Ungern – Naturtillgångar, energi och miljö

Ungerns viktigaste naturresurs är dess bördiga jord. Brunkol finns i större mängder, men kvaliteten varierar och användningen har minskat under senare år. Det finns små olje- och naturgasreserver. Landet har även stora tillgångar av bauxit och mindre reserver av mangan, uran och järn. Kärnkraften ska byggas ut genom en rysk samarbetspartner.

Landets enda kärnkraftverk, Paks vid Donau, har fyra rysktillverkade tryckvattenreaktorer. I augusti 2022 gav regeringen klartecken för att bygga två reaktorer till. De byggs av ryska Rosatom som också är med och finansierar dem, EU har tillåtit undantag för projektet. Anläggningsarbetet inleddes i början av 2026.

Det finns ett koleldat kraftverk som enligt politiska beslut skulle fasas ut till 2025, men det datumet sköts senare fram i flera år i avvaktan på att andra energikällor som fossilgas (naturgas) och förnyelsebar energi ska få en större roll. Naturgas, liksom olja, importeras huvudsakligen från Ryssland, men 2018 gjordes oljefynd i Ungern som kan minska importberoendet.

Kriget i grannlandet Ukraina har lett till att EU infört sanktioner mot rysk oljeexport, både inköpsförbud enligt vissa regler och pristak för att begränsa chockprishöjningar. EU-reglerna stoppar det mesta av EU-ländernas oljeimport från Ryssland, men Ungern och grannlandet Slovakien utverkade undantag.  Den finländska tankesmedjan Crea rapporterar att de båda grannländerna ökade sin import av rysk råolja 2025 jämfört med samma period 2024.

Även gas från Ryssland vill EU stoppa och EU-ländernas samlade inköp har minskat kraftigt på frivillig väg, men Ungern har ingått avtal om gasleveranser med Ryssland och köper också ryskt kärnbränsle.

Till följd av energikrisen 2022 inrättades ett departement för energifrågor.

Ungern har varma källor, och geotermisk energi utnyttjas bland annat i jordbruket och för uppvärmning av bostäder.

De flesta hushåll använder gas som främsta uppvärmningskälla. Gas- och elmarknaderna avreglerades 2008. Priset på gas till hushållen hölls länge ned med hjälp av statliga subventioner men 2006 slopades subventionerna som ett led i ett ekonomiskt åtstramningspaket. Under Viktor Orbán har dock regeringen åter infört en priskontroll på energi medan parlamentet har beslutat om etappvisa prissänkningar på gas, fjärrvärme och el. Pristak på bensin var ett vallöfte inför parlamentsvalet 2022.

Samtidigt har Ungern gjort förbättringar av den på många håll förorenade miljö som landet ärvde från kommunisttiden. Luftföroreningarna har stadigt minskat sedan 1998.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja och gas är de största energikällorna, och vardera står för ungefär en tredjedel av energin. Kärnkraft står för en knappt en femtedel, enligt energiorganet IEA (2024). Användningen av förnybara energikällor som biobränsle har ökat, men ligger fortfarande betydligt lägre än genomsnittet i EU. Användningen av kol minskar stadigt.

Kärnkraft svarar för 42 procent av den del av energin som gäller elproduktion, fossilgas står för 19 procent och solenergi för 24 procent. Olja används inte till elproduktion.

KLIMAT OCH MILJÖ

Uppemot 70 länder släpper ut mer växthusgaser än Ungern totalt, ungefär lika många när utsläppen beräknas per invånare. Ungern ligger på ungefär samma nivå som Bulgarien och Portugal i fråga om totala utsläpp. 

Ungern är part i Parisavtalet både som EU-medlem och som egen nation. EU-länderna har en gemensam nationell klimatplan (NDC) där det senast satta målet är att utsläppen av växthusgaser ska minska med mellan 66,25 och 72,5 procent till 2035, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral och alltså uppnå nettonollutsläpp senast 2050. EU har vid sidan av Parisavtalet också ett eget klimatmål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, även det jämfört med 1990 års nivå. Förutsättningarna har ansetts goda för att Ungern ska hålla sina internationella åtaganden och landet har sett över sin miljölagstiftning så att den överensstämmer med EU-direktiv. Sämre relationer med EU gör att regeringen i Budapest meddelat att den inte räknar med att uppfylla EU:s mål för utsläppsbegräsningar.

Klimatutmaningar

Närmare tre fjärdedelar av världens länder bedöms vara sämre rustade än Ungern att klara klimatförändringar. I klimatanpassningsindexet ND-Gain delar Ungern plats 47 tillsammans med Belarus och Malaysia (se hela listan här).  Översvämningar är en utmaning för landet som har stora slätter.

Övriga miljöproblem

Landets hittills värsta miljökatastrof inträffade 2010 när nästan en miljon kubikmeter rött, frätande slam från ett aluminiumverk flödade ur en brusten damm. Giftslammet sköljde som en två meter hög våg över en rad byar, dödade flera människor och mycket boskap och orsakade svåra brännskador. Två chefer dömdes till fängelse medan åtta andra fick böter, villkorliga domar eller reprimander. 

Ungern och Slovakien har länge varit oeniga om ett vattenkraftsprojekt på floden Donau, känt som Gabcíkovo ­Nagymaros. Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien enades 1977 om att dämma upp Donau, men inhemsk miljökritik fick Ungern att stoppa bygget 1989 och tre år senare drog sig Ungern formellt ur projektet. Slovakerna fortsatte att bygga dammen på egen hand. Konflikten drogs inför Internationella domstolen i Haag som 1997 slog fast att båda parter var skyldiga – ungrarna till att ha brutit ett avtal och slovakerna till att ha fortsatt arbetet på egen hand. Länderna dömdes att betala varandra skadestånd och enas om en fortsättning av projektet där de skulle ta hänsyn till både ekonomi och miljö. Dammen blev till slut färdigställd, men frågan har inte fått en definitiv lösning. Ungern hävdar exempelvis att dammen skadar ekosystemet i Donau-deltat medan Slovakien menar att projektet förhindrar översvämningar och producerar el.

Om våra källor