Israel – Aktuell politik

Likudledaren Benjamin Netanyahus maktutövning har bidragit till att Israels politiska landskap rört sig i konservativ och nationalistisk riktning. Regeringen har fått hård kritik för lagförslag som anses hota rättsstaten. Samtidigt har konflikten med palestinierna skärpts. I ljuset av att islamiströrelsen Hamas visat sig vara ett ännu större hot än det israeliska samhället räknat med har de mest framträdande politikerna lagt sina meningsmotsättningar åt sidan. Landet leds nu av ett krigskabinett.

Djup oenighet råder i Israel om landets rättssystem. Kritikerna anser att regeringen har börjat sätta det demokratiska systemet ur spel. Men landet leds sedan hösten 2023 av en utökad regering, ett krigskabinett, och säkerhetsfrågor överskuggar för närvarande all diskussion och alla beslut i andra frågor. I krigskabinettet ingår oppositionsledaren Benny Gantz som har en gedigen militär karriär bakom sig.

Genom en terrorvåg utförd från Gazaremsan med metoder som försatt Israel i chock – hundratals mord och kidnappningar – har Hamas blottlagt svaga punkter i Israels säkerhetssystem. (Israels hårdföra svar, med bland annat bombningar i flera månader, medför svåra umbäranden för palestinska civila och leder till kritik mot Israel, se Utrikespolitik och försvar).

Terrordåden i oktober 2023 börjat väcka frågor om ansvarsutkrävande, och ljuset riktas mot Netanyahu. Regeringspolitiken, inte minst hans beslut att släppa in extremhögerpartier i ministären, väckte redan före Hamasdåden farhågor för att den skulle leda till radikalisering bland palestinier som kan utgöra hot mot Israel. 

Parlamentsvalet 2022 var Israels femte på tre och ett halvt år. Det har beskrivits som en revolt genomförd av extremhögern, och den gav Netanyahu chansen att återkomma som premiärminister trots att han står under åtal för korruption. Hans högerblock Likud brukar få stöd av religiösa partier, men nu har partier som betraktas som mer extrema större inflytande än de haft någonsin tidigare.

Netanyahus nya högertunga regering gick in i 2023 i konfrontativ stil, inrikespolitiskt: med förslag om att minska Högsta domstolens inflytande. HD skulle därmed förlora sin makt att undanröja politiska beslut som domstolen bedömer som orimliga. Förslagen skulle medföra att HD inte heller kan stoppa nya lagar, eftersom de ger knesset, de valda rikspolitikerna, makt att sätta sig över HD:s bedömningar. Regeringen deklarerade också sin avsikt att ta kontroll över utnämningar till nyckelpositioner i staten. Planerna utlöste stora och återkommande protester som rasade i månader. 

En första del av regeringens rättsliga reformpaket antogs i juli 2023 enhälligt av knesset sedan oppositionen i protest valt att lämna salen innan omröstningen hölls. Den nya lagen innebär att den så kallade rimlighetsprincipen avskaffas: HD fråntas möjligheten att häva regeringsbeslut som den anser vara orimliga. Men den nya lagen har därefter utsatts för en genomgång i HD, där en majoritet av domarna försvarar den högsta rättsinstansens makt att granska regeringsbeslut.

Bosättare har fått makt

Bland dem som kallas extrema i den nuvarande regeringskretsen finns politiker som fällts för hatbrott och har gjort sig kända för uttalanden om att ”kasta ut araberna”. Itamar Ben-Gvir, bosättare på Västbanken som leder partiet Otzma Yehudit, har som minister signalerat hårda tag. Tillsammans med parhästen Bezalel Smotrich i täten för partiet Tkuma vann han 14 av knessets 120 mandat till alliansen Religiös sionism, en fördubbling jämfört med förra valet. Båda har nu genom avtal med Likud ministerposter med makt (inte minst gentemot palestinierna på Västbanken) och har yppat krav på bland annat utbyggnad av judiska bosättningar på ockuperad mark.

Israel ministrar.jpgSäkerhetsminister Itamar Ben-Gvir (till vänster) och finansminister Bezalel Smotrich vid det nyvalda knessets första möte i november 2022. Foto: Abir Sultan/AP/TT 

Ben-Gvir och Smotrich har under Gazakriget också gjort uttalanden om att "uppmuntra" palestinier att lämna Gaza, vilket har förstärkt anklagelser om att Israel har inlett något som resulterar i fördrivning (som kan utgöra brott enligt folkrätten). De är så polemiska personer att Yair Lapid, som var premiärminister andra halvåret 2022, har krävt att Netanyahu kastar ut dem ur regeringen och bildar en bred koalitionsregering.

Sedan de högerradikala ministrarna tog plats i Israels regering har också inslaget av bosättare som angriper palestinska samhällen med våld vuxit. FN-organisationen Ocha uppger att man under det första halvåret 2023 räknade till 591 bosättarrelaterade incidenter på Västbanken som resulterade i att palestinier drabbades av person- eller sakskador. Under Gazakriget trappades bosättarnas attacker upp till rekordnivå, både enligt den israeliska organisationen Yesh Din och enligt FN, som i början av 2024 uppgav att det skett 1 225 bosättarattacker mot palestinier under året. De israeliska människorättsorganisationerna B'Tselem och Fred nu har jämfört bosättarnas våld med pogromer (ett ord som fått spridning i världen efter förföljelser riktade mot judar).

Det har varit väntat att frågan om att annektera mer av den mark Israel ockuperar skulle komma på bordet igen (att utsträcka israelisk lag utanför Israel). Även hos araber inne i Israel, en femtedel av befolkningen, har regeringspolitiken väckt oro. Bortom tiderna med krigskabinett och israelisk enighet skymtar också ett läge där inrikes osämja kommer upp till ytan igen. Till och med under Gazakriget som anstränger Israels statsbudget hårt går bosättarministrarna in för att uppfylla vallöften till bosättare som lever på ockuperad mark.

Säkerhet: en krossad självbild

Drygt 70 procent av väljarna i Israel röstade 2022. Detta trots att valen hade staplats på hög och gett snarlika resultat gång på gång. Flera gånger har val resulterat i att Netanyahu kunnat fortsätta dominera politiken, trots att han lett instabila regeringar och trots att det funnits missnöje i hans eget parti Likud.

När nyvalet hölls 2022 stod Netanyahu mitt i en rättegång byggd på anklagelser om korruption. En sittande premiärminister i Israel kan inte tvingas avgå förrän brottsmisstankar har lett till en fällande dom som inte kan överklagas. Därför hade Netanyahu inte tvingats bort från posten som regeringschef tidigare trots att riksåklagaren Avichai Mandelblit beslutat om åtal, i alla de tre fall som utretts. Rättegången försenades av pandemin, men misstankarna som kvarstår gäller mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. 

Netanyahus trumfkort har brukat vara Israels säkerhet, spelat under tolv tidigare år då han var regeringschef. Mot Iran och dess allierade regimer och gerillarörelser i arabvärlden som Hizbollah i Libanon, och mot palestinierna i allmänhet och Hamas i synnerhet; Israel håller fortsatt palestinska områden under ockupation och viktiga problem som flyktingfrågan har inte lösts. Frågan är nu, sedan Hamas åstadkommit fundamental oro i Israel, om allmänheten anser att Netanyahu hanterar säkerheten tillräckligt bra. 

Religionens roll

De israeliska partiernas olika syn på religionens roll i samhällslivet är ett återkommande tvistefrö. I fråga om exempelvis hbtq-rättigheter är skillnaderna stora också mellan konservativa partier. Frågan om ultraortodoxa judars privilegier splittrar partierna, det gäller inte minst befrielse från militärtjänst för studerande vid religiösa seminarier. Traditionellt har de ultraortodoxa inte behövt göra värnplikt så länge de ägnat sig åt religiösa studier. HD har bedömt undantaget som grundlagsstridigt. Men ultraortodoxa partier trycker på, i kraft av sitt inflytande över regeringspolitiken, för att driva igenom en lag som helt undantar seminariestudenter från militärtjänst. Generalen Benny Gantz, som också har varit försvarsminister, vill att alla israeliska medborgare, även araber, ska göra värnplikt. Kravet uppfattas inte som extremt av en bred allmänhet. 

Försvarsmaktens personal både syntes och hördes 2023 i motståndet mot de omvälvningar av rättsstaten som Netanyahu med stödpartier driver. Åtskilliga aviserade ovilja att inställa sig för tjänstgöring, och det i ett land som knappast skulle ha överlevt flera krig utan militärernas starka lojalitet mot den civila staten. När landet nu återigen är i krig mot Hamas gör reservisterna sin plikt. Kritiken tystnade, sannolikt tillfälligt.

Israel - Bibi.jpgBenjamin Netanyahu lyckades förra gången han var premiärminister få till diplomatiskt erkännande för Israel från flera arabländer. Foto: AP/TT

Efter nyval i mars 2021 uppstod ett läge som såg ut att kunna ändra politiken, även om Likud blev största parti. Åtta partier med vitt skilda program gick då samman för att avsluta eran Netanyahu. Bland dem som tog över fanns avhoppare från Likud och företrädare för andra partier som ingått i Likudledda regeringar. Koalitionen var nästan osannolikt bred: Yesh Atid (sekulärt mittenparti), Blått och vitt (mittenparti), Yisrael Beiteinu (sekulär höger), Arbetarpartiet (socialdemokratiskt), Yamina (religiös höger), Nytt Hopp (höger), Meretz (vänster) och Raam (arabiskt, islamistiskt).

Bland de åtta partierna i 2021 års regering fanns alltså också ett arabiskt parti, för första gången. Statliga satsningar på områden med arabisk befolkning var en nyckelfråga. Kärnväljare till Raam finns i marginaliserade beduinsamhällen i Negev. Åttapartiregeringen utarbetade en femårsplan för att ge eftersatta arabiska områden inom landet ett lyft.

Naftali Bennett (Yamina), som ledde åttapartiregeringen, ingick tidigare i Netanyahus ministärer. Men Bennett hamnade i osäkert läge både genom avhopp av högerpolitiker och missnöje i det arabiska partiet. Bennett gav upp efter att inte ha fått med sig alla samarbetspartier på att förlänga en lag som ger judiska bosättare på ockuperad mark skydd av israelisk lag. (Palestinier som lever på Västbanken, men utanför självstyrande områden, lyder som jämförelse under israeliska militärlagar.)

Vad händer efter kriget?  

Den hyllade Osloprocessen, som åstadkom palestinskt självstyre och Nobelpriser på 1990-talet (se Modern historia), är sedan länge överspelad. På den palestinska sidan har det i åratal rått djup splittring. Israel har för sin del stärkt kontrollen över både Östra Jerusalem och Västbanken, där Israel redan har flyttat in sammanlagt fler än 600 000 av sina egna medborgare (se Bosättningspolitiken). Israels fredsrörelse som stödde en tvåstatslösning med palestinierna är marginaliserad. Vänsterpartiet Meretz klarade inte spärren till knesset 2022.

Men frågan om vad som ska hända med Gazaremsan efter 2023 års krig kommer att kräva svar. En israelisk återockupation skulle innebära en återgång till förhållanden som rådde före 2005, då Israel drog bort både militär personal och bosättare från Gazaremsan. Det vore kostsamt och skulle resultera i skarp kritik också från Israels närmaste allierade. 

I valrörelser 2019 och 2020 gjorde Netanyahu klart att det med honom fortsatt vid rodret skulle bli dags att annektera mark på Västbanken. Till följd av internationellt motstånd mot ockupationen har Israels stora partier annars varit försiktiga med att driva så långtgående krav, som – om de sätts i verket – kan punktera tanken på en tvåstatslösning med palestinierna som stora delar av omvärlden vill se.

USA gav under Donald Trumps presidentskap starkt stöd för israeliska anspråk (se Modern historia). När Joe Biden besegrade Trump i presidentvalet 2020 meddelade hans stab att USA inte kommer att flytta tillbaka sin ambassad till Tel Aviv men att USA:s konsulat i Östra Jerusalem återöppnas för bättre relationerna till palestinierna. Biden återupptog USA:s humanitära bistånd till palestinierna. Floden av höga företrädare som besökt Israel i oro för Netanyahus regeringspolitik har det senaste året varit så stor att en bedömare i USA som nyhetsbyrån AFP intervjuade redan 2023 talade om "översvämning". I ljuset av Hamasterrorn sluter USA nu upp bakom Israel, men begär också att Israel släpper in bistånd till Gazaremsan. Även bosättarvåldet mot palestinier på Västbanken har kritiserats av USA.

Följ den löpande utvecklingen i kalendariet.

LÄSTIPS – läs mer om Israel i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Tung kritik mot Netanyahu (2024-02-12)
”Israels 11 september” öppnar nytt historiskt kapitel (2023-10-09)
Israel: regeringsattack mot rättsstaten (2023-01-16)
Arabländer väljer Trump och Israel före Palestina (2020-10-08)
Trump, Netanyahu och slutet på tvåstatslösningen (2019-05-04)
Israel hoppas att Putin kan mota bort Iran i Syrien (2018-05-31)
Israel fyller 70 och måste snart välja väg (2018-03-06)
Dödsruna över Osloprocessen (2017-12-13)

 Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0