Ungern – Modern historia

I det kommuniststyrda Ungern utbröt ett folkuppror 1956, som slogs ned av sovjetisk militär och följdes av en hård och Moskvatrogen regim. Många flydde landet, men efter hand växte kraven på reformer. Sedan Ungern 1989 avskaffade kommunistväldet och blev en flerpartidemokrati har landet präglats av starka spänningar mellan socialister, med rötter i kommunismen, och liberala och konservativa krafter.

I ett relativt fritt och demokratiskt parlamentsval hösten 1945 segrade det borgerliga Småbrukarpartiet överlägset, men pressades av den sovjetiska ockupationsmakten att bilda en samlingsregering med de tre andra stora partier som valts in i parlamentet: Socialdemokraterna, Kommunisterna och Nationella bondepartiet. Under de närmaste åren stärkte kommunisterna sin ställning och tog i valet i juni 1949 full kontroll över parlamentet. Två månader senare antogs en ny författning som förvandlade Ungern till en kommunistisk enpartistat med förstatligad, centralstyrd ekonomi. Landet fördes in under Moskvas kontroll i det nybildade sovjetblocket och blev 1955 medlem i försvarssamarbetet i Warszawapakten.

Under ledning av stalinisten Mátyás Rákosi drev kommunistpartiet hård politik mot oliktänkande, med gripanden och arbetsläger. Efter sammanslagning med socialdemokraterna 1948 döptes partiet om till Ungerska arbetarpartiet (MDP). Efter sovjetledaren Josef Stalins död 1953 ersattes Rákosi som regeringschef av den reformsinnade kommunisten Imre Nagy och förtrycket mildrades. Rákosi behöll dock greppet över partiledningen och fick Nagy avskedad 1955. Året därpå, då Sovjetunionens nye ledare Nikita Chrusjtjov tagit officiellt avstånd från Stalins politik, blev Rákosi själv tvungen att avgå. Det väckte hopp om mer demokratisk utveckling, och studenter och andra oppositionella krävde Nagy åter. Den 23 oktober 1956 utbröt en spontan folkresning i Budapest. Den spred sig snabbt över landet.

Folkresning slås ned 1956

Nagy återkom som premiärminister, avskaffade enpartisystemet och utlovade fria val. Men när han även aviserade en neutral utrikespolitik och utträde ur Warszawapakten slog Moskva till. Den 4 november 1956 ryckte sovjetstyrkor in i Budapest och avsatte Nagy. Efter flera dagar av hårda strider var ungrarnas motstånd krossat. Av 20 000 gripna upprorsmän avrättades 2 000. János Kádár, som ingått i Nagys koalitionsregering och just tillträtt som kommunistpartiledare, bildade en ny, Moskvatrogen regering. Nagy fick fri lejd av Kádár men greps av sovjettrupper och hängdes 1958. Kádár styrde nu med järnhand. Icke-kommunistiska partier och grupper upplöstes och oliktänkande förföljdes. Omkring 200 000 ungrare flydde landet åren efter folkupproret.

En liberalisering inleddes 1961 och många dissidenter fick amnesti. I hopp om att högre levnadsstandard skulle minska ungrarnas missnöje prövade Kádár att lätta upp planekonomin med försiktiga reformer i marknadsekonomisk riktning. Kommunistpartiet, omorganiserat 1956 av kretsen kring Nagy och omdöpt till Ungerska socialistiska arbetarpartiet (MSzMP), behöll sitt maktmonopol men gav organisationer, företag och statliga och kommunala organ visst självstyre. Samhällsdebatten var öppnare än i andra öststater.

På 1970-talet började ekonomin stagnera och oppositionen mot regimen tilltog. 1980-talets ekonomiska kris och omvälvningarna i Sovjetunionen bidrog till krav på demokrati. I september 1987 bildades Ungerskt demokratiskt forum (MDF) och våren därpå studentrörelsen Ungdemokraterna (Fidesz) samt ett nätverk för oberoende grupper. Det var början till ett fritt partiväsen. Även inom kommunistpartiet restes krav på pluralism. I maj 1988 avsattes Kádár som partiledare och efterträddes av regeringschefen Károly Grósz. Yngre reformsinnade kommunister avlöste ”kadarister” i centralkommittén och politbyrån. Censuren avskaffades, strejker och demonstrationer blev tillåtna. I början av 1989 förordade kommunistpartiet en övergång till flerpartisystem, samtidigt som en parti­utredning slog fast att revolten 1956 hade varit en genuin folkresning och inget kontrarevolutionärt uppror. Imre Nagy blev återupprättad och hedrades med en ny begravningsceremoni som samlade över en kvarts miljon människor.

Järnridån faller

Sommaren 1989 öppnade Ungern sina gränser för östtyskar på väg västerut och bidrog därmed till att rasera järnridån även i andra länder. Kommunistpartiet började förhandla med oppositionen. På hösten antog parlamentet lagförslag om Ungerns omvandling till demokrati med flerpartisystem. Från den 23 oktober 1989 var Ungern inte längre en socialistisk folkrepublik.

Kommunistpartiet, nu djupt splittrat över demokratiseringen, klövs vid sin kongress i oktober 1989. Reformanhängarna bildade Ungerska socialistpartiet (MSZP), medan en mindre och mer renlärigt kommunistisk fraktion behöll det gamla partinamnet.

I Ungerns första fria parlamentsval våren 1990 blev borgerliga MDF största parti. En regering bildades av MDF, Småbrukarpartiet och ett litet kristdemokratiskt parti. MDF-ledaren József Antall blev premiärminister.

Under 1993 växte Socialistpartiets popularitet, delvis till följd av regeringspartiernas inre splittring. I parlamentsvalet 1994 segrade Socialistpartiet, som fick egen majoritet, men valde ändå att bilda regering med liberala Fridemokratiska alliansen (SZDSZ). Därigenom hoppades man bredda stödet för en svångrems­politik som ansågs nödvändig för att få ner budgetunderskottet och locka investerare. En rege­ring med socialistledaren Gyula Horn som premiärminister tillträdde.

Den 12 mars 1995 – senare kallad ”svarta söndagen” – föreslog regeringen drastiska nedskärningar i välfärden, uppsägningar i offentliga sektorn, skattehöjningar och devalvering av valutan forint. Besparingarna mötte hård kritik och demonstrationer.

Efter ett par år började ekonomin återhämta sig och regeringspartierna hoppades att det skulle ge dem vind i seglen inför valet 1998. Men förhoppningarna kom på skam. Socialistpartiet förlorade mer än en fjärdedel av sina mandat och Fridemokraterna tappade över hälften. Valets vinnare blev högerpartiet Fidesz.

Ledaren för Fidesz, Viktor Orbán, bildade regering med MDF och Småbrukarpartiet. Regeringen ställdes snart inför en känslig situation i samband med Natos bombningar i Serbien 1999, som började kort efter det att Ungern blivit medlem i försvarsalliansen. Trots att flyganfallen drabbade även den ungerska minoriteten i Vojvodina, en del av Serbien som gränsar till Ungern, var regeringen i Budapest tvungen att stödja aktionen.

EU-medlemskap 2004

Efter parlamentsvalet våren 2002 bildade Socialistpartiet regering med Fridemokratiska alliansen. De hade en knapp majoritet, nio mandat fler än högeralliansen mellan Fidesz och MDF. Péter Medgyessy, tidigare bankman och finansminister, blev premiärminister. Förhandlingar om EU-medlemskap snabbades på och Ungern fick bli medlem 2004. Ungern uppmanades dock, som flera gånger tidigare, att stoppa diskrimineringen av den romska minoriteten samt att minska budgetunderskottet. I en folkomröstning om EU-medlemskapet 2003 segrade ja-sidan med 84 procent av rösterna.

Efter en regeringskris avgick Medgyessy och efterträddes av Ferenc Gyurcsány, tidigare medlem av kommunistpartiets ungdomsförbund som skapat sig en förmögenhet på privatiseringar av statlig egendom och fastighetsaffärer.

Parlamentsvalet 2006 blev det första sedan kommunismens fall då en regering kunde sitta kvar i en andra mandatperiod. Koalitionen med Socialistpartiet och Fridemokraterna samlade 210 mandat mot 175 för oppositionen. Men Gyurcsánys popularitet dalade när det framkom att hans regering hade förskönat det ekonomiska läget. Regeringen hade utlovat skattesänkningar men planerade skattehöjningar och nedskärningar. I Budapest utbröt protester och Fidesz partiledare Viktor Orbán krävde Gyurcsánys avgång. Höjt bensinpris och dyrare transporter bidrog till missnöjet. Trots motståndet drev rege­ringen igenom nedskärningar i bland annat hälsovård och utbildning.

En undersökningskommission konstaterade att polisen använt övervåld mot demonstranter och att både regering och opposition bar skuld till kaoset. Justitieministern, rikspolischefen och Budapests polischef avgick.

Avgifterna i hälsovården utmanades i en folkomröstning 2008, framdriven av oppositionen, och regeringen tvingades dra tillbaka dem. Konflikten kring sjukvårdspolitiken fick Fridemokraterna att lämna regeringen. Socialistpartiet fortsatte att regera på egen hand.

Finanskrisen

Hösten 2008 slog en global finanskris hårt mot Ungern. Värdet på forinten föll, och regeringen tvingades ta stödlån från Internationella valutafonden (IMF), EU och Världsbanken med strikta krav på minskat budgetunderskott. Regeringen pressades utifrån att strama åt samtidigt som motståndet växte mot nedskärningar i välfärden. 2009 avgick Gyurcsány. Näringsministern Gordon Bajnai aviserade som ny premiärminister fortsatta åtstramningar, bland annat frysning av offentliga löner och skattehöjningar.

Vid parlamentsvalet 2010 hade ekonomin börjat återhämta sig. Men befolkningen glömde inte nedskärningarna och mer än hälften av väljarna slöt upp bakom Fidesz i valet. Partiledaren Viktor Orbán lovade att stimulera tillväxt och skapa en miljon jobb på tio år. Fidesz fick 262 av 386 mandat, mot 59 för Socialistpartiet. Högerextrema och rasistiska Jobbik tog plats i parlamentet. Regeringspartierna (Fidesz och dess allianspartner högerpartiet KDNP) kontrollerade två tredjedelar av parlamentet vilket innebar att de av egen kraft kunde ändra landets författning.

Valframgångarna för Fidesz och Jobbik vittnade om nationalistiska strömningar med öppet anti­semitiska utfall och våld mot romer.

Ny författning införs

Nyåret 2010/2011 tog Ungern över ordförandeskapet i EU. Under ordförandetiden antog parlamentet en ny författning som på många punkter ansågs strida mot grundläggande demokratiska normer. Från opposition och omvärld kom varningar för minskat oberoende för centralbanken, mediestyrning, begränsad religionsfrihet, orättvist valsystem, minskad rättssäkerhet, politiserad statsförvaltning och social diskriminering. När författningen trädde i kraft 2012 hölls protester på gatorna i Budapest.

Premiärminister Orbáns betoning av ungersk identitet och självtillräcklighet i kombination med aggressiv retorik mot EU och internationella banker vann gehör. Med hjälp av majoriteten i parlamentet kunde regeringspartierna genomföra författningsändringar som gjorde om Ungerns politiska, ekonomiska och sociala system från grunden. Bakom samhällsomvandlingen fanns från början en ambition att göra upp med Ungerns kommunistiska förflutna och de elitistiska nätverk som hade kvar inflytande ännu efter millennieskiftet. Men följden blev, enligt kritiker, att Fidesz skapade ett liknande system präglat av korruption.

Trots kritik från EU och omvärlden röstade parlamentet 2013 igenom nya kontroversiella förändringar av grundlagen, bland annat begränsades författningsdomstolens inflytande över lagstiftningen. Oppositionen bojkottade omröstningen. Orbán och Fidesz har sedan dess, under de år de haft makten, utökat sitt inflytande över rättsväsen och massmedier, ändrat valsystemet så att det gynnar det största partiet och lagt hinder i vägen för oppositionspartiernas finansiering.

Maktkonsolidering

Samhällsförändringarna har kunnat följas val för val:

2014 vann Fidesz med hjälp av nya vallagar. Partiet fick draghjälp av etniska ungrare i grannländer som tilldelats ungerskt medborgarskap och uppmuntrades att lägga sin röst på Fidesz. Regeringen kunde dra fördel av positiv medierapportering samtidigt som oppositionens tillträde till medierna försvårades. Trots att Fidesz andel av rösterna minskade – från 53 procent 2010 till 45 procent 2014 – fick partiet genom allians med Kristdemokratiska folkpartiet (KDNP) 133 mandat och behöll med knapp marginal två tredjedelar av platserna. KDNP har fortsatt vara partner till Fidesz.

Efter valet 2014 började väljarnas stöd svikta. Regeringen fick kritik för att vara ineffektiv och för korruptionsskandaler. Ett beslut om nya förvaltningsdomstolar, som skulle ha blivit direkt underställda regeringen, fick häftig kritik från EU-håll. Regeringen valde efter kritiken att avstå från att införa systemet.

Flyktingmotstånd

Flyktingkrisen i Europa 2015 ledde till att regeringen vann tillbaka väljare genom en restriktiv hållning till asylsökande. Enligt Orbán fanns samband mellan migration och terrorism. Politiker och ämbetsmän talade illa om såväl asylsökande som romer. Regeringen lät bygga taggtrådsstängsel längs gränsen till Serbien, Kroatien och senare Slovenien, som skulle stoppa migranter. Ungern var då inkörsport till EU för en växande ström av flyktingar som kom via Grekland och Balkan.

Parlamentet antog lagar som gjorde det svårare att få asyl och gav polis och militär ökade befogenheter. Personer som kommit in i landet utan tillstånd kunde fängslas i upp till tre år. Undantagstillstånd infördes i söder och polisen satte in vattenkanoner och tårgas mot migranter. Enligt ungerska myndigheter tog sig 390 000 personer in i landet olagligt 2015. Av 177 000 människor som ansökte fick bara 500 asyl. Regeringen fick också parlamentets stöd för att vägra att ta emot kvotflyktingar enligt en plan från EU-kommissionen.

En folkomröstning hölls 2016 om huruvida EU:s flyktingkvoter skulle gälla för Ungern. 98 procent röstade nej, men valdeltagandet var bara 40 procent – en folkomröstning måste ha 50 procents deltagande för att vara giltig. Människorättsorganisationer och oppositionspartier hade uppmanat ungrarna att bojkotta omröstningen.

Konfrontation med EU

Ungern fortsatte att utmana EU både genom sin behandling av migranter – bland annat att låsa in asylsökande i containerläger vid gränserna – och genom ökad press på icke-statliga organisationer som får ekonomiskt stöd från utlandet. Regeringen har bedrivit kampanjer för att "stoppa Bryssel" och smutskasta den ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros, som anklagats för att vilja tvinga Ungern att ta emot muslimska flyktingar.

EU-kommissionen valde att driva rättsprocesser mot Ungern, som senare förlorat mål efter mål i EU-domstolen. Det gäller bland annat vägran att ta emot kvotflyktingar och transitläger som Ungern inrättade vid serbiska gränsen. En annan överträdelse som EU-domstolen har reagerat mot gäller en ungersk lag från 2017. Lagen har lett till att det fristående Centraleuropeiska universitetet (CEU) flyttat till Österrike. CEU startades av Soros och har framstått som liberalt och fritänkande i ett Ungern alltmer präglat av högernationalism.

Även en lag som 2017 infördes mot ideella organisationer som får stöd från utlandet kunde tolkas som ett sätt för Orbáns regering att komma åt Soros. Lagen innebar att organisationer som får stora utländska donationer måste rapportera dem och registrera sig som ”utlandsfinansierade”. Enligt EU-kommissionen kränker lagen organisationsfriheten, begränsar rörligheten för kapital och gör det svårt för utländska organisationer att verka. EU-domstolen kom 2020 fram till att Ungern bröt mot EU-rätten.

Inför parlamentsvalet 2018 lyfte Fidesz och Orbán åter fram sitt mål att stoppa invandringen. Orbán lovade även att sänka inkomstskatterna och att föra en politik som skulle bidra till fortsatt tillväxt. Resultatet blev en storseger: Orbán och Fidesz fick väljarnas stöd för en tredje mandatperiod, och hade åter säkrat två tredjedelar av platserna i parlamentet.

Samma år inledde EU ett så kallat artikel-7-förfarande för att granska om Ungern utgör ett "systemhot" mot EU:s grundläggande värderingar, men processen går långsamt. Landet riskerar böter och ytterst att mista sin rösträtt.

Med pandemin som skäl ställde sig regeringspartiet Fidesz 2020 bakom en ny lagtext, som gav Orbán rätt att styra genom dekret. Han behövde inte längre be parlamentet om lov för att förlänga undantagstillstånd, och det blev straffbart att ifrågasätta regeringens bild av smittspridningen och de åtgärder som vidtogs.  När lagen upphävdes ersattes den med en annan som inte heller begränsade premiärministerns makt.

Valsystemet gynnade Fidesz också 2018. Enligt experter hade oppositionens enda möjlighet att utmana regeringspartiet varit att ställa upp gemensamma kandidater. Inför lokalvalen 2019 tycktes oppositionen ha lärt av sina misstag. I ett antal kommuner lyckades oppositionspartier, genom att enas om motkandidater, avsätta lokala makthavare med anknytning till Fidesz. Ganska snabbt slog Orbán tillbaka. Efter snabberedning antogs lagförslag i slutet av 2019 som bland annat motverkar allianser.

Fidesz vann också parlamentsvalet 2022. Orbán säkrade valsegern genom att beskriva sig själv som garant för att Ungern inte skulle dras in i Ukrainakriget och trots EU- sanktioner få ryska energileveranser. Oppositionspartier genomförde primärval för att få fram gemensamma kandidater. Den konservative ekonomen och sjubarnsfadern Péter Márki-Zay försökte utan framgång att utmana Viktor Orbán. I den breda sexpartialliansen Enade för Ungern som försökte utmana Fidesz fanns också Jobbik, som efter att tidigare ha gjort sig känt som ett högerextremt parti framstår som traditionellt konservativt. Parlamentet fick i stället ett nytillskott från höger: Vårt hemland (Mi Hazánk), bildat som en utbrytning ur Jobbik.

Året därpå drev Fidesz igenom en kriminalisering av partier och kandidater som tar emot kampanjbidrag från utlandet.

Tidigare familjeministern Katalin Novák utsågs 2022 till president. Men hon och justitieministern avgick 2024 efter kritik mot att en person som hade dömts för att ha försökt dölja övergrepp på ett statligt barnhem blivit benådad. Samma år skördade oppositionspartiet Tisza stora framgångar i valet till Europaparlamentet. 

Om våra källor