Nordkorea

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/nordkorea/

Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un, son till den egensinnige Kim Jong-Il. Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade. Nordkorea har kärnvapen och har länge varit inbegripet i en bitter konflikt med USA och Sydkorea. Ekonomisk kollaps har lett till svält och desperation. All opposition har krossats med arbetsläger och avrättningar.

Geografi och klimat

Nordkorea omfattar drygt halva den koreanska halvön. Till ytan motsvarar landet cirka en fjärdedel av Sverige. Längs den 25 mil långa gränsen mot Sydkorea i söder går en buffertzon som är knappt en halvmil bred. Den demilitariserade zonen är, namnet till trots, ett av världens mest militariserade områden.

I norr bildar floderna Yalu (eller Amnok) och Tumen tillsammans en naturlig gräns mot Kina. Båda floderna rinner upp i regionen kring Paektu, en slocknad vulkan som är landets högsta berg. Yalu rinner västerut och mynnar ut i Gula havet. Tumen rinner österut och bildar en kort gräns också mot Ryssland i nordöst, innan floden mynnar ut i Japanska havet. 

Fyra femtedelar av Nordkoreas yta utgörs av bergskedjor och skogsklädda platåer. I väster dominerar låglänta platåer och slätter.

Nordkorea har ett tempererat klimat, som är påverkat av monsunvindar. Somrarna är varma och regniga, då monsunen blåser in från sydöst. Drygt hälften av all nederbörd faller mellan juni och augusti. Vintrarna är kalla. Snö förekommer rikligt i bergen men sparsamt på låglandet

Om våra källor

Fakta – Geografi och klimat

Yta
120 538 km2 (2018)
Tid
svensk + 8 timmar
Angränsande land/länder
Sydkorea, Kina, Ryssland
Huvudstad med antal invånare
Pyongyang 3 200 000 (folkräkning 2008)
Övriga större städer
Hamhung 768 000, Nampo 367 000, Wonsan 363 000, Sinuiju 359 000 (folkräkning 2008)
Högsta berg
Paektu (2744 m ö h)
Viktiga floder
Yalu, Tumen, Taedong
Medelnederbörd/år
Pyongyang 930 mm
Medeltemperatur/dygn
Pyongyang 24 °C (aug), -6 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Befolkningen är nästan uteslutande koreaner, härstammande från ursprungliga mongoliska folkgrupper på halvön. Det finns en liten kinesisk minoritet. Invånarna är koncentrerade till kustområdena och slättlandet i sydväst. Nordkorea är långt glesare befolkat än Sydkorea som har dubbelt så stor befolkning.

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
koreaner, liten minoritet kineser
Språk
koreanska (skiljer sig från koreanska i Sydkorea)

Källor

Religion

Författningen lovar religionsfrihet men i verkligheten förekommer ingen sådan. Samtidigt som det finns formellt godkända samfund betraktas alla som utövar religion i praktiken som statens fiender. Troende förföljs och fängslas, och riskerar även att avrättas.

Lagen förbjuder bruk av religion som medel i främmande makters tjänst, för att skada staten eller störa social ordning. Ett fåtal helgedomar och gudstjänster tillåts som visningsobjekt för utländska besökare. 

De officiellt godkända samfunden finns inom buddism, kristendom och blandreligionen chondogyo (se nedan). 

Buddismen kom till Korea med kinesiska missionärer och blev dominerande religion på 300-talet. Från slutet av 1300-talet trängdes den delvis undan av den kinesiska vishetsläran konfucianismen som betonar vikten av bildning och lydnad mot överheten. Kristendomen fördes till Korea på 1700-talet. På 1800-talet grundades chondogyo med inslag av kristendom, buddism, konfucianism, daoism, förfädersdyrkan och andetro. De starkt nationalistiska inslagen i nordkoreansk politik – en strävan att i allt lita till de egna krafterna – kan härledas till chondogyo. 

Bibeln är en förbjuden bok i Nordkorea. Enligt flera rapporter på senare år har folk avrättats för att de ägt eller distribuerat biblar. 

Traditionella religioner lever kvar i tänkesätt och attityder, även om mer än två tredjedelar av nordkoreanerna uppges vara icke-religiösa.

Om våra källor

Utbildning

Skolan i Nordkorea är avgiftsfri. Skolplikten håller från 2013 på att successivt utökas från elva till tolv år. Ett års förskola för femåringar ska följas av ett första femårigt stadium och därpå två treåriga stadier. I de båda högre stadierna är engelska obligatoriskt som andraspråk.

Skolan i Nordkorea är avgiftsfri. Skolplikten håller från 2013 på att successivt utökas från elva till tolv år. Ett års förskola för femåringar ska följas av ett första femårigt stadium och därpå två treåriga stadier. I de båda högre stadierna är engelska obligatoriskt som andraspråk.

Om våra källor

Kultur

Tidig koreansk kultur hämtade starka impulser från såväl Kina som Japan. Konstföremål av kinesiskt ursprung finns bevarade från århundradet närmast före Kristi födelse.

Redan då hade dock en särpräglad koreansk stil utvecklats, med former och mönster på kult- och prydnadsföremål, som skiljer sig helt från vad som påträffats i Kina och Centralasien. I gravar från samma tid har man funnit målningar som, om än kinesiskt påverkade, har egna drag i både figurskildring och ornamentik. 

Den koreanska kulturen upplevde flera blomstringsperioder under forn- och medeltid. Koreansk stenskulptur från tidig medeltid betraktas som den konstnärligt högst utvecklade i Östasien. 

Litteratur växte fram under Chosonperioden från slutet av 1300-talet. Skapandet av skriftsystemet hangul på 1400-talet bidrog till spridningen av den nationella litteraturen. Först under senare delen av 1800-talet började koreansk kultur påverkas av europeiska strömningar. 

Sedan 1948 är all kulturell verksamhet starkt ideologiskt präglad och strikt statskontrollerad. Litteratur, opera och dans ska höja det proletära klassmedvetandet, bevisa den nordkoreanska kulturens överlägsenhet och lovprisa landets ledare. Artisterna tjänstgör vid de stora statliga och regionala kulturinstitutionerna. 

Arkeologi har blivit ett redskap för att skapa nationell självkänsla. Stora resurser har satsats på utgrävningar, och museerna organiserar besök från arbetsplatser och skolor.

Om våra källor

Äldre historia

Statsbildningar har funnits på Koreahalvön sedan långt före vår tideräkning. Från slutet av 1300-talet styrdes Korea av Chosondynastin (också kallad Yidynastin), även om invasioner och maktutövande från kringliggande områden förekom. Trycket från Japan ökade i slutet av 1800-talet och 1910 annekterade japanerna Korea som för första gången blev helt koloniserat.

Mest känd av tidiga statsbildningar på den koreanska halvön är Choson, enligt legenden grundad 2333 f Kr av Tangun, en släkting till solguden. Chosons centrum låg vid floden Taedong i nordväst. Rikets välde vidgades norrut men krossades år 108 f Kr av kinesiska styrkor, som grundade militära kolonier över hela halvön. 

Utanför kolonierna utvecklades koreanska stadsstater, däribland Koguryo som i början av 300-talet drev bort kineserna. Vid den tiden fanns tre större koreanska kungadömen: Paekche i sydväst, Silla i sydöst och Koguryo i norr. Under 600-talet lade Silla under sig de övriga och enade hela halvön. Efter en kort blomstringstid föll Silla sönder i slutet av 700-talet, och 918 kom en ny dynasti, Koryo, till makten. 

På 1200-talet invaderades halvön av mongoler, och på 1300-talet kom attacker från Kina. 1392 grundades Choson-dynastin (också kallad Yi-dynastin) – med Söul som huvudstad. Den hade en kort storhetstid på 1400-talet, då skriftspråket hangul skapades, men därefter försvagades Choson. I slutet av 1500-talet utsattes Korea för japanska attacker som ödelade landet. Anfallen följdes av kinesiska invasioner i början av 1600-talet, och Korea blev en kinesisk lydstat. 

Bortsett från kontakterna med Kina isolerade sig Korea sedan från omvärlden fram till 1875. Då tvingades Korea ge japanerna tillträde till koreanska hamnar. Korea blev ett japanskt protektorat 1905. Fem år senare annekterade japanerna landet och förde en hård koloniseringspolitik.

Om våra källor

Modern historia

Korea intogs vid andra världskrigets slut av dels Sovjetunionen och dels USA. 1948 utropades Nordkorea och 1950–1953 rasade ett blodigt krig mellan kommuniststaten, med kinesiskt och sovjetiskt stöd, och Sydkorea som hade stöd av USA-ledda FN-trupper. Nordkorea har därefter styrts med järnhand av Kim Il-Sung, dennes son Kim Jong-Il och, sedan 2011, av sonsonen Kim Jong-Un. Sedan 1990-talet har ekonomin varit i kris och svält har drabbat befolkningen. Samtidigt lägger Nordkorea enorma summor på militären och provsprängde, trots omvärldens protester, sitt första kärnvapen 2006.

När Japan besegrades av de allierade segermakterna i slutet av andra världskriget invaderades norra Korea av sovjetisk militär medan den södra delen intogs av amerikanerna. En skiljelinje mellan de sovjetiska trupperna i norr och de amerikanska i söder drogs längs den 38:e breddgraden. Sovjetunionen bildade i norr ett kommunistiskt system under ledning av Kim Il-Sung. I söder inrättade USA en tillfällig regering av moderata nationalister. 

USA drog Koreafrågan inför FN 1947. Generalförsamlingen tillsatte en kommission som skulle ordna val i hela Korea. Sovjet vägrade släppa in kommissionen i ”sin” del av landet, och FN kunde bara arrangera val i söder. 

Efter valet i maj 1948 utropades i augusti en ny stat i söder – Republiken Korea. Samma månad arrangerades val till en folkförsamling i norra Korea och den 9 september 1948 bildades Demokratiska folkrepubliken Korea. Kim Il-Sung utnämndes till premiärminister. 1949 grundades det kommunistiska Koreanska arbetarpartiet, med Kim som ordförande. 

Den nya staten fick politiskt, ekonomiskt och militärt stöd från Sovjetunionen, men Kim Il-Sung försökte också hålla goda kontakter med Kinas nya kommunistregim under Mao Zedong. Nordkoreas militär byggdes stark med sovjetiska vapen. Propagandakrig pågick mellan nord och syd, och längs stilleståndslinjen förekom många skärmytslingar. 

Koreakriget

I juni 1950 gick Nordkorea till anfall över den 38:e breddgraden. På USA:s initiativ uppmanade FN:s säkerhetsråd (som bojkottades av Sovjetunionen) medlemsstaterna i organisationen att stödja Sydkorea med trupper. USA kom att leda och dominera FN-insatsen.

Nordkoreanerna intog raskt en stor del av Sydkorea men trängdes snart tillbaka upp mot gränsen till Kina. När ett par hundra tusen kinesiska soldater ingrep drevs FN-trupperna i sin tur tillbaka. Från april 1951 stabiliserades fronten längs den 38:e breddgraden men strider pågick fram till juli 1953, då ett stilleståndsavtal slöts i Panmunjon. Något fredsavtal kom dock aldrig till stånd och den demilitariserade zonen längs breddgraden utgör alltjämt gräns mellan Nord- och Syd­korea. Koreakriget krävde minst ett par miljoner människoliv, men enligt en del källor dog över 5 miljoner. 

Sovjetunionen, Kina och Östeuropa bidrog ekonomiskt till Nord­koreas återuppbyggnad. Under 1950-talet överträffade landets industri Sydkoreas och nordkoreanerna fick fri utbildning och sjukvård. 

I början av 1960-talet hade Kim Il-Sung utmanövrerat alla konkurrenter om makten. Men hans inriktning på nordkoreansk självtillit, juche (se Politiskt system), ledde till isolering. 

En viss öppning skedde ändå mot omvärlden, även Sydkorea, i början av 1970-talet. Modern teknologi importerades från väst och handeln ökade. Men Nordkorea hade inte råd att betala för sin import, och snart kom rapporter om brist på livsmedel och andra varor. Samtidigt inleddes en ideologisk kampanj för att nordkoreanerna skulle ägna sina dygn åt åtta timmars arbete, åtta timmars vila och åtta timmars studier av juche-ideologin. 

Kim Jong-Il tar över makten

När det 1984 tillkännagavs att Kim Il-Sungs äldste son Kim Jong-Il så småningom skulle efterträda sin far som president hade sonen redan fått en framträdande position i maktapparaten. Han utsågs till överbefälhavare 1991 och till ordförande i Nationella försvarskommissionen 1993, och betraktades efter hand i praktiken som landets ledare. 

Avhopp bland militären och konfrontationer mellan soldater och arbetare, som klagade över arbets- och livsvillkor, skapade politisk oro. Dessutom ökade Nordkoreas isolering och ekonomiska problem efter Sovjetunionens upplösning 1991 (se Ekonomisk översikt). 

Kim Il-Sungs död 1994 utlöste spekulationer om eventuella omvälvningar eller kursändringar i det slutna Nordkorea. Kim Jong-Il tycktes ha ett fast grepp om makten men alltfler avhopp bidrog till spekulationer om maktkamp, social oro och växande ekonomiska problem. 

Under 1995 och 1996 förvärrades läget dramatiskt med översvämningar, och 1997 drabbades landet av svår torka. Motvilligt erkände Nordkorea ”tillfälliga matproblem”. Landet tvingades acceptera omfattande livsmedelshjälp från omvärlden. En del källor uppskattar att minst en miljon människor svalt ihjäl på tre år. Enligt andra beräkningar var det snarare två miljoner – var tionde invånare i landet. 

Det ekonomiska och sociala sammanbrottet stärkte militärens makt. Politiska utrensningar förekom, samtidigt som militärer befordrades. Betoningen på principen om ”militären först”, songun, med absolut prioritet åt militära utgifter fick ökad vikt (se Politiskt system). 

Töväder med Sydkorea

Ökande kontakter med Sydkorea kulminerade i juni 2000, när Kim Jong-Il tog emot Sydkoreas president Kim Dae-Jung på ett historiskt statsbesök i Pyongyang (se Utrikespolitik och försvar). De fortsatta förbindelserna präglades av Nordkoreas ekonomiska kris. Hårda vintrar skapade akut energibrist. Pyongyang krävde elleveranser som villkor för fortsatta samtal med Seoul. Nya översvämningar och fortsatt svälthot följdes av maningar från FN om nödhjälp. 

Samtidigt som militären stärkt sitt grepp inledde Nordkorea 2002 försiktiga reformer i riktning mot marknadsekonomi (se  Ekonomisk översikt). Regimen ansågs tvingad till detta för att undvika kollaps av det förstelnade samhället. Men experimentet ledde till inflation och växande klyftor mellan affärsidkare i större städer och folkflertalet som måste handla med ransoneringskort i statliga butiker. Utrymmet för reformer var också minimalt, när ”militären först”-politiken gällde. 

Ekonomiskt samarbete med västvärlden komplicerades av konflikten om Nordkoreas kärnenergiprogram. I oktober 2006 provsprängde landet för första gången en kärnvapenladdning (se Utrikespolitik och försvar). 

Från 2008 uteblev Kim från en del officiella sammanhang och det har senare bekräftats att han drabbades av en svår stroke. Ändå omvaldes han till ordförande i Nationella försvarskommissionen i mars 2009 och hans ställning stärktes genom ändringar i författningen. 

Protester mot valutareform

Efter en andra provsprängning av kärnvapen våren 2009 skärptes FN-sanktionerna, omvärldens biståndsvilja minskade och matbristen i landet förvärrades. Samtidigt vidtogs åtgärder för att få ned inflationen och ta kontroll över den gryende marknadsekonomin med växande inkomstskillnader. Privata butiker, marknader och restauranger som växt fram stängdes och användandet av utländsk valuta förbjöds. I december 2009 genomfördes en valutareform, där hundra won blev värda en enda won. Folk fick en vecka på sig att växla in gamla sedlar mot nya, och ingen fick växla mer än 100 000 won, cirka 250 kronor. 

Reformen utlöste stor ilska bland många nordkoreaner som i ett slag blev fattigare. Det rapporterades om upplopp och angrepp på säkerhetsfolk som försökte stoppa smuggling av livsmedel. Flera personer ska ha avrättats som följd. 

Den sociala oron fick regimen att mildra valutareformen, bland annat genom höjd växlingsgräns (se även Ekonomisk översikt). Det politiska misslyckandet ledde till en rad avskedanden inom militären och partiledningen. Matbristen förvärrades under 2010, bland annat på grund av indraget bistånd från Sydkorea (se Utrikespolitik och försvar). 

Kim Jong-Un blir ny ledare

I december 2011 avled Kim Jong-Il i en hjärtinfarkt, 69 år gammal. Scenen hade redan förberetts för att hans yngste son Kim Jong-Un, knappt 30 år gammal, skulle ta över. Han hade redan fått framträdande poster när partiet under 2010 höll sin första större sammankomst på 30 år. Snart utsågs han till ordförande för partiets centrala militärkommission, ordförande för Nationella försvarskommissionen (se Politiskt system) och förste sekreterare för partiet.

Omvärldens förhoppningar om att ledarskiftet skulle leda till större öppenhet och mindre konfrontation kom snart på skam. I april 2012 genomförde Pyongyang en uppskjutning av en långdistansraket för att, som man uppgav, placera ut en satellit i rymden. Uppskjutningen blev emellertid ett fiasko eftersom raketen störtade strax efter start. Reaktionerna i omvärlden blev starka, eftersom det hela sågs som ett förtäckt försök att testa ett långdistansvapen. USA bröt omedelbart en överenskommelse om att ge Nordkorea omfattande matbistånd mot att det avbröt sitt kärnvapen- och missilprogram.

I december 2012 gjorde Nordkorea en ny raketuppskjutning, den här gången framgångsrikt. Fördömandena blev skarpa i omvärlden och FN:s säkerhetsråd beslutade att utvidga de existerande sanktionerna mot Nordkorea. När Nordkorea i februari 2013 för tredje gången provsprängde ett kärnvapen svarade FN med nya sanktioner. Strikta restriktioner infördes för varuimport och finansiella transaktioner liksom reseförbud för ledande personer.

Tecken på större politiska kursändringar uteblev. Men våren 2013 antog partiet på Kim Jong-Uns uppmaning en ny politisk utvecklingsstrategi, byungjin, som innebar att inte endast kärnvapenprogrammet och militären skulle prioriteras, som i Militären först-politiken, utan även landets ekonomi.

Om våra källor

Politiskt system

Nordkorea är en diktatur som sedan ett drygt halvsekel styrs av en politisk dynasti. Samhället är militariserat, slutet och genomsyrat av ideologisk propaganda. 

Nordkoreas auktoritäre ledare Kim Jong-Un utövar en mycket stor kontroll över landet, där det kommunistiska Arbetarpartiet dominerar statsapparaten och militären länge haft en viktig roll. En sällsam personkult har byggts upp kring honom, fadern Kim Jong-Il samt farfadern och landets första ledare Kim Il-Sung. 1997 införde Nordkorea ny tideräkning, som utgick från Kim Il-Sungs födelseår 1912. 

Liksom landets tidigare ledare innehar Kim Jong-Un de tyngsta posterna inom staten och partiet. Kim Jong-Un är såväl överbefälhavare som ordförande i partiets centrala militärkommission. 

Kim Il-Sung hade titeln president, men den avskaffades efter hans död 1994 och han fick postumt titeln ”evig president”. Kim Il-Sung – som också kallas ”den store ledaren” – var även överbefälhavare, generalsekreterare i kommunistpartiet, ordförande i partiets centrala militärkommission och ordförande i Nationella försvars­kommissionen som från 2009 betraktades som landets högsta styrande organ.

Både sonen Kim Jong-Il – ”den käre ledaren” – och sonsonen Kim Jong-Un utsågs till överbefälhavare och till ordförande i partiets centrala militärkommission. Kim Jong-Il var även generalsekreterare i partiet och ordförande i Nationella försvarskommissionen och blev efter sin död 2011 förklarad som ”evig generalsekreterare” och ”evig ord­förande”. Kim Jong-Un kunde därmed inte överta dessa viktiga poster utan blev istället utsedd till förste sekreterare i partiet respektive förste ord­förande i Nationella försvarskommissionen.

Dilemmat löstes i juni 2016 då Nationella försvarskommissionen avskaffades och ersattes av ett nytt styrande organ, Kommissionen för statliga affärer. Landets parlament, Högsta folkförsamlingen, röstade enhälligt för att tillsätta Kim Jong-Un som ordförande för den nya kommissionen. Därmed kunde Kim kliva ut ur skuggan av sin far och farfar och besätta den högsta posten i landet.

Högsta folkförsamlingens uppgift är att stifta lagar. De 687 ledamöterna som utses på fem år i allmänna val tillhör alla Demokratiska fronten för fosterlandets återförening. Fronten domineras helt av det Koreanska arbetarpartiet, men där ingår också två små stödpartier samt massorganisationer för ungdomar, kvinnor och yrkesgrupper. I varje valkrets finns bara en kandidat, det är obligatoriskt att rösta – ja eller nej – och valdeltagandet brukar anges vara 100 procent. Ordföranden i högsta folkförsamlingen fungerar formellt som statschef. Högsta folkförsamlingen utser även en premiärminister och regeringen.

Kim Jong-Un har sedan han blev ny ledare strävat efter att återge Arbetarpartiet makt i samhället. Enligt författningen ska landets styras av partiet. Men dess ställning underminerades gradvis när principen ”militären först” infördes.  Det innebar att  militära utgifter och militärens intressen fick stå i främsta rummet. Men Kim Jong-Un lanserade 2013 strategin byungjin, som samtidigt prioriterar både utveckling av kärnvapen och av ekonomin. En konsekvens har blivit att militärens dominans över Nordkoreas politik och ekonomi har minskat medan partiorganens ställning har stärkts. En särskilt viktig roll spelar partiets centralkommitté, som granskar regeringens ställningstaganden i olika frågor. 

En viktig partiideologi lanserad av Kim Il-Sung på 1950-talet har byggt på juche (självtillit). Juche betonar nationellt, kulturellt och ekonomiskt oberoende samt revolutionär nit och partiets överlägsenhet. Juche förutsätter att individen sätter samhällets intressen framför sina egna och att lojalitet med nationen och dess ledare går före internationell solidaritet. Kommunismen finns efter en ändring 2009 inte nämnd i författningen.

Om våra källor

Demokrati och rättigheter

I Nordkorea förekommer systematiska och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Medborgarna är strängt övervakade och förbjudna att lämna sitt hemland. De allmänna val som hålls är en demokratisk fasad.

Nordkorea är en diktatur, kontrollerad av Kimdynastin, med i praktiken endast ett erkänt parti. Det finns bara en kandidat på valsedlarna och valdeltagandet är alltid i det närmaste 100 procent (se Politiskt system).

Kritik av regimen och politisk opposition straffas hårt. Politiska fångläger som ofta beskrivs som koncentrationsläger tros ha funnits sedan Koreakriget. På senare årtionden har de utökats kraftigt och beräknas som mest ha hållit runt 200 000 människor. Antalet lägerfångar uppskattas idag av människorättsorganisationer till 80 000−120 000. I lägren lever ofta hela familjer eftersom upp till tre generationer ska straffas för brott som att ha lyssnat på utländsk radio, utövat religion eller inte visat landets ledare tillräcklig vördnad (se även Sociala förhållanden). Fångarna lever i praktiken som slavar under så usla förhållanden att många går under av svält, tortyr och umbäranden.

Försök att lämna landet betraktas som förräderi och kan leda till lägerinternering. Sedan Kim Jong-Un tillträdde som ny ledare 2012 har tonen skärpts och hot om dödsstraff uttalats för den som försöker fly. Trots hoten har tiotusentals tagit sig över gränsen till Kina. Men Kina betraktar dem som ekonomiska migranter snarare än flyktingar, och skickar tillbaka de flesta.

Omvärldens bild av situationen i Nordkorea bygger till stor del på vittnesmål från dem som lyckats lämna landet. Satellitövervakning avslöjar omfattningen av de stora fånglägren. Utländska besökare i landet får inte röra sig fritt och internationella människorättsorganisationer samt FN-organ har inget eller mycket begränsat tillträde till landet.

FN:s människorättsråd (UNHRC) presenterade 2014 en rapport som dokumenterar systematiska, utbredda och grova brott som mord, förslavning, tortyr, våldtäkt, framtvingade aborter, tvångsförflyttning, ”försvinnanden” samt svält och förföljelse grundad på politik, religion, ras och kön. Utredningen, som byggde på vittnesmål från nordkoreaner som flytt från sitt hemland, slog fast att regimen har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Den rekommenderade därför att regimen skulle ställas till svars inför den internationella krigsförbrytardomstolen ICC. Även FN:s kommitté för mänskliga rättigheter i generalförsamlingen har under 2010-talet antagit återkommande resolutioner med samma uppmaning.

Det nordkoreanska samhället är patriarkalt och andelen kvinnor på högre politiska poster är liten.

Korruptionen tros vara utbredd i samhället. Organisationen Transparency International placerade Nordkorea på plats 176 av 180 länder i sin lista över korruption i världens länder 2018.

Yttrandefrihet och medier

Nordkorea rankas i det absoluta bottenskiktet i världen i fråga om pressfrihet, även om den liksom yttrande-, mötes- och tryckfrihet är inskrivet i författningen (se rankningslista från Reportrar utan gränser här). Alla massmedier är strikt censurerade och används som regimens propagandainstrument. Kritik av den officiella politiken är åtalbar som ”reaktionär agitation”, ett brott som kan straffas med döden. Journalister måste tillhöra det statsbärande kommunistiska Arbetarpartiet.

De nyheter som förmedlas handlar till största delen om de politiska ledarnas uttalanden och aktiviteter. Den statliga nyhetsbyrån KCNA är den enda godkända källan till officiella nyheter för landets övriga medier. Radio- och TV-apparater är låsta på officiella frekvenser, och hårda straff har utmätts när folk lyssnat på utländska radiosändningar.

Folket är avskuret från internationella medier. Nyheter om förtryck och svält inom landet måste smugglas ut för att nå omvärlden. Flödet har dock ökat på senare år. Det finns numera en del internetkaféer, även om nätsurfare bara kan gå in på sajter som godkänts av myndigheterna.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Enligt författningen ska domstolarna i landet vara oberoende, men i praktiken är rättsväsendet underordnat partiet. Nordkorea anklagas för godtyckliga gripanden, tortyr och utomrättsliga – och ibland offentliga – avrättningar. Det är vanligt att även familjerna till dömda personer, i synnerhet om de ska ha begått politiska brott, straffas.

Aktuell politik

I början av 2018 tillkännagav Nordkoreas ledare Kim Jong-Un att målet att utveckla kärnvapen framgångsrikt uppfyllts. Då hade landet sedan 2016 genomfört tiotals robotprov och tre test av kärnvapen alltmedan spänningarna ökade i regionen. Den auktoritära och oberäkneliga enpartistaten ska hädanefter ägna all kraft åt att bygga upp den problemtyngda ekonomin.  

Kimdynastin har kunnat behålla sitt starka grepp om makten med hjälp av rigorös övervakning av medborgarna, en djupt rotad angivarkultur och brutala straff även för mindre förseelser. Samtidigt har lojala medarbetare belönats med affärskontrakt, eftertraktade jobb och bättre levnadsförhållanden. Redan som barn matas nordkoreanerna med regimens propaganda och personkulten kring Kimdynastin.

Sedan han tog över ledartronen 2012 har Kim Jong-Un stärkt sin makt genom att möblera om i samhällets ledarskikt och återge det styrande Arbetarpartiet inflytande över politiken på militärens bekostnad. Han har genomfört hundratals utrensningar på hög nivå, både inom militären och på politiska poster, och ersatt dem med personer som han själv litar på.

Förtrycket har hårdnat med fler offentliga avrättningar och skärpt övervakning från polis och säkerhetstjänst. En av de mest inflytelserika som förlorade livet var Kim Jong-Uns egen ingifte farbror Jang Song-Thaek, den förmodade andremannen i ledningen, som i slutet av 2013 fråntogs alla sina poster i parti- och militärledningen och avrättades. Han anklagades för förräderi och ska ha erkänt att han planerat ett maktövertagande. Ännu ett bevis för hur långt Kim Jong-Un är villig att gå för att säkra sitt grepp om makten var mordet på halvbrodern Kim Jong-Nam i Malaysia i februari 2017. Enligt malaysisk polis låg nordkoreanska agenter bakom mordet som utfördes med nervgas.

Partiets inflytande växer

Kim Jong-Un har strävat efter att ge partiet starkare inflytande över staten, landets ekonomi och säkerhetspolitiken. Att landets mäktigaste styrande organ Nationella försvarskommissionen 2016 genom en författningsändring ersattes med Kommissionen för statliga affärer, var en viktig del i förändringen (se även Politiskt system). Nationella försvarskommissionen hade bildats för att styra över försvars- och säkerhetsrelaterade frågor, men den kom att användas av  Kim Jong-Il (landets förre ledare som var far till Kim Jong-Un) för att styra även över icke-militära områden och som ett medel för hans politiska inriktning att prioritera militären i alla sammanhang. Genom att ersätta denna kommission med Kommissionen för statsangelägenheter, vars ledamöter inte längre hade en utpräglad militär koppling och där han själv var ordförande, markerade Kim Jong-Un inte bara ett slut på prioriteringen av militären utan även ett tydligt avstamp för ”Kim Jong-Un-eran”. Under 2016 fick Kim Jong-Un även titeln som ordförande för Arbetarpartiet, vilket han utsågs till när Arbetarpartiet höll sin första partikongress sedan 1980 i maj. Hittills hade han lett partiet, men kallats förste sekreterare.  

Bland Kim Jong-Uns förtrogna i regimens högsta ledning finns idag även hans yngre syster Kim Yo-Jong. Förtroendet för henne har blivit allt starkare. Hon är inte bara vicechef för partiets inflytelserika propagandaavdelning utan valdes även in som suppleant i partiets verkställande utskott, politbyrån, hösten 2017. Hon har även haft en viktig roll i kontakterna med Sydkorea under senare tid (se Utrikespolitik och försvar) och ledde den nordkoreanska delegationen som deltog i invigningen av Vinter-OS i Sydkorea i februari 2018.

Kärnvapenprogrammet

Kim Jong-Un stod tidigt för en hårdare linje gentemot omvärlden än fadern och han har drivit på utvecklingen av kärnvapen och robotvapen (se Utrikespolitik och försvar). Under Kim Jong-Uns styre har landet genomfört fyra kärnvapentest och ett 80-tal test av olika typer av robotar.

Kim Jong-Un har varken varit mottaglig för militära hot, sanktioner eller samarbetsinviter: utvecklingen av kärnvapenprogrammet har stadigt gått vidare. I början av september 2017 genomförde landet sin sjätte kärnvapensprängning, som bedömare i omvärlden konstaterade var en vätebomb, och i november samma år testades en ny form av interkontinental robot (Hwasong 15) som enligt experterna kan nå var som helst i USA. Efter båda testen införde FN hårda sanktioner som slog mot landets oljeimport, export av textilier och möjligheterna för nordkoreaner att arbeta utomlands (se Kalendarium och Utrikespolitik och försvar.)

En ny strategisk inriktning

Djupt rotad och utbredd korruption, utbredd fattigdom, undermålig infrastruktur och återkommande perioder av torka och översvämningar är några av de många problem som hindrar Nordkoreas utveckling.

I sitt nyårstal i januari 2018 förklarade Kim Jong-Un att den parallella strategin att utveckla kärnvapen samtidigt med ekonomin hade fyllt sitt syfte med framgång. I april beslöt partiet vid ett möte att den nya strategiska linjen skulle vara att lägga all kraft på att utveckla landets ekonomi.

Ekonomin har drabbats hårt av de sanktioner som omvärlden infört efter de nordkoreanska kärnvapen- och robottesterna (se Ekonomisk översikt) och i Nordkorea har sanktionerna lyfts fram som det största hindret för ekonomisk utveckling. För att bygga upp ekonomin och få fart på tillväxten krävs handel, investeringar och annat utbyte med omvärlden – något som sanktionerna hindrar. 

Under 2018 inleddes ett närmande mellan Nord- och Sydkorea och tre toppmöten hölls mellan de båda ländernas ledare. Ett historiskt möte hölls i juni samma år mellan Kim Jong-Un och USA:s president Trump i Singapore och i februari 2019 träffades de igen i Vietnam (se Utrikespolitik och försvar). Men någon överenskommelse har ännu inte nåtts när det gäller Nordkoreas kärnvapenprogram och sanktionerna kvarstår. 

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
Demokratiska Folkrepubliken Korea
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
Choe Ryong Hae (2019−) har representativa uppgifter medan Kim Jong-Un är"ledare"
Regeringschef
Kim Jae-Ryong (2019)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska fronten för fosterlandets återförening 687
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska fronten för fosterlandets återförening 687
Valdeltagande
inga allmänna val hålls
Kommande val
val till högsta folkförsamlingen 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Koreakriget har i över ett halvsekel präglat Nordkoreas utrikes- och säkerhetspolitik (se Konflikter: Korea). Krigstillstånd råder formellt med Sydkorea, eftersom avtalet om eldupphör 1953 inte har följts av något fredsavtal. Sedan 1990-talet har de internationella relationerna till stor del handlat om Nordkoreas kärnvapenprogram, och omvärldens försök att sätta stopp för det.

Strävan efter oberoende enligt juche-ideologin (se Politiskt system) har varit officiell ledstjärna i Nordkoreas utrikespolitik. Det har bidragit till landets isolering, även om det i realiteten länge var nära knutet till Kina och Sovjetunionen (se Modern historia).

Numera har Nordkorea diplomatiska förbindelser med flertalet länder i världen, inklusive större delen av EU. Däremot saknas diplomatiska förbindelser med USA och Washingtons intressen företräds i Pyongyang av Sveriges ambassad.

Kärnvapenfrågan

Försöken att få Nordkorea att avveckla sitt kärnvapenprogram har skett med både morot och piska. Pyongyang har ömsom lockats med olja, matleveranser och handelsutbyte, ömsom straffats med frysta bankkonton, strypta varuleveranser och andra sanktioner.

Den nordkoreanska regimen har otaliga gånger lovat att avstå från att utveckla kärnvapen, men sedan gjort det ändå. Sedan 2012 har Nordkorea inskrivet i sin författning att landet är en kärnvapenstat. Landet tros också ha ett aktivt program för kemiska vapen och eventuellt också biologiska vapen.

Mot bakgrund av att USA hade kärnvapen i Sydkorea inledde Nordkorea redan på 1950-talet ett program för att utveckla kärnteknologi, med potential för både kärnkraft och kärnvapen. De amerikanska kärnvapnen togs bort på 1970-talet. 1992 kom Nord- och Sydkorea överens om att den koreanska halvön skulle vara fri från kärnvapen. 

Nordkorea vägrade trots det att låta FN:s atomenergiorgan IAEA inspektera anläggningar där det misstänktes att förberedelser för kärnvapen fortskred. Men 1994 slöt Pyongyang ett avtal med USA som gick ut på att nordkoreanerna skulle skrota kärnkraftsreaktorer som hade kunnat användas till fredlig kärnkraft – och till utveckling av kärnvapen. I gengäld skulle Nordkorea få hjälp med sin energiförsörjning genom oljeleveranser samt hjälp med bygge av lättvattenreaktorer. 

Under åren som följde diskuterades även Nordkoreas program för utveckling av robotar som kan bära vapen långa distanser. Utfästelser och brutna löften avlöste varandra. 2003 drog sig Nordkorea formellt ur det internationella ickespridningsavtalet (NPT) – som det anslutit sig till 1985 men aldrig följt. Beslutet fick USA att pressa Nordkorea att delta i så kallade sexpartssamtal, där även Sydkorea, Kina, Japan och Ryssland deltog, för att få Pyong­yang att lägga ned sitt kärnvapenprogram. 

Första kärnvapentestet

Men i oktober 2006 provsprängde nordkoreanerna för första gången en underjordisk laddning. Reaktionerna i omvärlden blev starka. FN införde sanktioner som bland annat satte stopp för import av militärmateriel. 

Sexpartssamtalen fortsatte och 2007 tycktes ett genombrott nås då Nordkorea bland annat gick med på att stänga sin reaktor i Yongbyon och övriga kärnanläggningar och tillåta inspektioner av IAEA. Nordkorea fick i gengäld löften om energi- och livsmedelsbistånd, normaliserade relationer och hävda sanktioner. 

Inte heller nu ledde utfästelserna till någon större kursändring. Under 2009 hårdnade istället tonen. När FN fördömde provskjutningen av en långdistansrobot svarade Nordkorea med att hoppa av sexpartssamtalen. I maj samma år genomförde landet återigen en provsprängning av ett kärnvapen. I februari 2013 genomfördes en tredje underjordisk provsprängning.

Under andra halvan av 2010-talet trappade Nordkorea upp mängden robot- och kärnvapentest. Ett fjärde kärnvapentest genomfördes i början av 2016 och strax därefter ännu en raketuppskjutning. Enligt omvärlden var det åter en täckmantel för arbetet med att utveckla långdistansmissiler som kan bestyckas med kärnvapen.

Som ett svar på USA:s och Sydkoreas beslut att placera ut ett luftförsvarssystem i Sydkorea (se Sydkorea: Utrikespolitik och försvar), med det uttalade syftet att skydda Sydkorea från missilangrepp norrifrån, sköt Nordkorea i juli samma år tre robotar ut i havet utanför Sydkorea.

Samma höst utförde landet ännu ett kärnvapentest, det femte i ordningen. Nordkoreanska källor uppgav att landet efter testet nu tekniskt klarade att montera kärnvapenstridsspetsar på robotar. Fortsatta robottester följde vilket resulterade i nya spänningar och skärpta sanktioner från FN.

På amerikanskt initiativ antog FN:s säkerhetsråd i augusti 2017 ytterligare sanktioner mot Nordkorea. Sanktionerna som bland annat helt förbjuder landet att exportera kol, järn och bly, beräknades minska exportintäkterna med över en tredjedel.

Efter att ett sjätte kärnvapentest ägt rum i september 2017 – den första konstaterade vätebomben –infördes nya sanktioner för åttonde gången sedan landet utförde det första kärnvapenprovet 2006. Den här gången sattes en gräns för hur mycket olja som fick exporteras till Nordkorea. Främst berörde detta Kina som är det land som huvudsakligen förser Nordkorea med olja. Den kinesiska oljeexporten skulle kunna fortsätta på samma nivå som det senaste året, men inte mer. Ett förbud för Nordkoreas viktiga textilexport infördes också. Därtill fick inte heller nya visum utfärdas för nordkoreanska gästarbetare.

Efter att ett närmande inletts med Sydkorea och USA (se nedan) meddelade Nordkoreas ledare våren 2018 att landet inte längre behövde testa kärnvapen och långdistansrobotar eftersom man nu hade kärnvapen som kunde avskräcka landets fiender. Han sade sig också vara villig att verka för kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Inga fler kärnvapen- och robotprov skulle göras och testanläggningen för kärnvapen förstördes, vilket bevittnades av utländska journalister. 

Relationerna till Sydkorea

Nordkorea har aldrig erkänt Sydkorea utan har återförening av halvön som mål (det omvända gäller också). Trots det inleddes en försiktig dialog mellan länderna på 1970-talet och i mitten av 1980-talet inleddes gruppresor med möten mellan familjemedlemmar som inte träffats sedan Koreakriget. Efter kalla krigets slut runt 1990 följde handel och samtal. 

När Nordkorea släppt kravet på att bara ett återförenat Korea kunde vara med i FN, upptogs båda Korea som medlemmar där 1991. Året efter trädde ett brett samarbetsavtal i kraft. 

I juni 2000 hölls ett historiskt toppmöte i Pyongyang mellan Kim Jong-Il och Sydkoreas president Kim Dae-Jung. De beslöt om ekonomiskt samarbete, återupprättade järnvägsförbindelser och återöppnat förbindelsekontor vid gränsstationen Panmunjom. Vid OS-invigningen i Sydney samma år tågade Nord- och Sydkoreas deltagare in tillsammans. 

Nordkoreas kärnvapenprov 2006 skapade nya spänningar. Ett andra toppmöte mellan Nord- och Sydkorea 2007 ingav hopp om mer islossning, men ledde i praktiken inte långt. Under 2009 trappades krigsretoriken upp och efter den andra provsprängningen sade sig Nord inte längre vara bundet av stilleståndsavtalet från 1953. Ömse­sidiga anklagelser om gränsöverträdelser förekom, liksom eldstrider vid den omstridda gränsen i Gula havet. 

Under 2010 skärptes läget ytterligare. I mars dog 46 sydkoreanska sjömän sedan krigsfartyget Cheonan exploderat och sjunkit nära gränsen i Gula havet. En internationell utredning fann att en nordkoreansk torped sänkt fartyget. Pyongyang nekade till inblandning och bröt alla förbindelser med Seoul. I november bröt en eldstrid ut sedan Nord­korea plötsligt skjutit artillerield mot den sydkoreanska ön Yeonpyeong, också nära gränsen. Fyra sydkoreaner dödades i anfallet som även orsakade materiell förödelse. 

Läget förblev övervägande spänt mellan länderna och försämrades av Nord­koreas raketuppskjutning och kärnvapentest 2012−2013.

Efter Pyongyangs raketuppskjutning i början av 2016 fattade Sydkorea beslutet att stänga den gemensamma industrizonen Kaesong, som länderna drivit tillsammans med visst avbrott sedan 2004 (se Industri). 

Trots att konflikten uppfattades som mer fastfrusen än någonsin mot slutet av 2017 skedde en islossning i början av 2018. I januari samma år höll länderna för första gången sedan Kim Jong-Uns tillträde som nordkoreansk ledare, bilaterala samtal på hög nivå. Det officiella skälet till samtalen var att diskutera Nordkoreas deltagande i vinter-OS i Pyeongchang i Sydkorea nästkommande månad. Under OS-invigningen tågade nord- och sydkoreanska tävlingsdeltagare tillsammans och senare träffade Sydkoreas president Moon Jae-In Nordkoreas formella statschef Kim Yong-Nam samt Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong. I april samma år hölls så ett historiskt möte, i gränsstaden Panmunjom i den demilitariserade zonen, mellan Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In. Vid toppmötet kom de båda ledarna överens om att verka för att under 2018 nå fram till ett fredsavtal och till total kärnvapennedrustning på Koreahalvön.

De båda koreanska ledarna träffades därefter vid ytterligare två tillfällen under 2018 och kom överens om konkreta åtgärder för att minska spänningar och sporra gemensamt samarbete. Det handlade bland annat om att ta bort landminor längs den gemensamma gränsen och att minska antalet vaktposteringar. Därtill hölls åter en återförening för familjer som splittrats i samband med Koreakriget och hamnat på var sin sida om gränsen. De fortsatta internationella sanktionerna mot Nordkorea satte dock käppar i hjulet för tätare ekonomiskt samarbete mellan staterna och investeringar i Nordkorea.

Relationerna till USA

Relationerna med USA hänger särskilt nära ihop med spelet kring kärnprogrammet. Pyongyang vill helst ha direkta förhandlingar med Washington och gick endast motvilligt med på att andra länder i regionen deltog inom ramen för sexpartssamtalen som pågick fram till 2009. Nordkorea räknar USA som huvudfiende och anklagar Sydkorea för att vara dess marionettstat.

Förhållandet kärvade extra mycket efter den dåvarande amerikanska presidenten George W Bushs tal 2002 om ”ondskans axelmakter” – Nordkorea, Iran och Irak. När Barack Obama tillträdde som president 2009 fanns förhoppningar om töväder. Istället provocerade Nordkorea med att provskjuta en långdistansrobot och därpå även ett kärnvapen.

Efter att Donald Trump tillträtt som ny amerikansk president i januari 2017 blev förhållandet mellan de bägge länderna allt mer fientligt i takt med att Nordkorea utökade sina robottester (se Kalendarium). Samma vår, i samband med de årliga militärövningarna mellan Sydkorea och USA, då Nordkoreas ledning traditionellt brukat protestera öppet med hotfulla uttalanden, ökade åter oron på Koreahalvön. Men Trump-ledningen gjorde klart att målet var att Nordkorea på nytt skulle lotsas in i en dialog om kärnvapenprogrammet. För att uppnå detta skulle man använda diplomati och ytterligare sanktioner. Samtidigt hade man från amerikanskt håll också ökat pressen på Kina (se nedan) att aktivt delta i försöken att få Nordkorea på rätt väg.

Efter att Kim Jong-Un i början av 2018 plötsligt inlett ett närmande till Sydkorea kom han under våren även med en invit till president Trump. Denne tackade överraskande ja till att hålla ett toppmöte med Kim Jong-Un. Mötet ägde till slut rum den 12 juni samma år i Singapore. Det var första gången som en amerikansk president träffade Nordkoreas ledare. De båda ledarna diskuterade kärnvapennedrustning och undertecknade ett dokument om att verka för att den koreanska halvön ska bli fri från kärnvapen. USA åtog sig att värna om Nordkoreas säkerhet och skulle även stoppa de återkommande militärövningarna med Sydkorea. Därtill kom man överens om att sträva efter att få till stånd ett formellt fredsavtal efter Koreakriget. Hur det hela skulle gå till var dock högst oklart och det behövdes därför ytterligare möten.

I februari 2019 möttes Trump och Kim Jong-Un vid ett andra toppmöte, den här gången i Vietnams huvudstad Hanoi. Förväntningarna var stora inför mötet, bland de bägge parterna såväl som i omvärlden. Men toppmötet strandade och fick avbrytas i förtid. Länderna skyllde på varandra. USA menade att nordkoreanerna krävt för mycket, enligt president Trump att samtliga sanktioner skulle hävas, mot att kärnvapenanläggningen Yongbyon delvis monterades ned. Från nordkoreanskt håll uppgavs att man endast hade krävt att de sanktioner som införts 2016−2017 skulle tas bort.

Relationerna till Kina

Sedan det kalla krigets slut har Kina varit Nordkoreas närmaste bundsförvant. Ett vänskapsavtal undertecknades 1961 mellan länderna där Kina lovar att komma till Nordkoreas undsättning vid ett angrepp utifrån. Nästan hela Nordkoreas handel sker idag med Kina, som också är en viktig källa till livsmedel och energi för nordkoreanerna. Men förhållandet är komplicerat och Kinas inflytande tycks mer begränsat än tidigare.

Peking har försökt avstyra Nordkoreas provsprängningar av kärnvapen under början av 2000-talet och deltagit i fördömandena av dem. Samtidigt antas Kina vara mer oroat för instabilitet på Koreahalvön, än för kärnvapnen i sig. Peking har stött FN-sanktioner mot Nordkorea, men de kinesiska ledarna har inte velat ta till allt för hårda metoder för att undvika att regimen i Pyongyang kollapsar. Inte minst finns det i Kina en stark oro för en flyktinganstormning över den gemensamma gränsen.

Efter att Kim Jong-Un tog över ledartronen i Nordkorea svalnade relationerna. Men i början av 2018, strax före det planerade toppmötet med USA, gjorde Kim Jong-Un en tågresa till Peking, där han träffade Kinas president Xi Jinping. Resan, Kim Jong-Uns första officiella utlandsresa som nordkoreansk ledare, uppfattades av bedömare som ett sätt att försäkra Peking om att det inte var uteslutet från de förhandlingar som inletts om läget på Koreahalvön.

Relationerna till Japan

Japan har ställt sig på Sydkoreas och USA:s sida i konflikten på Koreahalvön och Japan har också en militärallians med USA. Det har gjort att Nordkorea uppfattar Japan som en fiende. Relationerna har ytterligare ansträngts av nordkoreanernas svåra erfarenheter under det forna japanska kolonialväldet och en tvist kring Nordkoreas bortförande av japanska medborgare på 1970- och 1980-talen. Pyongyang erkände 2002 att 13 japaner kidnappats, varav fem skickats tillbaka, men enligt Tokyo kan det handla om hundratals japaner som hålls kvar i Nordkorea. 

Försvar

Nordkorea har världens fjärde största krigsmakt och är det mest militariserade landet i förhållande till folkmängden. Militärutgifterna under senare år har beräknats till cirka en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). Militären har över en miljon soldater och flera miljoner reservister. Värnplikten kan vara upp till tolv år i armén och upp till tio år i marinen.

Det är okänt hur många kärnvapen som Nordkorea förfogar över: uppskattningar talar om alltifrån 15 till 60. Det kan producera såväl höganrikat uran som plutonium för atombomber. Det sjätte kärnvapenprovet 2017 var en vätebomb och det kraftigaste hittills.

Nordkorea har också med sina robottester visat att det har utvecklat flera olika typer av robotar, från kortdistans, till medel- och långdistansvapen.

Om våra källor

Fakta – försvar

Armén
1 100 000 man (2017)
Flygvapnet
110 000 man (2017)
Flottan
60 000 man (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Nordkorea har ännu en av världens mest centralstyrda ekonomier med en överdimensionerad tung industri och ett ineffektivt jordbruk. Efter ekonomiskt sönderfall och naturkatastrofer på 1990-talet sjönk landet ned i fattigdom och perioder av svält. En viss ljusning rapporterades under 2010-talets första hälft, men sanktionerna från omvärlden uppges därefter ha drabbat ekonomin hårt.

Utländsk katastrofhjälp har räddat många liv, medan statens krympande resurser gått till militären och till den korrupta politiska eliten. Ledarnas omåttliga lyxliv misstänks finansierat genom organiserad brottslighet med narkotikahandel, vapensmuggling och förfalskning av dollar. Stelbent byråkrati, korruption, hög utlandsskuld, internationella sanktioner, bristande yrkeskunnande och begränsade utländska och inhemska investeringar är hinder för ekonomisk utveckling. 

Ända in på 1970-talet var Nordkorea mer industrialiserat och hade en högre inkomst per invånare än Sydkorea. Sedan gick det snabbt utför. Problemen visade sig i form av energibrist, föråldrade fabriker och dåligt utvecklade transportsystem. Nordkorea blev det första kommunistlandet i världen som ställde in betalningarna på sin utlandsskuld. 

Sovjetunionens upplösning 1991 blev ett dråpslag för den nordkorean­ska ekonomin. Byteshandeln med östblocket upphörde och Nord­korea tvingades betala sin import med utländsk valuta. Därmed kollapsade utrikeshandeln och akut energibrist drabbade industri och jordbruk. 

Krisen på 1990-talet

Bedömningar av Nordkoreas ekonomi försvåras av bristen på tillförlitlig statistik men under 1990-talet beräknas BNP ha krympt. Det ekonomiska haveriet bidrog till massvält när skördarna slog fel (se Modern historia). Nordkorea tvingades ta emot nödhjälp utifrån och inleda försiktiga reformer. Bland annat tilläts utländska investeringar och genom grundlagsändringar 1998 gavs visst utrymme för privat företagsamhet och marknadskrafter. Året därpå ska BNP ha växt med dryga 6 procent, men från en bottennivå. 

I början av 2000-talet breddades reformerna. Vissa grupper fick rätt att handla med kontanter istället för ransoneringskort och en del priser släpptes fria. Marknader och privata butiker blev alternativ till statlig försäljning, som förlorade sina subventioner. 

Men tillgången svarade inte mot efterfrågan, vilket ledde till inflation. Rispriset sköt i höjden, samtidigt som mer än två tredjedelar av befolkningen bara kunde skaffa basvaror genom ransoneringskort. Många var arbetslösa efter den tunga industrins kollaps. Läget förvärrades när utländskt matbistånd minskade till följd av konflikten med omvärlden om Nordkoreas kärnvapenprogram (se Utrikespolitik och försvar). 

Regeringen försökte också underlätta för utländska företag att göra affärer i landet. Den amerikanska dollarn var officiellt förbjuden men användes allt oftare inofficiellt. Ändå var bristen på utländsk valuta akut. Korruption och svartabörshandel ökade. 

Valutareform och folkligt missnöje

I slutet av 2009 försökte regimen strypa den växande marknads­ekonomin och svarthandeln och bekämpa inflationen. En valutareform som gjorde att hundra won plötsligt blev värda en won fick katastrofala följder (se Modern historia). Varubristen ökade kraftigt och inflationen sköt i höjden. Folkliga missnöjesyttringar tvingade snart regimen att mjuka upp reformen. Bland annat höjdes gränsen för hur mycket valuta som fick växlas in. 

Svårigheterna fortsatte dock. Konfrontation med Sydkorea 2010 ledde till att bistånd och handel med grannen ströps. En majoritet av nordkoreanerna beräknades leva av en allt mer utbredd svart ekonomi. Även om försörjningsläget hade förbättrats lurade hungersnöd hela tiden runt hörnet för en stor andel av befolkningen. 

Nordkorea har varit starkt beroende av hjälpsändningar med mat. FN:s livsmedelsprogram WFP skeppade på två årtionden från starten 1995 mer än fyra miljoner ton mat till landet, till ett värde av cirka 1,7 miljarder dollar. Bilateralt stöd har också varit viktigt, från främst Kina, USA, Sydkorea och Japan. Ökade politiska spänningar har dock lett till minskade matleveranser från alla källor. 

Enligt beräkningar i Sydkorea, vars centralbank anses vara den mest tillförlitliga källan när det gäller ekonomisk statistik från Nordkorea, låg den ekonomiska tillväxten i Nordkorea i snitt på 1,2 procent om året 2000–2012.

Utvecklingen under Kim Jong-Un

Under Kim Jong-Uns styre på 2010-talet har de marknadsekonomiska inslagen förstärkts. Svarthandeln med mat och kläder har vuxit och det finns flera hundra officiellt tillåtna marknader i landet. Nordkoreaner uppges även ha börjat köpa bostäder privat istället för att vänta på att de tilldelas en bostad av staten, enligt forskare i Sydkorea (Sydkoreas institut för återförening). Samtidigt är utbudet av konsumtionsvaror i stort sett samma som i västvärlden med bilar, elcyklar, senaste mobiltelefonmodellerna med mera. På senare tid har det även inom jordbruket blivit tillåtet för kollektiven att sälja överskott från produktionen privat. Jordbruket står fortfarande för omkring en femtedel av ekonomin.

Liksom i Sydkorea spelar starka familjedrivna företagskonglomerat en viktig roll i ekonomin. Dessa har stark koppling till staten, partiet eller militären och får därigenom olika fördelar.  

Den nordkoreanska regimen framhåller att det är ett viktigt mål att nordkoreanernas levnadsstandard ska förbättras. Det nämndes till exempel i den femårsplan för den ekonomiska utvecklingen som presenterades i maj 2016. Enligt planen är det även ett mål att uppnå en mer balanserad utveckling och att satsa på modern teknologi.

Omvärlden har under andra halvan av 2010-talet infört allt hårdare ekonomiska sanktioner mot Nordkorea (se Utrikespolitik och försvar). Kinas ledare såg länge genom fingrarna på kinesiska företag som bedrev handel och annat ekonomiskt utbyte med nordkoreaner i strid med internationella sanktioner, men från 2016 har Kina i högre grad börjat efterleva FN-sanktioner mot Nordkorea. I takt med sanktionspolitiken har även smuggling och inofficiell gränshandel mellan länderna kommit att spela en allt viktigare roll för den nordkoreanska ekonomin.

Sanktioner drabbar hårt

Nordkoreas ekonomi uppges av den sydkoreanska centralbanken ha påverkats kraftigt av de sanktioner mot export av kol och andra mineraler som FN införde efter att landet genomförde sitt fjärde kärnvapenprov i september 2016.  Den nordkoreanska ekonomin gick in i en recession med krympande BNP under 2017.

Ett annat bakslag för ekonomin blev stängningen av industrizonen Kaesong 2016, som startades 2004 som ett gemensamt projekt med Sydkorea intill den demilitariserade zonen. Kaesong stängdes efter det att Sydkorea dragit sig ur samarbetet och skickat hem sina arbetare till följd av Nordkoreas kärnvapenprov.

I början av 2018 inledde Kim Jong-Un överraskande ett närmande till Sydkorea och USA och lovade att stoppa kärnvapen- och missiltest samtidigt som regimen beslöt att istället lägga all kraft på ekonomisk utveckling.

Den svårt eftersatta infrastrukturen i landet är ett av de främsta hindren för att en modern ekonomi ska kunna byggas upp. Även den mycket utbredda korruptionen utgör ett hinder för utvecklingen. Organisationen Transparency International placerade Nordkorea på plats 171 av 180 länder i sitt korruptionsindex 2017.

 Om våra källor

Fakta – Ekonomi

Valuta
nordkoreansk won

Källor

Naturtillgångar och energi

Nordkorea har bland de största tillgångarna i världen av kol, järnmalm, kalksten, magnesit och tungsten. Nypåträffade fyndigheter visar att landet också kan ha runt två tredjedelar av de kända reserverna av sällsynta jordartsmetaller.

Fyndigheterna finns främst i bergen i norr; Nordkorea har nära nio tiondelar av Koreahalvöns mineraltillgångar. I landet finns också gott om koppar, bly, grafit, zink, fluorit, volfram och ädelmetaller som guld och silver. 

Gruvbrytningen har stagnerat med föråldrad utrustning, men tecken finns nu på att nysatsningar görs. Bland annat inrättades ett nytt departement för utvinning av naturtillgångar 2010. 
Olja köptes förr billigt från Sovjetunionen och Kina. Efter Sovjet­unionens upplösning 1991 råder oljebrist. Det kan dock finnas både olja och gas under landets havsbotten, och avtal har slutits med Kina om utvinning av olja. 

Mycket kol importeras från Kina för huvuddelen av energiförsörjningen. Merparten av elektriciteten kommer dock från vattenkraft, även om kolet även här står för en dryg tredjedel. I bergen finns många små vattenkraftverk, men vattenförsörjningen är ojämn, och landet plågas av kronisk energibrist och har ett slitet elnät. Nordkorea förfogar över en eller flera kärnkraftsreaktorer. Lättvattenreaktorn i Yongbyon antas producera el, men har antagligen också använts i landets kärnvapenprogram (se Utrikespolitik och försvar).

Om våra källor

Jordbruk och fiske

Mindre än en femtedel av Nordkoreas yta är odlingsbar och längst i norr är odlingssäsongen kort. Jorden är näringsfattig och nederbörden är vanligtvis liten. De viktigaste grödorna är ris, majs och potatis.

Även sötpotatis och sojabönor är viktiga, och dessutom odlas bland annat vete, korn, hirs, havre och råg. Boskapsuppfödning är också vanligt förekommande. 

Jordbruket beräknas stå för upp till en fjärdedel av ekonomin. Men skördarna räcker inte för att föda befolkningen. Fram till 1980-talet var ris en viktig exportvara men under 1990-talet drabbades landet av svår matbrist (se Modern historia och Sociala förhållanden). Nordkorea är sedan dess beroende av hjälpsändningar av mat från utlandet. 

Torka och översvämningar har bidragit till problemen, men en orsak är också ett ineffektivt system med låg avkastning i förhållande till den odlade ytan. Skördarna rapporteras dock ha ökat något på senare år. Potatis har blivit mycket vanligare efter svältkatastrofen på 1990-talet, produktionen har enligt vissa uppgifter fyrdubblats. 

Jordbruket har i huvudsak bedrivits kollektivt eller, alltmer från 1990-talet, på statliga gårdar. Enligt reformer från 2002 ska bönderna få behålla en andel av skördarna för egen del, men exakt hur det ska gå till och hur andelarna ska beräknas är oklart. 

Planekonomin har lett till svåra föroreningar av luft och vatten samt jordförstörelse och kalhuggning av skog. Avverkningen går mest till bränsle. Skogsplantering bedrivs, och mycket timmer importeras.

Fisket är viktigt. Det ger protein, exportinkomster och licenspengar (från japanska fiskefartyg). I både Japanska havet och Gula havet fångas bland annat pollock, torsk, bläckfisk, sardiner och räkor. 

Om våra källor

Industri

Tung industri dominerar i Nordkorea även om lättare industri har vuxit snabbare på senare år. Maskiner har en framträdande roll men gruvnäringen och energisektorn är också viktiga.

Maskinindustrin tjänar inte minst militären, men tillverkar också annan transportutrustning och produkter för jordbruket. 

Textiltillverkningen som dominerar inom lättare industri växte snabbt i slutet av 1900-talet men har sedan stagnerat. Textilierna är trots det fortfarande viktiga för exporten och ger därmed utländsk valuta.

Eftersatt underhåll och föråldrade produktionsmetoder samt brist på råvaror, bränsle, kapital och reservdelar utgör problem för all industri. 

Industrizonen Kaesong öppnades 2004 intill den demilitariserade zonen som ett gemensamt projekt med Sydkorea. Där verkade över 120 sydkoreanska företag som sysselsatte över 50 000 nordkoreaner. Det som tillverkades såldes i Sydkorea.  Men i början av 2016 stängdes Kaesong efter det att Sydkorea dragit sig ur samarbetet och skickat hem sina arbetare till följd av Nordkoreas kärnvapenprov.

Industrisektorn drabbades även hårt av de sanktioner mot export av kol och andra mineraler som FN införde efter att landet genomförde sitt fjärde kärnvapenprov i september 2016.  

Om våra källor

Arbetsmarknad

Runt en tredjedel av arbetskraften beräknas vara sysselsatt inom jordbruket i Nordkorea, även om siffrorna varierar mellan olika källor.

Det finns inga uppgifter om arbetslöshet eller undersysselsättning. Statliga företags kollaps har gjort att folk blivit utan jobb, men det erkänns inte officiellt.

Författningen garanterar sysselsättning med åtta timmars arbetsdag för alla medborgare över 16 år. Många invånare tros vara beroende av informella inkomstkällor som svarthandel för att klara livhanken. 

Fackförbunden är helt kontrollerade av kommunistpartiet och staten. Strejker förekommer inte, så vitt känt.

Om våra källor

Sociala förhållanden

Nordkorea är i teorin ett klasslöst samhälle men i praktiken råder stora klyftor. Ett unikt klassificeringssystem gör att många medborgare är utestängda från ekonomiska och sociala fördelar. Fattigdomen är utbredd och befolkningen har sedan 1990-talet drabbats av svår undernäring och även massvält.

Den politiska eliten lever i stort överflöd. Högst i rang står Kim Il-Sungs (1912–1994) familj och släkt, följda av Kims gamla revolutionskamrater och deras familjer. 

Medborgarna rangordnas enligt ett sociopolitiskt rangordningssystem – kallat songbun – med ett 50-tal undergrupper. Systemet bygger på något som kan beskrivas som ett mellanting mellan klass och kast. Människor mäts med utgångspunkt från familjens historia och lojalitet mot revolutionen och den högsta ledaren. Vilken rang en familj har avgör individens tillgång till matransoner, sjukvård, bostad, utbildning och karriär. Songbun styr till och med vem man har rätt att gifta sig med. 

Status ses regelbundet över, och om en familjemedlem begår en ”antirevolutionär handling” förlorar hela familjen i status (se även Politiskt system). 

Landets växande ekonomiska problem från mitten av 1970-talet urholkade de sociala skyddsnäten som varit jämförelsevis goda. Ekonomiskt vanstyre, översvämningar och torka ledde till att mer än en miljon människor dog av svält eller svältrelaterade sjukdomar på 1990-talet (se Modern historia). 

Sedan dess tar Nordkorea emot stora matleveranser från bland annat FN:s livsmedelsprogram WFP. Andelen som lider av undernäring har minskat men beräknades 2013 fortfarande ligga på runt en tredjedel av befolkningen. Vart tredje barn är litet för sin ålder. De statliga matransonerna är små, och kosten är näringsfattig. Fortfarande riskerar en majoritet av befolkningen hela tiden att drabbas av akut matbrist. 

Sjukvården har förfallit i krisens spår. Det råder brist på mediciner, uppvärmning, vatten och el. Sjukdomar som tuberkulos, polio och malaria har åter blivit vanliga.

Familjeliv

Förpliktelser mot familjen har av hävd varit överordnade andra plikter. Fadern har varit familjens överhuvud och äldste sonen har haft särskilt ansvar. Kvinnor har haft lägre status än män i traditionell koreansk kultur. Även i dagens Nordkorea har männen större chans än kvinnorna till att göra karriär i politiken, men utbildningssystemet tycks inte diskriminera kvinnor, och andelen yrkesarbetande kvinnor är hög. 

Det styrande arbetarpartiet uppträder som nordkoreanernas moraliska väktare och reglerar deras liv i detalj. Alla måste tillhöra någon politisk organisation. Individen väljer varken bostadsort eller arbete fritt. Ansökan till rätt myndighet krävs för flytt men också för semesterresa eller bara helgutflykt. Vanliga familjer måste ofta vänta på sin semesterkvot, medan de mest hängivna mot partiet och staten kan belönas med familjesemester. 

Ett nygift par tilldelas ett hus eller en lägenhet, medan andra ofta måste vänta på att få någonstans att bo. Bostäderna är oftast små, och det händer att tre generationer måste bo tillsammans. 

Tidigare hade Nordkorea – åtminstone officiellt – väl utbyggd fri sjukvård och social omsorg. Fri dagisplats, betald mammaledighet, sjukpenning, ålders- och förtidspension garanterades formellt. Kvinnor uppgavs ha samma lön som män för samma arbete. De låga lönerna åtföljdes av kraftigt subventionerade hyror och matransoner.

Om våra källor

Seder och bruk

Koreanernas gemensamma kultur har djupa historiska rötter i Koryo- och Choson-dynastierna mellan 900- och 1900-talen. Sedan mitten av 1900-talet har dock Nordkorea gått sin egen väg både politiskt och kulturellt. Kultur och livsmönster ska tjäna staten, partiet och ledardynastin Kim. Nordkorea beskrivs som en stor revolutionär familj, där den avlidne ledaren Kim Il-Sung fortfarande betraktas som överhuvud.

Den naturskildrande nationalsången Aegukka har till stor del ersatts av patriotiska sånger som prisar de avlidna ledarna Kim Il-Sung och Kim Jong-Il samt den sistnämndes son och landets nuvarande ledare, Kim Jong-Un. Personkulten kring Kim Il-Sung har genom det statsstyrda utbildningssystemet gjort Kim-familjen till föredömen för män och kvinnor, unga och gamla. Barnen lär sig utantill berättelser från Kims barndom, och moralisk och ideologisk propaganda överförs genom liknelser där Kim och hans familjemedlemmar är huvudpersoner.

Vett och etikett

I traditionell koreansk kultur är det oerhört känsligt att förlora ansiktet. Koreaner talar om att skydda kibun, inre känslor eller yttre anseende. Relationer bygger på social balans och korrekt uppträdande, en harmoni som inte får rubbas. Respekt för äldre och överordnade är avgörande, och status är viktig. 

Även om detta finns som bakgrundskultur i umgänget mellan nordkoreaner, så är attityden till staten och ledardynastin det allt överskuggande i dagens samhälle. Individens känslor ska underordnas nationens och ledarens intressen. Det värsta etikettbrottet är att inte visa vördnad för ledarfamiljen Kim. 

Staten, partiet och personkulten kring Kim Il-Sung har tagit över även språket i Nordkorea. Folk lär sig rätt vokabulär genom att läsa statens och partiets publikationer, medan de inte har tillgång till litteratur utifrån. Ord och uttryck som inte anses passa med partiets eller statens intresse kommer inte in i samhället. Den statsstyrda språkliga normen får människor i Nordkorea att låta väldigt lika, vare sig de är högt eller lågt utbildade. Vanliga är ord och begrepp som revolution, socialism, kommunism, klasskamp, patriotism, antiimperialism, antikapitalism, nationella återförening och hängivenhet och lojalitet mot ledaren.

Mat och klädsel

Vitt ris och köttsoppa var förr symbol för god mat i Nordkorea, men fattigdom och tidvis svält i Nordkorea har medfört torftig kost, huvudsakligen ris. Annars är naengmyon, kalla nudlar, en favoriträtt i Nordkorea. Ledarskiktet lever i kulinarisk lyx och besökare utifrån serveras en variationsrik meny, som inte är tillgänglig för vanliga nordkoreaner. Alla livsmedel är reglerade av staten.

Nordkoreaner bär ofta en uniformsliknande klädsel utan skarpa färger. Svart, grått och mörkblått är vanligt med vit skjorta och blus. 
Det anses att kvinnor inte ska bära byxor om de inte arbetar i fabrik eller jordbruk. Kvinnor uppmuntras överlag att visa feminina drag i sin klädsel. Vid offentliga framträdanden och mottagning av gäster utifrån bär kvinnor ofta en variant av den traditionella koreanska nationaldräkten hanbok, mer färggrann än vardagsklädseln.

I offentligheten bär alla vuxna nordkoreaner ett Kim Il Sung-märke på till vänster på bröstet som tecken på lojalitet. Personens status framgår av den typ av märke man bär.

Traditioner och helgdagar

Nationella högtidsdagar är framför allt Kim Il-Sungs födelsedag den 16 februari och Kim Jong-Ils födelsedag den 15 april. Sedan 2010 firas även Kim Jong-Uns födelsedag den 8 januari. Dessutom firas bland annat Arbetarnas dag 1 maj, Nationens grundande 9 september och Arbetarpartiets dag 10 oktober. En del av dessa dagar firas med sovjetliknande militärparader, medan andra firas som konstfestivaler och officiella samlingar.

Om våra källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2019

      • December

      • Ryssland och Kina föreslår sanktionslättnader

        Kina och Ryssland lägger fram ett förslag till en resolution i FN:s säkerhetsråd om att lätta på sanktioner mot Nordkorea. Lättnaderna ska göras som en respons på att Nordkorea sedan 2018 inte genomfört provskjutningar av kärnvapen och interkontinentala ballistiska robotar. Resolutionen betonar vikten av att vara tillmötesgående när det gäller lättnader i sanktionerna av humanitära skäl och för att underlätta levnadsförhållandena för befolkningen, bland annat föreslås att exportförbudet för fisk och textilier ska hävas liksom kravet att nordkoreanska arbetare ska skickas hem senast den 22 december i år.

      • “Mycket viktigt test”

        Enligt den statliga nyhetsbyrån KCNA har ett mycket viktigt test genomförts vid avskjutningsplatsen för satelliter. Testet ska ha betydelse för landets strategiska position enligt en talesman för regimen. Enligt bedömare kan det handla om ett markbaserat test av en motor till en interkontinental ballistisk robot eller till satellituppskjutning. Nyligen har Pyongyang också meddelat att man inte längre håller dörren öppen för ytterligare samtal med USA om kärnvapenprogrammet.

      • Medlemmar av säkerhetsrådet fördömer Nordkoreas robottest

        De sex europeiska medlemmarna av FN:s säkerhetsråd – Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Belgien, Polen och Estland – fördömer gemensamt Nordkoreas uppskjutningar av ballistiska robotar och betonar vikten av att sanktionerna mot landet upprätthålls. Sedan maj har landet genomfört 13 robotprov i strid med säkerhetsråds resolutioner. Nordkoreas senaste test skedde den 28 november.

      • Oktober

      • Turistanläggning finansierad från Sydkorea förstörs

        Kim Jong-Un har gett order om att en turistanläggning på berget Mount Kumgang ska förstöras. Anläggningen byggdes och finansierades av det sydkoreanska företaget Hyundai Asan och var ett omtyckt resmål för sydkoreanska turister fram till 2008, då en sydkoreansk turist sköts till döds av en nordkoreansk soldat när hon ska ha kommit in på militärt område. Tillsammans med industrizonen Kaesong, som idag är stängd, hörde turistanläggningen till de främsta samarbetsprojekten mellan Nord- och Sydkorea. Beskedet om att anläggningen ska förstöras kommer bara en dag efter det att den sydkoreanske presidenten Moon i ett anförande i samband med en budgetdiskussion i parlamentet lyfte fram interkoreanska projekt och skapandet av en ”fredsekonomi” som avgörande för Nordkoreas framtid.

      • Robottest ska ha genomförts från ubåt

        Enligt Pyongyang har ett robottest gjorts från en ubåt för första gången. Testet genomförs bara några dagar innan samtal ska hållas med USA om det nordkoreanska kärnvapenprogrammet. Bedömare framhåller att Nordkorea ofta låter diplomatiska initiativ följas av olika former av militära ageranden.

      • ”Kärnvapensamtal med USA avbryts”

        Nordkoreas ambassad i Stockholm, där förhandlare från USA och Nordkorea träffats för kärnvapensamtal, uppger att Nordkorea lämnat samtalen eftersom motparten "inte tog med sig något till förhandlingsbordet" utan höll fast vid tidigare ståndpunkter. Från amerikansk sida säger man dock att det har varit ”goda diskussioner”.

      • Augusti

      • Författningsändring stärker Kim Jong-Uns ställning

        Högsta folkförsamlingen godkänner en rad författningsändringar som ytterligare befäster Kim Jong-Uns officiella ställning i Nordkorea. En ny paragraf i författningen ger ordföranden för landets främsta styrande organ, Kommissionen för statliga affärer - den post som skräddarsyddes åt Kim Jong-Un 2016 – lagstadgad kontroll över statliga affärer. Kommissionsordföranden blir nu, ”den högsta ledaren för partiet, staten och de militära styrkorna i enligt med det koreanska folkets enhälliga vilja och önskan” , som ordföranden för Högsta folkförsamlingens uttrycker det.

      • Nya test av kortdistansrobotar

        Nordkorea provskjuter åter två kortdistansrobotar som färdas ett 20-tal mil innan de faller ner i Japanska havet. Det är sjätte gången på några veckors tid som Nordkorea genomför robottest i protest mot de gemensamma militärövningarna mellan USA och Sydkorea som inleddes i början av augusti. Samtidigt avvisar Nordkoreas kommitté för fredlig återförening av landet den sydkoreanske presidenten Moon Jae-In försök att få till stånd nya samtal mellan de koreanska staterna om återförening.

      • Robottest efter militärövningar inleds i Sydkorea

        Bara en dag efter det att USA och Sydkorea påbörjat årliga militära övningar provskjuter Nordkorea två kortdistansrobotar. Provskjutningarna görs åter i protest mot de militära övningarna i grannlandet. Tidigare har dock Nordkorea undvikit test i samband med att militärövningarna pågår.

      • Juli

      • Kortdistansrobotar testas

        Nordkorea provskjuter två kortdistansrobotar, ut över havet från östkusten. Testet kan komplicera ansträngningarna att få fart på förhandlingar mellan USA och Nordkorea om de nordkoreanska kärnvapnen. Det uppfattas också som ett uttryck för irritation mot att USA och Sydkorea planerar fortsatta gemensamma militärövningar (se 4 maj och 9 maj 2019).

      • Juni

      • Trump besöker Nordkorea

        Efter ett G20-möte i Japan gör USA:s president Donald Trump ett planerat besök i Sydkorea. I samband med det blir det också ett till synes improviserat möte med Kim Jong-Un i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. När Trump tillsammans med Kim kliver över gränsen blir han den första sittande presidenten i USA att beträda nordkoreansk mark. Händelsen får stor uppmärksamhet i nordkoreanska medier.

      • Kinas president besöker Kim Jong-Un

        Den kinesiske presidenten Xi Jinping träffar Kim Jong-Un under ett kort besök i Pyongyang. Det är det första kinesiska statsbesöket i Nordkorea på 14 år. Kim Jong-Un har å sin sida redan varit fyra gånger i Kina sedan förra året. Bedömare tror att besöket är ett sätt för Kina att visa för omvärlden och inte minst USA, vilket inflytande Peking har över Pyongyang och för att nå en lösning på kärnvapenkonflikten. Nordkorea vill för sin del signalera att man har Kinas stöd.

      • Maj

      • Extrem torka och stor livsmedelsbrist

        Statliga medier rapporterar att mängden regn och snö som fallit under 2019 är lägre än på nästan fyra årtionden. Inte sedan 1982 har landet fått så lite nederbörd – endast drygt 54 millimeter mellan januari och maj. I april varnade FN:s livsmedelsprogram WFP tillsammans med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO för att över 10 miljoner nordkoreaner behövde akut livsmedelshjälp efter att skörden förra året var den lägsta sedan 2008.

      • USA beslagtar nordkoreanskt lastfartyg

        USA omhändertar ett nordkoreanskt lastfartyg som har brutit mot FN:s sanktioner mot Nordkorea som förbjuder försäljning av kol till omvärlden. Fartyget ertappades först i Indonesien våren 2018. Det indonesiska myndigheterna har nu lämnat över fartyget till USA.

      • Fler robottester

        Nordkorea provskjuter ytterligare två kortdistansrobotar – det andra testet inom loppet av en vecka. Provskjutningarna uppfattas av bedömare som försök från Nordkoreas sida att pressa på för att få fart på de strandade förhandlingarna med USA. Ännu så länge testar Nordkorea bara kortdistansrobotar, som framför allt, kan ses som ett hot mot Sydkorea. Förra året lovade Kim Jong-Un att Nordkorea inte skulle göra några provskjutningar av långdistansrobotar och inga kärnvapenprov. Men löftet gäller bara till årsskiftet.

      • Nordkorea avfyrar kortdistansrobotar

        För första gången sedan hösten 2017 utför Nordkorea ett antal test av kortdistansrobotar. Det uppfattas av bedömare som ett sätt för Pyongyang att försöka pressa på för att USA ska driva förhandlingarna om kärnvapennedrustning och fred på Koreahalvön vidare och, inte minst, lätta på sanktionerna mot Nordkorea. Eftersom det handlar om kortdistansrobotar, bryter uppskjutningen inte mot de löften Kim Jong-Un gett sedan de diplomatiska samtalen med Sydkorea och USA inleddes om att inte provskjuta kärnvapen eller långdistansrobotar.

      • April

      • Ommöblering i ledarskiktet

        Nordkoreas parlament, Högsta folkförsamlingen, väljer vid sitt första möte efter valet tidigare i år åter Kim Jong-Un till ordförande för landets främsta beslutsfattande organ Kommissionen för statliga affärer. Det är denna post som bekräftar att han är landets högsta ledare. Samtidigt byts landets formella statschef sedan slutet av 1990-talet, den 91-årige Kim Yong-Nam, ut mot toppolitikern och militärofficeren Choe Ryong-Hae. Även på premiärministerposten sker ett skifte där Pak Pong-Ju ersätts av Kim Jae-Ryong. Den nyvalde statschefen Choe använder vid mötet en ny titel för Kim Jong-Un som ”den högsta representanten för hela det koreanska folket”.

      • Mars

      • Nordkorea håller val

        I valet till Högsta folkförsamlingen som äger rum vart femte år deltar 99,99 procent av väljarna. 687 ledamöter utses till den nya församlingen och varje röstsedel innehåller endast ett namn på en kandidat. Till skillnad från valet 2014, då Kim Jong-Un själv var en av kandidaterna för valkretsen Mount Paektu, ställer den nordkoreanske ledaren inte upp den här gången. Däremot blir hans yngre syster och rådgivare Kim Yo-Jong, som redan förekommit i flera internationella sammanhang, invald i folkförsamlingen.

      • Hemlig grupp utropar nordkoreansk exilregering

        En organisation som kallar sig Cheollima Civil Defense (CCD) förklarar att den är en provisorisk exilregering för Nordkorea. Organisationen blev känd 2017 i samband med mordet på Nordkoreas ledare Kim Jong-Uns halvbror Kim Jong-Nam i Malaysia i februari 2017. Då lades en video ut med Kim Han-Sol, son till Kim Jong-Nam. Gruppen förklarade samtidigt att den skulle garantera Kim Han-Sols säkerhet. Enligt vissa rykten är det Sydkoreas underrättelsetjänst som i själva verket ligger bakom gruppen.

      • Februari

      • Toppmöte utan överenskommelser med USA

        Det andra toppmötet mellan USA:s president Donald Trump och Kim Jong-Un om Nordkoreas kärnvapen leder inte till några nya överenskommelser mellan länderna. Mötet som hålls i Hanoi i Vietnam avslutas abrupt. Det första mötet mellan de två ledarna ägde rum i Singapore i juni 2018.

    • 2018

      • December

      • FN-resolution fördömer Nordkoreas brott mot mänskliga rättigheter

        FN:s generalförsamling antar för 14:e året i rad en resolution som fördömer de ”systematiska, utbredda och omfattande” kränkningarna av mänskliga rättigheter i Nordkorea. Resolutionen antas med konsensus utan någon omröstning.

      • November

      • Mandariner mot svampar

        Nord- och Sydkorea utbyter livsmedelsgåvor med varandra, som ett bevis för de nya, varmare relationerna mellan staterna. Nordkoreas Kim Jong-Un skickade i september två ton av den exklusiva svampen goliatmusseron till familjer i Sydkorea som splittrats från sina nordkoreanska släktingar i samband med kriget. Sydkorea svarar i november med att skicka 200 ton mandariner till Nordkorea.

      • Oktober

      • Panmunjom fritt från vapen och militära vakter

        Som en del i en överenskommelse mellan Kim Jong-Un och president Moon från september tas vapen och militära vakter bort från ”fredsbyn” Panmunjom, ett område som också kallas JSA (Joint Security Area) där möten ofta hållits mellan de båda koreanska sidorna samt representanter för den militära FN-operationen under Koreakriget (UNC, United Nations Command). Tidigare under hösten hade även omkring 800 000 landminor längs gränsen börjat tas bort.

      • September

      • Nytt toppmöte mellan Nord- och Sydkorea

        Sydkoreas president Moon och Kim Jong-Un håller samtal för tredje gången. Under mötet, som äger rum i Pyongyang upprepar de båda ledarna utfästelserna om fred och att den koreanska halvön ska vara kärnvapenfri. Kim Jong-Un lovar också att stänga robottestanläggningen Tongchang-ri.

      • Militärparad utan långdistansrobotar

        Nordkorea firar 70-årsjubileum av landets grundande med bland annat en militärparad. Den här gången visas inga långdistansrobotar upp som kan bära kärnvapenladdningar, vilket ses som en signal från regimen om dess vilja att gå vidare med den överenskommelse om fred och kärnvapennedrustning som ingicks mellan Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump. Den senare twittrar i berömmande ordalag om Kim Jong-Un efter paraden.

      • Samarbetskontor för koreanska relationer

        Ett samarbetskontor som ska bidra till bättre relationer mellan Nord- och Sydkorea och underlätta kommunikation och utbyte bildas. Sydkoreas och Nordkoreas minstrar för återföreningsfrågor deltar vid invigningen av institutet, som ska bestå av 20 tjänstemän från vardera landet. Institutet är baserat i industrizonen i Kaesong.

      • Augusti

      • Möten mellan splittrade familjer

        För första gången på tre år arrangerar Syd- och Nordkorea återföreningar mellan koreanska familjer som splittrades efter Koreakriget. 83 nordkoreaner och 89 sydkoreaner har valts ut denna gång, som är den 18:e i raden av återföreningsträffar som ordnats under årens lopp. Många av deltagarna är gamla och har inte längre sina närmaste familjemedlemmar i livet, utan det handlar istället om att möta kusiner eller andra släktingar.

      • Juli

      • Nordkorea uppges bygga nya robotar

        Amerikansk underrättelsetjänst har upptäckt att Nordkorea kan vara på väg att bygga nya robotar, rapporterar tidningen Washington Post. Enligt rapporten som bygger på satellitbilder rör det sig sannolikt om minst två interkontinentala robotar som tillverkas vid en anläggning nära Pyongyang. Utrikesminister Mike Pompeo har veckan innan vittnat inför senaten om att Nordkorea fortsätter att anrika kärnbränsle, samtidigt som han hävdade att framsteg görs i samtalen med Pyongyang. Rapporter har också kommit om att viss nedmontering förekommer vid Nordkoreas största avfyrningsplats för satelliter.

      • Nordkorea lämnar tillbaka döda soldater

        Vad som uppges vara kvarlevorna efter ett 50-tal amerikanska soldater som dog i Koreakriget skickas från Nordkorea med ett amerikanskt transportplan till den amerikanska flygbasen Osan i Sydkorea. Det hela sker på 65-årsdagen för det eldupphör som fick slut på Koreakriget 1953. Återförandet är ett led i överenskommelsen mellan Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un vid toppmötet i Singapore.

      • BNP minskade kraftigt 2017

        Enligt Sydkoreas centralbank drabbades den nordkoreanska ekonomin av en tillbakagång 2017 till följd av omvärldens sanktioner mot kärnvapenprogrammet som bland annat inneburit att kol, fiskeriprodukter och textilier inte längre kan exporteras till andra länder. BNP backade med 3,5 procentenheter, vilket var en skarp vändning med tanke på att tillväxten 2016 var nära 4 procent.

      • Dubbla budskap i kärnvapenförhandlingar

        Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo besöker Pyongyang under två dagar för att diskutera hur kärnvapenöverenskommelsen mellan ländernas presidenter ska sättas i verket. Enligt det avtal som Donald Trump och Kim Jong-Un kom överens om i juni ska en ”fullständig nukleär nedrustning” ske på Koreahalvön. Enligt Pompeo görs framsteg under samtalen, men strax efter det att Pompeo lämnat landet offentliggör Nordkorea ett uttalande där USA anklagas för att  äventyra avtalet genom ”ensidiga och gangsterlika” krav. Förvirringen tilltar när president Trump meddelar att han fått ett mycket vänligt brev av Kim Jong-Un i vilket den nordkoreanske ledaren hyllar Trump och spår en ljus framtid för relationerna mellan länderna. Samtidigt kräver USA att FN inför ett totalförbud för oljeleveranser till Nordkorea. Kravet kommer sedan en rapport visat att Nordkorea på illegal väg skaffat mer än dubbelt så mycket olja som landet tillåts importera enligt de rådande internationella sanktionerna mot landet.

      • Juni

      • Historiskt möte mellan Kim Jong-Un och USA:s president Trump

        Mötet mellan Kim Jong-Un och Donald Trump är första gången som en amerikansk president träffar Nordkoreas ledare. De båda ledarna diskuterar kärnvapennedrustning och i en skriftlig överenskommelse lovar Kim att verka för att den koreanska halvön blir fri från kärnvapen. USA åtar sig att värna om Nordkoreas säkerhet och vid en senare presskonferens berättar Trump att han även har lovat att USA ska stoppa de återkommande militärövningarna med Sydkorea.

      • Militärledare byts ut

        Kim Jong-Un uppges ha bytt ut tre av de högsta militära ledarna i landet. Personalförändringarna ses av bedömare som ett led i den nordkoreanske ledarens ambition att se till att omge sig av medarbetare som är helt lojala mot honom.  Men det kan även tolkas som ett sätt att visa för omvärlden, inte minst USA, att Nordkorea menar allvar med den nya nedrustningslinjen. Försvarsminister Pak Yong-Sik är en av dem som ska ha bytts ut.

      • Maj

      • Möte mellan Nord- och Sydkoreas ledare

        Sydkoreas president Moon och Nordkoreas Kim Jong-Un möts åter i gränsbyn Panmunjom. De båda koreanska ledarna diskuterar såväl det planerade mötet mellan USA och Nordkorea, som ställts in av USA ett par dagar tidigare, som hur de ska gå vidare med den överenskommelse som ingicks vid det första mötet i april. De kommer också överens om att träffas oftare i fortsättning och att hålla igång en öppen dialog sinsemellan.

      • USA ställer in planerat toppmöte

        I ett brev till Kim Jong-Un skriver USA:s president Donald Trump att han ställer in det planerade toppmötet i Singapore den 12 juni efter uttalanden från Nordkorea som präglats av ”enorm ilska och öppen fientlighet”. Pyongyang hade tidigare fördömt uttalanden från den amerikanske vicepresidenten Mike Pence om att Nordkorea skulle kunna sluta som Libyen, vars ledare Muammar Gaddafi dödades av rebeller 2011, åtta är efter att landet tagit avstånd från kärnvapenutveckling. Dagen därpå meddelar Trump, efter samtal mellan amerikanska och nordkoreanska regeringsföreträdare, att mötet kanske ändå kan äga rum. 

      • Anläggning för kärnvapentest förstörs

        Testplatsen för kärnvapen vid Punggye-ri, där landets sex kärnvapenprov sedan 2006 har ägt rum, förstörs.  Journalister från Sydkorea, Kina, Ryssland, USA och Storbritannien har bjudits in för att vara med när anläggningens tunnlar och militära byggnader sprängs sönder.

      • Nordkorea ställer in samtal med Sydkorea

        Den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA meddelar att samtal på högnivå med Sydkorea ställs in i protest mot de militärövningar som nyligen inletts med amerikanska och sydkoreanska stridsflygplan. Enligt Nordkorea bryter militärövningen mot den överenskommelse som de båda koreanska staterna ingick vid Panmunjom. Pyongyang varnar också för att det planerade mötet mellan Kim Jong-Un and Donald Trump kan komma att avbokas.

      • Nordkorea friger tre amerikanska fångar

        Nordkorea släpper tre amerikanska fångar sedan den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo träffat regeringsrepresentanter i Pyongyang.  De tre amerikanerna har suttit fängslade anklagade för spioneri och ”fientliga handlingar”.   

      • April

      • Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea

        Efter att Sydkoreas president Moon Jae-In och  Kim Jong-Un skakat hand på var sin sida om stilleståndslinjen kliver den nordkoreanske ledaren över till sydkoreansk mark. Mötet hålls i den  sydkoreanska gränsstaden Panmunjom i den demilitariserade zonen mellan länderna. Därmed är Kim Jong-Un den förste nordkoreanske ledaren som befinner sig Sydkorea sedan Koreakriget. Vid toppmötet kommer de båda ledarna överens om att verka för att under 2018 nå fram till ett fredsavtal och till total kärnvapennedrustning på Koreahalvön.

      • Nordkorea stoppar kärnvapen- och robottester

        Kim Jong-Un meddelar att Nordkorea inte ska genomföra fler provskjutningar av kärnvapen och medel- och långdistansrobotar. Enligt den nordkoreanske ledaren är det inte nödvändigt att göra fler test eftersom Nordkorea nu har den kapacitet som krävs. Som ett bevis på detta ska avskjutningsplatsen för kärnvapen, Punggye-ri, monteras ned. Beskedet välkomnas av omvärlden, inte minst av Sydkoreas och USA:s presidenter.

      • Direktförbindelse öppnas mellan Nord- och Sydkoreas ledare

        En kommunikationskanal, en så kallad hotline, öppnas mellan Nordkoreas Kim Jong-Un och Sydkoreas Moon Jae-In. Därigenom blir det möjligt för de bägge koreanska ledarna att kommunicera direkt med varandra.

      • Mars

      • Kim Jong-Un gör första utlandsbesök till Kina

        Kinesiska medier meddelar att ett hemligt möte hållits i Peking mellan Kim Jong-Un och Kinas president xi Jinping. Det är den första resan, som kommit till mediernas kännedom, som Kim gjort sedan han blev Nordkoreas ledare 2011. Vid mötet höll Kim Jong-Un fast vid att han var redo att träffa USA:s och Sydkoreas presidenter samt att han var positiv till kärnvapennedrustning under förutsättning att det skedde i ett fredligt sammanhang och att samtliga parter genomförde åtgärder för att uppnå fred. 

      • Nordkorea utrikesminister i möte med Sveriges statsminister

        Nordkoreas utrikesminister Ri Yong-Ho åker till Stockholm där han träffar utrikesminister Margot Wallström och statminister Stefan Löfven för att diskutera kärnvapennedrustning på Koreahalvön och ett kommande möte mellan USA:s president Donald Trump och Kim Jong-Un. Det förekommer rykten bland internationella medier om att ett sådant toppmöte skulle kunna äga rum i Sverige eller att den svenska regeringen skulle kunna vara behjälpligt med att organisera mötet.

      • Kim Jong-Un och Trump ska träffas

        Den nordkoreanska regimen låter meddela att den är beredd att stoppa alla robot- och kärnvapentester samt att Kim Jong-Un strävar efter kärnvapennedrustning och nu vill ha ett samtal med Donald Trump. Budskapet framförs av en sydkoreansk delegation i ett möte i Vita huset i USA. Delegationen, som leds av den sydkoreanske underrättelsechefen Chung Eui-Yong,  har ett par dagar tidigare träffat den nordkoreanske ledaren. President Trump säger ja till erbjudandet om ett möte med Kim Jong-Un. Mötet planeras till maj.

      • USA: ”Kemisk nervgas dödade Kim Jong-Nam”

        Washington uppger att det nu kan konstateras att den nordkoreanska regimen använt ett kemiskt vapen, nervgasen VX, för att döda Kim Jong Uns halvbror Kim Yong-Nam på flygplatsen i Kuala Lumpur i Malaysia. USA inför samtidigt ytterligare ekonomiska sanktioner mot Nordkorea som ett straff för användningen av kemiska vapen. Två unga kvinnor, en från Indonesien och en från Vietnam, utförde mordet och har i en pågående rättegång i Malaysia uppgett att de lurades att tro att det hela var ett skämt och en del i ett TV-inslag.

      • Toppmöte planeras mellan Nord- och Sydkorea

        Efter att Kim Jong-Un tagit emot en sydkoreansk regeringsdelegation vid ett middagsmöte kommer uppgifter om att det ska hållas ett toppmöte med de båda ländernas ledare i gränsstaden Panmunjom i slutet av april. Enligt Sydkorea har den Pyongyang sagt att den är beredd att göra ett uppehåll i testandet av robotar medan förhandlingar pågår. Toppmötet blir det första på över ett årtionde. Kim Jong-Un ska också ha sagt att han är beredd att diskutera ett skrotande av kärnvapenprogrammet om regimens säkerhet kan garanteras.

      • Februari

      • Nordkorea har hjälpt Syrien framställa kemiska vapen

        Enligt en FN-rapport, som ännu inte publicerats men har läckts till nyhetstjänsten BBC, ska Nordkorea mellan 2012 och 2017 ha försett Syrien med utrustning för att utveckla kemiska vapen.

      • Nordkoreansk delegation träffar Sydkoreas president

        En delegation från Nordkorea ledd av en kontroversiell general träffar den sydkoreanske presidenten Moon Jae-In i samband med att vinter-OS i Pyongchang avslutas. Generalen Kim Yong-Chol anklagas i Sydkorea för att ha legat bakom bland annat attacken 2010 mot det sydkoreanska fartyget Cheonan.

      • USA inför nya sanktioner mot Nordkorea

        Enligt USA:s president Donald Trump är sanktionerna ”de tuffaste någonsin mot ett land”. Sanktionerna fryser tillgångar i USA för ett 50-tal rederier och energiföretag i Kina, Hongkong, Taiwan och Singapore, som har haft affärskontakter med Nordkorea.

      • Närmande mellan Nord- och Sydkorea vid OS

        Nord- och sydkoreanska deltagare i OS går tillsammans bakom en återföreningsflagga under invigningsceremonin till OS i Pyeongchang i Sydkorea. Sydkoreas president Moon och Nordkoreas formelle statschef Kim Yong-Nam samt  Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong håller senare även ett gemensamt möte. Det är första gången sedan slutet av Koreakriget som så högt uppsatta nordkoreaner besöker Sydkorea. Moon bjuds även in av Kim Jong-Un till ett toppmöte i Pyongyang, som ska hållas så snart som möjligt. 

      • Militärparad 70 år efter arméns bildande

        En militär parad ordnas för att högtidlighålla att det är 70 år sedan Nordkoreas militär bildades. Pyongyang har också beslutat att utropa den 8 februari till de militära styrkornas dag.

      • Januari

      • Historiskt samtal mellan Nord och Syd

        För första gången på två år möts de koreanska staterna för samtal på hög nivå i staden Panmunjom i den demilitariserade zonen mellan länderna. Under mötet meddelar Nordkorea att man kommer att delta i vinter-OS i Sydkorea med en idrottsdelegation. Sydkorea förklarar att man kommer att undersöka förutsättningarna för att tillfälligt upphäva sanktionerna mot Pyongyang för att göra det möjligt för Nordkorea att delta i idrottsevenemanget. Seoul kommer även med förslag om att arrangera nya återföreningar för koreanska familjer som splittrats efter Koreakriget. 

      • Nordkorea öppnar "hotline" till Sydkorea

        Nordkorea öppnar kommunikationskanalen med Sydkorea, en så kallad hotline, där ländernas ledare kan tala med varandra. Sydkorea bekräftar att man tagit emot ett samtal, det första på cirka två år, klockan halv fyra på eftermiddagen lokal tid. Det ska ha pågått i ungefär 20 minuter. Den nordkoreanske ledaren ska ha sagt sig vilja få igång en dialog mellan länderna, och att han överväger att skicka deltagare till vinter-OS i Sydkorea, vilka inleds i februari.

    • 2017

      • December

      • USA-sanktioner mot individer

        USA inför nya sanktioner mot Nordkorea, strax efter det att även FN skärpt sina sanktioner. Den här gången riktar sig USA mot två män som uppges ha nyckelpositioner i Nordkoreas robotprogram: Kim Jong-Sik och Ri Pyong-Chol. Sanktionerna innebär att eventuella tillgångar de har i USA fryses. De båda männen figurerar ofta på bilder tillsammans med Kim Jong-Un i samband med robotuppskjutningar.

      • Nya FN-sanktioner

        Säkerhetsrådet röstar enhälligt för nya sanktioner, efter robotuppskjutningen i slutet av november. Sanktionerna innebär att oljeleveranserna till Nordkorea ytterligare begränsas med upp till 90 procent. Vidare stryps inflödet av utländsk valuta, genom att tiotusentals nordkoreanska arbetare i främst Kina och Ryssland måste återvända hem inom 24 månader. Deras löner går enligt FN till regimen; USA som ligger bakom resolutionen arbetar de under slavliknande förhållanden. Sanktioner införs också mot 16 tjänstemän, främst inom bankväsendet, som får tillgångar frysta och visumförbud. Resolutionen innebär också ett förbud för Nordkorea att exportera bland annat maskiner och elektrisk utrustning. Nordkorea kallar ett par dagar senare resolutionen en ”krigshandling” och hotar med vedergällning mot dem som stött beslutet.

      • Japan inför nya sanktioner mot Nordkorea

        Den japanska regeringen utövar ytterligare påtryckningar mot Nordkorea för att få landet att stoppa utvecklingen av kärnvapen. Tillgångar i landet som tillhör ett 20-tal personer och företag som har koppling till Nordkorea fryses. Det handlar om transportföretag, banker och företag som bedriver handel med kol och mineraler.

      • Nordkorea utlovar regelbundna kontakter med FN

        För första gången på sju år tar Nordkorea emot ett besök av en av de högsta cheferna inom FN. Jeffrey Feltman leder avdelningen för politiska frågor och besöker Nordkorea under fem dagar med målet att försöka dämpa krisen kring landets kärnvapenprogram. Under mötet lovar Pyongyang att upprätthålla förbindelserna med FN ”genom återkommande möten på olika nivåer”.

      • 49 länder har brutit mot Nordkorea-sanktioner

        Enligt Institute for Science and International Security, en tankesmedja i Washington DC, har 49 länder i olika grad och på olika sätt brutit mot FN-sanktionerna mot Nordkorea mellan mars 2014 och september 2017. Bland länderna finns bland annat Kina, Tyskland, Brasilien, Indien och Frankrike. Ett dussintal länder, däribland Kuba, Iran, Myanmar och Syrien, uppges ha deltagit i någon form av militärt utbyte med Nordkorea. Nordkoreanska fartyg ska ha fått hjälp av ett 20-tal länder att segla under deras flagga.  

      • November

      • Missiler kan nå USA

        Nordkorea genomför ett nytt test av en interkontinental ballistisk missil (ICBM), en så kallad Hwasong-15. Roboten når högre än någon av de tidigare som testats, innan den störtar i Japanska havet. Efter provskjutningen meddelar den statliga televisionen att landet har uppnått målet att bli en kärnvapenstat samt att det nu kan slå till mot det amerikanska fastlandet med sina missiler. 

      • Oktober

      • Kim Jong-Uns syster får hög post

        Kim Yo-Jong kommer att ta över sin fasters plats i kommunistpartiets högsta beslutsfattande organ, politbyrån. Kim Jong-Un meddelar sitt beslut om systerns befordran vid ett partimöte. Kim Yo-Jong har redan betydelsefulla uppgifter i landets ledning, bland annat som ställföreträdande chef för propagandaministeriet.

      • September

      • Kim Jong-Un kallar Trump galen

        Nordkoreas ledare håller för första gången ett tal riktat till en internationell publik. Den nordkoreanska ledaren säger i talet som förmedlas via statliga medier  att USA:s president kommer att få ”betala ett högt pris” för sina uttalanden inför FN:s generalförsamling häromdagen. Trump varnade då den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un, som han kallade ”Rocket Man”, för att Nordkorea kan komma ”totalt förstöras” om provokationerna fortsätter.

      • Ny missil över Japan

        Pyongyang provskjuter ännu en ballistisk medeldistansrobot (IRBM) som landar i Stilla havet efter att ha passerat över Japan.  Den japanska regeringen protesterar kraftigt mot missiltestet. 

      • Nya hårda FN-sanktioner

        Åtgärderna införs som ett straff för Pyongyangs sjätte kärnvapentest och innebär att Nordkoreas import av olja begränsas, exporten av textilier förbjuds och att nya visum stoppas för nordkoreaner som vill arbeta utomlands. USA hade föreslagit att sanktionerna helt skulle hindra Nordkoreas oljeimport, som huvudsakligen sker från Kina, men säkerhetsrådets medlemmar kunde inte enas om detta. Inte heller gick ett förslag om frysa Kim Jong-Uns tillgångar i utlandet och reseförbud igenom.  

      • Test av misstänkt vätebomb

        Nordkorea uppger att det genomfört sitt sjätte kärnvapenprov. Enligt regimen är det en vätebomb som kan få plats i en missil med kapacitet att nå USA:s fastland, något som dock inte kan bekräftas av experter i omvärlden. Provet upptäcks när ett kraftigt jordskalv registreras i Nordkorea. Kärnladdningen är Nordkoreas starkaste hittills och kan enligt senare bedömningar vara så stor som 250 kiloton, 16 gånger större än bomben mot Hiroshima.

      • Augusti

      • Missil över norra Japan

        Nordkorea testskjuter ännu en missil, som färdas över ön Hokkaido i Japan innan den kraschar i havet. Reaktionerna blir kraftiga i Japan, där ett rikstäckande krislarm utfärdas. Missilen tros vara den nyligen utvecklade Hwasong-12,  en medeldistansrobot, som av experter uppges kunna bära en kärnvapenstridspets. Missiltestet ses som en reaktion på att USA och Japan just hållit en gemensam militärövning i Hokkaido.  Sydkorea genomför som ett svar på missiltestet en bombövning med fyra stridsflygplan.

      • USA inför nya sanktioner

        Nytt med sanktionerna är att de inte bara riktas mot Nordkorea utan i ökad grad slår mot företag och individer i andra länder. 10 företag och sex individer i Kina och Ryssland pekas ut för att ha understött Nordkoreas kärnvapen- och missilprogram, trots de FN-sanktioner som förbjuder sådant stöd. Även företag inriktade på att hyra ut nordkoreanska arbetare till andra länder påverkas av de nya sanktionerna. 

      • Hot om att attackera Guam

        Nordkorea uppger att man undersöker möjligheterna att attackera den amerikanska militärbasen Guam i Stilla havet. Beskedet kommer efter det att USA:s president Donald Trump sagt att Nordkorea "kommer att mötas av eld och raseri som världen aldrig skådat" om landet inte slutar hota USA. Trump reagerade på uppgifter om att Nordkorea nu kan nå USA:s fastland med kärnvapen.

      • Kärnvapen kan produceras i miniatyrformat

        Nordkorea uppges ha lyckats med att bygga en kärnvapenstridsspets som är tillräckligt liten för att passa landets raketer. Landet har därmed nått målet att förfoga över interkontinentala ballistiska robotar som kan nå USA:s fastland. Uppgifterna kommer från det amerikanska underrättelseorganet Defence Intelligence Agency. 

      • Nej till samtal med Syd

        Nordkorea säger nej till ett förslag från Sydkorea om gemensamma samtal i syfte att minska spänningarna mellan länderna och diskutera en ny omgång av återföreningar av splittrade familjer. 

      • USA vill inte avsätta regimen

        USA:s utrikesminister Rex Tillerson meddelar att det inte finns några planer på att  störta regimen i Pyongyang och att den amerikanska ledningen är villig att samtala med Nordkoreas ledare. Nordkorea utesluter dock förhandlingar om kärnvapenprogrammet och fördömer även de senaste FN-sanktionerna. 

      • Nya sanktioner

        FN:s säkerhetsråd antar enhälligt sanktioner mot Nordkorea, vilka förbjuder länder att importera kol, järn- och järnmalm och bly från landet. Nordkorea får inte heller skicka fler medborgare utomlands för att arbeta och sända hem pengar. Fler regimföreträdare och företag beläggs också med reseförbud och frysning av tillgångar i utländska banker. Nordkorea beräknas förlora över en tredjedel av sina exportintäkter på grund av sanktionerna. USA inledde förhandlingar med Kina om nya sanktioner mot Pyongyang i början av juli efter det att Nordkorea genomfört sitt första test av en interkontinental missil (se Juli 2017). 

      • Juli

      • Nytt robottest väcker nya protester

        Nordkorea avfyrar sin andra interkontinentala robot på mindre än en månad. Roboten slår ned i vattnet i Japans ekonomiska zon. Kim Jong-Un kallar det en ”kraftfull varning” riktad mot USA och säger att hela USA nu kan nås. Från USA twittrar president Trump fördömanden av Kina för att nordkoreanerna får hållas, och nya överflygningar med militärplan över Koreanska halvön följer. Trump och Japans premiärminister Shinzo Abe säger i ett gemensamt uttalande efter några dagar att robotprogrammet utgör ett växande hot. De ekonomiska och diplomatiska påtryckningarna på Nordkorea ska öka, heter det. Men USA begär inte ett möte i FN:s säkerhetsråd, eftersom det inte skulle ”leda till konsekvenser”, säger FN-ambassadören Nikki Haley.

      • USA förbjuder medborgare resa till Nordkorea

        USA:s utrikesdepartement bekräftar uppgifter om att ett reseförbud för alla amerikanska medborgare till Nordkorea kommer att införas, som en följd av Otto Warmbiers död i juni.

      • Nordkorea avfyrar långdistansrobot

        Nordkorea avfyrar en ballistisk interkontinental långdistansrobot, som slår ner i Japanska havet. Det är oklart om roboten landar inne i Japans ekonomiska zon eller inte. USA bekräftar att det rör sig om en robot som sannolikt skulle kunna nå det amerikanska fastlandet. Sydkorea och USA svarar med att avfyra robotar under en gemensam militärutövning, medan Ryssland och Kina tillsammans föreslår att Nordkorea ska avveckla sitt kärnvapenprogram samtidigt som USA och Sydkorea upphör med sina gemensamma militära övningar.

      • Juni

      • Spänningarna stiger efter amerikans död

        Ett Kinabaserat resebolag som organiserar resor för utlänningar till Nordkorea meddelar att det inte längre tar bokningar från amerikanska medborgare. Bakgrunden är att en av bolagets resenärer, den amerikanske studenten Otto Warmbier, först fängslades för att ha tagit en nordkoreansk propagandaflagga och därefter avled sedan han överlämnats till USA i ett tillstånd av koma. Oklarheterna kring Warmbiers öde anstränger de redan kyliga relationerna mellan USA och Nordkorea.

      • FN utvidgar sanktioner

        FN säkerhetsråd utvidgar ytterligare sanktionerna mot Nordkorea efter att förhandlingar förts i flera veckor mellan USA och Kina. Riktade sanktioner införs mot 14 högt uppsatta personer, däribland en underrättelsechef. De får sina tillgångar i banker utomlands frysta och beläggs även med internationellt reseförbud. Även en bank med kopplingar till Kim Jong-Un, två handelsföretag och den strategiska militära avdelning som ansvarar för missilkapaciteten inkluderas i sanktionerna. 

      • Maj

      • Nytt missiltest

        Nordkorea provskjuter ännu en missil som landar i havsområden nära Japan. Det är det tredje missiltestet inom loppet av tre veckor och det tolfte sedan januari. 

      • Uppskjutning av missil

        Nordkorea genomför ännu ett missiltest, vilket ses som en markering mot den sydkoreanske grannstaten där Moon Jae-In valts till ny president. Missilen når över 70 mil innan den går ned i Japanska havet.  Enligt Nordkorea var detta en ny typ av missil  (Hwasong-12) som klarade att bära en tyngre kärnvapenstridsspets. FN:s säkerhetsråd fördömde enhälligt Nordkoreas provskjutning.

      • April

      • USA klargör Nordkoreastrategi

        Trots den senaste tidens spänningar på Koreahalvön och den hetsiga retoriken mellan Nordkorea och USA uppger USA:s ledning att  man kommer att använda diplomati och ytterligare sanktioner och undvika militära åtgärder mot Nordkorea. Målet är att sätta press på Pyongyang iför att se till att Nordkorea på nytt kan lotsas in i en dialog om kärnvapenprogrammet.  

      • Förebyggande attack mot USA

        Efter att den amerikanska kärnvapensbestyckade ubåten USS Michigan anlänt till Sydkorea för att delta i militära övningar reagerar Nordkoreas regering kraftigt. Man säger sig  vara redo att sänka ubåten och ett amerikanskt hangarfartyg som ska delta i övningarna. En förebyggande attack mot USA eller andra åtgärder för att försvara sig mot "USA-imperialister" utesluts inte heller.  

      • Nordkorea håller militärövning

        Enligt talesmän för regeringen är militärövningen ”den största någonsin”. Den hålls för att högtidligghålla bildandet av armén för 85 år sedan och äger rum i området kring staden Wonsan på östkusten. 

      • Samarbete Kina-USA

        De bägge stormakterna samarbetar tätt för att hantera det alltmer spända läget när det gäller Nordkorea och dess kärnvapen, uppger den amerikanske försvarsminister Jim Mattis. 

      • ”Missilprov varje vecka”

        Nordkorea hotar med att testa missiler en gång i veckan fortsättningsvis. Uttalandet uppfattas som en reaktion på att den amerikanske vicepresidenten Mike Pence besöker Japan. 

      • Nordkorea varnas

        Vicepresident Mike Pence varnar under ett besök i Sydkorea för att USA ”inte utesluter någonting” när det gäller Nordkorea. President Trump kan komma att använda militära maktmedel säger Pence och hänvisar till den senaste tidens attacker i Syrien och Afghanistan. 

      • Nytt missiltest

        Ett misslyckat test av en missil genomförs dagen efter högtidligghållandet av den odödlige landsfadern Kim Il Sungs 105:e födelsedag. Det misslyckade testet tros ha varit en helt ny robot. 

      • Nya vapen visas vid parad

        En parad ägde rum för att högtidlighålla landsfadern Kim Il Sungs 105:e födelsedag. Under paraden förevisades Nordkoreas vapenarsenal. I denna ingick även vad som av bedömare uppfattades som nya långdistansrobotar. 

      • Mars

      • Grälet med Malaysia över

        Kim Jong-Uns mördade halvbroders kropp (se Februari 2017) kommer att skickas till från Malaysia till Pyongyang. Samtidigt häver Nordkorea och Malaysia de reseförbud som införts mot medborgare från det andra landet. Nordkoreaner som hindrats från att lämna Malaysia tillåts nu lämna landet och detsamma gäller malaysier som kvarhållits i Nordkorea. 

      • Ny kritik från FN

        FN:s säkerhetsråd fördömer de senaste testen av missiler som Nordkorea utfört i mars.  

      • USA vill ändra strategi

        Vid en presskonferens i Seoul i Sydkorea säger USA:s utrikesminister Rex Tillerson att ”alla medel” kan användas för att få Nordkorea att backa när det gäller kärnvapenfrågan. Tillerson har dagen innan under ett besök i Japan meddelat att det var dags att hitta en ny strategi för att möta hotet från Nordkorea. 

      • Säkerhetsrådet fördömer missiltest

        FN:s säkerhetsråd riktar kraftig kritik mot Nordkorea för de nya provskjutningarna av missiler. Resolutionen stöds av alla medlemmar i rådet. Nordkorea har uppgett att missilerna ingick i en militärövning inför att kunna angripa amerikanska militärbaser i Japan. Kinas utrikesminister Wang Yi föreslår att Pyongyang upphör med missiltesten och kärnvapenproven i utbyte mot att USA och Sydkorea stoppar de årliga gemensamma militärövningarna. 

      • Nya missiltest

        Nordkorea avfyrar fyra missiler som landar i havet, tre av dem på japanskt vatten. Japans premiärminister Shinzo Abe reagerar kraftigt och varnar för hotet från Nordkorea, medan USA fördömer missiltesterna. Några dagar tidigare har USA och Sydkorea inlett gemensamma årliga militärövningar. Dessa brukar varje år leda till spänningar på den koreanska halvön. 

      • Malaysia utvisar Nordkoreas ambassadör

        Utvisningen sker som ett led det diplomatiska bråket mellan Malaysia och Nordkorea efter mordet på Kim Jong-Nam. Uppgifter har visat att han mördades med nervgas, som klassas som massförstörelsevapen, på flygplatsen i Kuala Lumpur. Två kvinnor har åtalats för mordet. En dag senare meddelade den statliga nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA att alla malyasiska medborgare i Nordkorea skulle stoppas från att lämna landet till dess att konflikten hade lösts. Malaysias premiärminister Najib Razak svarar med att förbjuda utresa för alla nordkoreaner i Malaysia. 

      • Misstänkt nordkorean släpps fri

        Den 46-årige nordkorean som gripits i samband med mordet på Kim Jong-Nam i Malysia friges "i brist på bevis" och utvisas till Nordkorea. 

      • Två åtalas för mordet på Kim Jong-Nam

        En 25-årig indonesisk kvinna och en 28 år gammal kvinna från Vietnam åtalas vid en domstol i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur för mordet på Kim Jong-Nam. 

      • Februari

      • Malaysia tar hem sin ambassadör

        Ett bråk har uppstått mellan Nordkoreas ledning, som vill ha hem Kim Jong-Nams kropp, och Malaysias regering som vill göra en rättsmedicinsk undersökningen av kroppen. Från nordkoreansk håll hävdar man att en obduktion inte får genomföras utan att regeringen gett sitt tillstånd. Men den malaysiska regeringen ämnar inte ta någon hänsyn till detta. 

      • Kina stoppar kolimport från Nordkorea

        Peking meddelar att importen avbryts fram till årsskiftet. För Nordkorea spelar kolexporten till Kina en viktig roll. Omkring 90 procent av Nordkoreas handel ska enligt obekräftade källor ske med Kina och omkring 40 procent av denna utgörs av kol och mineraler. Kolhandeln har beräknats ha ett värde motsvarande ca 5 procent av bruttonationalprodukten. Enligt bedömare kan det finnas olika skäl till att Peking väljer att straffa Nordkorea: Nordkoreas senaste missiltest (se 11/2) irritation över mordet på Kim Jong-Nam (se 14/2) som hade starka band till Kina och levde i Macau eller ett sätt att förbättra relationerna till USA:s nya ledning under president Donald Trump. Kina har fått kritik för att vara slarvig med att kontrollera att FN-sanktionerna mot Nordkorea upprätthålls av kinesiska företag. 

      • Nordkorean gripen i Malaysia

        Den 46-årig mannen från Nordkorea misstänks för mordet på Kim Jong-Nam. Ytterligare tre personer, en kvinna från Indonesien och en från Vietnam, samt en malaysisk man har tidigare gripits av polisen. Ett par av dem har troligen blivit lurade och trott att det hela var ett skämt i en TV-sändning. Kim Jong-Nam tros ha dött av en giftig vätska som han fått i ansiktet. 

      • Kim Jong-Uns halvbror dödad

        Enligt sydkoreanska regeringskällor ska den nordkoreanske ledarens halvbror Kim Jong-Nam ha mördats. Enligt TV-kanalen TV Chousn ska han ha dödats på flygplatsen i Malaysia av två kvinnliga spioner. Malaysisk polis uppges misstänka att Nordkorea ligger bakom mordet. 

      • Säkerhetsrådet fördömer missiltestet

        USA:s president Donald Trump utlovar en kraftfull respons. 

      • Ny missil avfyras

        Det uppges vara en ny typ av medel- till långdistansmissil som kan bära kärnvapenspetsar. Enligt Sydkoreas försvarsminister var det en provokation för att testa hur USA:s nya president Donald Trump skulle reagera. 

      • Spionchef sparkas

        Enligt sydkoreanska regeringskällor har ministern för statens säkerhet fått gå på grund av maktmissbruk. Samtidigt ska även flera tjänstemän vid säkerhetsmyndigheten ha avrättats. Säkerhetsministern ska ha varit drivande i gripandet och avrättandet av Kim Jong-Ungs farbror Jang Song-Thaek (se Aktuell politik). 

      • USA hotar Nordkorea

        Den nye amerikanske försvarsministern James Mattis säger att ett kärnvapenprov som utförs av Nordkorea kommer att mötas ”effektivt och överväldigande”. 

    • 2016

      • December

      • Militärövning som svar på sanktioner

        Nordkorea håller militärövningen som ett svar på de ensidiga sanktioner mot Nordkorea som Japan och Sydkorea inför utöver FN-sanktioner mot landet. 

      • November

      • Nya hårda sanktioner

        Sanktionerna införs som ett svar på kärnvapenprovet i september och har krävt tre månader av tuffa förhandlingar mellan USA och Kina. Sanktionerna sätter ett tak för landets kolexport och förbjuder export av vissa metaller som koppar, silver, zink och nickel. Nordkorea kommer därmed att gå miste om stora inkomster i statskassan, vilket FN-staterna hoppas ska leda till att mindre resurser kan avsättas till kärnvapen- och missilprogrammen. 

      • Oktober

      • Femte kärnvapentestet genomförs

        Nordkorea uppger efter provsprängningen att det nu har kapacitet att montera kärnvapensstridspetsar på ballistiska missiler. Enligt bedömningar från bland andra Sydkorea är testet det kraftigaste som Nordkorea har utfört. USA, Kina, Japan med flera länder fördömer provsprängningen. 

      • Augusti

      • Missil avfyras från ubåt

        Nordkorea genomför ännu ett missiltest, denna gången från en ubåt. Experter bedömer att missiltestet är det mest lyckade hittills från en ubåt. FN:s säkerhetsrådet fördömer såväl denna provskjutning som det missiltest som genomfördes några dagar tidigare. 

      • Toppdiplomat hoppar av till Sydkorea

        Diplomaten har den näst högsta positionen vid ambassaden i London. Han tros vara den hittills högst uppsatta nordkoreanen som hoppat av till Sydkorea. 

      • Nytt missiltest

        Nordkorea provskjuter ytterligare en missil som landar i havet utanför Japan efter en sträcka av 100 mil. Det bedömdes vara den längsta sträcka som en nordkoreansk missil kunnat färdas hitintills. Testet ledde till kraftiga protester från Japan och fördömanden från USA. 

      • Juli

      • Maktdemonstration mot Sydkorea

        Som en reaktion på uppgifterna om att USA och Sydkorea ska upprätta ett gemensamt missilförsvar provskjuter Nordkorea tre missiler som landar i havet utanför Sydkorea. 

      • USA inför sanktioner mot Kim Jong-Un

        USA riktar sanktioner mot Kim Jong-Un personligen. Den nordkoreanske ledaren hålls av USA personligen ansvarig för en lång rad brott mot de mänskliga rättigheterna begångna mot hans eget folk. Bland övergreppen nämns utomrättsliga avrättningar, tortyr och tvångsarbete. Sanktionerna innebär att Kims eventuella tillgångar i USA fryses samt att amerikanska medborgare inte får göra affärer med honom. Nordkorea kallar sanktionerna "en krigsförklaring". 

      • Juni

      • Förstärkt ledarroll för Kim

        Kim Jong-Un väljs till ordförande för den nyinrättade Kommissionen för statliga affärer. Den nya kommissionen ersätter Nationella försvarskommissionen som landets högsta regerande organ. Därmed befästs Kims roll som landets högste ledare (se även Politiskt system). 

      • Lyckat missiltest skrämmer

        Efter ett antal misslyckade missiltester de senaste månaderna avfyrar Nordkorea en ny typ av medeldistansmissil som färdas 40 mil innan den landar i havet utanför Japan. Nordkoreas ledare jublar och säger att landet nu har förmåga att slå till mot amerikanska anläggningar i hela Stilla havet. Amerikanska experter som följer det nordkoreanska missilprogrammet säger att testet visar att Nordkorea inom några år kan ha utvecklat missiler som når USA:s fastland. Missiltestet får FN:s säkerhetsråd att samlas och uppmana medlemsländerna att fördubbla sanktionerna mot Nordkorea. Några dagar senare genomför Sydkorea och USA en gemensam övning i missilförsvar. För första gången är även Japan med. 

      • Maj

      • EU skärper sanktioner mot Nordkorea

        Ytterligare 18 högt uppsatta militärer och andra inflytelserika nordkoreaner kommer att omfattas av redan existerande sanktioner som bland annat innebär reseförbud och frysning av tillgångar. 

      • Partiet håller första kongressen sedan 1980

        Kim Jong-Un väljs till partiordförande. 

      • April

      • Två test av medeldistansmissiler misslyckas

        Uppgifterna kommer från sydkoreanska medier. 

      • Nordkorea uppges förbereda femte kärnvapentest

        Sydkoreas president Park Geun-Hye uppger att förberedelserna inför ett femte test nu är klara i Nordkorea och att grannen när som helst kan utföra ett nytt kärnvapentest. 

      • Kommunistpartiet ska hålla kongress

        Enligt uppgifter från den statliga nyhetsbyrån ska partiet hålla kongress den 4 maj. Det blir den första partikongressen sedan 1980.

      • Nya missiltest

        Nordkorea testar att avfyra en missil från en ubåt. Efter testet kommer nordkoreanske utrikesministern Ri Su-Yong med ett erbjudande till USA om att inte utföra fler missiltest i utbyte mot att USA stoppar de pågående militärövningarna med Sydkorea. Den amerikanske presidenten Barack Obama avfärdar erbjudandet. 

      • Nya besked om kärnvapenteknik

        Kim Jong-Un meddelar att landet nu kan framställa tillräckligt små kärnvapenstridspetsar för att de ska rymmas i ballistiska missiler. Uppgifterna ifrågasätts av experter i väst.

      • Nordkoreaner flyr till Sydkorea

        13 nordkoreaner som arbetat på en nordkoreansk restaurang i Kina hoppar av och går över till Sydkorea. Någon vecka senare rapporterats att en högt uppsatt nordkoreansk militär som varit ansvarig för spionverksamhet gått över till Sydkorea. Nära 30 000 nordkoreaner uppges ha flytt till Sydkorea sedan Koreakriget.

      • Mars

      • Test av medeldistansmissiler

        Nordkorea avfyrar två medeldistansmissiler som landar i havet.

      • Amerikan döms till arbetsläger

        En ung amerikan döms till straffarbete i 15 år för att ha försökt att stjäla en nordkoreansk propagandaskylt. 

      • Amerikanska sanktioner

        Mot bakgrund av Nordkoreas senaste kärnvapentest och satellituppskjutning inför USA:s president Barack Obama  genom en så kallade verkställighetsorder (executive order) nya amerikanska sanktioner mot Nordkorea. Bland annat förbjuds amerikansk export och investeringar i Nordkorea medan det också blir möjligt att svartlista alla som har samarbete med Nordkorea.

      • Nya hot

        Nordkorea varnar USA och Sydkorea för kärnvapenattacker i samband med att de bägge länderna inleder årliga gemensamma militärövningar – de mest omfattande hittills. 

      • Nordkorea avfyrar missiler

        Efter beskedet om nya sanktioner genomför Nordkorea, enligt sydkoreanska medier, provskjutningar av sex kortdistansmissiler i havet utanför. 

      • FN:s säkerhetsråd inför nya sanktioner

        Efter en längre tids förhandlingar mellan USA och Kina enas till slut säkerhetsrådet om att införa hårda sanktioner mot Nordkorea efter det senaste kärnvapentestet och raketuppskjutningen. Sanktionerna innebär att all last som transporteras till Nordkorea ska kontrolleras för att förhindra införsel av förbjudna råvaror som kol, järn, guld, titan och sällsynta mineraler, vilka kan användas till kärn- och missilprogrammen. Export av lättare vapen förbjuds också till landet. 

      • Nordkorea bojkottar FN:s råd för de mänskliga rättigheterna

        Utrikesminister Ri Su-Yong säger att Nordkorea inte längre kommer att delta i rådets granskningar av situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Skälet är att rådet enligt Nordkorea är "politiserat, selektivt och har dubbelmoral". Det nordkoreanska utspelet kommer en dag innan rådet ska sammanträda för att diskutera eventuella nya sanktioner mot Nordkorea för den senaste provskjutningen av en långdistansmissil. 

      • Februari

      • Nordkorea utvisar sydkoreaner

        Efter att Sydkorea stänger tillförseln av el- och vatten till Kaesong (se ovan) svarar Nordkorea med att utvisa sydkoreaner som arbetar i zonen och ställer den under militärens kontroll. 

      • Kaesong stängs

        Sydkoreas regering meddelar att den kommer att avbryta verksamheten vid Kaesong, industrizonen som drivs gemensamt med Nordkorea. Stängningen sker till följd av Nordkoreas senaste raketuppskjutning och kärnvapentest. Enligt Sydkorea ska Kaesong, en viktig inkomstkälla för Nordkorea, inte få användas för att finansiera utveckling av kärnvapen. 

      • Ny provskjutning av långdistansmissil

        En långdistansraket skjuts upp från rampen Dongchan-ri och lyckas, enligt officiella uppgifter, sätta en satellit i omlopp runt jorden. Enligt regimen är testet ett led i landets satellitprogram, men omvärlden hävdar att det ingår i försök att utveckla kärnvapenbestyckade långdistansmissiler. FN:s säkerhetsråd fördömer uppskjutningen. 

      • Januari

      • Fjärde kärnvapentest

        Regimen tillkännager via statstelevisionen att Nordkorea genomfört en lyckad provsprängning av en vätebomb. Det skulle i så fall vara första gången som Nordkorea lyckas spränga en bomb genom så kallad fusionsteknik (kärnsammanslagning) istället för genom fission (kärnklyvning) med plutonium. Sprängningen utlöser ett jordskalv i nordöst, men utländska bedömare ifrågasätter starkt att det skulle röra sig om en vätebomb. En rad länder samt FN:s säkerhetsråd fördömer provsprängningen.

    • 2015

      • December

      • Antydningar om vätebomb

        Kim Jong-Un kommer i ett uttalande med antydningar om att landet har utvecklat en vätebomb.

      • Nya amerikanska sanktioner

        USA inför nya sanktioner mot Nordkorea på grund av landets agerande när det gäller spridning av massförstörelse- och konventionella vapen. Sanktionerna riktas mot arméns Strategiska raketstyrka (Strategic Rocket Force) samt tre skeppsrederier och två banker och förbjuder transaktioner samt fryser tillgångar i USA. Rederierna misstänks för att ha transporterat illegala vapen.

      • November

      • Regeringsrepresentanter i samtal

        Regeringsrepresentanter för Nordkorea och Sydkorea möts för samtal. Mötena ska planera för kommande möten.

      • Återförening av familjer

        Hundratals sydkoreaner reser till Nordkorea för en återförening med familjemedlemmar. Tusentals familjer splittrades under Koreakriget och har haft ingen eller mycket lite kontakt sedan dess. Internationella röda korset organiserar mötena mellan syd- och nordkoreaner.

      • September

      • Kärnkraftsreaktor aktiv igen

        Nordkorea meddelar att kärnkraftsreaktorn i Yongbyon åter är igång. Yongbyon-anläggningen har producerat plutonium för Nordkoreas kärnvapenprogram. 

      • Augusti

      • Kritiskt läge efter högtalarutrop

        Enligt de statliga medierna uppges Kim Jong-Un ha satt landets trupper i stridsberedskap. Reaktionen kommer efter det att Sydkorea efter ett uppehåll på elva år återupptar propagandasändningar riktade mot Nordkorea via högtalare vid gränsen. Beskjutning från bägge sidor om gränsen förekommer också. Även Sydkoreas militär var satt i beredskap. För att sluta med högtalarutropen kräver Sydkorea i gengäld att Pyongyang ber om ursäkt för att man lagt ut landminor i den demilitariserade zonen mellan länderna, vilka skadat två sydkoreanska soldater. De bägge länderna för samtal på hög nivå för att lösa den spända situationen. Ett par dagar senare kommer länderna överens om att Sydkorea ska upphöra med högtalarsändningarna och Nordkorea i gengäld ska dra tillbaka trupper som mobiliserats vid gränsen. Därtill ska länderna sträva efter att återuppta återföreningarna av familjer som splittrades i samband med Koreakriget.

      • Egen tidszon införs

        Nordkorea inför en egen tidszon, Pyongyang Time. Istället för att liksom Japan och Sydkorea ligga nio timmar före GMT (Greenwich Mean Time och åtta timmar före svensk tid) ställs klockorna tillbaka en halvtimme den 15 augusti. Det hela är en markering mot Japan i samband med högtidlighållandet av andra världskrigets slut för 70 år sedan. Japan ändrade under sin ockupation av Korea tidszonen på den koreanska halvön.

      • Juni

      • Svår torka

        Statliga medier rapporterar att landet drabbats av den värsta torkan på hundra år. Myndigheterna befarar att jordbruksproduktionen kan minska med över 20 procent om torkan fortsätter under juli.

      • Maj

      • Vicepremiärminister avrättad

        Senare kommer uppgifter om att även vicepremiärminister Choe Yong-Gon avrättats efter att han ifrågasatt Kim Jong-Uns politik.

      • Försvarsminister avrättas

        Försvarsminister Hyon Yong-Choi har avrättats, uppger Sydkoreas underrättelsetjänst. Försvarsministern som var en av Kim Jong-Uns allra närmaste män ska ha somnat vid ett möte och inte följt order och därför ha avrättats med ett vapen avsett för att skjuta ned flygplan.

      • Mars

      • Rapport om bortförda utlänningar

        FN:s råd för mänskliga rättigheter riktar skarp kritik mot Nordkorea för att landet ägnar sig åt "systematiska kidnappningar" av utlänningar. Enligt en FN-rapport hade närmare 200 000 utlänningar från minst tolv länder förts bort under årens lopp. De flesta av dem var sydkoreaner.

      • Fler missiler avfyras

        Nordkorea avfyrar två kortdistansmissiler i havet samma dag som USA och Sydkorea inleder de årliga gemensamma militära övningarna.

      • Februari

      • Missiler avfyras i protest

        Nordkorea avfyrar fem kortdistansmissiler i havet i en protest mot USA:s och Sydkoreas militärövningar nästkommande månad.

      • Rederi anklagas i FN-rapport

        I en expertrapport till FN:s säkerhetsråd anklagas det svartlistade nordkoreanska rederiet OMM för att kringgå sanktionerna genom att döpa om sina fartyg och registrera dem i andra länder. OMM svartlistades av säkerhetsrådet i juli 2014 efter att ha försökt smuggla nordkoreanska vapen till Kuba. Ett år tidigare ertappades ett av rederiets fartyg med vapensmuggling genom Panamakanalen.

      • Ny fartygsmissil testas

        I början av månaden testar Nordkorea en ny missil som ska användas mot fartyg. Enligt statliga medier är det en helt ny typ av raket som kommer att betyda mycket för landets försvar av sina havsområden. Missilen ska ha utvecklats av inhemska forskare men enligt bedömare i omvärlden liknar den en rysk missil, KH-35.

      • Januari

      • Amerikanska sanktioner efter cyberattack

        USA inför sanktioner mot tre organisationer och tio individer i Nordkorea, som en direkt följd av cyberattacken mot Sony. Sanktionerna riktas bland annat mot landets viktigaste underrättelsetjänst, den största vapenhandlaren och ett handelsbolag som stödjer försvarsforskning. Handeln mellan USA och Nordkorea är mycket begränsad så sanktionerna är mest att betrakta som symboliska.

      • Inbjudan till toppmöte

        Kim Jong-Un bjuder i ett nyårstal in till toppmöte på högsta nivå med Sydkorea. Om Pyongyangs villkor godkänns kan han tänka sig att träffa sin sydkoreanske kollega Park Geun-Hye, säger han.

    • 2014

      • December

      • November

      • Toppost för Kim Jong-Uns syster

        Kim Jong-Uns syster rapporteras ha fått en hög position inom partiet som vicedirektör inom centralkommittén.

      • Miller och Bae släpps fria

        Nordkorea släpper två amerikaner som hållits i fångenskap, Matthew Todd Miller och Kenneth Bae. Frisläppande ses av bedömare i omvärlden som ett tecken på att Nordkorea blivit mer förhandlingsvilligt.

      • Augusti

      • Amerikaner vädjar om hjälp

        De två amerikaner som gripits under året vädjar om hjälp av sin regering att komma hem, i en intervju med nyhetsbyrån AP. De befarar långa fängelsestraff, liksom Kenneth Bae (se April 2013).

      • Kortdistansmissiler avfyras

        Nordkorea avfyrar fem kortdistansmissiler i samband med att påven Franciskus anländer till Sydkorea. 

      • Juli

      • Fler provskjutningar

        Nordkorea gör under månaden ytterligare fem provskjutningar med kortdistansrobotar. 

      • Japan lättar på sanktioner

        Japan beslutar att lätta på en del av sina sanktioner mot Nordkorea. Det sker i utbyte mot att nordkoreanerna återupptar utredning om vad som hänt de japaner som kidnappades av Nordkorea på 1970- och 1980-talen. Rapporter tyder på att flera av dem fortfarande lever. Japan ska ta bort en del restriktioner på resor till och från Nordkorea och tillåta överföring av större summor än tidigare till Nordkorea. Nordkoreanska fartyg ska också få anlöpa japanska hamnar om de är kopplade till humanitära uppdrag. Lättnaderna av sanktionerna anses mest ha symbolisk betydelse.

      • Maj

      • Flervåningshus kollapsar

        Den officiella nyhetsbyrån meddelar att ett flervåningshus i Pyongyang kollapsat och dödat ett hundratal personer. Huset uppgavs ha haft stora konstruktionsfel och inspektionerna av byggnaden har varit undermåliga.

      • April

      • Drönare upptäcks i Sydkorea

        Två drönare som uppges komma från Nordkorea påträffas i Sydkorea.

      • Kim Jong-Un blir omvald

        Kim Jong-Un blir omvald som ordförande för Nationella försvarskommissionen. 

      • Mars

      • Skjutningar vid havsgränsen

        Nordkorea övningsskjuter nära den omtvistade havsgränsen mot Sydkorea i Gula havet. Sedan granater kommit in på sydkoreanskt område besvarar Sydkorea beskjutningen.

      • Provskjutningar trotsar förbud

        Provskjutningar av två medeldistansmissiler äger rum i slutet av månaden, i trots mot FN:s förbud. 

      • Kim Jong-Uns första val

        Det första valet hålls till Högsta folkförsamlingen, parlamentet, sedan Kim Jong-Un tog över rodret. Föga överraskande är valdeltagandet 100 procent i det valdistrikt där ledaren själv ställer upp, och 100 procent röstar för honom. 

      • Februari

      • Provskjutning av kortdistansmissiler

        Nordkorea genomför flera tester av kortdistansmissiler. Provskjutningarna pågår samtidigt som USA och Sydkorea håller gemensamma militära övningar.

      • Familjer i återföreningsmöte

        De första återföreningsmötena mellan familjer som inte setts sedan Koreakriget anordnas. Det rör sig om några hundra människor på vardera sidan. Mötena övervakas noga av nordkoreanska myndighetsföreträdare. Senaste gången sådana träffar arrangerades mellan länderna var 2010. 

      • Skyldig till brott mot mänskligheten

        FN:s människorättsråd kommer med sin rapport (se Mars 2013). Enligt rapporten finns bevis för att regimen gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Vittnesmålen från hundratals nordkoreaner beskriver tortyr, barn som sitter i fängelse och svälter, en kvinna som tvingats dränka sin egen baby och fruktansvärda förhållanden i landets arbetsläger. 

    • 2013

      • December

      • Jang Song-Thaek faller i onåd

        Kim Jong-Uns farbror Jang Song-Thaek blir av med sina poster i partiledningen och Nationella försvarskommissionen. Han förlorar sitt medlemskap i partiet. Han uppges ha begått brottsliga handlingar. Ett par dagar senare, den 13 december, rapporterar den nordkoreanska statliga nyhetsbyrån att Jang har avrättats. Hans hustru, Kim Kyong-Hui, syster till Kim Jong-Il, uppges dock inte ha fallit i onåd.

      • November

      • Massavrättning

        Enligt en rapport som återges i medier i USA och Sydkorea avrättas ett 80-tal personer offentligt i sju städer, i vad som i så fall är de första massavrättningarna sedan Kim Jong-Un blev landets ledare. Bland de brott som ska ha legat bakom avrättningarna finns innehav av biblar, sydkoreanska filmer eller pornografiskt material. 

      • Oktober

      • Otillåtet med barn utomlands

        Nordkoreanska diplomater och handelsarbetande uppges beordras att skicka hem sina barn från skolor i utlandet.

      • Ökad kärnvapenaktivitet

        Ett institut i Washington D C i USA uppger efter en analys av satellitbilder att aktiviteten ökat vid Nordkoreas huvudanläggning för underjordiska provsprängningar. Detta kan vara förberedelser för ett nytt kärnvapentest. En reaktor i kärnkraftverket Yongbyon tros dessutom åter vara gång. 

      • September

      • Arbetet i Kaesong återupptas

        Nord- och Sydkorea bestämmer att arbetet i industrizonen Kaesong ska återupptas den 16 september.

      • Juni

      • Sydkoreanska hemsidor hackas

        En rad sydkoreanska hemsidor på internet – både officiella och medier – hackas i en samordnad attack på årsdagen av Koreakrigets start. Gärningsmännen är okända. På de hackade sidorna återfinns meddelanden om den nordkoreanska ledaren Kim Jong-Uns förträfflighet. En liknande attack inträffade i mars.

      • Maj

      • Ban Ki-Moon vädjar om kärnvapen

        Efter att Nordkorea utfört test med kortdistansmissiler vädjar FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon om att Nordkorea ska återuppta dialogen om sitt kärnvapenprogram.

      • April

      • Amerikan döms till arbetsläger

        Den amerikanske medborgaren Kenneth Bae döms till 15 års arbetsläger, anklagad för att ha planerat att störta regeringen (se November 2012).

      • Avbrutet tillträde till industrianläggning

        Nordkorea tillåter inte längre sydkoreanska arbetare att få tillträde till industrianläggningen Kaesong. Någon vecka senare får inte heller de 50 000 nordkoreaner som arbetar på olika sydkoreanska företag i Kaesong lov att gå till jobbet (se Industri). 

      • Yongbyon aktivt på nytt

        Nordkoreas regim uppger att den återupptar verksamheten i kärnkraftverket Yongbyon. Reaktorn stängdes 2007 efter en biståndsuppgörelse. 

      • Ny kärnvapenplan

        Parlamentet antar plan som ska öka betydelsen av kärnvapen i Nordkoreas försvar. 

      • Pak Pong-Ju blir premiärminister

        Pak Pong-Ju blir ny premiärminister. Han var premiärminister även 2003–2007 men fick då gå efter missnöje med hans ekonomiska reformpolitik. 

      • Mars

      • FN utreder mänskliga rättigheter

        FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) beslutar att undersöka grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Nordkorea och om dessa är så kallade brott mot mänskligheten (se Politiskt system).

      • Krigstillstånd med Sydkorea

        Nordkorea uppger att artilleri och robotar har satts i beredskap för attack mot amerikanska militärbaser i Hawaii, Guam och USA:s fastland. Alla icke-aggressionsavtal med Söul sägs upp och Pyongyang meddelar att landet går in i ett "krigstillstånd" med Sydkorea. 

      • Sydkorea och USA i militärövning

        USA och Sydkorea inleder en årlig militärövning med 40 000 soldater. Nordkorea reagerar hårt mot övningen och de nya FN-sanktionerna. 

      • FN antar ekonomiska sanktioner

        FN:s säkerhetsråd enas om att införa nya ekonomiska sanktioner mot Nordkorea. Sanktioner slår bland annat mot transfereringar av pengar och resor för diplomater. Det är den femte resolutionen som antas sedan 2006, som en följd av Nordkoreas kärnvapen- och robotprogram. 

      • Februari

      • Ett tredje kärnvapenprov

        Den 12 februari provspränger Nordkorea en kärnladdning. Det är landets tredje kärnvapenprov; de tidigare utfördes 2006 och 2009.

      • Januari

      • FN:s säkerhetsråd antar resolution

        FN:s säkerhetsråd antar en resolution som en följd av raketuppskjutningen.

    • 2012

      • December

      • Satellit skjuts upp

        12 december - en raket skjuts upp som placerar en satellit i omlopp (se Aktuell politik). 

      • Oktober

      • ”Våra missiler når till USA”

        Nordkorea meddelar att dess missiler nu kan nå USA:s fastland.

      • Juli

      • Arméchef avskedas

        Kim Jong Un avskedar arméchefen Ri Yong-ho.

      • April

      • 100-årsdagen av Kim II Sungs födelse

        Inför firandet av 100-årsdagen av den "evige presidenten" Kim Il Sungs födelse utnämns Kim Jong Un till Arbetarpartiets förstesekreterare och den avlidne Kim Jong Il till "evig generalsekreterare". Kim Jong Un utsågs också till ordförande för kommunistpartiets centrala militärkommission, ständig medlem av partiets politbyrå och förste ordförande för den Nationella Försvarskommissionen. 
        I samband med firandet genomförs ett misslyckat försök att skjuta upp en satellit i rymden med hjälp av en långdistansmissil.

    • 2011

      • December

      • Kim Yong Un ny ledare

        Kim Yong Il dör i mitten av månaden. Hans son Kim Yong Un utpekas som "den store efterträdaren” den 29 december.

      • Juli

      • Möte mellan utrikesministrar

        Sydkoreas och Nordkoreas utrikesministrar möts för första gången på tre år.

      • Februari

      • Kin Yong Un till ytterligare en toppost

        Kim Yong Un utnämns till ytterligare en hög post, nu i den Nationella försvarskommissionen.

    • 2010

      • November

      • Beskjutning av sydkoreansk ö

        Nordkorea beskjuter den sydkoreanska ön Yeonpyeong med granater den 23 november. Fyra människor dödas.

      • FN:s livsmedelsprogram utfärdar varning om att en av fem nordkoreaner kommer att drabbas av svält 2011. 

      • September

      • Arbetarpartiet håller kongress

        Arbetarpartiet håller sin första kongress på över tre decennier. Kim Jong Ils son Kim Yong Un utses till general, väljs in i partiets centralkommitté och blir vice ordförande i Centrala militärkommissionen. Kim Yong Ils syster Kim Kyong Hui utnämns till general.

      • Juli

      • Juni

      • Jan Sung Taek får toppost

        Kim Yong Il utnämner sin svåger Jan Sung Taek till viceordförande i den Nationella försvarskommissionen. 

      • Maj

      • Kinabesök

        Kim Yong Il besöker Kina.

      • Mars

      • Nordkoreansk torped sänker sydkoreanskt fartyg

        Det sydkoreanska fartyget Cheonan förliser efter att ha träffats av en torped som avfyrats från en nordkoreansk ubåt. 46 besättningsmän dör.

    • 2009

      • December

      • Våldsamma protester efter valutareform

        En valutareform genomförs som innebär att gamla sedlar tappar nästan helt i värde. De folkliga protesterna blir ovanligt våldsamma.  

      • Augusti

      • Amerikanska journalister benådas

        USA:s förre president Bill Clinton besöker Nordkorea där han träffar Kim Jong-Il. De båda fängslade journalisterna benådas och får lämna landet.

      • Juni

      • Amerikanska journalister döms till arbetsläger

        Två kvinnliga amerikanska journalister döms till tolv års arbetsläger för att illegalt ha tagit sig in i landet.

      • Nya sanktioner från FN

        FN:s säkerhetsråd antar enhälligt nya sanktioner som innebär ett närapå totalt förbud för vapenexport till och från Nordkorea, och ger klartecken för genomsökning av fartyg med misstänkt last på väg till eller från landet.

      • Maj

      • Ny provsprängning av kärnvapen

        En andra provsprängning av kärnvapen genomförs, två och ett halvt år efter den första provsprängningen. Sex kortdistansrobotar skjuts också upp, och Nordkorea säger sig inte längre bundet av stilleståndsavtalet med Sydkorea från 1953.

      • April

      • Nordkorea drar sig ur sexpartssamtalen

        FN:s säkerhetsråd fördömer raketuppskjutningen. Nordkorea drar sig ur sexpartssamtalen (se Utrikespolitik och försvar) och säger att man aldrig kommer att delta igen. IAEA-inspektörerna tvingas ta bort förseglingar och stänga av övervakningsutrustning i kärnkraftreaktorn i Yongbyon, och lämnar landet.

      • Misstänkt testskjutning av långdistansvapen

        Nordkorea skjuter upp en raket, enligt egen utsago för att placera en satellit i omlopp. Omvärlden misstänker dock att det rör sig om en testskjutning av ett långdistansvapen, i strid mot rådande FN-sanktioner.