjetunionen bidrog till krav på demokrati. I september 1987 bildades Ungerskt demokratiskt forum (MDF) och våren därpå studentrörelsen Ungdemokraterna (Fidesz) samt ett nätverk för oberoende grupper. Det var början till ett fritt partiväsen. Även inom kommunistpartiet restes krav på pluralism. I maj 1988 avsattes Kádár som partiledare och efterträddes av regeringschefen Károly Grósz. Yngre reformsinnade kommunister avlöste ”kadarister” i centralkommittén och politbyrån. Censuren avskaffades, strejker och demonstrationer blev tillåtna. I början av 1989 förordade kommunistpartiet en övergång till flerpartisystem, samtidigt som en parti­utredning slog fast att revolten 1956 hade varit en genuin folkresning och inget kontrarevolutionärt uppror. Imre Nagy blev återupprättad och hedrades med en ny begravningsceremoni som samlade över en kvarts miljon människor.

Järnridån faller

Sommaren 1989 öppnade Ungern sina gränser för östtyskar på väg västerut och bidrog därmed till att rasera järnridån även i andra länder. Kommunistpartiet började förhandla med oppositionen. På hösten antog parlamentet lagförslag om Ungerns omvandling till demokrati med flerpartisystem. Från den 23 oktober 1989 var Ungern inte längre en socialistisk folkrepublik.

Kommunistpartiet, nu djupt splittrat över demokratiseringen, klövs vid sin kongress i oktober 1989. Reformanhängarna bildade Ungerska socialistpartiet (MSZP), medan en mindre och mer renlärigt kommunistisk fraktion behöll det gamla partinamnet.

I Ungerns första fria parlamentsval våren 1990 blev borgerliga MDF största parti. En regering bildades av MDF, Småbrukarpartiet och ett litet kristdemokratiskt parti. MDF-ledaren József Antall blev premiärminister.

Under 1993 växte Socialistpartiets popularitet, delvis till följd av regeringspartiernas inre splittring. I parlamentsvalet 1994 segrade Socialistpartiet, som fick egen majoritet, men valde ändå att bilda regering med liberala Fridemokratiska alliansen (SZDSZ). Därigenom hoppades man bredda stödet för en svångrems­politik som ansågs nödvändig för att få ner budgetunderskottet och locka investerare. En rege­ring med socialistledaren Gyula Horn som premiärminister tillträdde.

Den 12 mars 1995 – senare kallad ”svarta söndagen” – föreslog regeringen drastiska nedskärningar i välfärden, uppsägningar i offentliga sektorn, skattehöjningar och devalvering av valutan forint. Besparingarna mötte hård kritik och demonstrationer.

Efter ett par år började ekonomin återhämta sig och regeringspartierna hoppades att det skulle ge dem vind i seglen inför valet 1998. Men förhoppningarna kom på skam. Socialistpartiet förlorade mer än en fjärdedel av sina mandat och Fridemokraterna tappade över hälften. Valets vinnare blev högerpartiet Fidesz.

Ledaren för Fidesz, Viktor Orbán, bildade regering med MDF och Småbrukarpartiet. Regeringen ställdes snart inför en känslig situation i samband med Natos bombningar i Serbien 1999, som började kort efter det att Ungern blivit medlem i försvarsalliansen. Trots att flyganfallen drabbade även den ungerska minoriteten i Vojvodina, en del av Serbien som gränsar till Ungern, var regeringen i Budapest tvungen att stödja aktionen.

EU-medlemskap 2004

Efter parlamentsvalet våren 2002 bildade Socialistpartiet regering med Fridemokratiska alliansen. De hade en knapp majoritet, nio mandat fler än högeralliansen mellan Fidesz och MDF.  Péter Medgyessy, tidigare bankman och finansminister, blev premiärminister. Förhandlingar om EU-medlemskap snabbades på och Ungern fick bli medlem 2004. Ungern uppmanades dock, som flera gånger tidigare, att stoppa diskrimineringen av den romska minoriteten samt att minska budgetunderskottet. I en folkomröstning om EU-medlemskapet 2003 segrade ja-sidan med 84 procent av rösterna.

Efter en regeringskris avgick Medgyessy och efterträddes av Ferenc Gyurcsány, tidigare medlem av kommunistpartiets ungdomsförbund som skapat sig en förmögenhet på privatiseringar av statlig egendom och fastighetsaffärer.

Parlamentsvalet 2006 blev det första sedan kommunismens fall då en regering kunde sitta kvar i en andra mandatperiod. Koalitionen med Socialistpartiet och Fridemokraterna samlade 210 mandat mot 175 för oppositionen. Men Gyurcsánys popularitet dalade när det framkom att hans regering hade förskönat det ekonomiska läget. Regeringen hade utlovat skattesänkningar men planerade skattehöjningar och nedskärningar. I Budapest utbröt protester och Fidesz partiledare Viktor Orbán krävde Gyurcsánys avgång. Höjt bensinpris och dyrare transporter bidrog till missnöjet. Trots motståndet drev rege­ringen igenom nedskärningar i bland annat hälsovård och utbildning.

En undersökningskommission konstaterade att polisen använt övervåld mot demonstranter och att både regering och opposition bar skuld till kaoset. Justitieministern, rikspolischefen och Budapests polischef avgick.

Avgifterna i hälsovården utmanades i en folkomröstning 2008, framdriven av oppositionen, och regeringen tvingades dra tillbaka dem. Konflikten kring sjukvårdspolitiken fick Fridemokraterna att lämna regeringen. Socialistpartiet fortsatte att regera på egen hand.

Finanskrisen 

Hösten 2008 slog en global finanskris hårt mot Ungern. Värdet på forinten föll, och regeringen tvingades ta stödlån från Internationella valutafonden (IMF), EU och Världsbanken med strikta krav på minskat budgetunderskott. Regeringen pressades utifrån att strama åt samtidigt som motståndet växte mot nedskärningar i välfärden. 2009 avgick Gyurcsány. Näringsministern Gordon Bajnai aviserade som ny premiärminister fortsatta åtstramningar, bland annat frysning av offentliga löner och skattehöjningar.

Vid parlamentsvalet 2010 hade ekonomin börjat återhämta sig. Men befolkningen glömde inte nedskärningarna och mer än hälften av väljarna slöt upp bakom Fidesz i valet. Partiledaren Viktor Orbán lovade att stimulera tillväxt och skapa en miljon jobb på tio år. Fidesz fick 262 av 386 mandat, mot 59 för Socialistpartiet. Högerextrema och rasistiska Jobbik tog plats i parlamentet. Regeringspartierna (Fidesz och dess allianspartner högerpartiet KDNP) kontrollerade två tredjedelar av parlamentet vilket innebar att de av egen kraft kunde ändra landets författning.

Valframgångarna för Fidesz och Jobbik vittnade om nationalistiska strömningar med öppet anti­semitiska utfall och våld mot romer.

Ny författning införs

Nyåret 2010/2011 tog Ungern över ordförandeskapet i EU. Under ordförandetiden antog parlamentet en ny författning som på många punkter ansågs strida mot grundläggande demokratiska normer. Från opposition och omvärld kom varningar för minskat oberoende för centralbanken, mediestyrning, begränsad religionsfrihet, orättvist valsystem, minskad rättssäkerhet, politiserad statsförvaltning och social diskriminering. När författningen trädde i kraft 2012 hölls protester på gatorna i Budapest.

Premiärminister Orbáns betoning av ungersk identitet och självtillräcklighet i kombination med aggressiv retorik mot EU och internationella banker vann gehör. Med hjälp av majoriteten i parlamentet kunde regeringspartierna genomföra författningsändringar som gjorde om Ungerns politiska, ekonomiska och sociala system från grunden. Bakom samhällsomvandlingen fanns från början en ambition att göra upp med Ungerns kommunistiska förflutna och de elitistiska nätverk som hade kvar inflytande ännu efter millennieskiftet. Men följden blev, enligt kritiker, att Fidesz skapade ett liknande system präglat av korruption.

Trots kritik från EU och omvärlden röstade parlamentet 2013 igenom nya kontroversiella förändringar av grundlagen, bland annat begränsades författningsdomstolens inflytande över lagstiftningen. Oppositionen bojkottade omröstningen. Orbán och Fidesz har sedan dess, under de år de haft makten, utökat sitt inflytande över rättsväsen och massmedier, ändrat valsystemet så att det gynnar det största partiet och lagt hinder i vägen för oppositionspartiernas finansiering. 

Maktkonsolidering

Samhällsförändringarna har kunnat följas val för val:

2014 vann Fidesz med hjälp av nya vallagar. Partiet fick draghjälp av etniska ungrare i grannländer som tilldelats ungerskt medborgarskap och uppmuntrades att lägga sin röst på Fidesz. Regeringen kunde dra fördel av positiv medierapportering samtidigt som oppositionens tillträde till medierna försvårades. Trots att Fidesz andel av rösterna minskade – från 53 procent 2010 till 45 procent 2014 – fick partiet genom allians med Kristdemokratiska folkpartiet (KDNP) 133 mandat och behöll med knapp marginal två tredjedelar av platserna. KDNP har fortsatt vara partner till Fidesz.

Efter valet 2014 började väljarnas stöd svikta. Regeringen fick kritik för att vara ineffektiv och för korruptionsskandaler. Ett beslut om nya förvaltningsdomstolar, som skulle ha blivit direkt underställda regeringen, fick häftig kritik från EU-håll. Regeringen valde efter kritiken att avstå från att införa systemet.

Flyktingmotstånd

Flyktingkrisen i Europa 2015 ledde till att regeringen vann tillbaka väljare genom en restriktiv hållning till asylsökande. Enligt Orbán fanns samband mellan migration och terrorism. Politiker och ämbetsmän talade illa om såväl asylsökande som romer. Regeringen lät bygga taggtrådsstängsel längs gränsen till Serbien, Kroatien och senare Slovenien, som skulle stoppa migranter. Ungern var då inkörsport till EU för en växande ström av flyktingar som kom via Grekland och Balkan.

Parlamentet antog lagar som gjorde det svårare att få asyl och gav polis och militär ökade befogenheter. Personer som kommit in i landet utan tillstånd kunde fängslas i upp till tre år. Undantagstillstånd infördes i söder och polisen satte in vattenkanoner och tårgas mot migranter. Enligt ungerska myndigheter tog sig 390 000 personer in i landet olagligt 2015. Av 177 000 människor som ansökte fick bara 500 asyl. Regeringen fick också parlamentets stöd för att vägra att ta emot kvotflyktingar enligt en plan från EU-kommissionen.

En folkomröstning hölls 2016 om huruvida EU:s flyktingkvoter skulle gälla för Ungern. 98 procent röstade nej, men valdeltagandet var bara 40 procent – en folkomröstning måste ha 50 procents deltagande för att vara giltig. Människorättsorganisationer och oppositionspartier hade uppmanat ungrarna att bojkotta omröstningen.

Konfrontation med EU

Ungern fortsatte att utmana EU både genom sin behandling av migranter – bland annat att låsa in asylsökande i containerläger vid gränserna –  och genom ökad press på icke-statliga organisationer som får ekonomiskt stöd från utlandet. Regeringen har bedrivit kampanjer för att "stoppa Bryssel" och smutskasta den ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros, som anklagats för att vilja tvinga Ungern att ta emot muslimska flyktingar. 

EU-kommissionen valde att driva rättsprocesser mot Ungern, som senare förlorat mål efter mål i EU-domstolen. Det gäller bland annat vägran att ta emot kvotflyktingar och transitläger som Ungern inrättade vid serbiska gränsen. En annan överträdelse som EU-domstolen har reagerat mot gäller en ungersk lag från 2017. Lagen har lett till att det fristående Centraleuropeiska universitetet (CEU) flyttat till Österrike. CEU startades av Soros och har framstått som liberalt och fritänkande i ett Ungern alltmer präglat av högernationalism.

Även en lag som 2017 infördes mot ideella organisationer som får stöd från utlandet kunde tolkas som ett sätt för Orbáns regering att komma åt Soros. Lagen innebar att organisationer som får stora utländska donationer måste rapportera dem och registrera sig som ”utlandsfinansierade”. Enligt EU-kommissionen kränker lagen organisationsfriheten, begränsar rörligheten för kapital och gör det svårt för utländska organisationer att verka. EU-domstolen kom 2020 fram till att Ungern bröt mot EU-rätten. 

Inför parlamentsvalet 2018 lyfte Fidesz och Orbán åter fram sitt mål att stoppa invandringen. Orbán lovade även att sänka inkomstskatterna och att föra en politik som skulle bidra till fortsatt tillväxt. Resultatet blev en storseger: Orbán och Fidesz fick väljarnas stöd för en tredje mandatperiod, och hade åter säkrat två tredjedelar av platserna i parlamentet. 

Samma år inledde EU ett så kallat artikel-7-förfarande för att granska om Ungern utgör ett "systemhot" mot EU:s grundläggande värderingar, men processen går långsamt. Landet riskerar böter och ytterst att mista sin rösträtt.

Med pandemin som skäl ställde sig regeringspartiet Fidesz 2020 bakom en ny lagtext, som gav Orbán rätt att styra genom dekret. Han behövde inte längre be parlamentet om lov för att förlänga undantagstillstånd, och det blev straffbart att ifrågasätta regeringens bild av smittspridningen och de åtgärder som vidtogs.  När lagen upphävdes ersattes den med en annan som inte heller begränsade premiärministerns makt.

Valsystemet gynnade Fidesz också 2018. Enligt experter hade oppositionens enda möjlighet att utmana regeringspartiet varit att ställa upp gemensamma kandidater. Inför lokalvalen 2019 tycktes oppositionen ha lärt av sina misstag. I ett antal kommuner lyckades oppositionspartier, genom att enas om motkandidater, avsätta lokala makthavare med anknytning till Fidesz. Ganska snabbt slog Orbán tillbaka. Efter snabberedning antogs lagförslag i slutet av 2019 som bland annat motverkar allianser.

Fidesz vann också parlamentsvalet 2022. Orbán säkrade valsegern genom att beskriva sig själv som garant för att Ungern inte skulle dras in i Ukrainakriget och trots EU- sanktioner få ryska energileveranser. Oppositionspartier genomförde primärval för att få fram gemensamma kandidater. Den konservative ekonomen och sjubarnsfadern Péter Márki-Zay försökte utan framgång att utmana Viktor Orbán. I den breda sexpartialliansen Enade för Ungern som försökte utmana Fidesz fanns också Jobbik, som efter att tidigare ha gjort sig känt som ett högerextremt parti framstår som traditionellt konservativt. Parlamentet fick i stället ett nytillskott från höger: Vårt hemland (Mi Hazánk), bildat som en utbrytning ur Jobbik.

Året därpå drev Fidesz igenom en kriminalisering av partier och kandidater som tar emot kampanjbidrag från utlandet.

Tidigare familjeministern Katalin Novák utsågs 2022 till president. Men hon och justitieministern avgick 2024 efter kritik mot att en person som hade dömts för att ha försökt dölja övergrepp på ett statligt barnhem blivit benådad. Samma år skördade oppositionspartiet Tisza stora framgångar i valet till Europaparlamentet. 

Om våra källor

Ungern – Demokrati och rättigheter

Utvecklingen i Ungern sedan 2010 har väckt oro i omvärlden för att demokratin håller på att urholkas. Yttrande- och pressfrihet är inskrivna i författningen, men regeringen har stärkt sin kontroll över såväl rättsväsen och partiväsen som utbildning och medier. Fideszregeringens valförlust 2026 gav visst hopp om en kursomläggning.

Trots att ett parlamentariskt statsskick med demokratiska val har ersatt en kommunistdiktatur som styrde Ungern fram till 1989, blev landet alltmer auktoritärt under Fideszregeringen (som styrde mellan 2010 och 2026). Under covid-19-pandemin skaffade sig Fidesz partiledare, tillika premiärminister Viktor Orbán, rätt att styra genom dekret.

Maktskiftet efter valet 2026 kan innebära ändringar i hur landet styrs och stärka skyddet för olika rättigheter som urholkats. I sitt segertal krävde Péter Magyar, vars parti Tisza vann stort, att bland andra presidenten, riksåklagaren samt ledande domare (se nedan) och chefer för statliga kontroll- och medieorgan lämnar sina poster. Anledningen är att de tjänat Viktor Orbáns ”auktoritära system” snarare än ämbetet. Senare avviserade Magyar en trolig omgörning av medielagstiftningen och medierådet (se nedan) samt de statliga nyhetsmedierna som alltmer fungerat som språkrör för Fideszregeringen.

Ungern – Inrikespolitik och författning

Ungern är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Under de 16 år Viktor Orbán och hans parti Fidesz har makten (2010–2026) får Ungern kritik av EU och inhemsk opposition för att inskränka demokratiska rättigheter och utöva politisk styrning över statliga institutioner, rättsväsende, utbildning och massmedier. Péter Magyar och oppositionspartiet Tisza vinner valet 2026 med löften om att återupprätta landets demokratiska styrning och bättre samarbete med EU.

Valet i april 2026 sätter punkt för 16 års styre under Viktor Orbán och högerpartiet Fidesz. Valets segrare Péter Magyar och oppositionspartiet Tisza säkrar två tredjedelsmajoritet – det motsvarar 138 av 199 platser. Fidesz får 55 platser medan extremhögerpartiet  Vårt hemland får 6 (när nästan samtliga röster räknats). Det bäddar för möjligheten att ändra i författningen och rulla tillbaka en del av Orbáns omstridda reformer. "Tillsammans har vi befriat Ungern," sade Magyar i sitt segertal.

Några dagar senare uppmanade Magyar president Tamás Sulyok (tillsatt av Fidesz) att avgå frivilligt. Magyars tillträdande regering tänker också tillfälligt stoppa statliga mediers nyhetssändningar då de fungerat som propagandaorgan för Fidesz, men oppositionsledaren framhöll att det kommer att ta tid att ta fram en ny medielag och en ny mediemyndighet. 

Orbán, som styrde mellan 2016 och 2026, vårdade relationerna med Rysslands president Vladimir Putin. Många med minnen av Ungerns tid med en Moskvatrogen regim och som mindes Ungernrevolten 1956 då Warszwapakten har haft svårt att tåla det kamratskapet (se Modern historia). Men Orbán vann parlamentsvalet stort 2022 genom att beskriva sig själv som garant för att Ungern inte ska dras in i kriget i Ukraina.

Ungern under Orbán anslöt sig till de sanktioner EU införde mot Ryssland efter invasionen och har också tagit emot flyktingar (om än få i jämförelse med flera grannar), men Orbán sade nej till att låta Ukraina ta emot vapen via Ungern och bromsat i många frågor så som ukrainskt medlemskap i EU eller Nato.

Magyar har inför och efter valet varit mer återhållsam i hållningen till Ukraina och Tisza motsätter sig ett snabbspår för ukrainskt EU-medlemskap.

Orbán såg också till att, trots EU:s sanktioner, säkra ryska energileveranser till Ungern. Liknande teman förekom i valkampanjen inför parlamentsvalet i april 2026 (läs mer i Utrikesmagasinet). En tvärpolitisk delegation från Europarådet som besökte Ungern någon vecka inför valet uttryckte oro över "aggressiva och vilseledande kampanjbudskap, däribland ihållande anti-Ukraina och anti-EU-propaganda".

Magyar byter parti, utmanar Orbán

Fidesz utsåg 2022 tidigare familjeministern Katalin Novák till president. Men Novák fick avgå 2024 efter kritik mot att en person som hade dömts för att ha försökt dölja övergrepp på ett statligt barnhem blivit benådad. Hennes efterträdare, Tamás Sulyok, har domarmeriter men ingen politisk erfarenhet.

Skandalen med benådningsbeslutet tvingade också justitieminister Judit Varga att avgå. Men den fick en oväntad effekt. Vargas exmake, Péter Magyar, som hoppade av från Fidesz, trädde fram som en skarp Orbánkritiker. I en ny roll som oppositionsledare kritiserade Magyar, som leder partiet Tisza, maktkoncentration, politiska vänskapsband och anklagelser om korruption.

Fidesz styrde Ungern i 16 år. Partiets profilfrågor var motstånd mot invandring och trots mot EU. Under åren med regeringsmakt skaffade Orbán och Fidesz allt större inflytande över rättsväsen och massmedier, ändrade valsystemet så att det gynnar det största partiet och lade hinder i vägen för oppositionspartiers finansiering. Partiets starka ställning i parlamentet gjorde att det kunde ändra landets författning.

Med den stora valsegern 2026 kan Magyar och Tisza rulla tillbaka en del av detta.

Orbán använde kriget i Ukraina 2022 som förevändning för att införa undantagstillstånd. Undantagslagar infördes även när covid-19 nått Ungern. Människorättsorganisationen Tasz var kritisk och hävdade att ”undantagstillstånd blivit permanent”.

Under Viktor Orbáns andra period som Ungerns premiärminister (2010–2026)  haglade kritiken från EU-håll. Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Fidesz drev 2023 igenom en kriminalisering av partier och kandidater som tar emot kampanjbidrag från utlandet. EU-kommissionen driver flera rättsprocesser mot Ungern, som har förlorat mål efter mål i EU-domstolen. Om Ungern inte följer domstolens utslag och ändrar lagar som underkänns som odemokratiska och rättsosäkra riskerar landet att få böter. Som en sista kraftfull åtgärd kan EU också beröva Ungern dess rösträtt. Ett så kallat artikel-7-förfarande för att granska om Ungern utgör ett "systemhot" mot EU:s grundläggande värderingar inleddes 2018, men processen går långsamt.

EU har hotat Ungern med att stoppa betalningar av EU-bidrag och håller inne med cirka 18 miljarder euro.

Polen och Ungern har tidigare varit benägna att skydda varandra i EU, men efter krigsutbrottet i Ukraina 2022 har de hamnat i olika läger (se Utrikespolitik och försvar). 

Ungersk ovilja att utreda misstänkt fusk med EU-bidrag har kritiserats. Ungern är ett av flera medlemsländer som inte vill ställa sig bakom en oberoende europeisk åklagarmyndighet, som skulle få i uppdrag att utreda fusk med anknytning till EU:s budget. Péter Magyar vill dock ansluta Ungern till EU-myndigheten sade han under valkampanjen.

En försmak om att Fidesz maktinnehav kunde utmanas kom 2024 då Tisza gjorde mycket bra ifrån sig i valet till Europaparlamentet och slutade tvåa efter Fidesz.

Ungrare som talade om korruption som ett av de största problemen under Orbáns styre dryftar också skrytprojekt som en fotbollsarena som har byggts i Orbáns hemort Felcsút. Men Fidesz familjepolitik med generösa villkor för familjer med många barn var populär, liksom sänkta inkomstskatter och begränsad invandring. Orbán har också friat till väljarna med pristak på baslivsmedel som vetemjöl och matolja, därtill på bensin.

FÖRFATTNING

Efter järnridåns fall 1989 använde Ungern en grundligt reviderad version av den kommunistiska författning som infördes 1949. Först 2012 fick landet en författning som helt utformats av ett demokratiskt valt parlament.

Presidenten, som väljs på fem år av parlamentet, är statschef och överbefälhavare. Inom ramen för det parlamentariska systemet är rollen främst ceremoniell men presidenten kan skicka tillbaka lagar för ny granskning i parlamentet eller till författningsdomstolen. Det är också presidenten som föreslår premiärminister, som sedan måste godkännas av en majoritet i parlamentet.

Parlamentet beslutade i slutet av 2025 om en lagändring som gör det svårare att avsätta presidenten. Tidigare räckte enkel majoritet i parlamentet för att förklara att en president inte kan utföra sina uppgifter. Med ändringen krävs nu en granskning av författningsdomstolen och domstolen kan även avvisa parlamentets beslut. Vidare krävs två tredjedelars majoritet om lagen ska ändras.

Parlamentet (országgyűlés) stiftar lagarna. Efter ändringar som började gälla i samband med valet 2014 består det av 199 ledamöter: 106 tillsätts genom majoritetsval i enmansvalkretsar och 93 i proportionellt utifrån partilistor. Inför valet gjordes också valkretsarna delvis om med ökade inslag av majoritetsval, samtidigt som det hölls en valomgång i stället för som tidigare två. 2020 utökades kraven för att ett parti ska få ställa upp i val på riksnivå.

Alla ändringar av valsystemet anses ha tillkommit för att gynna Fidesz. För att komma in i parlamentet måste ett parti få minst fem procent av rösterna. Rösträttsåldern är 18 år.

2012 års författning kritiserades bland annat för att inte upprätthålla den traditionella balansen i demokratier mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ och för att försvaga rättsväsendets oberoende. Vissa ändringar har genomförts senare men många problem kvarstår enligt människorättsorganisationer och internationella organisationer. Från EU-håll kom upprepad kritik mot hur Fideszregeringen hanterade rättsstatliga principer. Till exempel har möjligheterna för författningsdomstolen och riksrevisionen att övervaka den politiska makten reducerats. Särskilt skarp kritik riktades mot att Viktor Orbán under pandemin fick rätt att styra landet genom dekret, utan att inhämta parlamentets godkännande. Några månader senare justerades regeln, men regeringen fick likafullt behålla långtgående befogenheter.

Det har också påpekats att vid ett eventuellt regeringsskifte i ett kommande val blir det ytterst svårt för nya makthavare att riva upp den gällande författningen, eftersom det kräver två tredjedelars majoritet i parlamentet. Dessutom kan oavsättliga ämbetsmän utnämnda av Fidesz behålla inflytande i många år över en rad viktiga områden tack vare långa mandatperioder.

2023 antogs lagändringar som stärkte Fidesz position. Partier och kandidater som tar emot stöd från utlandet ska kunna bestraffas med upp till tre års fängelse. Dessutom inrättades en "byrå för suveränitetsskydd" med utredningsresurser, som uppfattas som en sorts inrikes säkerhetstjänst. Europarådet och människorättsorganisationer som Amnesty International varnade för att det blir svårare att verka för massmedier, fackförbund, företag, enskilda organisationer och kyrkor. 

Vidare har vallagar ändrats så att det blir lättare för regeringspartiet att säkra kontroll över lokal politik i huvudstaden Budapest.

Ungern är indelat i 19 län (megyék) utanför huvudstaden Budapest. Dessa är i sin tur indelade i omkring 3 000 kommuner som styrs av folkvalda församlingar med eget budgetansvar. I samband med Ungerns EU-medlemskap 2004 delades landet in i sju regioner bland annat för att underlätta fördelning av utvecklingsstöd från EU.

Läs om Ungerns rättsväsen i Demokrati och rättigheter. 

POLITISKA PARTIER

Fidesz, det stora partiet till höger, dominerade länge partisystemet. I lokala val 2019 hade mindre partier i allians framgång på flera håll. Det ledde till att Orbánregeringen (2010-2026) drev igenom lagändringar för att försvåra alliansbyggen. Oppositionen har fortsatt att samarbeta.

Respekt och frihet (Tisztelet és Szabadság, Tisza) bildades 2021 och förde en anonym tillvaro till 2024. Då fick partiet uppmärksamhet genom att samarbete med Péter Magyar, som hoppade av det gamla regeringspartiet Fidesz och som gjort sig känd som en alltmer högljudd kritiker av Viktor Orbán och dennes styre. Center-högerpartiet (som är uppkallat efter Ungerns näst största flod) kom tvåa efter Fidesz i valet till Europaparlamentet i juni 2024. I Europaparlamentet har Tisza sin hemvist i partigruppen EPP.   

Fidesz – Ungerska medborgaralliansen (Fidesz – Magyar Polgári Szövetség) grundades 1988 som Ungdemokratiska alliansen (Fiatal Demokraták Szövetsége). Fidesz växte fram ur en studentrörelse som vänsterliberal proteströrelse mot kommunismen. Partiet tog sig in i parlamentet i det första fria valet 1990. Efter ett dåligt val 1994 gjorde Fidesz en kraftig sväng mot höger, vilket fick många liberaler att lämna partiet. Sitt nuvarande namn tog partiet 2003. Under ledning av Viktor Orbán hade Fidesz regeringsmakten 1998–2002 och styrde sedan landet mellan 2010 och 2026. Under Orbán har partiet haft en nationalistisk och populistisk framtoning. Det tar sig uttryck som starkt motstånd mot invandring och trots mot kritik, särskilt från EU, som går ut på att politikerna skaffar sig otillbörlig makt över domstolarna och fortplantar vänskapskorruption. Fidesz lämnade partigruppen EPP i EU-parlamentet när partiet var på väg att uteslutas 2021. Det ingick sedan inte i någon gruppering till efter valet till EU-parlamentet 2024, då det blev initiativtagare till den nya partigruppen PFE.

Kristdemokratiska folkpartiet (Kereszténydemokrata Néppárt, KDNP) har sedan parlamentsvalet 2006 ingått i en allians med Fidesz och de har suttit i regering tillsammans. 

Vårt hemland (Mi Hazánk) är ett högerradikalt parti utanför alliansbyggena. Det blev ett nytillskott i parlamentet genom att klara femprocentsspärren i 2022 års val och kom också in 2026. Partiet leds av en tidigare vice ordförande i Jobbik, László Toroczkai. Det bildades som utbrytarparti ur Jobbik 2018. Partiledaren har bakgrund i en rörelse med storungerska ideal, i synnerhet målsättningen att alla etniska ungrare i regionen ska ingå i samma statsbildning. Många lever utanför de statsgränser Ungern gavs på 1900-talet. I Europaparlamentet hör partiet till partigruppen ESN.

Enade för Ungern (Egységben Magyarországért, EM) uppstod inför parlamentsvalet 2022 då oppositionen valde att gå samman. Alliansen var under 2022 till 2026 den näst största grupperingen i parlamentet men inget av de ingående partierna klarade spärren 2026. Alliansen bildades av sex partier: Ungerska socialistpartiet (MSZP) och dess avläggare Demokratiska koalitionen (DK),  LMP-De gröna och dess avläggare Dialog för Ungern samt Jobbik och Momentum. 

Ungerska socialistpartiet (Magyar Szocialista Párt, MSZP), efterföljare till kommunistpartiet, var det största partiet i vänsteroppositionen. Partiet har i dag socialliberal orientering, är för marknadsekonomi men också statliga åtgärder för att skapa välfärd. I valet 2014 var MSZP största partiet i vänsteralliansen Enhet (Összefogás).

Demokratiska koalitionen (Demokratikus Koalíció, DK) är ett parti grundat av förre premiärministern Ferenc Gyurcsány. DK ingick i alliansen Enhet. 2018 ställde MSZP och DK upp var för sig. 

DK och MSZP bildade våren 2024 en allians med miljöpartiet Dialog för Ungern (Párbeszéd). Alliansen vann två mandat i valet till Europaparlamentet. Där tillhör partiets ledamöter den socialdemokratiska partigruppen S&D.   

Politik kan vara annorlunda (Lehet Más a Politika, LMP) är ett grönt och liberalt parti som kom in i parlamentet 2010. Partiet klarade inte spärren i valet 2022.  

Rörelsen för ett bättre Ungern (Jobbik Magyarországért Mozgalom, Jobbik) bildades 2003 och betecknades som ungersknationalistiskt. Partiet var dessutom antiromskt, antisemitiskt och homofobiskt och motståndare till ekonomisk globalisering. För kunna konkurrera med Fidesz högernationalistiska profil har Jobbik mjukat upp sin ideologi. Partiet finansieras av mediemogulen Lajos Simicska, tidigare vän till Orbán, som efter en konflikt mellan dem blev en politisk rival. Jobbik blev tredje största parti i parlamentsvalen 2009 och 2014 samt näst störst i valet 2018. Men partiet klarade in spärren 2026. Jobbik skapade 2007 en ”självförsvarsgrupp” kallad Ungerska gardet (Magyar Gárda), som med uniformer och emblem som förde tankarna till nazismen eller Pilkorsrörelsen väckte stark oro hos judiska och romska grupper och även internationellt. Gardet förbjöds 2009 men är fortfarande aktivt med en framtoning som ”nationsbyggande” kulturförening. 

Momentum är ett mittenparti bildat 2017 av unga aktivister som samlade in namn för att genom en folkomröstning stoppa Ungerns OS-ansökan. Folkomröstningen blev aldrig av men regeringen drog tillbaka ansökan. Partiet har pro-europeisk och liberala agenda. I valet 2018 fick Momentum drygt 3 procent av rösterna, vilket inte räckte för att komma in parlamentet. Partiet klarade inte heller spärren i valet 2022 eller 2026.

I valet 2022 kom den tyska minoritetens parti in i parlamentet – Ungerntyskarnas nationella självstyre (Magyarországi Németek Országos Önkormányzata, MNOÖ), men inte 2026.

Två tidigare inflytelserika partier har upphört: Fridemokratiska alliansen – Ungerns liberala parti (Szabad Demokraták Szövetsége – a Magyar Liberális Párt, SZDSZ) och Ungerskt demokratiskt forum (Magyar Demokrata Fórum, MDF).

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Ungern i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Nu kan Orbán få sparken (2026-03-18)
Ungerska valet: Vänskap med Putin pressar Orbán (2022-03-17)

Om våra källor

Ungern – Utrikespolitik och försvar

Ungern nådde två av sina främsta utrikespolitiska mål genom att bli medlem i försvarsalliansen Nato och i EU sedan de sista sovjetiska trupperna lämnat ungersk mark 1991. Sedan 2010, när Ungern fick en högerregering ledd av partiet Fidesz, har relationerna till EU och flera västländer försämrats. Valet 2026 bröt Viktor Orbáns 16 år vid makten och valets segrare Péter Magyar säger sig vilja förbättra samarbetet med EU och Nato.

Ungern – Ekonomisk översikt

Ungerns ekonomi är i dag uppbyggd kring servicesektorn – som svarar för två tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter en lika stor del av arbetsstyrkan – och industri som står för mindre än en tredjedel av BNP. EU-stöd har varit en viktig drivkraft för utvecklingen. Utländska investerare har tvekat inför osäkra rättsliga förhållanden och korruption, men storbolag har lockats av låga bolagsskatter och etablerat tillverkning i Ungern. 

I Världsbankens kategorisering av världens länder räknas Ungern till gruppen höginkomstländer – den högsta kategorin, (se översikt här).

Från att förr främst ha levererat maskiner, livsmedel och läkemedel till Sovjetunionen satsade Ungern efter kommunismens fall 1989 på att exportera konsumtionsvaror och på ett bredare utbud av jordbruksvaror. Från 1990-talet har maskiner, bildelar och elektronik samt återexport av importvaror som bearbetats i landet dominerat. Utrikeshandel spelar en viktig roll i ekonomin.

I början av 1990-talet privatiserades betydande delar av såväl industrin som finanssektorn. Många utländska intressenter köpte in sig. Det öppnade upp för internationella marknader och gav tillgång till utländska expertkunskaper.

Några år in på 2000-talet uppvisade landet stadig tillväxt, arbetslösheten sjönk och skatteinkomsterna ökade. Men utvecklingen vände och 2008 växte BNP inte ens med en procent. Instabila finanser och beroende av utländska investeringar gjorde Ungern sårbart för en global finanskris. Ekonomin krympte kraftigt året därpå, exporten minskade och ungrarna hade inte råd att konsumera som förr. Arbetslösheten steg igen.

Med regeringsbytet 2010 ändrades kursen. Den nya Fideszregeringen ökade statens ägande i banksektorn, medan statsföretag som privatiserats och ansågs ”strategiska”, köptes tillbaka. Denna politik har tillämpats inom bland annat energisektorn och mediebranschen.

Med hjälp av bland annat krislån från IMF, EU och Världsbanken återhämtade sig ekonomin. Ökad inhemsk konsumtion bidrog också. Trots det låg dock BNP per invånare kvar på en låg nivå, även jämfört med andra öst- och centraleuropeiska länder.

Ungern vände sig 2012 till IMF för samtal om nya lån, men förhandlingarna avbröts när regeringen inte kunde acceptera IMF:s krav att återställa centralbankens oberoende. Regeringen hade kritiserats av bland andra EU för lagändringar som undergrävt bankens möjlighet att agera självständigt. Ungern betalade 2013 i förtid tillbaka vad landet var skyldigt IMF för ett krislån från 2008. 

Oenighet om skatter

Att få ned underskotten i statsbudgeten har varit en utmaning. Underskotten har bland annat uppstått då olika regeringar varit angelägna om att få väljarstöd och därför satsat på bland annat skatterabatter för stora familjer. Kort efter EU-inträdet satte unionen Ungern under ekonomisk övervakning eftersom budgetunderskottet överskred tillåtna 3 procent av BNP. Ovilja att följa IMF:s rekommendationer för att få ned budgetunderskottet ansträngde Ungerns kontakter med internationella finansinstitut. Från 2012 lyckades Ungern dock pressa ned underskottet under EU:s gräns.

I samband med finanskrisen drabbades ungrare hårt när räntorna steg på bolån som tecknats i utländsk valuta under de goda åren kring millennieskiftet. De utländska valutalånen blev mycket dyra när forinten föll, och regeringen lät därför låntagarna lösa dem till förmånliga kurser 2011 och senare omvandla dem till forint 2014. Ekonomer var kritiska till flera inslag så som att privata pensionsfonder förstatligades.

Regeringen höjde 2012 momsen till hela 27 procent och införde särskilda skatter för finansinstitut, energi- och telekommunikationssektorn, reklam och konsumtionshandeln. Bankskatten slog hårt mot finanssektorn och regeringen beslöt vid mitten av 2010-talet att gradvis sänka skatten till EU-nivå fram till 2019. Andra kontroversiella lagar tvingade banker att efterskänka privata låntagares skulder och gav regeringen rätt att besluta om offentliga utgifter utan parlamentets godkännande.

Ungern införde plattskatt (16 procent) för personliga inkomster under 2011. Bolagsskatterna hör till de lägsta i Europa, vilket lockat storbolag. Men de låga nivåerna har ifrågasatts av både EU och den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som menar att de riskerar att bli ett orättvist konkurrensmedel och kan gynna skatteflykt.

Stöd från EU har möjliggjort byggprojekt, bland annat upprustning av väg- och elnät. Samtidigt har inslag i ekonomin, inte minst en hätsk kampanj mot finansmannen och mecenaten George Soros, bromsat samarbetsviljan från västländer. Det gäller dock inte intresset från Ryssland, som bland annat har fått en ungersk order på utbyggnad av kärnkraft. EU har tillåtit undantag för projektet. Ungern har också utökat kontakterna med Kina. Telekomjätten Huawei bygger 5G-nätverk och en snabbtågslinje mellan Budapest och Belgrad finansieras med lån från Kina. Ungern uppgav 2023 att Kina var det land som planerade mest nya investeringar, däribland flera batteritillverkare.

Bland ekonomiska utmaningar märks bland annat den svaga tillväxten och brist på utbildad arbetskraft samt en befolkningsminskning. Forinten har försvagats mot många andra valutor vilket driver på inflation och skuldkostnader. Trots Fideszregeringens invandrarkritiska politik har arbetare från Kina, Vietnam, Sri Lanka och Indien fått jobb. Många kommer via agenturer som är specialiserade på rekrytering från Asien. 

Pandemi, Ukrainakrig och undantag

När coronapandemin slog till 2020 krympte ekonomin i de flesta länder. även i Ungern. Men Ungern klarade sig snäppet bättre än snittet i EU-länderna. Nedgången var inte heller lika kraftig som under det globala finanskrisåret 2009 (se ovan). Ungern höll sig väl med både Ryssland och Kina genom att köpa in vaccin innan produkterna hunnit granskas av EU:s läkemedelsmyndighet.

Ungerns budgetunderskott och statsskuld har fortsatt att öka. Budgetunderskottet under 2025 beräknas till 4,6 procent, jämfört med EU-gränsen på 3 procent enligt den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. Likaså är statskulden över 70 procent av BNP, långt över EU:s gräns på 60 procent, visar EU beräkningar.

Rysslands krig mot Ukraina 2022 har inneburit utmaningar även för Ungern, trots att regeringen sett till att utverka undantag från västliga sanktioner mot Ryssland. Kriget har bidragit till internationella prisökningar och inflation vilket också märks i Ungern. Liksom i andra länder har centralbanken höjt räntan för att försöka bromsa inflationen. Men 2022 sjönk Ungern likafullt ned i recession, enligt definitionen två minuskvartal i rad. Landet har därefter haft svårt att få fart på tillväxten. OECD har föreslagit reformer för att göra det lättare att etablera nya företag, öka digitalisering och förbättra utbildningssystemet.

Konflikten med EU om rättstatens principer (se även Demokrati och rättigheter) har också bidragit till att EU hållit inne med finansiering. Att få loss dessa EU-medel är ett huvudmål för den nya regeringen som Péter Magyar väntas leda efter valsegern 2026. Att bekämpa korruption är också en viktig fråga. 

Ungern har lyckats utverka undantag från EU och USA för att fortsätta köpa rysk olja och gas. Premiärminister Viktor Orbán (2010–2026)  har mött Rysslands president Putin flera gånger sedan Ukrainakriget inleddes 2022. Vid mötet med Putin i slutet av 2025 betecknade Orbán Ryssland som en pålitlig energileverantör.

Redan 1990 övertog Tyskland Rysslands roll som Ungerns viktigaste enskilda handelspartner och Tyskland svarar sedan dess för en stor del av såväl export som import (en fjärdedel av Ungerns export och import år 2023). Tyska storföretag är ledande bland dem som har gjort satsningar i Ungern, inte minst inom bilindustrin (se Jordbruk och industri). Övriga EU svarar för över två tredjedelar av Ungerns export och import. Nästan 7 procent av importen kommer från Kina.

Dotterbolag till utländska storföretag står för en hög andel av Ungerns produktion och sysselsättning, uppskattningsvis 40 procent av förädlingsvärdet (2023), uppemot hälften av produktionen och 25 procent av sysselsättningen.

Liksom andra EU-medlemmar omfattas Ungern av de höjda tullar som USA:s president Trump tillkännagivit (läs mer om Trumps tullkrig mot världen här). Det väntades bland annat slå mot utländska biltillverkare, däribland tyska biltillverkare som Volkswagen, som har fabriker i Ungern varifrån fordon går på export till USA.  

Turismen är en viktig källa till inkomster, inte minst i utländsk valuta. En populär attraktion är Budapests många termalbad och kuranstalter. Medicinsk turism där utländska medborgare kommer till Ungern för jämförelsevis billiga operationer, tandvård, plastikkirurgi med mera, är en allt större marknad. Balatonsjön är det främsta turistmålet för båtsport, bad och fiske. I Mátrabergen i norr finns vandringsleder och anläggningar för vintersport.

Det finns över 130 mil farbara vattenleder däribland Balatonsjön och Tisza, men det mesta av båttrafiken sker på Donau.

Om våra källor

Ungern – Naturtillgångar, energi och miljö

Ungerns viktigaste naturresurs är dess bördiga jord. Brunkol finns i större mängder, men kvaliteten varierar och användningen har minskat under senare år. Det finns små olje- och naturgasreserver. Landet har även stora tillgångar av bauxit och mindre reserver av mangan, uran och järn. Kärnkraften ska byggas ut genom en rysk samarbetspartner.

Landets enda kärnkraftverk, Paks vid Donau, har fyra rysktillverkade tryckvattenreaktorer. I augusti 2022 gav regeringen klartecken för att bygga två reaktorer till. De byggs av ryska Rosatom som också är med och finansierar dem, EU har tillåtit undantag för projektet. Anläggningsarbetet inleddes i början av 2026.

Det finns ett koleldat kraftverk som enligt politiska beslut skulle fasas ut till 2025, men det datumet sköts senare fram i flera år i avvaktan på att andra energikällor som fossilgas (naturgas) och förnyelsebar energi ska få en större roll. Naturgas, liksom olja, importeras huvudsakligen från Ryssland, men 2018 gjordes oljefynd i Ungern som kan minska importberoendet.

Kriget i grannlandet Ukraina har lett till att EU infört sanktioner mot rysk oljeexport, både inköpsförbud enligt vissa regler och pristak för att begränsa chockprishöjningar. EU-reglerna stoppar det mesta av EU-ländernas oljeimport från Ryssland, men Ungern och grannlandet Slovakien utverkade undantag.  Den finländska tankesmedjan Crea rapporterar att de båda grannländerna ökade sin import av rysk råolja 2025 jämfört med samma period 2024.

Även gas från Ryssland vill EU stoppa och EU-ländernas samlade inköp har minskat kraftigt på frivillig väg, men Ungern har ingått avtal om gasleveranser med Ryssland och köper också ryskt kärnbränsle.

Till följd av energikrisen 2022 inrättades ett departement för energifrågor. 

Ungern har varma källor, och geotermisk energi utnyttjas bland annat i jordbruket och för uppvärmning av bostäder.

De flesta hushåll använder gas som främsta uppvärmningskälla. Gas- och elmarknaderna avreglerades 2008. Priset på gas till hushållen hölls länge ned med hjälp av statliga subventioner men 2006 slopades subventionerna som ett led i ett ekonomiskt åtstramningspaket. Under Viktor Orbán har dock regeringen åter infört en priskontroll på energi medan parlamentet har beslutat om etappvisa prissänkningar på gas, fjärrvärme och el. Pristak på bensin var ett vallöfte inför parlamentsvalet 2022.

Samtidigt har Ungern gjort förbättringar av den på många håll förorenade miljö som landet ärvde från kommunisttiden. Luftföroreningarna har stadigt minskat sedan 1998.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja och gas är de största energikällorna, och vardera står för ungefär en tredjedel av energin. Kärnkraft står för en knappt en femtedel, enligt energiorganet IEA (2024). Användningen av förnybara energikällor som biobränsle har ökat, men ligger fortfarande betydligt lägre än genomsnittet i EU. Användningen av kol minskar stadigt.

Kärnkraft svarar för 42 procent av den del av energin som gäller elproduktion, fossilgas står för 19 procent och solenergi för 24 procent. Olja används inte till elproduktion.

KLIMAT OCH MILJÖ

Uppemot 70 länder släpper ut mer växthusgaser än Ungern totalt, ungefär lika många när utsläppen beräknas per invånare. Ungern ligger på ungefär samma nivå som Bulgarien och Portugal i fråga om totala utsläpp. 

Ungern är part i Parisavtalet både som EU-medlem och som egen nation. EU-länderna har en gemensam nationell klimatplan (NDC) där det senast satta målet är att utsläppen av växthusgaser ska minska med mellan 66,25 och 72,5 procent till 2035, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral och alltså uppnå nettonollutsläpp senast 2050. EU har vid sidan av Parisavtalet också ett eget klimatmål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, även det jämfört med 1990 års nivå. Förutsättningarna har ansetts goda för att Ungern ska hålla sina internationella åtaganden och landet har sett över sin miljölagstiftning så att den överensstämmer med EU-direktiv. Sämre relationer med EU gör att regeringen i Budapest meddelat att den inte räknar med att uppfylla EU:s mål för utsläppsbegräsningar.

Klimatutmaningar

Närmare tre fjärdedelar av världens länder bedöms vara sämre rustade än Ungern att klara klimatförändringar. I klimatanpassningsindexet ND-Gain delar Ungern plats 47 tillsammans med Belarus och Malaysia  (se hela listan här).  Översvämningar är en utmaning för landet som har stora slätter.

Övriga miljöproblem

Landets hittills värsta miljökatastrof inträffade 2010 när nästan en miljon kubikmeter rött, frätande slam från ett aluminiumverk flödade ur en brusten damm. Giftslammet sköljde som en två meter hög våg över en rad byar, dödade flera människor och mycket boskap och orsakade svåra brännskador. Två chefer dömdes till fängelse medan åtta andra fick böter, villkorliga domar eller reprimander. 

Ungern och Slovakien har länge varit oeniga om ett vattenkraftsprojekt på floden Donau, känt som Gabcíkovo ­Nagymaros. Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien enades 1977 om att dämma upp Donau, men inhemsk miljökritik fick Ungern att stoppa bygget 1989 och tre år senare drog sig Ungern formellt ur projektet. Slovakerna fortsatte att bygga dammen på egen hand. Konflikten drogs inför Internationella domstolen i Haag som 1997 slog fast att båda parter var skyldiga – ungrarna till att ha brutit ett avtal och slovakerna till att ha fortsatt arbetet på egen hand. Länderna dömdes att betala varandra skadestånd och enas om en fortsättning av projektet där de skulle ta hänsyn till både ekonomi och miljö. Dammen blev till slut färdigställd, men frågan har inte fått en definitiv lösning. Ungern hävdar exempelvis att dammen skadar ekosystemet i Donau-deltat medan Slovakien menar att projektet förhindrar översvämningar och producerar el.

Om våra källor

Ungern – Jordbruk och industri

Ungerns läge vid Centraleuropas största flodsystem, de bördiga jordarna och klimatet gör landet väl lämpat för jordbruk. Ändå har jordbrukets andel av ekonomin minskat stadigt sedan början av 1990-talet. Låga skatter har fått storbolag att etablera tillverkning i Ungern. Särskilt bilindustrin har bevittnat tillväxt och lett till modernisering.

Ungerns viktigaste grödor, varav mycket går på export, är vete, majs, korn, raps, solrosfrön, potatis och sockerbetor. Även grönsaksodlingen är betydelsefull – med bland annat paprika, tomater och lök – liksom frukt- och vinodling. Mycket av jordbruket sker på slätter i söder och öster, som ofta kallats Ungerns skafferi.

Vin har odlats i tusentals år. Flera sorters druvor är unika för Ungern, eller odlades först här. I dag produceras vin i nästan hela landet. Mest berömda sorter är det röda Egri Bikavér och de söta vita vinerna, tokajer, från distriktet Tokaj i nordöstra Ungern. Bland starkare alkoholdrycker märks fruktbrännvinet pálinka, oftast gjort på aprikoser (barackpálinka).

Ungern är bland världens 20 största vinproducenter. Men i slutet av 2025 varnade ungerska vinodlare för den fortsatta spridningen av sjukdomen flavescence dorée. Den sprids av gräshoppor, slår ut vinstockar och leder till minskad produktion.

Uppfödning av svin, får och nötboskap och höns samt mejeriproduktion ger också goda inkomster. Av Ungerns rapporter till EU framgår att 60 procent av de ungerska lantbruken också håller boskap. Ullsvinet, mangalica, en lurvig inhemsk gris, är känt för sitt feta och smakrika kött.

Ungern är bland de EU-länder som rapporterat förekomst av den mycket smittsamma sjukdomen afrikansk svinpest enligt EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet. Fall har påträffats i både tambesättningar och vildsvin. 

Omkring två tredjedelar av jordbruksmarken brukas av stora gårdar (över 100 hektar), vilka utgör 1 procent av alla gårdar. Små gårdar (1–5 hektar) är vanligast, men står för en mycket mindre andel av den totala jordbruksmarken. En mycket liten andel av jordbruksmarken används till ekologiskt jordbruk, och andelen är mindre än genomsnittet i EU-länderna.

Ungern är ett av Europas skogfattigaste länder. Bara cirka 20 procent av landets yta täcks av skog. 

Fiske och fiskodling förekommer i floder, dammar och i viss mån i Balatonsjön. För ekonomin har fisket liten betydelse.

Industri

Ungerns ekonomi har blivit mindre beroende av industrin, även om den fortfarande spelar en viktig roll. I dag står industrin (inklusive byggsektorn) för knappt 25 procent av Ungerns BNP, jämfört med omkring 40  procent runt 1990.

 Om våra källor