Nordkorea – Naturtillgångar,energi och miljö

Nordkorea är rikt på ett stort antal olika mineral. Men bristfällig infrastruktur och utrustning hämmar utvinning och omvärldens sanktioner är ett hinder för export. Kol och vattenkraft är de främsta energikällorna, men många i landet saknar tillgång till el. Landet deltar i det globala samarbetet för att stoppa klimatförändringarna.

Större delen av Koreahalvöns mineraltillgångar finns i Nordkorea. Nordkorea har bland de största tillgångarna i världen av kol, järnmalm, kalksten, magnesit och tungsten. Nypåträffade fyndigheter visar att landet också har stora reserver av sällsynta jordartsmetaller. I landet finns gott om koppar, bly, grafit, zink, fluorit, volfram och ädelmetaller som guld och silver.  Gruvnäringen har länge varit eftersatt och problemen är stora inte minst inom kolutvinningen med brist på el, transportutrustning och andra resurser. Kol används i hög grad till koleldade värmekraftverk men det har också exporterats till Kina fram till 2017. Att bygga ut kolgruveindustrin har pekats ut av regimen som ett viktigt mål för att landet ska kunna klara sin elproduktion.

Olja köptes förr billigt från Sovjetunionen och Kina. Men sedan 1990-talet har oljekonsumtionen minskat kraftigt. Provborrningar, bland annat av Ryssland och Kina, har gjorts efter olja och gas i havsbotten utanför kusten. Det finns uppgifter om att fyndigheter påträffats och att viss utvinning ska ha skett, men brist på teknik och utrustning har hindrat produktion i större skala. En del olja och oljeprodukter kommer in i landet via smuggling i strid med omvärldens sanktioner.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Kol uppskattas svarar för omkring fyra femtedelar av energiförsörjningen och vattenkraft omkring en tiondel. Den resterande delen utgörs av biobränslen samt olja. Det har sedan millennieskiftets början pågått satsningar på att utveckla förnybara energikällor. Försök med vindkraft har fått FN-finansiering och utbyggnad av vattenkraften med mindre anläggningar har också fått klimatstöd från FN. Det görs även försök att utveckla syntetiskt bränsle  ur kol.

Nordkorea plågas av kronisk elbrist och har ett slitet elnät som är i stort behov av att moderniseras. Strömavbrott är vanliga i Pyongyang och utanför huvudstaden är problemet än mer akut; vid mitten av 2010-talet hade bara 27 procent av invånarna tillgång till el. Industrier nära gränsen till Kina kan använda importerad el från det kinesiska elnätet och Nordkorea exporterar, trots sin sviktande elförsörjning, också el till Kina ( elektricitet omfattas inte av sanktionerna).

När det gäller elektriciteten kommer omkring två tredjedelar från vattenkraft och resten från främst kol. Vattenkraften gynnas av  landets många floder och bergiga terräng.

Bland förnybara energikällor växer solkraftens betydelse. Elbristen gör att många nordkoreanska hushåll har skaffat egna små solpaneler, som ofta förts in i landet från Kina, för att kunna titta på TV och ha belysning kvällstid. Det har även uppförts större solenergiparker vid fabriker och offentliga byggnader.

Regimen har även planer på att utveckla vågkraft, något som uppskattas ha stor potential enligt experter, samt bygga ut vindkraft. Nordkorea har använt kärnkraftsreaktorer för att producera el, som lättvattenreaktorn i Yongbyon.

MILJÖ OCH KLIMAT

Nordkorea hör till de 60 största utsläpparna av växthusgaser bland världens länder totalt sett. Sett till utsläpp per invånare hamnar landet dock betydligt längre ned på listan, då släpper 118 länder ut mer växthusgaser än Nordkorea.

Nordkoreas kolkraftverk är ineffektiva och föråldrad teknik gör att koldioxidutsläppen från dem är höga. Samtidigt har landets ekonomiska problem bidragit till att hålla nere landets utsläppsnivåer totalt sett. Mellan 1990 och 2011 minskade utsläppen med 40 procent. Därefter ökade de åter 2016–2018 för att därefter plana ut.

Nordkorea har visat sig angeläget om att delta i globalt samarbete på klimat och miljöområdet och har anslutit sig till ett flertal viktiga avtal, däribland Parisavtalet. Landet har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) för hur målen i Parisavtalet ska uppfyllas. Pyongyang har däremot inte lämnat in en långsiktig strategi (LTS) och inte angett ett mål för nettonollutsläpp.

Klimatutmaningar

Nordkorea tillhör de länder som bedöms vara sårbara för klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain placerar sig landet i den sämre hälften av världens länder (se hela listanhär). 

Nordkorea har under 2000-talet drabbats av flera svåra översvämningar som orsakats av tyfoner. Den senaste översvämningen inträffade 2020 och bara det året svepte fyra tyfoner in över landet. Det har haft förödande konsekvenser för jordbruket och infrastruktur och lett till brist på mat. Risken för översvämningar i kombination med perioder av extrem torka väntas öka på grund av klimatförändringarna. Översvämningarna har lett till jordskred, ett problem som har förvärrats på grund av omfattande avverkning av skog och intensiv uppodling av mark.

Övriga miljöproblem

Miljöproblemen är stora i Nordkorea. Regn och översvämningar har spolat bort bördig jord från bergsområden och floder har slammat igen och utsatts för föroreningar. Avskogning är ett stort problem som förvärrats på grund av bristen på livsmedel och bränsle. Enligt regimen har framgångsrika satsningar på återplantering av skog gjorts på senare år.

Om våra källor

94268

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0