Nordkorea – Aktuell politik

I början av 2018 tillkännagav Nordkoreas ledare Kim Jong-Un att målet att utveckla kärnvapen framgångsrikt uppfyllts. Då hade landet sedan 2016 genomfört tiotals robottester och tre provskjutningar av kärnvapen alltmedan spänningarna ökade i regionen. Den auktoritära och oberäkneliga enpartistaten skulle hädanefter ägna all kraft åt att bygga upp den problemtyngda ekonomin.  

Kimdynastin har kunnat behålla sitt starka grepp om makten med hjälp av rigorös övervakning av medborgarna, en djupt rotad angivarkultur och brutala straff även för mindre förseelser. Samtidigt har lojala medarbetare belönats med affärskontrakt, eftertraktade jobb och bättre levnadsförhållanden. Redan som barn matas nordkoreanerna med regimens propaganda och personkulten kring Kimdynastin.

Sedan han tog över ledartronen 2012 har Kim Jong-Un stärkt sin makt genom att möblera om i samhällets ledarskikt och återge det styrande Arbetarpartiet inflytande över politiken på militärens bekostnad. Han har genomfört hundratals utrensningar på hög nivå, både inom militären och på politiska poster, och ersatt dem med personer som han själv litar på.

Förtrycket har hårdnat med fler offentliga avrättningar och skärpt övervakning från polis och säkerhetstjänst. En av de mest inflytelserika som förlorade livet var Kim Jong-Uns egen ingifte farbror Jang Song-Thaek, den förmodade andremannen i ledningen, som i slutet av 2013 fråntogs alla sina poster i parti- och militärledningen och avrättades. Han anklagades för förräderi och ska ha erkänt att han planerat ett maktövertagande. Ännu ett bevis för hur långt Kim Jong-Un är villig att gå för att säkra sitt grepp om makten var mordet på halvbrodern Kim Jong-Nam i Malaysia i februari 2017. Enligt malaysisk polis låg nordkoreanska agenter bakom mordet som utfördes med nervgas.

Partiets inflytande växer

Kim Jong-Un har strävat efter att ge partiet starkare inflytande över staten, landets ekonomi och säkerhetspolitiken. Att landets mäktigaste styrande organ Nationella försvarskommissionen 2016 genom en författningsändring ersattes med Kommissionen för statliga affärer, var en viktig del i förändringen (se även Politiskt system). Nationella försvarskommissionen hade bildats för att styra över försvars- och säkerhetsrelaterade frågor, men den kom att användas av  Kim Jong-Il (landets förre ledare som var far till Kim Jong-Un) för att styra även över icke-militära områden och som ett medel för hans politiska inriktning att prioritera militären i alla sammanhang. Genom att ersätta denna kommission med Kommissionen för statsangelägenheter, vars ledamöter inte längre hade en utpräglad militär koppling och där han själv var ordförande, markerade Kim Jong-Un inte bara ett slut på prioriteringen av militären utan även ett tydligt avstamp för ”Kim Jong-Un-eran”. Under 2016 fick Kim Jong-Un även titeln som ordförande för Arbetarpartiet, vilket han utsågs till när Arbetarpartiet höll sin första partikongress sedan 1980 i maj. Hittills hade han lett partiet, men kallats förste sekreterare.  

Bland Kim Jong-Uns förtrogna i regimens högsta ledning finns idag även hans yngre syster Kim Yo-Jong. Förtroendet för henne har blivit allt starkare. Hon är inte bara vicechef för partiets inflytelserika propagandaavdelning utan valdes även in som suppleant i partiets verkställande utskott, politbyrån, hösten 2017. Hon har även haft en viktig roll i kontakterna med Sydkorea under senare tid (se Utrikespolitik och försvar) och ledde den nordkoreanska delegationen som deltog i invigningen av Vinter-OS i Sydkorea i februari 2018.

Kärnvapenprogrammet

Kim Jong-Un stod tidigt för en hårdare linje gentemot omvärlden än fadern och han har drivit på utvecklingen av kärnvapen och robotvapen (se Utrikespolitik och försvar). Under Kim Jong-Uns styre har landet genomfört fyra kärnvapentester och ett 80-tal provskjutningar av olika typer av robotar.

Kim Jong-Un har varken varit mottaglig för militära hot, sanktioner eller samarbetsinviter: utvecklingen av kärnvapenprogrammet har stadigt gått vidare. I början av september 2017 genomförde landet sin sjätte kärnvapensprängning, som bedömare i omvärlden konstaterade var en vätebomb, och i november samma år testades en ny form av interkontinental robot (Hwasong 15) som enligt experterna kan nå var som helst i USA. Efter bägge provskjutningarna införde FN hårda sanktioner som slog mot landets oljeimport, export av textilier och möjligheterna för nordkoreaner att arbeta utomlands (se Kalendarium och Utrikespolitik och försvar.)

En ny strategisk inriktning

Djupt rotad och utbredd korruption, utbredd fattigdom, undermålig infrastruktur och återkommande perioder av torka och översvämningar är några av de många problem som hindrar Nordkoreas utveckling.

I sitt nyårstal i januari 2018 förklarade Kim Jong-Un att den parallella strategin att utveckla kärnvapen samtidigt med ekonomin hade fyllt sitt syfte med framgång. I april beslöt partiet vid ett möte att den nya strategiska linjen skulle vara att lägga all kraft på att utveckla landets ekonomi.

Ekonomin har drabbats hårt av de sanktioner som omvärlden infört efter de nordkoreanska kärnvapen- och robottesterna (se Ekonomisk översikt) och i Nordkorea har sanktionerna lyfts fram som det största hindret för ekonomisk utveckling. För att bygga upp ekonomin och få fart på tillväxten krävs handel, investeringar och annat utbyte med omvärlden – något som sanktionerna hindrar. 

Under 2018 inleddes ett närmande mellan Nord- och Sydkorea och tre toppmöten hölls mellan de båda ländernas ledare. Ett historiskt möte hölls i juni samma år mellan Kim Jong-Un och USA:s president Trump i Singapore och i februari 2019 träffades de igen i Vietnam (se Utrikespolitik och försvar). Men någon överenskommelse har ännu inte nåtts när det gäller Nordkoreas kärnvapenprogram och sanktionerna kvarstår. 

Coronapandemin bidrog till att förvärra det svåra ekonomiska läget i Nordkorea. Efter rapporterna om ökande viruspridning i Kina stängde Pyongyang Nordkoreas gränser i början av 2020, något som kom att förstärka isoleringen mot omvärlden. Kim Jong-Un hävdade att strategin varit framgångsrik och att landet inte hade haft några fall av covid-19, något som omvärlden hade svårt att tro på. Men han medgav också att den strategi som hittills förts för att försöka få ekonomin på fötter hade misslyckats kapitalt. En femårsplan för ekonomin skulle utarbetas och vid Arbetarpartiets kongress i januari 2021 lovade den nordkoreanske ledaren att "statens förmåga att försvara sig skulle nå en mycket högre nivå".  

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor