Ungern – Utbildning

De flesta elever i Ungern går i statliga skolor, men det finns också ett mindre antal privata skolor som bland annat drivs av religiösa samfund. Ungerns officiellt erkända minoriteter kan få undervisning på sitt eget språk, men särskilt romer diskrimineras i skolväsendet. På högskolenivå är regeringen i konflikt med stora delar av den akademiska världen. 

Skolplikt råder för alla barn mellan 6 och 16 år, och undervisningen är avgiftsfri. Det är också obligatoriskt att delta i treårig förskola från tre års ålder. Nio av tio barn går i den åtta år långa grundskolan och kan därefter välja att fortsätta i gymnasium eller yrkesskola. Båda dessa högre stadier pågår i fyra år, varav de två första är obligatoriska.

Under 2000-talet har insatser gjorts för att få bukt med diskriminering och segregering av romska barn i skolan. Men uttalade ambitioner att stärka den romska kulturen genom särskilda skolor för romska barn har också ansetts befästa minoritetens isolering från det övriga samhället. Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) har behandlat flera fall som rör diskriminering och felaktig placering av romska barn i särskolor för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Romska barn utgör drygt hälften av andelen som hoppar av skolan.

Under Fidesz regeringstid (från 2010) har styrningen av skolorna och kursplanerna centraliserats. Förändringarna har mött motstånd bland lärare, föräldrar och elever, med demonstrationer och strejker. Kritik har väckts bland annat mot målet att "patriotisk" kurslitteratur ske ge utbildningen mer nationalistisk inriktning. Den ungerska lärarkåren har de lägsta lärarlönerna i EU, enligt sammanställningar från samarbetsorganisationen OECD. Men lönerna har höjts på senare år  genom regeringsbeslut, delvis för att göra yrket mer lockande. Under 2022 och 2023 förekom stora lärarstrejker eftersom strejkrätten begränsades.

Under 2000-talet har det blivit allt populärare bland unga att studera på landets drygt 60 universitet och högskolor. Men andelen 25–64-åringar som har högre utbildning är fortfarande förhållandevis låg, en fjärdedel, jämfört med övriga EU.

2012 minskade regeringen studieplatserna vid de statliga universiteten. Samtidigt infördes en regel om att alla som tar en examen vid en offentligt finansierad högskola måste förbinda sig att tills vidare stanna kvar i Ungern. I genomsnitt avkrävs akademiker att arbeta i Ungern ungefär dubbelt så många år som själva studierna tog. Nedskärningarna ledde till protester.

Även på högskoleområdet har regeringen tagit kontroll över institutioner och forskningsmedel. Det gäller även forskningsmedel som Ungerska vetenskapsakademin (MTA i ungersk förkortning, grundad 1825) tidigare förfogat över självständigt. Syftet är att gynna forskning som skapar inkomster. Högskolor har gjorts om till stiftelser, och medlemmar som utsetts till de nya styrelserna har ofta band till regeringsmakten. Regeringen har också stoppat kurser (exempelvis i genusvetenskap). Från universitetshåll ses sådana åtgärder som begränsningar av den akademiska friheten.

2018 beslöt privata Centraleuropeiska universitetet (CEU) att lämna landet. Den ungerska regeringen hade då under lång tid bedrivit en kampanj mot CEU:s grundare och finansiär, ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros. Den nya högskolelag som kringskar CEU:s verksamhet underkändes 2020 av EU-domstolen som en kränkning av EU-rätten.

Mathias Corvinus Collegium (MCC) i den gamla staden Esztergom erbjuder kurser från lågstadium till doktorsgrad. Skolan fungerar i praktiken som "plantskola" för de mycket konservativa kretsarna kring premiärminister Orbán, som vill hämta framtidens elit bland skolans elever och studenter. Regeringen bidrar till budgeten.

Planer finns att bygga ett campus i Budapest med koppling till det Shanghaibaserade Fudan-universitetet, ett  i Budapest. Avtal ingicks 2021, men projektet är försenat och har utlöst protester, rättsliga turer och frågor om finansiering.

Ungern har stolta traditioner på det naturvetenskapliga området. Läkaren Ignác Semmelweis (1818–1865) blev känd för att ha sett sambandet mellan barnsängsfeber och bristfällig handhygien i samband med förlossning.  I dag bär ett universitet med läkarutbildning Semmelweis namn.

I början av 1900-talet upptäcktes vitamin C av läkaren Albert Szent-Györgyi de Nagyrápolt.

Biokemisten Katalin Karikó, verksam i USA men utbildad vid universitetet i Szeged, öppnade med sin grundforskning vägen till mRNA-vaccinerna som möjliggjorde snabba insatser mot covid-19-pandemin. Hennes och pristagarkollegans upptäckter ledde till Nobelpris i medicin 2023.

Bland fysikpristagarna 2023 hittar man Ferenc Krausz med rötter i Mór, verksam i Österrike och Tyskland. I det fallet är det forskning om hur elektroner rör sig i atomer som lett fram till Nobelpris. 

Om våra källor